SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1979  
SMIDE smi3de2, förr äv. SMIDJE l. SMEDE l. SMEDJE, n.; best. -et; pl. -en ((†) =, BoupptSthm 1671, s. 140 (1670), Förbud 11/12 1766, s. 3).
Ordformer
(smede 15601843 (: Smedeshandlanden, sg. best.). smedie 1625c. 1645 (: Smedietrång). smide 1521 osv. smidje (-di-) c. 17071736. smidtet, sg. best. 1634. smijde (-ÿ-) 15361707. smyde 1521)
Etymologi
[fsv. smide, smyde (i bet. 13), sv. dial. smie, smii, smeje; jfr (f)d. smide, fvn. smíði (nor. dial. smie, smi), fär. smíði, fsax. gismīði, mlt. smīde, smēde, mnl. gesmīde (nl. gesmijde), fht. gasmīde, mht. gesmīde (t. geschmeide); till (stammen i) SMIDA. — Jfr SMIDRIG]
1) motsv. SMIDA 1, om verksamheten l. arbetet l. hantverket l. konsten (se KONST 3) att smida (o. tillverka l. reparera ngt), smidning; äv. övergående i konkretare bet.: smidessätt l. -metod l. -teknik; särsk. (numera bl. om ä. förh.) dels om utsmidning (med inbegrepp av föregående färskning l. vällning) o. fabrikation av järn vid hammarsmedja o. d., dels i utvidgad anv., om (metod för) färskning (se FÄRSKA, v. 2 a) av järn; i fråga om ä. förh. äv. konkret(are): företag l. anläggning för utsmidning o. fabrikation av järn (förr äv. övergående i bet.: (hammar)smedja). Smide i järn, guld, silver. Smidet pågår dagarna i ända i guldsmedsverkstaden. Kvällskurser i enklare smide ges vid yrkesskolan. Thet motte ware ett dråpeligit Smide, ther the stå än 20 eller 24 groffsmeder hele ååret igenom. G1R 16: 97 (1544). Alla bergsmän i detta grufvelag häla (dvs. härda) och afsvala sitt jern, på det orenligheten så mycket bättre må därifrån skiljas, och (järnet) sålunda .. (bli) till smide beqvämligare. NoraskogArk. 4: 168 (1688). De nya smiden, som bewiljas, måge icke flyttas utur det Bruks-District, der de blifwit anlagde. Bergv. 4: 194 (1803). Fjällbyggarn Herjulf sin Tång och sin Hammar / för laget nu wisar och modigt han glammar: / ”I smidet mig pröfwe eho som törs!” Ling Gylfe 40 (1814). Endast ett .. (hantverk) synes .. tidigt nog och tidigast af alla haft särskilta idkare, neml. smidet. Ahlqvist Kult. 50 (1871). Smidet fortfar ännu (vid Längö järnbruk) och utgöres dels af stångjärns- dels af manufaktursmide, isynnerhet liar. Höjer Sv. 1: 409 (1874). Liksom vid tysksmidet verkställas vid franche-comté-smidet järnets färskning och vällning i samma härd (räckhärdssmide), men den tackjärnskvantitet, som på en gång behandlas, är vid det senare smidet mycket mindre, hvilket medger ett omsorgsfullare arbete i härden. 2NF 8: 1062 (1908). Utan tvekan står (dansken) Caspar Fincke (på 1600-talet) i samma klass som kontinentens främsta (smed-)mästare, och hans insats som en mäktig impulsgivare åt sydskandinaviskt smide kan inte skattas högt nog. Kulturen 1947, s. 57. — jfr ANKAR-, BERGSMANS-, BLECK-, BLÄSTER-, BOND-, BORR-, BUT-, DAMASKENER-, DJUPHAMMAR-, DOPP-, DOPPJÄRNS-, DVÄRGA-, FIL-, FIN-, FRÄLSE-, FÄRSK-, GROV-, GULD-, HALV-, HAMMAR-, HAND-, HEDNINGA-, HEM-, HOV-, HUSBEHOVS-, HÄRD-, HÄSTSKO-, JÄRN-, JÄRNBLECKS-, JÄRNPLÅTS-, KALL-, KATALAN-, KEDJE-, KITTEL-, KLEN-, KLING-, KLOV-, KNIPP-, KNIPPHAMMAR-, KNIV-, KOK-, KONST-, KOPPAR-, KÄTTINGS-, LANCASHIRE-, LATHUNDS-, LATUN-, LEGO-, LIE-, LUPP-, LÅS-, LÄSK-, MALM-, MANUFAKTUR-, METALL-, NUBB-, ORNAMENT(S)-, OSMUND(S)-, OSMUNDJÄRN(S)-, PAKET-, PIL-, PIP-, PLATTJÄRN(S)-, PLÅT-, PRESS-, PROV-, PUDDLING-, REDSKAPS-, REKOGNITIONS-, RÅSTÅLS-, RÄCK-, RÄCKHÄRDS-, RÄNN-, RÄNNVERKS-, RÖR-, SALU-, SILVER-, SKEPPS-, SKROT-, SKYFFEL-, SMÄLT-, SMÄLTHÄRDS-, SNÄLL-, STÅL-, STÅNGJÄRNS-, SÄNK-, SÖM-, TRÅDJÄRNS-, TVÅFORMS-, TYSK-, VALLON-, VAPEN-, ÄMNES-SMIDE m. fl. — särsk.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. engelskt smide, om lancashiresmide. Jag bör nämna, att i .. uppgifterna om det härstädes införda nya smidessätt, innefattas det hufvudsakligaste af hvad jag kunnat erfara om Engelska smidet i trädkolshärd. JernkA 1832, s. 177.
b) (†) i pl., i uttr. franska smiden, om vallonsmide (med tanke på att färskning o. räckning bedrevs parallellt vid separata härdar). ESwedenborg (1719) i NoraskogArk. 4: 222.
c) (numera bl. om ä. förh.) om utsmidning o. fabrikation av järn vid hammarsmedja l. järnbruk enligt (av bergs- l. kommerskollegium) beviljat privilegium; äv. närmande sig l. övergående i dels konkretare anv., om smidesprivilegium l. -rättighet, i dels konkret anv. (jfr 2), om den (årliga) kvantitet järn som enligt beviljat privilegium fick tillverkas vid viss hammarsmedja l. visst järnbruk (ofta med bestämning preciserande denna kvantitet). Innom Bergs-Lagerne tillåtes intet smide, öfwer det i 1695 Års Hammarskatts Taxering tillåteliga Quantum: Dock böra Frälse-Hammarwärck, som ligga innom, eller gräntza in til Bergslagen .. på begiäran få et skiäligt smide efter deras Skogars tilräckelighet. PH 3: 1629 (1740). Efter 1000 Skeppunds smide, hwarunder det för Frälse-Bruken bestådde öfwersmidet äfwen begripes (betalas i bröllopsgärd) .. 10 (daler). Därs. 8: 7116 (1766). (Biskopen i Västerås) var egare 1695, då vid bruket fanns en hammare och två härdar med ett smide, som taxerades till 800 skeppund. Höjer Sv. 3: 36 (1882). Han har 1000 tons smide årligen. Björkman (1889). — jfr UNDER-, ÖVER-SMIDE.
d) (numera bl. i vitter stil) bildl., motsv. SMIDA 2. Mina drömmar dem slår jag i band / Och börjar med allvar och härdad hand / Min framtids ärliga smide. Östergren Dikt. 137 (1871). — jfr LÖGN-, RIM-, RYKTES-, RÄNK-SMIDE. — särsk. i vissa numera obrukliga uttr.
α) vara under l. på smidet, vara i stöpsleven l. under utformning l. hålla på att uttänkas l. skapas l. komma till stånd. See k. Bror, at iag .. hafft rätt i denna intriguen, och at detta värket länge har varit under smidet. Bark Bref 1: 166 (1704). Här äro åtskillige, som gifva sig fanen på, at något band är på smidet emellan gr. Gyllenstolpe ock gr. Pipers familie. Därs. 2: 38 (1705). Mon där (dvs. i Polen) vara någon handling på smidet, som vij här hemma eij veta af? Därs. 2: 164 (1706).
β) ha ngt i smide, ha ngt under utformning l. planläggning l. utveckling. Han har monga stora saker i smide. Pfeif DeHabitu 256 (1713).
2) om föremål som (skall) bearbetas l. bearbetats l. tillverkats gm smide (i bet. 1); ofta koll. (närmande sig l. övergående i anv. ss. ämnesnamn), om smitt gods l. smidda artiklar l. produkter l. varor o. d. (särsk. om smidda tillbehör till ngt); jfr 3. Allt under arbete varande smide stals ur guldsmedsverkstaden. Eskel smedt för smide iij {marker} oc ij ör(e). SthmSkotteb. 3: 188 (1521); möjl. till 1. Erick Smed for gammalt smide hann smitt hade åt stadhen — ij m(ar)c. SthmSkotteb. 1541, s. 125. Dog moste grofft smedie, som er plogbijlar, ristar och annat sodant, aff Kompanit blifua utsmedit. OxBr. 11: 141 (1625). Afgrundsdjupa / På vandrarn bida dess (dvs. den gamla gruvans) förfallna schakter, / Der malmens andar hamra sina smiden. Atterbom 1: 32 (1824). Jernarbetet eller d. s. k. smidet till en kakelugn består af (bl. a.): kakelugnsluckorna med sin ram. Rothstein Byggn. 517 (1859). Göingen .. förfärdigar åtskilliga smiden såsom hästskor, yxor och liar. Höjer Sv. 2: 498 (1877). Järnörten sattes i gamla tider till smidet för att giva knivar och svärd större skärpa. Tillsatsen var alltså en gudarnas hjälp åt smeden. Arv 1954, s. 12. — jfr BERGSMANS-, BESLAGS-, BLANK-, BLECK-, BOM-, BYGGNADS-, DAMASKENER-, DJUP-, DVÄRGA-, FIN-, FLOTTNINGS-, FRÄLSE-, GALLERI-, GROV-, GULD-, HAMMAR-, HAND-, HEM-, HUSBEHOVS-, JÄRN-, JÄRNMANUFAKTUR-, KAKELUGNS-, KLEN-, KNIV-, KONST-, KOPPAR-, KÄTTINGS-, LÅS-, MANUFAKTUR-, METALL-, METALLMANUFAKTUR-, MÄSSINGS-, ORNAMENT(S)-, PLATTJÄRN(S)-, PLÅT-, POLER-, PRESS-, REDSKAPS-, REKOGNITIONS-, REST-, RÄCK-, RÖR-, RÖST-, SALU-, SILVER-, SKATTE-, SKEPPS-, SMÅ-, SPIK-, STÅL-, SVART-, TAFFEL-, ÅNGHAMMAR-SMIDE m. fl. — särsk.
a) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. så l. så mycket järn i smide, så l. så mycket järn utsmitt till smidesartiklar. Jt(em) Vtgiffwit herman smedh for itt fatt Jern j smide til stadzens behoff — vj m(ar)c(e)r. SthmSkotteb. 1539, s. 15.
b) i uttr. i, ngn gg äv. av (så l. så beskaffat) smide, ss. attributiv bestämning till sbst. betecknande föremål, angivande detta ss. varande (så l. så beskaffat) smidesgods l. smitt, arbete. En guldring, ett halsband, en bägare i (äkta) smide. Långt på de saligas ängar / hvita jungfrur mig förde / .. Halsband af jordiskt smide, / .. buros i lyftadt svepe. Heidenstam Dikt. 198 (1895). Å en rococokyrka observerade jag magnifika grindar i smide. TT 1900, Byggn. s. 50. Fönstergaller i vackert smide af järn eller brons. Nyblom Golfstr. 80 (1911).
c) i uttr. smide i ngt, smide i form av ngt. Smide .. j Bultar och wreklingar. SthmSkotteb. 1539, s. 17.
d) (numera bl. i vitter stil) om smitt stycke järn utgörande (del av) boja som håller ngn fjättrad ngnstädes (i pl. äv. övergående i bet.: smidda bojor l. fjättrar). (Hefaistos:) Nu dig, rådvisa Themis' högberådde son. / Jag måste fjettra, mot min vilja och mot din, / I starka smiden vid en menskoöde brant. Palmblad Aisch. 4 (1811, 1841).
e) oeg., om småpengar; i ssgn SMÅ-SMIDE.
f) (numera bl. i vitter stil) bildl.; särsk. om ngt som funderats ut l. hittats på l. diktats ihop l. skrivits samman o. d. Dhen skrifft som min svåger Qveckfelt under min hustrus nampn i hennes frånvaro .. ingif(v)it, (är) icke .. hennes, uthan bem:te min svågers eget smijdhe och sinnes foster. KPatkull (1707) i VDAkt. 1709, nr 272. Lef länge, lef ock sell til åldrens skuma dagar, / Thet är min fägnad, om mit smide er behagar. JGHallman Vitt. 233 (1728). Nu, grofva smide från min tankesmedja, / skall släggan gå och pröfva, hvad du tål. Karlfeldt FridVis. 5 (1898). Han smidde hatets / vitheta smide / till skapande kraft. Wallenius JärnhälTid 9 (1925). — jfr RIM-, RYKTES-SMIDE.
3) [eg. specialfall av 2] (numera bl. ngn gg, i vitter stil) smitt smycke (i sht i guld l. silver); förr äv. koll., om smycken av angivet slag. En wijs reknar .. (undervisning) för en gyldene smuck, och för itt smijdhe på höghra armenom. Syr. 21: 21 (öv. 1536; Bib. 1917: prydnad). Th(et) smÿde, som .. hustru Margrete war m(ed) beprÿd, sade hon sigh inth(et) annet haffue wist, än at .. h(ustr)v Anna Påffuel Saszes hade fördt th(et) thÿdt ifrå Stockholm. 2SthmTb. 5: 310 (1577). Kommer en Guldsmedh eller Krämare i huset, och hafwer Klenodier och smijdhe til faal, sådant wil .. (kvinnan) hafwa, och förgäter ther medh sin tucht. Forsius Fosz 403 (1621). Om Judith bepryder sig med spann och smide, .. så är thet therföre icke tillåtit hennes pigo. Scherping Cober 1: 311 (1734). Tager någor swikeliga .. af then, som afwita är, kläder, smide, eller annat .. ware .. lag samma (som beträffande stöld av anförtrott gods). MB 42: 4 (Lag 1734). Den Gamle läser för henne ur bok, / Och axlar det svarta siden, / Då sveper hon sig i sitt långa dok / Och gråter på de glänsande smiden. Atterbom SDikt. 2: 55 (1811, 1838). Nu resa wi tillbaka till din far / Och rusta der och swänga osz storståtligt / Med sammets-släp och hufwor, gyldne smiden. Hagberg Shaksp. 7: 202 (1849; eng. orig.: golden rings). — jfr ARM-SMIDE.
Ssgr (i allm. till 1. Se anm. sp. 7471 o. jfr äv. de under smed, smedja, o. smida redovisade ssgrna): A (†): SMIDE-ARBETE, -BÄLG, -DRÄNG, -FLYTTNING, -HANTVERK, -KOL, -PUST, -REDSKAP, -REGISTER, -STYCKE, -STÄD, se B.
-TRÅNG. nöd (se d. o. 7) l. behov l. svårighet att få smide utfört. IErici Colerus 1: 48 (c. 1645). Därs. 136.
(1, 2) -TYG. koll., om smidesartiklar l. -varor; jfr smedje-tyg 2. JernkA 1845, s. 28 (i handl. fr. 1641).
-TÅNG, se B.
(1, 2) -VATTEN. (i smedjeho o. d. förvarat) vatten för avkylning (o. härdning) av upphettade smidesstycken; jfr smedje-vatten. Topelius Lb. 2: 221 (1875).
-VERK, se B.
B: (2) SMIDES-AFFÄR. (knappast br.) affär l. butik för handel med smide, järnaffär, järnhandel; jfr -bod. WoH (1904).
(1, 2) -ALSTER. jfr -produkt o. alster, sbst.2 2 b. Rydberg KultFörel. 4: 25 (1887).
-ANLÄGGNING~020. (numera i sht i fackspr.) konkret: anläggning för bedrivande av smide (o. tillverkning av smidesvaror); särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.): anläggning för utsmidning o. fabrikation av järn (i sht förr äv. abstraktare: etablering av sådan anläggning); jfr -bruk. Directa och indirecta inkomster, som .. ökad tackjernsblåsning och derpå beroende nya smides-anläggningar säkert och varaktigt lemnade. EconA 1807, jan. s. 61. Ansökningar .. dels till Konungen, dels till Ständerne, om nya smidesanläggningar eller tillökning i det gamla smidet. JernkA 1817, s. 8. Planering av smides- och valsverksanläggningar beröres ej (i boken), ej heller driftserfarenheter. Därs. 1955, s. 554.
-ARBETARE~0200. arbetare som vid sin yrkesutövning är sysselsatt med smide (numera företrädesvis om sådan arbetare anställd vid smidesverkstad l. järn- l. metallverk); jfr smed-arbetare, smideri-arbetare. JernkA 1852, s. 113.
-ARBETE~020. (smide- 1549c. 1786. smides- 1782 osv.) arbete bestående i smide (numera företrädesvis om sådant arbete vid smidesverkstad l. järn- l. metallverk); äv. konkret, om produkt utgörande resultat av sådant arbete; jfr arbete 5 b, 9, 11 (b) samt smed-arbete 1, smedje-arbete, smid-arbete. G1R 20: 1 (1549; abstr.). Smidesarbeten från Gävle Konstsmides- & Mek. Verkstad. Östergren (1941).
(1 (, 2)) -ART. (numera i sht i fackspr.) art l. slag av smide; jfr -sätt. 1MinnNordM X. 3: 9 (1885; i fråga om bössmide).
(1, 2) -ARTIKEL. (numera i sht i fackspr.) jfr -sak o. artikel III 3. JernkA 1846, s. 313.
(1, 2) -AVDELNING~020. särsk. (i sht i fackspr.) till 1: avdelning för smide (vid verkstad l. fabrik l. skola o. d.). JernkA 1953, s. 486 (vid fabrik). DN(B) 1958, nr 136, s. 6 (vid högre tekniskt läroverk).
-BAN, äv. (numera föga br.) -BANA. tekn. på slägga l. smideshammare: ban (se bana, sbst.1 6 b) använd l. avsedd att användas vid smide. Bergman Hofbesl. 65 (1905: smidesbanan, sg. best.). Man talar ibland om plansida i st. f. smidesban. SAOBArkSakkSvar (1975).
(1, 2) -BARRIÄR. (numera bl. tillf.) jfr -räcke o. barriär 2, 4. GHT 1896, nr 157, s. 1 (omgivande predikstol i kyrka).
(1, 2) -BELOPP. (†) smideskvantitet; jfr belopp I b. SFS 1838, nr 44, s. 6. BtRStP 1840—41, 8: nr 109, s. 7.
(1, 2) -BESLAG. jfr -sak o. beslag I 1 b α samt smeds-beslag. Skåpet var försett med vackra smidesbeslag.
(2) -BESLAGEN, p. adj. (i sht i fackspr.) beslagen med smide(n). Fatab. 1929, s. 184 (om dörrar).
-BLÄSTER. tekn. bläster (se d. o. 2) nyttjad vid smide, smedjebläster; jfr -fläkt. Collinder Kalev. 146 (1948).
(2) -BOD. (numera föga br.) jfr -affär. DA 1793, nr 185, s. 4.
-BOKHÅLLARE~0200. (förr) (titel för) person med huvuduppgift att föra bok över ekonomiska förhållanden o. d. vid smidesanläggning; jfr bokhållare 1 a. JernkA 1850, s. 224.
Ssg (förr): smidesbokhållar-, äv. smidesbokhållare-befattning. JernkA 1847, s. 263.
-BRUK. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) bruk (se d. o. 9) för bedrivande av smide (o. tillverkning av smidesvaror); jfr -anläggning. SFS 1855, nr 66, s. 2. Därs. 1903, I. 2: nr 33 a, s. 132.
-BÄLG. (smide- 1856, 1881. smides- 1886 osv.) [jfr t. schmiedebalg] (i sht i fackspr.) bälg (se d. o. I 3 a) använd l. avsedd att användas vid smide; jfr -pust o. smed-bälg, smedje-bälg. Topelius Vint. II. 1: 429 (1856, 1881; i jämförelse).
-DAG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) dag då ngn ägde rätt att utföra smide (i smedja o. d.). Johansson Noraskog 3: 150 (i handl. fr. 1684).
-DIREKTÖR. benämning på var o. en av de två (under en kortare period tre) uppsatta ämbetsmän som åren 1753—1835 (på järnkontorets förslag) tillsattes av bergskollegium, o. som inom var sitt område av smideshanteringen i Sv. (svart- l. grovsmidet resp. finsmidet resp. (under en kortare period) stångjärnssmidet) hade till uppgift att utöva inseende o. ge vägledning i fråga om utrustning, smidesförfaranden m. m., bergsdirektör. Den berömde smidesdirektören Sven Rinman. NF 17: 49 (1892; för svart- l. grovsmidet). Den första smidesdirektören var bergsrådet Samuel Schröderstierna. 2UB 6: 307 (1904; för finsmidet). Det fanns .. samtidigt minst två smidesdirektörer och under en kortare period tre. Den tredje, direktören för stångjärnssmidet, hade dock denna titel mera som en personlig hedersbevisning. SAOBArkSakkSvar (1977).
-DRIFT. (i sht i fackspr., särsk. metall.) om drift (se d. o. 15) av l. vid smidesanläggning. Smidesdrift förekommer dels vid järnverk, dels inom verkstadsindustrin. Rosborg StångjSmid. 5 (1809: vid järnverk).
-DRÄNG. (smide- 1557c. 1569. smides- 1833 osv.) i sht förr använd benämning på smeddräng; jfr smedje-dräng, smid-dräng. G1R 27: 5 (1557). De figurer som omger .. (Vulcanus') vagn (i karnevalståget) har mera tycke av småjävlar än av smidesdrängar. Hedberg Sardin. 480 (1956).
-ELD. (i sht i fackspr., särsk. metall.) om eld på smideshärd. Nordenskiöld Vega 1: 453 (1880).
(1, 2) -FABRIK. (i sht i fackspr., särsk. tekn.) fabrik för bedrivande av smide o. tillverkning av smidesvaror. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 1: 5 (1755).
(1, 2) -FABRIKÖR. (i sht i fackspr., särsk. tekn.) jfr -fabrik; jfr äv. -idkare. PT 1912, nr 293 A, s. 3.
(1, 2) -FEL. (i sht i fackspr., särsk. tekn.) om fel (se d. o. I 2) som görs l. gjorts vid smide l. som syns l. kan påvisas hos ett smitt föremål. SFS 1847, nr 32, s. 17 (på smitt föremål).
-FLYTTNING. (smide- 1766. smides- 1753 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om flyttning av (del(ar) av) företag l. anläggning för utsmidning o. fabrikation av järn o. där bedriven verksamhet till annan ort. Förordn. 3/7 1753, s. A 3 b. Uppl. 2: 194 (1906; om förh. på 1700-talet).
(1, 2) -FLÄCK. (i fackspr., särsk. metall.) hos smitt föremål: fläck (se fläck, sbst.1 1 a) uppkommen ss. resultat av felaktigt utfört smide. SFS 1830, s. 825 (på gevärspipa).
-FLÄKT. (i fackspr., särsk. tekn.) fläkt (se fläkt, sbst.1 III 2) nyttjad vid smide (för underhåll av eld på härd). BtRiksdP 1901, 8Hufvudtit. s. 290.
-FORMA. (i fackspr., särsk. tekn.) forma (se form III) i l. avsedd för smidesässja. SD 1895, nr 284, s. 1.
-FRIHET~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om förhållandet att fritt (utan att vara bunden av bestämmelser om produktionens storlek) kunna utsmida o. producera järn(varor); jfr frihet 9 b. BtRStP 1840—41, 8: nr 109, s. 18. Uppl. 2: 201 (1906; om förh. i början av 1800-talet).
(2) -FÖRARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om person som (med hjälp av häst) kringförde o. handlade med smidesvaror; jfr -handlande, -handlare o. förare 1. Welander VenerSj. 91 (i handl. fr. 1812).
-FÖRFARANDE. (i sht i fackspr.). Östergren (1941).
-FÖRFATTNING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) författning (se d. o. 6) angående utsmidning o. produktion av järn(varor). SFS 1833, s. 87.
-FÖRLUST. (i fackspr., särsk. tekn.) materialförlust vid smide; jfr förlust, sbst.1 2. JernkA 1821, s. 57.
-FÖRMAN~02 l. ~20. förman (se förman, sbst.1 5) vid smidesverkstad o. dyl. l. vid smidesavdelning (vid verkstad l. fabrik o. d.). YrkesförtArbFörmedl. 52 (1952).
-FÖRSÖK. (i fackspr., särsk. metall.) försök (se d. o. 1) gällande smide (i syfte att utröna lämpligt smidesförfarande l. lämplig smidestemperatur o. d.). JernkA 1825, s. 183.
((1,) 2) -FÖRVANDLING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om (rätt till) övergång till ny smidesprodukt vid hammarsmedja l. järnverk; jfr förvandling 1. SFS 1838, nr 44, s. 6.
-FÖRÄNDRING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om (rätt till) ändring av färskningsmetod vid hammarsmedja l. järnverk; jfr förändring 1. SFS 1833, s. 87.
(1, 2) -GALLER. jfr -räcke o. galler, sbst.2 1. Sthm 2: 176 (1897; om portgaller).
-GARNING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om garning av råkoppar för att göra denna smidbar, hammargarning. JernkA 1871, s. 12.
-GARVERK~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) verk l. anläggning för smidesgarning. JernkA 1849, s. 299.
(1, 2) -GODS. (i sht i fackspr.) jfr -vara o. gods 3. Björkman (1889).
-GUD. i sht rel.-vet. manlig gudomlighet som härskar över o. beskyddar smideskonsten o. dess utövare o. de lokaler där den utövas; jfr smed-gud, smedje-gud. Hjertén Fabel 90 (1910; om Vulcanus). IllRelH 104 (1924; om babylonisk gud).
-GÅNG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om sätt varpå färskningsprocess försiggick l. fungerade; jfr gång I 9 b. PH 8: 7166 (1766).
-GÖROMÅL~102, äv. ~200. göromål som består i l. står i samband med smide. JärnkA 1873, s. 267 (i tjänsteberättelse).
-GÖT. (i fackspr., särsk. metall.) göt (se göt, sbst.2 1 a) avsett att vidarearbetas gm smide. TT 1903, 2: nr 14, s. 4.
-HAMMARE. (i sht i fackspr.) hammare (se hammare, sbst.2 1, 2) för dels handsmide, dels mekaniskt smide, mekanisk hammare, maskinhammare; särsk. (förr) om stångjärnshammare; jfr smed-hammare, smedje-hammare, smid-hammare. JernkA 1848, s. 320 (om stångjärnshammare). 2SvUppslB (1953; äv. om mekanisk hammare). Varulex. Byggn. 2: 44 (1955; för handsmide).
(2) -HANDEL. (numera bl. i skildring av ä. förh.) handel (se handel, sbst.2 11 b) med smide(svaror). PrivFrihetsbrJönk. 212 (1751).
(2) -HANDLANDE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = -handlare. KungörFörbGlas. 9/1 1822, s. 3.
(2) -HANDLARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) person idkande handel (förr särsk. gårdfarihandel) med smidesvaror; jfr -förare, -handlande. BtRStP 1815, 2: 447.
-HANTERING. (i sht i fackspr., särsk. metall.) om bedrivande l. idkande av smide (ss. näringsgren inom ett land l. en provins o. d.), smide (se d. o. 1); särsk. (o. numera företrädesvis, i skildring av ä. förh.) om industriell utsmidning o. fabrikation av järn l. järnvaror (o. i denna anv. äv. med inbegrepp av förädling av järn gm färskning o. d.); jfr smed-hantering, smedje-hantering. BtRStP 1840—41, 8: nr 109, s. 25. SvGeogrÅb. 1948, s. 222.
-HANTLANGARE~0200. hantlangare l. hjälpreda vid smidesarbete, smedhantlangare; jfr -hjälpare. ST 1918, nr 185, s. 10. Järnvägsminn. 156 (1952; om förh. 1910).
-HANTVERK~02 l. ~20. (smide- 1758. smides- 1939 osv.) hantverk (se d. o. 1) som innebär utövande av smide, smedhantverk; jfr smedje-hantverk. PH 6: 4773 (1758).
-HANTVERKARE~0200. jfr -hantverk o. hantverkare. Gårdlund IndSamh. 81 (1942).
-HJÄLPARE. i sht förr förekommande benämning på person biträdande vid smide; jfr -hantlangare. PT 1917, nr 127 A, s. 2.
-HÄRD. (i sht i fackspr.) härd (se härd, sbst.1 3 a) använd l. avsedd att användas vid smide; särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om härd (se härd, sbst.1 3 b) för färsksmide; jfr smed-härd, smedje-härd. BlBergshV 18: 10 (i handl. fr. 1687; om härd för färsksmide). Gamle vise Väinämöinen stack in huvudet i smedjan — / där står smeden Ilmarinen hamrande vid smideshärden. Collinder Kalev. 78 (1948). Uppenbart är .. att man .. (c. 1660) i gar- och smideshärdarna i Avesta allmänt brukade träbälgar. Lindroth Gruvbrytn. 2: 153 (1955).
-IDKARE. (numera föga br.) person som idkar smide l. innehar smedja (särsk. liktydigt med: smed l. smidesfabrikör). Jemte .. (metallarbetare) skola äfwen .. (vissa hantverkare) få i Fristaden med lika rättigheter, som Smides-Idkare, sig nedsätta. Bergv. 3: 687 (1787). PT 1901, nr 64 A, s. 4.
(1, 2) -INDUSTRI. industri (se d. o. 3) som förädlar l. tillverkar produkter gm smide. KatalIndUtstSthm 1897, s. 8.
-INGENJÖR. vid smidesanläggning verksam ingenjör (se d. o. 4). SvD(A) 1959, nr 256, s. 6 (i annons).
-INRÄTTNING~020. (numera föga br.) jfr -anläggning o. inrättning, sbst.2 2 b. Bergv. 2: 638 (1753). JernkA 1832, s. 106.
-INSTRUMENT. (†) smidesredskap. VaruhusR 1540.
-JÄRN. [fsv. smidheiärn, smidhes iärn] (numera i sht i fackspr.) om järn(stycke) använt l. användbart till smide l. som smids l. smitts l. skall smidas; särsk. (numera i sht i skildring av ä. förh.) inskränktare o. speciellare: (ur råjärn (tackjärn) framställt) mjukt stål (med låg kolhalt) som (lätt) låter smida sig men som (i motsats till hårt stål) icke är härdbart (i fråga om ä. förh. äv. liktydigt med: stångjärn); jfr smed-järn 1, smid-järn 1. G1R 17: 350 (1545). Uppå Almogens i Jösze och Nordmarks härader i Wermeland sökte tilstånd, at wid Adolphsforsz manufacturwerk få tilhandla sig nödigt smidesjern (osv.). Bergv. 2: 370 (1747). Smidesjärn (dvs.) .. smitt järn. Harlock (1944). Mästersmeden Ilmarinen .. / slängde smidesjärn i elden, stycken utav stål i ässjan. Collinder Kalev. 296 (1948). Arbete i smidesjärn. Form 1951, s. 173.
Ssgr: smidesjärns- l. smidesjärn-balk. (numera i sht i skildring av ä. förh.) balk av smidesjärn, järnbalk. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 266.
-bro. (numera i sht i skildring av ä. förh.) järnbro; jfr -järns-balk. 2UB 9: 349 (1905).
-galler. (i sht i fackspr.) galler av smidesjärn. TurÅ 1951, s. 226 (ingående i balkong).
-grind. (i sht i fackspr.) jfr -järns-galler o. grind, sbst.1 1. ActaOel. 2: 24 (1924).
-hjul. (numera i sht i skildring av ä. förh.) järnhjul; jfr -järns-balk. JernkA 1861, s. 152 (om järnvägshjul).
-kanon. (numera bl. i skildring av ä. förh.) kanon (se kanon, sbst.3 1) av smidesjärn. JernkA 1864, s. 210.
-klump. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om klump av färskjärn bildad vid färskning i härd l. vid puddling, färska. 2NF 22: 553 (1915).
-pansar. (numera bl. i skildring av ä. förh.) pansar (se d. o. 4) av smidesjärn. KrigVAH 1884, s. 256.
-plåt. (numera i sht i skildring av ä. förh.) järnplåt; jfr järns-balk o. plåt, sbst.1 1. KrigVAH 1880, s. 74.
-rör. (numera i sht i skildring av ä. förh.) järnrör; jfr -järns-balk o. rör, sbst.3 3. JernkA 1880, s. 595.
-skrot. (i fackspr., särsk. tekn.) skrot av smidesjärn, mjukt järnskrot, smidesskrot. JernkA 1871, s. 258.
-staket. (i sht i fackspr.) jfr -järns-galler. Salander Boleslawski o. Woodward Lans. 55 (1934).
-sula. (numera bl. om ä. förh.) lager av färskjärn i bottnen av en smideshärd. JernkA 1900, s. 618.
-tillverkning. (numera i sht i skildring av ä. förh.) tillverkning av smidesjärn. JernkA 1868, s. 264 (rubrik).
-tub. (numera i sht i skildring av ä. förh.) = -järns-rör. JernkA 1868, s. 329.
(2) -KAMMARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i järnbruk inrymd (mindre) lokal använd till förvaring (o. försäljning) av smide l. smidesvaror; jfr kammare, sbst.2 2 c. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 1: 16 (1755).
-KOKS. [jfr eng. smithy-coke] (i fackspr.) av stenkol framställd koks (se kox, sbst.1 2) välägnad till (o. använd ss.) bränsle i smidesugnar. 2UB 6: 91 (1904).
-KOL. (smide- 17461880. smides- c. 1660 osv.) (i fackspr.) kol (stenkol, i sht förr äv. träkol) välägnat till (o. använt ss.) bränsle i smidesugnar; jfr -koks, -stenkol o. smedje-kol, smid-kol. Jansson Ramnäs 28 (cit. fr. c. 1660). Rejmers Koln. 15 (1868; om träkol). 2NF 17: 91 (1912; om stenkol).
-KONST.
1) om konsten (se konst 3 e) att (framställa o.) bearbeta metaller, smidets konst; stundom äv. närmande sig l. övergående i bet.: förfaringssätt l. metod vid smide; jfr smed-konst, smedje-konst. JernkA 1817, 1: 35. Sedan vallonerna .. infört sin för svensk järnhantering epokgörande smideskonst .. vallonsmidet. Östergren (1941).
2) om konst (se d. o. 4) som (i motsats till guldsmedskonst) innebär konstnärlig l. konsthantverksmässig behandling av oädla metaller (i sht järn); stundom äv. (konst.) i utvidgad anv., allmännare, om konst innebärande konstnärlig osv. behandling av plastiskt material över huvud taget; äv. övergående i konkret anv., koll., om konstföremål i smide. Smideskonsten råkade i förfall omkr. 1800-talets början ... Nytt uppsving fick dock detta konsthandtverk på 1860-talet i Paris. 2NF 26: 17 (1917). Det står inte länge på förrän konstnärer med rätt känsla för glasets säregna material börja längta efter att .. få artistiskt utnyttja den underbara smideskonst, som glastillverkningen utgör. Form 1940, s. 4. IllSvOrdb. (1955; äv. konkret).
-KONSTNÄR. jfr -konst 2. 2NF 38: 20 (1925).
-KONTRAKT. (förr) kontrakt (se kontrakt, sbst. II 1) mellan arbetsgivare o. arbetare vid hammarsmedja; jfr smed-kontrakt. JernkA 1834, s. 23.
-KOSTNAD. JernkA 1830, s. 290.
(1, 2) -KRAM. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -sak o. kram, sbst.1 3. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 1: 29 (1755).
(1, 2) -KRAN. (i fackspr., särsk. metall.) i smedja nyttjad kran (se d. o. 1) för hantering av göt (se göt, sbst.2 1 a) o. grovt smide under pågående smidning. JernkA 1901, Bih. s. 192.
-KUNNIG. kunnig i smide; jfr smid-kunnig. JernkA 1862, 1: 457 (substantiverat).
-KUNNIGHET~102, äv. ~200. [delvis till -kunnig] kunnighet i smide. Östergren (1941).
-KUNSKAP~02 l. ~20. jfr -kunnighet. JernkA 1823, s. 148.
-KURS. kurs (se d. o. 7) i smide (i fråga om ä. förh. särsk. om kurs i tackjärnssmide med inbegrepp av färskning). JernkA 1842, s. 369.
(1, 2) -KVANTITET. (i sht i fackspr.) kvantitet (se d. o. 6) att smida l. som smitts, kvantitet smide; jfr -belopp. SvGeogrÅb. 1953, s. 17 (om förh. på 1830-talet).
(1, 2) -KVANTUM. (numera föga br.) smideskvantitet; jfr kvantum 2. Flintberg Bruksidk. II. 1: 433 (i handl. fr. 1753). SFS 1833, s. 88.
-LEGERING. (i fackspr., i sht metall.) legering avsedd för (o. använd till) smide; jfr -mässing. HantvB I. 2: 84 (1934).
-LEK(EN). benämning på förr förekommande barnlek som gick ut på att i ring runt en anförare sittande barn gjorde efter anförarens åtbörder, när denne l. denna, imiterande en smed som smider, slog med handen l. händerna mot viss kroppsdel l. vissa kroppsdelar; jfr smidare-lek(en). Hubendick FlickLek. 60 (1879).
-LÄRLING. jfr lärling 1. JernkA 1843, s. 125.
-LÖN. [fsv. smidhelön, smidhis lön] (numera i sht i skildring av ä. förh.) lön för utfört smidesarbete. BlBergshV 18: 17 (i handl. fr. 1687). HT 1954, s. 181 (om ä. förh.).
(1, 2) -MANUFAKTUR. (i fackspr., särsk. tekn. o. handel.)
1) om (industri bestående i) tillverkning av smidesvaror; jfr manufaktur 2. JernkA 1846, s. 294.
2) koll., om produkter av smidesmanufaktur (se d. o. 1), smidda artiklar, smidesvaror, smide; jfr manufaktur 4. Cannelin (1921).
(1, 2) -MANUFAKTURI. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = -manufaktur-verk. BtRStP 1815, 2: 446.
(1, 2) -MANUFAKTURVERK. (numera bl. i skildring av ä. förh.) industriell anläggning för smidesmanufaktur (i bet. 1), smidesfabrik; jfr -manufakturi. BtRStP 1815, 2: 445.
-MASKIN. (i sht i fackspr.) maskin för automatiserat smide. UB 6: 169 (1875; för smidning av spik).
-MEKANIKER. vid smidesanläggning verksam mekaniker (se d. o. 1) med såväl teoretiska som praktiska arbetsuppgifter (t. ex. att rita l. tillverka smidesverktyg (särsk. sänken) l. kontrollera att smidesmaskiner o. verktyg fungerar tillfredsställande); jfr -tekniker. SvYrkeslex. nr 125, s. 2 (1955).
-METOD. metod för smide; särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om färskningsmetod; jfr -sätt. Stiernstolpe Arndt 4: 50 (1808; om färskningsmetoder). Lyckas den nya smidesmethoden som gubben Nilson och jag funderat ut, så tar jag emot en stor beställning för statens jernvägar. Hedberg Odåga 95 (1867).
-MODELL. (i sht förr) modell (till ledning) för smide. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 2: 43 (1760).
(1, 2) -MÄNGD. jfr -kvantitet. SvGeogrÅb. 1953, s. 11.
-MÄSSIG. (i sht i fackspr.) jfr -mässig 1. Seitz SvärdVärj. 211 (1955: smidesmässigt, adv.).
-MÄSSING. (i fackspr., i sht metall.) jfr -legering. HbVerkstTekn. 1: 262 (1944).
-MÄSTARE.
1) (numera bl. i vitter stil) mästare (se d. o. 5, 7) i smide. Siste smidesmästarn lärde / Yrkeskonst af hemligt värde / Mot betalning af sin själ. Wirsén Dikt. 147 (1876); jfr 2. Lagerlöf HomOd. 92 (1908; om Hefaistos).
2) mästare (se d. o. 10) inom smidesyrket, smedmästare; äv. i utvidgad anv., dels (numera bl. i skildring av ä. förh.) om förman (med överinseende över viss process o. d.) vid järnbruk (jfr mästare 10 c), dels (o. i fråga om nutida förh. nästan bl.) om verkmästare vid smidesverkstad l. -fabrik, smidesverkmästare; jfr smedje-mästare. JernkA 1854, s. 14 (vid järnbruk). Smidesmästaren .. (N. N. beviljades anslag) för att i Danmark och Tyskland studera konstsmide. PT 1905, nr 165 A, s. 3. YrkesförtArbFörmedl. 52 (1952).
-OMRÅDE~020. (i sht i fackspr.) jfr område 3. JernkA 1953, s. 456.
-ORDNING. (förr) smidesstadga; jfr ordning 3 b. Johansson Noraskog 2: 399 (1882).
(1, 2) -PERSEDEL. (numera knappast br.) smidesartikel; jfr persedel 5. PH 6: 4315, 4316 (1756).
(1, 2) -PJÄS. jfr -sak o. pjäs 1. Johansson Noraskog 2: 143 (1882).
(1 (, 2)) -PRESS. (i fackspr., särsk. tekn.) press (se press, sbst.1 2) för pressmide (l. för tillverkning av pressmiden). JernkA 1867, s. 264.
-PRIVILEGIUM. (numera bl. i skildring av ä. förh.) för visst järnbruk gällande privilegium för (årligt) smide av så l. så stor kvantitet smidesprodukter; jfr -rättighet o. smedje-rättighet. BtRStP 1840—41, 8: nr 109, s. 22.
-PROCESS. (numera bl. i skildring av ä. förh.) färskningsprocess; förr äv.: färskningsmetod; jfr smidnings-process. Rinman JärnH 427 (1782). Det är troligt att man sluteligen skall leta sig fram till bestämda formler för de vid smides-processen agerande krafter, för så vidt man afser bestämda egenskaper hos det blifvande jernet. JernkA 1832, s. 491.
(1, 2) -PRODUKT. produkt (se d. o. 4) framställd gm smide, smidd produkt; produkt i smide. KatalIndUtstSthm 1897, s. 107.
(2) -PRODUKTION. SvGeogrÅb. 1953, s. 11.
-PROTOKOLL. (förr) vid järnbruk fört protokoll över verkställd färskning av stångjärn. JernkA 1823, s. 127.
(1 (, 2)) -PROV. (i fackspr., särsk. metall.)
1) prov för utrönande o. kontroll av mekaniska egenskaper hos järn- l. stålvara (i sht halvfabrikat i form av stänger l. plåt) vid vars genomförande utsmidning av (viss del l. vissa delar av) ett l. flera exemplar av varan verkställs. JernkA 1874, s. 375.
2) för kontroll av det metallurgiska förloppet vid järn- l. stålframställning förr anställt prov bestående i utsmidning med därtill hörande undersökning av en liten mängd ur smältugnen uttaget flytande järn l. stål som före utsmidningen bringades att hastigt stelna i en kokill. JernkA 1901, s. 108. Den (rätt svåra) konsten att rätt bedöma ett smidesprov .. försvann omkring 1950, i och med att man fick tillgång till andra snabba metoder (kemisk analys, spektralanalys m. m.). SAOBArkSakkSvar (1976).
-PUST. (smide- 1706. smides- 1894 osv.) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) (mindre) blåsbälg för åstadkommande av bläster till smidesässja l. -härd, smidesbälg; jfr pust, sbst.1 II, o. smed-pust, smedje-pust, smid-pust 1. Hiärne 2Anl. 254 (1706). Lindroth Gruvbrytn. 2: 83 (1955; om ä. förh.).
-REDSKAP~02 l. ~20. (smide- 15511712. smides- 1870 osv.) koll. (numera bl. ss. r. l. m.), om (uppsättning) redskap som (avses att) nyttjas vid smide; äv. (numera bl. ss. n.) i individuell anv., om enskilt sådant redskap, smidesverktyg; jfr redskap 1, 2 o. -instrument samt smed-redskap, smedje-redskap. Städet är ett smidesredskap. G1R 22: 86 (1551: sin smide redzskap, koll.).
-REGISTER. (smide- 1581. smides- 1585 osv.) (förr) av smed l. vid smedja fört register över materielförbrukning vid smide; jfr smidnings-register. Johansson Noraskog 3: 13 (i handl. fr. 1581).
-RESULTAT. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.): resultat av färskningsarbete (o. utsmidning) vid järnbruk. JernkA 1852, s. 117.
(1, 2) -RÄCKE l. -RÄCK. räcke (se d. o. 6) tillverkat gm (konst)smide, (konst)smitt räcke, räcke i (konst)-smide. SvSlöjdFT 1923, s. 146 (i trappa).
-RÄKNING.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om räkenskaper rörande smidet under viss tid vid järnbruk; jfr räkning 1 c. Branting Förf. 3: 247 (1831). SvGeogrÅb. 1953, s. 12 (om ä. förh.).
2) räkning (se d. o. 1 e) på utfört smidesarbete. JernkA 1835, s. 210.
-RÄTT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) smidesrättighet. AdP 1800, s. 1036. Beskow Bruksherrg. 20 (1954; om förh. på 1700-talet).
-RÄTTIGHET~102, äv. ~200. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om ägare av järnbruk (av statlig myndighet) tillerkänd rättighet (se d. o. 1 e) att framställa o. utsmida (viss årlig kvantitet) järn l. stål, smidesrätt; jfr -privilegium o. smedje-rättighet. AdP 1800, s. 1035. Beskow Bruksherrg. 23 (1954; om ä. förh.).
(1, 2) -SAK. sak tillverkad gm smide, smidd sak; sak i smide. Hagdahl Fråga 57 (1883).
(2) -SAMLING. samling av (konst)smide(n). Fatab. 1931, s. 251 (i Nordiska museet).
-SKATT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om hammarskatt. SFS 1838, nr 44, s. 4.
-SKICKLIG. (i sht i vitter stil) skicklig i smide. Rydberg Myt. 2: 118 (1889; om mytologisk person).
-SKOLA. skola för utbildning i smide (särsk. konstsmide); jfr smed-skola. JernkA 1857, s. 178. Form 1946, s. 98 (för utbildning i konstsmide).
-SKROT. (i fackspr., särsk. tekn.) smidesjärnskrot. AB 1869, nr 127, s. 4.
-SLAGG.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) (vid färsksmide uppkommen) metallurgisk slagg, färskslagg; jfr smed-slagg 1, smedje-sinder 1, smedje-slagg 1, smid-slagg 1. JernkA 1817, s. 143.
2) (i fackspr., särsk. metall.) (vid smide uppkommen) slagg (se slagg, sbst.3), glödspån, smedsinder; jfr smed-slagg 2, smedje-sinder 2, smedje-slagg 2, smid-slagg 2. WoH (1904).
-SLÄGGA. vid smide använd slägga, smedslägga; jfr smedje-slägga. PriskatalSonesson 1895, s. 92.
-SLÖJD. form av metallslöjd sysslande med smide (nutida benämning vanl.: metallslöjd). MeddSlöjdF 1897, 2: 10. Hvad metallslöjden vidkommer, kan endast en art däraf, smidesslöjden, .. fylla de fordringar, som böra ställas på slöjden vid realskolan. PedT 1904, s. 402.
(2) -SORT. sort l. slag av smidesprodukter. Bergv. 2: 618 (1752).
(2) -SORTERING. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) sortering l. sortiment av stångjärnssmiden. PH 8: 7167 (1766).
-STADGA. (förr) stadga rörande framställning o. utsmidning av järn vid järnbruk samt beskattning därav. BtRStP 1834—35, 8: nr 103, s. 9.
(1, 2) -STAKET. jfr -räcke. RedNordM 1929, s. 41.
-STAT. (förr)
1) om (samtlig personal ingående i) järnkontorets organisation för främjande av smideshanteringens utveckling i Sv.; stundom svårt att skilja från 2. Yttrandet rörande smides-staten vid sista allmänna sammankomsten. JernkA 1827, s. 432. På det man må blifva i tillstånd att utan afbrott vaka öfver arbetarena, så torde ledningen af dessa försök böra anförtros åt ej mindre än 3: ne personer, hvartill Jern-Kontorets Smides-Stat äfven lärer lemna tillgång. Därs. 1830, s. 291.
2) om budget l. organisations- l. löneplan för smidesstat (i bet. 1); stundom svårt att skilja från 1. Utdrag af Stipendiaten å Jernkontorets smidesstat J. W. Ramsays embetsberättelse för år 1856. JernkA 1857, s. 137.
-STENKOL~02 l. ~20. (i fackspr.) jfr -kol. NDA 1861, nr 117, s. 4.
-STIL. (mera tillf.) stil i fråga om (konst)smide. 2SvKulturb. 1—2: 94 (1934; om förh. på 1600-talet).
(1, 2) -STYCKE. (smide- 1941. smides- 1906 osv.) i sht tekn. om metallstycke som håller på att bearbetas gm smide l. som utsmitts till halvfabrikat. SFS 1906, nr 48, s. 40.
-STÄD. (smide- 16601687. smides- 1873 osv.) städ använt vid smide; jfr smed-städ, smedje-städ, smid-städ. RARP 7: 192 (1660).
(2) -STÄMPEL. (förr) (föreskriven) stämpel på smide; jfr smed-stämpel. NoraskogArk. 5: 29 (1904). Det fanns andra smidesstämplar än smedstämpeln som kunde förekomma samtidigt. SAOBArkSakkSvar (1976).
-SÄTT. sätt l. metod för smide; särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) dels om sätt l. metod för utsmidning (med inbegrepp av föregående färskning l. vällning) av järn vid hammarsmedja o. d., dels om färskningsmetod. Den gamle bysmeden nyttjade ett för honom eget smidessätt. Sådant vi hade tillfälle observera detta smidessätt (dvs. doppjärnssmide) vid Malapana, .. och Ribniker-verken består dess egenhet uti (osv.). JernkA 1825, s. 310. Emedan vid tvåforms-smidet både kolåtgången och jernafbränningen alltjemt varit större än vid enforms-smidet, utan att några andra fördelar än något större utsmide pr härd vid det förstnämda smidessättet varit att vinna, så har (osv.). Därs. 1869, s. 225.
-TACKJÄRN~02 l. ~20. (förr) tackjärn använt l. avsett att användas till färskning o. utsmidning. JernkA 1826, 1: 126.
-TEKNIK. (i sht i fackspr.)
1) teknik vid smide. Föråldrad, modern smidesteknik.
2) om det tekniska område l. fält som smidet representerar. JernkA 1953, s. 455.
-TEKNIKER. vid smidesanläggning verksam tekniker med arbetsuppgifter (bl. a. bestående i planering l. konstruktion) som väsentligen berör yrkets teoretiska sida; jfr -mekaniker. Sveriges åtta första och enda specialutbildade smidestekniker utexaminerades på tisdagen i Eskilstuna. DN(B) 1958, nr 136, s. 6.
-TEMPERATUR. (i sht i fackspr., särsk. metall.) temperatur vid vilken (metall (bäst) låter smida sig o.) smide sker l. bör ske; jfr smidnings-temperatur. Holmberg Artill. 3: Bih. 31 (1882).
-TIDNING. facktidning behandlande ämnen som har med smide att göra; särsk. i uttr. Svensk smidestidning, namn på svensk sådan facktidning (fr. o. m. 1965 utkommande under namnet Verkstadsinformation). En smidestidning torde väl de flesta industriländer hålla sig med. Svensk smidestidning (1917; titel).
(2) -TILLVERKNING~020. (i sht i fackspr., särsk. tekn.) tillverkning av smide(n); stundom äv. närmande sig l. övergående i konkret bet.: smidesvara l. -produkt. SFS 1833, s. 88. Beträffande de båda ländernas bättre och medelfina smidestillverkningar, befinnas de Engelska utmärka sig framför de Svenska. JernkA 1846, s. 312.
-TILLÖKNING~020. (numera bl. i skildring av ä. förh.) tillökning i fråga om smidesrätt. BtRStP 1823, 8: 832.
(1, 2) -TOLK. (i fackspr., särsk. tekn.) tolk (dvs. kontrollmått) nyttjad för kontroll (av smidesstycke) vid smide. Schulthess (1885).
-TÅNG. (smide- 1689. smides- 1869 osv.) [jfr t. schmiedezange] (i sht i fackspr., särsk. tekn.) tång (med långa handtag) använd vid smide (för uttagande ur härd o. vidarehantering (på städ o. d.) av glödgat metallstycke); jfr smed-tång, smedje-tång, smid-tång. BoupptSthm 1689, s. 1091 b, Bil. —
-UGN. (i sht i fackspr., särsk. tekn.) ugn använd vid smide (för uppvärmning av smidesstycken); jfr smed-ugn, smedje-ugn. Skogvakt. 1891, s. 47.
-UNDERVISNING~0020. undervisning i smide. Salomon Slöjdsk. 1: 43 (1876; om planerad undervisning i folkskolan).
-UTRUSTNING~020. JernkA 1953, s. 487.
(1, 2) -VARA. handelsvara tillverkad gm smide, smidd vara, vara i smide; ofta i pl. ArbB 306 (1887; i sg., om spik i koll. bemärkelse). HT 1950, s. 72 (i pl.).
-VECKA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) vid hytta l. järnbruk: vecka upptagen av färskning o. utsmidning av järn. JernkA 1836, s. 80.
-VERK. (smide- 15501828. smides- 1807 osv.)
1) smidesarbete (i abstr. bet.); äv. (o. numera bl., tillf.): smidesarbete (i konkret bet.); jfr smed-verk 1, smid-verk 1. G1R 21: 32 (1550; konkret). Heinrich (1828; äv. abstr.).
2) numera mindre br.) (industriell) anläggning för utsmidning av metall (i sht järn), smedja, smidesverkstad (i fråga om ä. förh. särsk. om hammarsmedja); jfr smed-verk 2, smedje-verk. OxBr. 3: 133 (1627). EconA 1807, jan. s. 43 (om hammarsmedja). Stålgjuteri, press- och smidesverk i Kolsva. SvIndustri 156 (1935).
3) [eg. specialanv. av 1] (i vitter stil) om sammanfattningen av smidda detaljer l. delar ngnstädes; jfr smid-verk 2. Rydberg Sing. 3 (1894; på slotts ytterväggar).
-VERKMÄSTARE~0200.
1) (förr) (titel för) vid järnkontoret anställd person i vars tjänsteåligganden ingick att (resa omkring o.) bistå tillverkare av järn o. stål med teknisk sakkunskap; jfr smed-verkmästare. JernkA 1840, s. 97.
2) (numera bl. mera tillf.) verkmästare vid (större) smidesverkstad l. -fabrik, smidesmästare (se d. o. 2). Smidesverkmästare finns numera vid större anläggningar. SAOBArkSakkSvar (1976).
-VERKSTAD~20, äv. ~02. verkstad(sanläggning) för (manufaktur)smide; förr äv. om hammarsmedja; jfr smed-verkstad, smedje-verkstad. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 1: 40 (1755; för manufaktursmide). SFS 1833, s. 87 (om hammarsmedja). Collinder Kalev. 78 (1948).
-VERKTYG~02 l. ~20. verktyg för smide; jfr -redskap o. smed-verktyg, smedje-verktyg. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 1: 18 (1755).
(1, 2) -VÅRD. (minnes)vård tillverkad gm smide, smidd (minnes)vård, (minnes)vård i smide. Östergren (1941).
-YRKE. yrke som innebär utövande av smide, smedyrke. JernkA 1847, s. 280.
-ÅR. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om verksamhets- l. räkenskapsår vid järnbruk. Bergv. 2: 554 (1751).
-ÄGARE. (†) ägare av hammarsmedja, bruksägare. BtRStP 1828—30, 8: nr 79, s. 10.
-ÄMNE. i sht tekn. ämne för smide. SFS 1916, s. 1078.
-ÄNDAMÅL~102, äv. ~200. (i sht i fackspr., särsk. tekn.) om ändamålet att nyttjas vid l. till smide; i sht i uttr. för smidesändamål. HbSkogstekn. 623 (1922: för smidesändamål).
-ÄSSJA. i sht tekn. vid smide använd ässja (för upphettning av smidesstycken); jfr smed-ässja, smedje-ässja. JernkA 1862, 1: 358.
-ÖVNING. övning i smide (i fråga om ä. förh. särsk. om övning i tackjärnssmide med inbegrepp av färskning); förr äv. övergående i bet.: praktik (se praktik, sbst.1 3) i smide. JernkA 1830, s. 563. (Det) bör här anmälas, att under detta år smidesöfningar med koldrängar och Mästersvenner från andra Bruk tagit sin början. Därs. 1843, s. 132. Den, som vill varda antagen till (hovslagar-)lärling, skall till rektor ingifva egenhändigt skrifven ansökning därom, med bifogande af betyg om ålder, frejd, hälsotillstånd och smidesöfning. SFS 1908, nr 21, s. 11. Smidesövning förekommer även nu vid utbildning till olika slags smeder. SAOBArkSakkSvar (1975).
Spoiler title
Spoiler content