SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2009  
TV, äv. TEVE te3ve2, r.; best. -n; pl. (i bet. 2, mera tillf.) -ar (SvHandordb. (1966) osv.), äv. = (UNT 7 ⁄ 11 1961, s. 9, osv. Anm. 1:o Sg. best. skrivs vanl. TV:n, TV-n. 2:o I pl. används vanl. ordet TV-apparater.
Ordformer
(teve 1950 (: teveapparater) osv. TV (tv) 1950 (: TV-mottagare) osv.)
Etymologi
[av eng. TV, förkortning av television (se TELEVISION)]
1) television (se d. o. 1). Se l. titta på TV. Hon uppträdde i TV på lördagskvällen. Vad är det på TV? Framtidens TV blir helt säkert i färg. Upsala 20 ⁄ 11 1952, s. 3. På TV har man fått klart för sig att svenskarna har mycket svårt att förstå danskt tal. SvD(A) 13 ⁄ 1 1962, s. 11. Den sudanska radion och TV:n stängdes på tisdagen. SvD(A) 29 ⁄ 10 1964, s. 8. Det vet du väl att det inte finns nån TV vid den här tiden. Hedberg SvDygd. 6 (1965). Nyhetschef vid teve i Sundsvall. DN 15 ⁄ 10 1986, s. 18. Tv-n skall inte vara barnpassning. Begränsa tv-tittandet för små barn till barnprogrammen och titta tillsammans på helgerna. Expressen 15 ⁄ 2 2001, s 34. — jfr SKOL-TEVE o. SATELLIT-TV.
2) [sannol. elliptiskt för TV-apparat l. TV-mottagare] apparat (se d. o. 3 a) för mottagande av TV-sändning, TV-apparat. Sätta på l. stänga av, slå på l. slå av TV:n. Han sitter alltid framför TV:n. DN(A) 27 ⁄ 10 1957, s. 9. Vid byte gäller Er gamla TV som stor handpenning. SvD(A) 18 ⁄ 3 1966, s. 30. Måste vi ha två TV .. bara för att de som sitter och bestämmer programmen .. lägger två bra program på samma tid? Expressen 29 ⁄ 1 1977, s. 3. (Familjen) bänkade sig .. framför tv-n för att se matchen mellan AIK och Brynäs. Expressen 20 ⁄ 1 2001, s. 4. — jfr SKOL-, STEREO-TEVE.
Ssgr (i allm. till 1): (2) TV-AFFÄR. jfr affär 6 slutet o. -firma. SvD(A) 14 ⁄ 2 1959, s. 9.
-ANLÄGGNING~020. anläggning (se d. o. III 1 a α) för produktion l. sändning l. mottagning av TV-program. Upsala 4 ⁄ 3 1954, s. 8.
-ANMÄLARE. (numera bl. tillf.) TV-recensent. SvD(A) 11 ⁄ 12 1965, s. 5.
-ANPASSA~020. anpassa (ngt) till villkor l. förhållanden o. d. som gäller för TV. Ola Ullsten, f d statsminister, har sagt att det första han skulle göra om han fick tillbaka makt och härlighet, vore att TV-anpassa politiken. Expressen 14 ⁄ 2 1992, s. 46.
-ANTENN. antenn för mottagande av TV-sändning. Upsala 4 ⁄ 3 1954, s. 8.
-APPARAT. apparat för mottagande av television, TV (i bet. 2); jfr -burk, -mottagare. RöstRadio 1950, nr 29, s. 2. Försäljningen av TV-apparater kom igång först i mitten av 1950-talet i Sverige. Hand90Tal. 218 (1989).
-AVGIFT~02 l. ~20. avgift för TV-licens. SAOL (1986).
-BANDSPELARE. (numera mindre br.) videobandspelare; särsk. om sådan apparat använd i bevakningssyfte. AktuelltSÖ 1960, s. 783. TV-bandspelarna (i skolan) står oanvända, därför att upphovsrätten fortfarande är oklar när det gäller TV-programmen. SvD(A) 23 ⁄ 10 1968, s. 10. TV-bandspelare i brottskampen. DN 9 ⁄ 2 1973, s. 10. Strandh PyramLas. 197 (1985).
(1, 2) -BEVAKAD, p. adj. TV-övervakad. Porten till arresthuset är TV-bevakad. SvD(A) 15 ⁄ 4 1965, s. 13.
-BEVAKNING.
1) till 1, 2: TV-övervakning; jfr bevaka I 1. SvD(A) 2 ⁄ 3 1959, s. 17.
2) till 1, om TV:s bevakning av nyheter l. händelser l. idrottsevenemang o. d. Hoppas TV-bevakningen håller måttet när kampen om de 195 guldmedaljerna börjar. SvD 27 ⁄ 8 1972, s. 10.
(1, 2) -BILD. bild på TV-skärm. SvD(A) 4 ⁄ 1 1962, s. 7. Får du dålig tv-bild eller om radion knastrar, kan du kanske trösta dig med att gå ut och titta på norrskenet. Expressen 21 ⁄ 2 2000, s. 52.
-BITEN, p. adj. (vard.) som gärna l. ofta tittar på TV. Under sommaren tar alla TV-bitna stugsittare transistorradio och semesterlektyr och far ut till landet. SvD(A) 30 ⁄ 8 1964, s. 12.
-BOLAG~02 l. ~20. bolag (se bolag, sbst.2 3) som (kommersiellt) producerar l. sänder TV-program l. -inslag o. d.; jfr -företag. TV-bolagen betalade dyra pengar för filmerna. OoB 1963, s. 206.
(1, 2) -BRANSCH(EN). särsk. till 2, om den bransch som sysslar med försäljning l. installation av TV-apparater o. d. SvD(A) 14 ⁄ 2 1959, s. 3.
-BURK. (numera bl. i skildring av ä. förh.) TV-apparat. Lange StadSov. 203 (1970). Livekonserter (är) alltid vanskliga att överföra till teveburken. DN 22 ⁄ 10 1985, s. 71.
-CHEF. särsk.: chef för (statligt) TV-bolag. TV-chefen, docent Nils Erik Bæhrendtz. SvD(A) 3 ⁄ 1 1962, s. 10.
-DEBATT. särsk.: debatt (arrangerad för o.) sänd i TV. Radio- och TV-debatt om svenska atomvapen. SDS 22 ⁄ 4 1959, s. 3.
-DECKARE. TV-film l. -serie baserad på (för TV anpassad l. skriven) detektivhistoria. Maria Langs första TV-deckare, ”Håll polisen utanför” .. ska göras i färg och i sex avsnitt. SvD(A) 27 ⁄ 9 1968, s. 22.
-DOKUMENTÄR. TV-film l. -program som avser att dokumentera skeende l. företeelse (o. som bygger på autentiskt material). VLösen 1969, s. 673. Nästa projekt är en jordenruntresa .. för att samla in biståndspengar .. och samtidigt dokumentera insatsen i en tv-dokumentär. Expressen 16 ⁄ 2 2001, s. 23.
-DRAMATISERING. särsk. konkretare: TV-film l. -serie baserad på för TV anpassat l. skrivet drama l. på roman o. d. omarbetad för TV till dramatisk form. SvD(A) 26 ⁄ 6 1968, s. 11 (om roman). En TV-dramatisering av hans tid som Ronald Reagans pressekreterare. Expressen 14 ⁄ 6 1991, s. 17. Margareta Garpes TV-dramatisering av Ibsens ”Hedda Gabler” blev kritikerrosad. DN 7 ⁄ 4 1996, s. B4.
-DUELL. särsk.: (het) debatt i TV mellan två politiker (inför val). DN 2 ⁄ 6 1991, Bil. s. 5.
(2) -FABRIK. jfr fabrik 4. SvD(A) 6 ⁄ 4 1962, s. 6. TV-fabrik anställer tusental. SvD(A) 14 ⁄ 3 1968, s. 3.
-FAVORIT. särsk.: person omtyckt av TV-publik. TV-favoriten Ria. SvD(A) 30 ⁄ 9 1962, s. 20.
-FILM. film som (skall) visas i TV. GbgP 14 ⁄ 10 1960, s. 1.
-FILMA. göra filmupptagning av (ngt) för visning i TV. Expressen 31 ⁄ 10 1962, s. 17.
-FILMARE. [till -filma] jfr -film. SvD(A) 25 ⁄ 3 1967, s. 9.
(2) -FIRMA. jfr firma, sbst. 2, o. -affär, -företag. LD 16 ⁄ 1 1958, s. 2. En TV-firma .. utbjöd en TV-mottagare till ett nettopris av 950 kr. SvD(A) 12 ⁄ 9 1962, s. 11.
(2) -FLIMMER. flimrande bild l. sken från påslagen TV-apparat. Teveflimret gör bara (huvud)värken värre! Gardell Prärieh. 128 (1987).
-FON. [beträffande senare leden se -fon] (numera föga br.) anläggning (för hörselskadad) för skriftlig kommunikation via tangentbord o. TV-skärm, texttelefon; äv. om anläggning för överföring av bild, bildtelefon (jfr -telefon). DN(A) 26 ⁄ 6 1964, s. 13. SvD(A) 14 ⁄ 9 1965, s. 15 (om överföring av bild). Till nästa nyår skall alla Sveriges döva kunna ”tevefonera” .. En tevefon är .. en telefon där man samtalar per skrivmaskin. GbgP 8 ⁄ 1 1978, s. 16.
-FOTOGRAF. person som yrkesmässigt filmar vid TV-inspelning l. TV-sändning i studio l. vid reportage o. d. SAOL (1986).
-FRAMTRÄDANDE. framträdande i TV. TV-framträdanden i kända intervjuprogram. SvD(A) 1 ⁄ 4 1963, s. 3.
-FREKVENS. (i fackspr.) frekvens (se d. o. 3) för TV-sändning. Danska TV 1 (sänder) på den näst lägsta tänkbara tevefrekvensen .. (o.) når därför så gott som alla skåningar. SDS 2 ⁄ 10 1988, s. 7.
(1, 2) -FÖRETAG~102, äv. ~200. TV-bolag; äv. om TV-firma. KvällsP 5 ⁄ 4 1959, s. 1. SvD(A) 8 ⁄ 2 1962, s. 5.
-GALA. gala i TV med framträdanden av artister o. d. (med syfte att samla in pengar för humanitär hjälp l. dela ut pris(er) o. d.). TV-gala .. gav flyktinghjälpen god slant. SvD(A) 27 ⁄ 2 1963, s. 10. Måndagskvällens tv-gala från Globen, där det största svenska idrottsögonblicket skall utses. DN 22 ⁄ 1 2001, s. C11.
-HALLÅ. [senare leden elliptiskt för hallåman] (numera bl. tillf.) jfr -hallåa. Expressen 12 ⁄ 3 1963, s. 20.
-HALLÅA. person i TV som på- l. avannonserar program. ST 2 ⁄ 11 1960, s. 13.
(2) -HANDLARE. jfr handlare 3. SvD(A) 14 ⁄ 2 1962, s. 7.
-HUS. byggnad vari l. varifrån (statligt) TV-bolag bedriver TV-verksamhet. SvD(A) 12 ⁄ 1 1962, s. 12. En fiendes mål har alltid varit .. att erövra landets huvudstad .. Radio- och tv-hus ska intas. DN 1 ⁄ 10 1999, s. A4.
-HÖRNA.
1) [efter titeln på programmet Hylands hörna (som sändes i TV 1962–1983)] (numera bl. tillf.) till 1: TV-program med karaktär av lättsam samvaro o. underhållning o. d. Skridskostjärnan Jonny Nilsson kommer att få en egen TV-hörna. SvD(A) 4 ⁄ 1 1967, s. 10.
2) till 1, 2: hörna i hem l. rum för TV(-tittande). Varje enhet (i fängelset) har ett stort gemensamt samlingsrum med matbord, TV-hörna, telefoner m m. DN 28 ⁄ 7 1992, s. 9.
-IDOL. jfr idol 2. SvD(A) 3 ⁄ 5 1962, s. 4.
-INDUSTRI. särsk. till 1. Expressen 10 ⁄ 1 1991, s. 2.
(1, 2) -INNEHAV~102. innehav av TV-apparat (med möjlighet att se TV). SAOL (1986).
(1, 2) -INNEHAVARE. jfr -innehav. Aktion för att spåra upp TV-innehavare som inte löst licenser. DN(A) 12 ⁄ 4 1959, s. 27.
-INSLAG~02 l. ~20. avgränsad del av (nyhets)program i TV. Stockholms skoldirektion brännmärker TV-inslag .. i TV-aktuellts kvällsutsändning. SvD(A) 29 ⁄ 10 1966, s. 8.
-INSPELNING~020. särsk. abstr., om inspelning av TV-program l. -film o. d.; jfr -upptagning. SvD(A) 29 ⁄ 10 1966, s. 8.
-INTERVJU. intervju för l. i TV. DN(A) 21 ⁄ 4 1959, s. 17.
-JIPPO. [beträffande senare leden se sport-jippo; jfr student-jippo] (vard.) Dyrt TV-jippo. SvD 5 ⁄ 11 1971, s. 1.
(2) -JOUR. (numera bl. mera tillf.) firma l. företag o. d. med beredskap att rycka ut o. reparera l. justera TV-apparat o. d. SvD(A) 1 ⁄ 11 1965, s. 24.
-JOURNALIST. journalist verksam inom TV. LD 21 ⁄ 8 1958, s. 15. Första kravet på TV-journalister är .. att de objektivt och sakligt skall kunna behandla nyhetsmaterialet samt äga blick för dess ”TV-mässighet”. SvD(A) 1962, nr 55, s. 10.
-KAMERA. kamera för bildupptagning (o. (i fråga om viss typ av direktsändning äv.) bildöverföring) vid TV-inspelning l. -sändning; äv. om sådan kamera använd vid övervakning. TSvLärov. 1951, s. 461. (På fängelset i Norrtälje) skall för första gången bevakning med TV-kameror prövas. SvD(A) 2 ⁄ 3 1959, s. 3.
-KANAL. frekvensområde med bestämd bredd för TV-sändning; särsk. (o. i sht) om sådant för TV-tittare valbart frekvensområde som ger möjlighet att se visst TV-bolags l. viss TV-redaktions utbud av program (jfr -program); äv.: TV-bolag. Du måste byta TV-kanal. Han zappar mellan TV-kanalerna. Svensk l. utländsk TV-kanal. Markbunden, digital TV-kanal. Då bandbredden för en TV-kanal är omkring 5 Mp/s, blir man hänvisad till UK- och mikrovågsområdet. BokNat. Mater. 291 (1953). Topparna inom Sveriges Radio .. samlades .. för att .. diskutera den nyordning som två TV-kanaler kommer att innebära. 1 juli startar TV 1 .. 1 december .. hoppas man att TV 2 skall vara igång. SvD 8 ⁄ 2 1969, s. 8. Har ni varit i kontakt med något produktionsbolag eller någon tv-kanal? Expressen 16 ⁄ 2 2001, s. 54.
-KANNA. termoskanna urspr. avsedd för TV-tittare vid (långvarigt) TV-tittande. (I utlåtandet) om Bergers TV-kanna heter det bl. a. ”kannan är ett utmärkt exempel på modern formgivning av en industriprodukt”. ÖstersundP 24 ⁄ 6 1965, s. 9.
-KOMMENTATOR. person som i TV (i direktsändning) kommenterar (sport)evenemang l. (aktuell) händelse o. d. SvD(A) 26 ⁄ 2 1962, s. 10. Anders Gernandt .. blev känd för svenska folket som TV-kommentator i ridsport. KvällsP 3 ⁄ 11 2000, s. 11.
-KONFERENS. konferens med lokalmässigt l. geografiskt spridda deltagare som kommunicerar med varandra via TV. DN 23 ⁄ 1 1975, s. 30.
-KRITIKER. TV-recensent. SvD(A) 31 ⁄ 12 1962, s. 11.
-KVÄLL. kväll som ägnas åt TV-tittande; äv. övergående i l. närmande sig bet.: utbud av TV-program under en kväll. RöstRadio 1950, nr 29, s. 2. En diger TV-kväll. SvD(A) 8 ⁄ 1 1962, s. 11.
-KÄNDIS. [beträffande senare leden se stor-kändis] (vard.) person känd gm TV. Nedslitna TV-kändisar bör få tidigare pension. SvD 23 ⁄ 2 1969, s. 16.
-LEDNING. jfr ledning, sbst.2 1 slutet. SvD(A) 31 ⁄ 12 1962, s. 11.
-LICENS. licens (se d. o. 2) att ta emot TV-sändning; äv.: avgift för sådan licens, TV-avgift. TV-licensen har höjts med 100 kronor. 500 000 engelsmän har löst TV-licens. SvD(A) 8 ⁄ 10 1950, s. 8. 500 polisanmälda. Saknar TV-licens. DN(A) 12 ⁄ 4 1959, s. 17. Ssg: TV-licens-skolkare. SvD(A) 26 ⁄ 5 1959, s. 16.
-LJUS.
1) till 1: belysning som används vid TV-inspelning; äv. i mer l. mindre bildl. anv., om uppmärksamhet i TV riktad mot ngn l. ngt. Expressen 15 ⁄ 3 1990, s. 12. De rullar in .. (honom) i rättssalen. Rullstolen belyst av TV-ljus och kamerablixtar. Expressen 22 ⁄ 2 1991, s. 13. Allt tv-ljus är riktat mot mannen som inte ska sitta i regeringen. Expressen 4 ⁄ 2 2000, s. 22.
2) till 2: (blått) ljus l. sken från påslagen TV-apparat. Under kvällen lyste .. det blå teveljuset från varje fönster. Gardell Prärieh. 12 (1987).
-LÄNK. (i sht i fackspr.) teknisk anordning för överföring av TV-program från huvudsändare till övriga sändare. Idag invigs .. TV-länken Stockholm – Göteborg – Malmö. LD 3 ⁄ 9 1958, s. 1.
-MAGASIN. jfr magasin 5.
1) magasin i TV. Hemma. Ett TV-magasin med Ria Wägner. SDS 13 ⁄ 9 1958, s. 16.
2) magasin om TV-program. Tidningen Der Spiegels tv-magasin. DN 10 ⁄ 1 2001, s. B1.
-MAN. man anställd vid TV ss. programledare o. d. AB 2 ⁄ 2 1963, s. 3.
-MANUS. [senare leden är kortform för manuskript] jfr manuskript. Förutom pjäser och TV-manus har Fay Weldon .. ett tiotal romaner bakom sig. DN 17 ⁄ 5 1987, Bil. s. 8.
-MAST. (anläggning med) hög mast för vidareutsändning av TV-sändning; jfr -torn. TV-masten i Malmö, där TV-sändningen via Danmark tages emot från hela Europa och sändes vidare. LD 3 ⁄ 9 1958, s. 1.
-MEDIUM. om TV ss. medium (se d. o. 2); i sht i sg. best. Expressen 27 ⁄ 2 1990, s. 50.
(1, 2) -MONITOR. TV-skärm med mottagare som visar lokalt o. med händelses inträffande simultant överförd bild, särsk. använd för kontroll av arbetsprocess l. vid övervakning o. d.; äv.: TV-skärm för (intern) information. Ett enormt ansvar vilar på dessa två (män) vid TV-monitorer, blinkande lampor .. och indikatorer som i varje ögonblick visar (raffinaderi)processens gång. SvD(A) 12 ⁄ 9 1967, s. 10. (Sångarna) såg inte dirigenten heller, bara i en TV-monitor. DN 21 /10 1986, s. 20. På flygplatsen ska de ropa ut planet. Men .. tevemonitorn visar bara ”vidare information kommer”. ICAKurir. 1988, nr 45, s. 4. En säkerhetsvakt såg i sin tv-monitor hur tomten plockade sin säck full av leksaker. Expressen 20 ⁄ 12 1999, s. 22.
-MONOPOL. jfr monopol 1. DN 16 ⁄ 12 1979, s. 2.
-MOTTAGARE. TV-apparat. Konung Gustaf Adolf fick fin TV-mottagare. SvD(A) 15 ⁄ 12 1950, s. 3.
-MOTTAGNING~020. jfr mottagning 3. Av 800 TV-ägare saknade .. inte mindre än 300 licens för TV-mottagning. SvD(A) 14 ⁄ 2 1959, s. 3.
-MÄSSIG. som lämpar sig för förhållanden som gäller för l. präglar TV. GHT 29 ⁄ 12 1958, s. 12. Avledn.: TV-mässighet, r. Expressen 13 ⁄ 8 1960, s. 4.
-NÄT. jfr nät, sbst. 3 c. SvD(A) 8 ⁄ 10 1950, s. 8. Hur stort är TV-nätet i Sverige, när blir det fullt utbyggt? LD 3 ⁄ 9 1958, s. 1.
-PEJLARE. person som yrkesmässigt utför TV-pejling; äv. om apparat för TV-pejling. Regeringen kommer troligen att godkänna förslaget om en TV-pejlare som kan upptäcka om det finns TV hemma hos människor som inte betalar licens. DN 10 ⁄ 2 1979, s. 1. SvD 19 ⁄ 1 1983, s. 7.
-PEJLING. pejling (se pejla 2) med avsikt att upptäcka (innehav av) TV-mottagare för vilken licensavgift inte erlagts. AB 29 ⁄ 10 1980, s. 35.
-PERSONLIGHET. jfr personlighet 1 o. -profil. (L. Hyland) kommer inte till sin fulla rätt som TV-personlighet när han inte har evigheten på sig och kan förläna publiken samma känsla av att kvällen, allt det roliga, inte har något slut. SvD(A) 6 ⁄ 10 1966, s. 16.
-PJÄS. jfr pjäs 9. SvD(A) 24 ⁄ 5 1966, s. 14.
-PRODUCENT. person som (yrkesmässigt) producerar TV-program. SvD(A) 8 ⁄ 9 1965, s. 16.
-PRODUKTION. abstr. o. konkretare. Utbildning i TV-produktion. Jag (vill) gärna pröva på något annat inom TV-produktionen. SvD(A) 21 ⁄ 10 1967, s. 10.
-PROFIL. jfr profil 1 c o. -personlighet. Sigge Fürst är kvällens TV-profil. SvD(A) 15 ⁄ 6 1968, s. 21.
-PROGRAM. innehållsligt avgränsad o. sammanhållen (del av) TV-sändning; äv. dels om programinformation (i tidning o. d.) (jfr program 2), dels (numera föga br.): TV-kanal. Såg du TV-programmet om flyttfåglar? Fredagens TV-program. TV-programmet står sist (i tidningen). RöstRadio 1950, nr 29, s. 2. Ett andra TV-program införs vid årsskiftet 1969 ⁄ 70. SvD(A) 4 ⁄ 11 1966, s. 7. jfr satellit-TV-program.
-PUBLIK. jfr publik, sbst. 3. Hon uppträdde inför en TV-publik på två miljarder. Svensk TV-publik. RöstRadio 1950, nr 29, s. 2.
-RECENSENT. person som (yrkesmässigt) recenserar TV-program; jfr -anmälare, -kritiker. SvD(A) 31 ⁄ 12 1962, s. 11.
-REDAKTION. jfr redaktion 4. TV-redaktionerna ute i landet. SvD(A) 16 ⁄ 6 1966, s. 14.
-REGISSÖR. jfr regissör 2. SvD(A) 26 ⁄ 2 1962, s. 13.
-REKLAM. reklam i TV. SvD(A) 1 ⁄ 9 1966, s. 14. Tv-reklam och annonskampanjer i tidningar och magasin har högre status (än direktreklam). DN 25 ⁄ 10 2006, s. B8.
(2) -REPARATÖR. person som reparerar l. installerar l. justerar TV-apparat o. d. SvD(A) 21 ⁄ 5 1966, s. 28. Tevereparatörerna är ofta helt beroende av testbilden vid sitt arbete. NTeknik 1981, nr 27, s. 4.
-REPORTAGE. jfr reportage 2. SvD(A) 13 ⁄ 2 1962, s. 13.
-REPORTER. jfr reporter o. -journalist. RöstRadioTV 1961, nr 50, s. 3.
(1, 2) -RUM. rum för TV-tittande. Det behöver inte vara nermörkt i TV-rummet bara för att en medlem av familjen önskar se ett program. SvD(A) 8 ⁄ 10 1950, s. 8. Det finns en liten affär i det solgula receptionshuset och bastu och TV-rum med pingisbord. DN 9 ⁄ 7 2000, s. 4.
(2) -RUTA. framsida (i sht förr) av glas på TV-apparat; TV-skärm; äv. oeg., om det som visas i TV:n. DN(B) 13 ⁄ 2 1955, s. 9. Det sägs alltid till i TV-rutan när ett program inte är lämpligt för små barn SvD(A) 3 ⁄ 1 1962, s. 10. Hektiskt levande TV-rutor. Delblanc Nattresa 243 (1967). Mattan framför TV-rutan. Lange StadSov. 199 (1970).
-RÄTTIGHET~102, äv. ~200. rättighet att sända (ngt i) TV. Att sända opera i TV är en mycket komplicerad sak, vilket sammanhänger med att Operachefen inte har TV-rättigheterna i sin hand. SvD 16 ⁄ 12 1970, s. 10.
-SATELLIT. satellit (se d. o. 4) för överföring av TV. Premiärsändningen med TV-satelliten Telstar blev en .. teknisk triumf. SvD(A) 25 ⁄ 7 1962, s. 4.
-SERIE. serie (se d. o. i) av TV-program (sända med regelbundna l. skiftande tidsintervall). SvD(A) 20 ⁄ 1 1966, s. 3. Icke att förglömma Susan Hampshire – Fleur i tv-seriernas tv-serie ”Forsytesagan” från 1967. DN 28 ⁄ 2 2001, s. A23.
(1, 2) -SERVICE. kundtjänst i tekniskt avseende i fråga om reparation l. installation av TV-apparat o. d.; äv. (tillf.) om tillgodoseende av tillgång till TV. Diplomerad utbildning i TV-service. SDS 13 ⁄ 9 1958, s. 8. TV- och filmservicen (på flyglinjen till USA) .. uppfattades .. som ett hot mot .. en genomgående lägre prisnivå. SvD(A) 21 ⁄ 1 1965, s. 12.
-SHOW. jfr show. SDS 25 ⁄ 9 1957, s. 1.
-SKÅDARE. (numera mindre br.) TV-tittare. TV-skådare borde gå bra i analogi med fjärrskådare. ÅrRunt 1955, nr 7, s. 40. SvD 26 ⁄ 5 1972, s. 8.
-SKÅDESPELARE. jfr skådespelare 1. DN(A) 3 ⁄ 4 1959, s. 17.
(1, 2) -SKÄRM. jfr skärm 2 a slutet o. -monitor, -ruta. Edqvist Skugg. 170 (1958). På TV-skärmen flimrar bilden av en ensam man i solljuset. Delblanc Homunc. 11 (1965).
-SOFFA.
1) soffa att sitta i vid TV-tittande. SDS 11 ⁄ 11 1986, s. 28.
2) soffa i TV-studio avsedd för medverkande i TV-program, särsk. metonymiskt, om TV-program där de medverkande sitter (l. brukar sitta) i en soffa. Hon sitter i varenda TV-soffa. Expressen 11 ⁄ 1 1990, s. 8. Varje TV-soffa, och varje debattprogram, har ett ögonblick när någon jämrar sig över ett partis brist på vision. Expressen 27 ⁄ 1 2000, s. 4.
-SPEL.
1) (numera bl. tillf.) till 1: dramatisk TV-film (med drag av dokumentärskildring); jfr spel, sbst.1 6. Det är förmodligen inget särfall Vera Nordin tar upp till dramatisk belysning i sitt TV-spel. SvD(A) 29 ⁄ 3 1966, s. 14.
2) till 2: elektroniskt spel (se spel, sbst.1 7) varvid TV-apparat används som bildskärm. Dædalus 197879, s. 123. Nya videovåldet finns i barnens TV-spel. SDS 3 ⁄ 4 1983, s. 45.
-SPORT. sport lämpad för l. sänd i TV. Ishockeyn har en rytm som piskar åskådarnas syn- och nerv-banor. Den blir aldrig monoton. Finns det någon lämpligare TV-sport? SvD 27 ⁄ 3 1971, s. 11. Orientering har inte blivit en lika populär tv-sport som till exempel skidskytte, men detta kan hålla på att ändras. GT 13 ⁄ 1 2007, s. 10.
-STATION. jfr station II 10. I Australien finns nu sex TV-stationer. SDS 13 ⁄ 9 1958, s. 16.
-STJÄRNA. jfr stjärna, sbst.1 3 slutet. DN(A) 29 ⁄ 3 1959, s. 6. Doldis vill inte bli tv-stjärna. Expressen 25 ⁄ 1 2001, s. 48.
-STUDIO. jfr studio 2 a. KvällsP 5 ⁄ 4 1959, s. 3.
-SYSTEM. jfr system, sbst.1 2. DN(A) 10 ⁄ 7 1954, s. 2. Elektronikavdelningen .. installerar TV-system för bevakning. SvD(A) 7 ⁄ 4 1963, s. 1.
-SÄND, p. adj. sänd i TV. En TV-sänd presskonferens. SvD(A) 7 ⁄ 1 1966, s. 11.
-SÄNDARE. jfr sändare 2. Sutton Coldfield togs i bruk .. 1949 som Englands andra stora TV-sändare. SvD(A) 8 ⁄ 10 1950, s. 8. Bland målen .. fanns tv-sändare och oljeanläggningar vid sidan av mer konventionella militära mål. DN 19 ⁄ 12 1998, s. A8.
-SÄNDNING. särsk. konkret(are), om (rad av) TV-program; jfr sändning 2 o. -utsändning. En av de svenska TV-pionjärerna i Skåne med sin hembyggda mottagare avnjutande den danska TV-sändningen. BokNat. Mater. 287 (1953). Statsministern Göran Persson lovade i en tv-sändning att bjuda alla OS-svenskar på fest. DN 19 ⁄ 1 2000, s. C9.
-TAL. (officiellt) tal hållet i TV (i sht av myndighetsperson). (President) de Gaulles beslut att hålla ett TV- och radiotal. SvD(A) 26 ⁄ 1 1962, s. 8.
-TEAM. jfr team. Ett svenskt TV-team var på plats. UNT 26 ⁄ 7 1961, s. 1. (Inga) spekulationer, tänkte rikspolischefen när det första TV-teamet kom in i hans tjänsterum .. Det var Rapport som skulle börja. Guillou Coq 13 (1986).
-TEATER.
1) ensemble l. institution (inom l. knuten till TV) som producerar teater för TV; i sht i sg. best.; jfr teater 2. Här serverades .. en nyhet i TV-teaterns egen produktion. DN(A) 13 ⁄ 9 1958, s. 13.
2) teaterpjäs skriven o. producerad för l. visad i TV; jfr teater 3 a. Experimentell TV-teater. SvD(A) 11 ⁄ 4 1965, s. 5. Det var tv-teater, egen eller inköpt, varje måndag. DN 22 ⁄ 6 2000, s. B11.
-TEKNIK. jfr teknik 2. Expressen 20 ⁄ 10 1959, s. 26.
-TEKNIKER. särsk. till 1: tekniker som medverkar vid TV-inspelning l. -sändning. VeckoJ 1959, nr 19, s. 49.
(1, 2) -TELEFON. (tillf.) bildtelefon; jfr -fon. SAOL (1986). En portabel TV-telefon. De som ringer kan samtidigt se varandra på den lilla svartvita TV-rutan. Expressen 31 ⁄ 10 1997, s. 25.
-TID. sändnings- l. programtid i TV. Programmet sänds på bästa TV-tid. SvD(A) 3 ⁄ 11 1965, s. 3. Hr Rydbeck (hävdar) att bolaget icke med fog kan kräva TV-tid för bemötande av reportaget. SvD(A) 26 ⁄ 10 1966, s. 4.
-TITTANDE, n. Att utforma en lämplig rådgivning till föräldrar och lärare så att TV-tittandet inte urartar till en direkt fara för skolarbetet. DN(B) 9 ⁄ 11 1958, s. 5.
-TITTANDE, p. adj. TV-chefen .. vänder sig i höst till en annan publik än den TV-tittande, nämligen bokläsarna. SvD(A) 3 ⁄ 9 1967, s. 19.
-TITTARE. person som tittar på TV; jfr -skådare, -åskådare. Två miljoner TV-tittare bänkade sig framför TV:n. Expressen 25 ⁄ 11 1957, s. 2. Så tvingas vi att .. dras med det triviala ordet ”TV-tittare”. RöstRadioTV 1961, nr 22, s. 7.
-TORN. torn för TV-sändare (o. som ofta tjänar ss. utkikspunkt (med restaurang o. d.)); jfr -mast. Det nya TV-tornet på bergstoppen Ochsenkopf .. i Västtyskland. RadioTelev. 1959, nr 3, s. 36. Den roterande restaurangen uppe i Torontos tv-torn. SvD 10 ⁄ 6 1997, s. 43.
-UNDERHÅLLNING. underhållning i TV. Om schlagertävlingen .. är väl endast att säga att den som TV-underhållning var ett mycket svagt nummer. SvD(A) 19 ⁄ 3 1962, s. 7.
-UPPTAGNING~020. TV-inspelning. En TV-upptagning av den (teater)föreställning vi nu visar Londonpubliken. SvD 21 ⁄ 4 1971, s. 11.
-UTBUD~02 l. ~20. utbud av TV-program. (I framtiden) kommer var och en att kunna välja sitt eget program om kvällens TV-utbud inte passar. RöstRadioTV 1974, nr 23, s. 43.
-UTFRÅGNING~020. utfrågning (av offentlig person, vanl. politiker) i TV. Högerledaren Yngve Holmbergs anförande från torsdagskvällens TV-utfrågning. SvD(A) 3 ⁄ 9 1966, s. 10.
-UTSÄNDNING~020. TV-sändning. Upsala 20 ⁄ 11 1952, s. 3.
-VERKSAMHET~102, äv. ~200. verksamhet som innebär produktion l. sändning av TV-program. Sveriges radio har begärt en ökning för TV-verksamheten från 86,0 till 108,5 milj. kr. SvD(A) 10 ⁄ 11 1963, s. 10.
-VERSION. bearbetad version av ngt (särsk. litterärt alster) för TV. SvD(A) 11 ⁄ 5 1965, s. 17.
-VÅLD. SvD 18 ⁄ 1 1972, s. 22. När .. han talar om tv-våld innebär det både våldsskildringar i nyhetsinslag, i fiction (dvs filmer och liknande) och barnprogram. DN 10 ⁄ 2 1999, s. A6.
-ÅLDER. särsk. om tidsperiod präglad av (möjlighet att se) TV; i sht i sg. best. Sverige (ansluts) till eurovisionen och TV-åldern .. har gjort sitt verkliga intåg. LD 3 ⁄ 9 1958, s. 1.
-ÅSKÅDARE. (numera bl. tillf.) TV-tittare. DN(A) 10 ⁄ 7 1954, s. 2.
(1, 2) -ÖVERVAKAD, p. adj. övervakad gm fjärrstyrd TV-kamera; jfr -bevakad. SAOL (1986). På varje plats där en kamera finns ska det finnas varningsskyltar som talar om för allmänheten att platsen är TV-övervakad. Expressen 23 ⁄ 1 1991, s. 12.
-ÖVERVAKNING. övervakning gm fjärrstyrd TV-kamera; jfr -bevakning 1. LD 16 ⁄ 1 1958, s. 2. Medel som övervägs är telefonavlyssning, avlyssning av lokaler, dold TV-övervakning och hemlig husrannsakan. DN 18 ⁄ 11 1996, s. A6.
Spoiler title