publicerad: 2017
VENTIL vänti4l, r. l. m.; best. -en (Möller 1: 317 (1745) osv.) ((†) -n HovförtärSthm 1749, s. 400, Lagerhjelm FörsStångj. 1: 251 (1827)); pl. -er.
Ordformer
(fälltÿn 1721–1722. fäntiler, pl. 1686. ventil (w-, -ä-, -th-) 1704 (: Sperventhiler) osv.)
Etymologi
[jfr d., t. ventil; av mlat. ventile, till lat. ventus, vind (se VIND, sbst.1). — Jfr TROTTELVENTIL]
1) (i sht i fackspr.) om anordning (i maskin l. apparat l. motor o. d.) för reglering av flöde av i sht vätska l. gas (ss. vatten l. luft l. ånga o. d.); jfr KLAFF, sbst.1 3, SPJÄLL, sbst.2 2. En Ventil lastad med en wisz tyngd, hwilken slepper Ångan utur Kiettelen när densamma blir för starck. Triewald Eldmachin 10 (1734). Vridhane, Ventil, är ett för försök med gasarter oumbärligt redskap. Man bör vara försedd med flera sådana gjorda af messing. Berzelius Kemi 3: 374 (1818). Genom att vrida på kranen b (i gaslyktan), öppnas ventilen c, varvid vatten från behållaren A rinner ned på kalciumkarbiden i B. Bolin OrgKem. 20 (1925). I en cykelring var trycket 3 kp/cm2. Hur långt skall kolven i en cykelpump inpressas, om ventilen till ringen skall öppna sig? Bergholm Fys. 1: 65 (1953). — jfr ALARM-, BOTTEN-, INSPRUTNINGS-, KLAFF-, KUL-, MATAR-, PYS-, RADIATOR-, REGLERINGS-, SHUNT-, SOL-, SPÄRR-, STOPP-, STRYP-, SÄKERHETS-, TAPP-VENTIL m. fl. — särsk.
a) tekn. i (vatten)pump. HovförtärSthm 1686, s. 1140. Nedra delen af Pumpen slutas med en dubbel Con, hvaruti en Ventil är applicerad, som släpper vatten in, men ej tillbakars. VetAH 1771, s. 61. — jfr LÄNS-, PUMP-, SUG-VENTIL m. fl.
b) tekn. i cylinder hos förbränningsmotor, om var o. en av de två anordningar som suger in blandning av förgasat bränsle o. luft resp. släpper ut förbrända gaser. Motor med stående ventiler. Nerén BilB 1: 8 (1928). I så gott som alla moderna motorer ligger ventilerna i topplocket. AlltBil. 23 (1976). — jfr SID-, TOPP-, UTLOPPS-VENTIL.
c) i musikinstrument.
α) orgelb. i orgel: spelventil. Weise 2: 134 (1771). När .. bälgen fylles med luft och af sin egen tyngd samt af pålagda vigter sammanpressas, tillslutes .. ventilen af den inre luften och en annan ventil öppnas utåt, genom hvilken bälgens luft pressas in i luftkanalerna. Lagergren Orgelsk. 1: 3 (1894). jfr FÅNG-, KANCELL-, REGISTER-, SPÄRR-VENTIL m. fl.
β) mus. hos bleckblåsinstrument: anordning med hjälp av vilken rörlängd (o. därmed tonhöjd) regleras. Höijer (1864). Ventilmekanismen är numera oftast så inriktad, att den första (översta) ventilen kopplar in en bygel, som sänker alla naturtonerna med ett heltonsteg, den andra med ett halvtonsteg och den tredje med en liten ters. Svensson Stauder Musikinstr. 125 (1958). — jfr PUMP-VENTIL.
d) [jfr motsv. anv. av eng. valve, ventil] oeg., om hjärtklaff. Jacobæus HjärtBlodSj. 25 (1935). För att säkerställa att blodet strömmar i rätt riktning genom hjärtat .. finns enkelriktade ventiler (klaffar) inuti hjärtat. NE 9: 49 (1992).
2) [eg. specialanv. av 1] i byggnad l. rum o. d.: öppning för tillförsel l. bortledande av luft o. d. Fäbostugor hafwa ingen kroppås, på alla wäggar äro mitt på ett hohl, genom hwilket man kan sättia ut bägge knytnäfwar, hwilka hohl äro ventiler, att röken må gå up. Linné Dal. 67 (1734). Det finnes ett stort antal ventiler konstruerade, som afse att släppa luft genom ytterväggen .. Vanligen äro de gjorda af järn. Almquist Häls. 343 (1895). En vårmorgon vaknade hon av att en liten bofink förirrat sig in i hennes rum .. genom den öppna ventilen. Aronson Medalj. 44 (1935). — jfr LUFT-, RÖK-VENTIL m. fl. — särsk. sjöt. (i skrov l. överbyggnad) på fartyg: (runt l. ovalt) mindre fönster (för tillförsel av frisk luft l. ljus); äv. i utvidgad anv., ss. senare led i ssgrna BLIND-, STORM-VENTIL, om lucka som kan användas vid hårt väder för att täcka sådant fönster. På hvarje sjukfartyg böra ventiler, för att befordra frisk vädervexling, finnas på sidorna anbragte. ReglFl. 1834, 2: 50. De två männen nere i ruffen började röra på sig .. Antagligen spanade de ut genom ventilerna för att få en uppfattning om trakten där de skulle härbärgeras. Östergren Ankare 120 (1988). — jfr HYTT-, SID-VENTIL m. fl.
3) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1, 2. Hvad hjelper det, om ock despoten stänger / Ventilen till för ordet och dess ljus? Nybom SDikt. 1: 227 (1854, 1880). Hvad mig beträffar är skrifveriet ett oafvisligt behof, en tröst dessutom vid bekymmer, en ventil när mitt sinne är öfverfullt af tankar och känslor. FRuneberg i FoU 17: 220 (c. 1870). I sång vågar man uttrycka känslor .. Körsången är därför en ventil för just känslor, för emotionell utlevelse. TurÅ 1984, s. 273. — jfr SÄKERHETS-VENTIL.
Ssgr (i allm. till 1; i sht i fackspr.): VENTIL-ANSLAG~02 l. ~20. jfr anslag 2 b β. TT 1872, s. 305. —
(1 c β) -BASUN. mus. basun med ventiler; motsatt: dragbasun; jfr -instrument. Bauck 1Musikl. 2: 261 (1871). Alexanders far spelade ventilbasun i Tegelbrukets Blåsorkester. Allansson ResHonduras 61 (1967). —
(1 b) -BUSSNING. (i cylinderlock) i förbränningsmotor: bussning i vilken ventilskaft glider; jfr -styrning. Nerén BilB 1: 18 (1928). —
-FJÄDER. jfr fjäder II 1; särsk. dels till 1 b, dels till 1 c α. Drake Töpfer 46 (1850; i orgel). Ovanpå toppen (i bilmotorn) finns vipparmar som öppnar ventilerna och ventilfjädrar som stänger dem. AlltBil. 23 (1976). —
(2 slutet) -FÖNSTER. Fogelström Somm. 85 (1951). Mälarsträndernas och skärgårdens skönhet sedd genom de runda ventilfönstren i en ångbåtssalong. Lagercrantz Strindberg 13 (1979). —
-GUMMI. på (ä. typ av) ventil i cykeldäck: liten, tätande gummislang. (Dåligt luftinsläpp kan) bero på att .. ”ventilgummit”, d. v. s. det lilla gummirör .. som omsluter ventilproppens nedre del, har klibbat fast vid densamma. Östberg Vel. 107 (1894). —
-HANDTAG~02 l. ~20. jfr hand-tag 4. (Vattentrycket regleras) i de båda cylindrarne .. medelst samma ventilhandtag. JernkA 1875, s. 315. —
-HATT. särsk. i fråga om bil- l. cykeldäck, om (gängad) huv l. hätta på ventil (med syfte att skydda mot smuts l. damm o. d.); jfr hatt 3 o. -kapsel. Nerén HbAut. 1: 120 (1911). En ny sorts ventilhatt som har inbyggd signal för lufttrycket i slangarna har lancerats i England. DN(B) 1958, nr 337, s. 18. —
(1 c β) -HORN. mus. om (typ av) valthorn; jfr -instrument. Höijer (1864). Ventilhornet .. eger det företrädet framför det naturliga hornet, att man kan använda det i alla de tonartsförändringar som förekomma under ett styckes lopp. Bauck 1Musikl. 2: 232 (1871). —
-HUS. särsk. om hölje som rymmer ventil(er) l. ventils rörliga delar; jfr hus 9 b o. -hatt, -kapsel, -låda, -skåp. Hwasser HbLokF 45 (1865). Denna stoppventil .. är placerad i ett af metall gjutet ventilhus, hvilket medelst en derpå utgjuten strut, försedd med fläns, fastskrufvas på lämpligt ställe å pannan. Frykholm Ångm. 131 (1881). —
(1 c β) -INSTRUMENT. mus. bleckblåsinstrument med ventiler; jfr -basun, -horn, -trumpet. 2UB 2: 208 (1901). På 1840-talet undanträngdes klaffhornen av de nya ventilinstrumenten. Moberg TonkHVäst. 1: 103 (1935). —
-KAPSEL. (numera bl. tillf.) ventilhatt; förr äv. ngn gg om ventilhus; jfr kapsel 1 d. Ventilen är anbragt i ventilkapseln. PT 1/3 1862, s. 4. Säkraste sättet för att utröna lufttrycket i (bil)ringarna är att uppmäta detsamma med en tryckprofvare .. , som påskrufvas ventilen, sedan ventilkapseln afskrufvats. Nerén HbAut. 1: 137 (1911). —
(1, 2) -KLAFF. jfr klaff, sbst.1 3 (a). Palmberg Hels. 783 (1889). (Drickhon) är försedd med en ventilklaff i bottnen, afsedd att förhindra, det vatten, som en gång inkommit i hon, att återgå i ledningen. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 96. —
(1 a) -KULA. kula (se kula, sbst.3 1 d) i ventil. TT 1875, s. 158. Pumpen tillverkas av material avpassade för dess användning. Kolvar och ventilkulor kan erhållas i många material av vilka nylon är vanligast. TT 1960, s. 231. —
-KÅPA. Ventilkåpa .. (dvs.) den kåpa av gjutgods eller plåt, som sitter ovanför cylinderlocket och skyddar vipparmarna och de hängande ventilerna. Nerén (1930). —
-LOCK. Nerén HbAut. 1: 4 (1911). Ventillock .. (dvs.) den skruvpropp, som sitter ovanför en ventil i en motor utan avtagbart cylinderhuvud, och efter vars utskruvande ventilen kan uttagas. Nerén (1930). —
(1, 2) -LUCKA. särsk. till 2: ventilationslucka. Den kände stortjufven Åkerberg .. slog .. den honom åtföljande fånggevaldigern Lagerqvist bedöfvad med en lösbruten ventillucka till fångkupén och hoppade af tåget. DN 7/1 1898, s. 2. —
(1 b) -LYFTARE. i förbränningsmotor: anordning som gm att lyfta stötstång l. (i fråga om motor med stående ventiler) ventil reglerar ventils öppnande o. stängande. Nerén HbAut. 1: 7 (1911). Då kamaxeln roterar, lyfter varje kam en ventillyftare och en stötstång som i sin tur påverkar den vipparm som trycker ner ventilen. AlltBil. 30 (1976). —
-MASKIN. (förr) ventilångmaskin; motsatt: slidmaskin. TT 1873, s. 221. Gebrüder Sulzer utställa flera såväl slid- som ventilmaskiner enligt firmans välbekanta modeller, med rörelsens öfverförande till vinkelarmarne för ventilerna medelst kugghjulsutvexling. TT 1883, s. 90. —
-MEKANISM. mekanism bestående av l. styrande ventil(er); förr särsk. till 1 c α. De inrättningar, som å musikinstrument äro anbragta för tonens frambringande .. (t. ex.) ventil-, registermekanismen o. s. v. på orglar. 2NF 18: 6 (1912). Motorför. 1929, nr 12, s. 12 (i bilmotor). —
-REGLERING. reglering medelst ventil(er) (jfr -styrning); äv.: justering av ventil(er); jfr reglera II 3 a. Först vid mycket lågt pris på ångan erhåller .. en ångmaskin med slidreglering ett verkligt handelsvärde i förhållande till en sådan med ventilreglering. TT 1874, s. 266. Ventilreglering .. (dvs.) Ventiljustering. Nerén (1930). —
-RING. särsk. om tätningsring i ventil. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 19. Ekerts Ventilringar äro alkali-, olje- och syrebeständiga, elastiska och varaktiga. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 68. —
(1 b) -SITS. [jfr t. ventilsitz] (†) ventilsäte. Ventilsitserna, som bestå af gallerformade ramar, hvilkas öppningar täckas af läderklaffar, fasthållas på sina platser genom tryckskrufvar. JernkA 1884, s. 363. —
-SKIVA. skiva (se skiva, sbst.2 1 d) i ventil. UB 5: 316 (1874). Denna modell (av avstängningsventil) tätar endast mot ventilskifvans ena sida, och lämpar sig särskildt för smutsblandadt vatten o. d. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 112. —
-SKÅP. jfr skåp, sbst.1 1 d, o. -hus. Genom ett rör .. ledes ångan från pannan till ventilskåpet eller slidfodralet, en på sidan af cylindern fästad rektangulär låda. Fock 1Fys. 497 (1855). —
-SPEL. jfr spel, sbst.1 5. Forsberg o. Gustafsson VerktMek. 110 (1953). Om ventilspelet är för litet kommer ventilen inte att stänga helt och skulle spelet vara för stort slamrar ventilen. AlltBil. 153 (1976). —
-SPINDEL. jfr spindel, sbst.2 3 d, o. -skaft. Frykholm Ångm. 128 (1881). Ventilspindel .. (dvs.) den cylindriska delen eller ”skaftet” på en ventil. Nerén (1930). —
-STYRNING. styrning medelst ventil(er) (jfr styra, v.1 2 g, o. -reglering); äv. konkret: ventilbussning. TT 1875, s. 183. På sista tiden hafva motorerna från gasmotorfabriken Deutz försetts med ventilstyrning i stället för med slid. 2UB 2: 615 (1901). Efter att .. ha rengjort alla kompressionsrum och ventiler granskas ventilstyrningar och dess tätningsyta. Motorför. 1929, nr 5, s. 15. —
-STÅNG. om stång som reglerar ventils öppnande o. stängande, särsk.: stötstång (se d. o. 2). Fock 1Fys. 162 (1853). Nerén (1930). —
-SÄCK. [jfr eng. valve sack] (större) säck (av plast l. papper) försedd med ventil som automatiskt sluter säcken efter påfyllning. SvD(A) 4/10 1958, s. 1. Ventilsäcken Trappler .. betydde ett idealiskt emballage för cement, gödselmedel, kemikalier, spannmål .. m.fl. produkter. SvD(A) 25/10 1966, s. 1. —
-SÄTE. [jfr eng. valve seat] till 1 b, i förbränningsmotor: del av l. (ring runt) öppning i cylinder mot vilken ventiltallrik ligger an när ventil är sluten (jfr säte, sbst.1 8, o. -sits); äv. till 1 a, om ventilöppning i pump. TT 1873, s. 14. PriskatalSonesson 1895, s. 140 (i pump). Sotavlagringar på ventiler och ventilsäten. SDS 15/5 1992, s. B1. —
(1 b) -TALLRIK. i förbränningsmotor: vid ventilspindel fäst tallriksformad platta med uppgift att sluta o. öppna ventil. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 538. Skevt sittande ventiltallrikar är det bäst utbyta. Motorför. 1929, nr 5, s. 15. —
(1 c β) -TRUMPET. mus. trumpet med ventiler; ofta motsatt: naturtrumpet; jfr -instrument. Ventiltrompeten .. eger samma fördel som ventilhornet, att i naturliga toner kunna angifva alla kromatiska skalans intervaller. Bauck 1Musikl. 2: 243 (1871). Sedan ventiltrumpeterna kommit i bruk övergick man ofta till att skriva alla trumpetstämmor i F. Svensson Stauder Musikinstr. 142 (1958). —
-ÅNGMASKIN~002, äv. ~200. (förr) ångmaskin med ventil(er); motsatt: slidmaskin; jfr -maskin. TT 1883, s. 90. —
(1, 2) -ÖPPNING. särsk. konkret: öppning ingående i l. utgörande ventil; jfr ventilations-öppning. Hwasser HbLokF 11 (1865). För att .. förekomma otillbörliga samtal fångarne emellan har undertecknad öfverdirektör föreskrifvit att samtliga ventilöppningar i de äldre cellerna skola igenmuras. Hufvudstadsbl. 13/4 1907, s. 4. Förrän sotet avskrapas stoppas trassel i ventilöppningen så att sot ej kan intränga i vevhus och cylindrar. Motorför. 1929, nr 5, s. 15.
Spoiler title
Spoiler content