publicerad: 2011
UPPBÖRD up3~bœ2rd, r. l. m. l. f. (G1R 4: 213 (1527) osv.) ((†) n. BtFinlH 4: 85 (1562), BtÅboH I. 7: 10 (1635)); best. -en; pl. -er (RA I. 1: 215 (1537) osv.) ((†) = BtFinlH 4: 85 (1562)).
Ordformer
(opbird 1521. opbord 1567–1647 (: opbordzmän). opbyrd (-dh, -dt) 1534–1546. opbörd (-dh) 1544–1798. opböre 1599. oppbörds- i ssgr 1670 (: oppbördzmannen)–1676 (: oppbördzskrifwaren). upbords- i ssg 1743 (: Upbordsman). upbyrd (v-, w-, -ÿ-, -dh) 1522–1725. upbörd (v-, w-, -ø-, -öö-, -dh, -dt, -th) 1527–1856 (: upbördsvandring). upbörs- i ssg 1688 (: Upbörs-Man). uppbörd (-dh) 1617 osv.)
Etymologi
[fsv. upbyrdh, upbördh; motsv. fd. opbyrd, upbyrd, ä. d. op(pe)byrd, fvn. uppburðr; vbalsbst. till UPP-BÄRA l. ssg av UPP o. BÖRD, sbst.1]
1) (numera i sht i fackspr.) motsv. UPP-BÄRA 4 a: handlingen att uppbära skatt l. avgift l. inkomst o. d. (förr äv. i form av varor l. skattepersedlar o. d.), inkassering, indrivning; äv. konkretare, om enskild omgång av sådant uppbärande; äv. konkret, dels: skatt l. ränta l. avgift o. d., dels: (skatte)inkomst l. intäkt, särsk. om sammanfattningen av skatteintäkter (förr äv. skattevaror) o. d. som (under viss tid) inbetalts (l. inlevererats) ngnstädes; förr särsk. i uttr. sitta i (halva) uppbörd(en) (se SITTA, v. 6 c α β'); ss. senare led i ssgn KRONO-UPPBÖRD äv., konkret, om ämbetsverk för uppbörd av kronoskatt; jfr BÖRD, sbst.1 4, DRÄTSEL 3, INTÄKT 2. Verkställa, förrätta uppbörd. Opbird och wtgifft. G1R 1: 8 (1521). Skatt, afrad, ränthe, tåller, sakörer och andre opbörder. RA II. 2: 282 (1617). Den s. k. remisskistan, hvari förvarades alla uppbörder från småstationerna till hufvudkontoret i Stockholm. LD 1907, nr 265, s. 2. För att få en uppfattning om var de rikaste bergsmännen satt kan vi vända oss till förteckningen över uppbörden för Älvsborgs lösen 1571. Norberg600År 282 (1958). Inom spannmålshandeln har tunnan haft en viktig uppgift, även om dess användning som måttenhet framför allt vid uppbörd haft större betydelse än transportfunktionen. Kulturen 1987, s. 49. — jfr BEVILLNINGS-, KRONO-, LANDTULLS-, POST-, PRÄST-, REST-, RÄKENSKAPS-, RÄNTE-, SALPETER-, SKATTE-, SLUSS-, SPANNMÅLS-UPPBÖRD m. fl.
2) (numera i sht i skildring av ä. förh.) motsv. UPP-BÄRA 4, sammanfattande, om (förråd av) (mottagen) materiel o. d. (särsk. (o. numera i sht) ombord på (örlogs)fartyg); äv.: (vård om o.) ansvar l. redovisning(sskyldighet) för materiel o. d.; jfr INVENTARIUM 3 a. The som medh Ammiralitetz vpbörder hafwa at beställa, skola ey .. vnderstå sigh at förwandla Cronones anslagne Pertzedler i Penningar, ey heller dhem emoot andre odugelige Wahrur förbyta. Schmedeman Just. 939 (1685; rättat efter orig.). Vid alla tillfällen, då någon del af uppbörden skall tagas om bord .. bör med seconden öfverenskommas om bästa ”tiden och tidvattnet” dertill. Platen Glascock 1: 162 (1836). För uppbörden i flottans härvarande sjukhus komma att upphandlas nedannämnda artiklar. TLev. 1902, nr 22, s. 1. — jfr ARTILLERI-, INVENTARIE-, MASKIN-, MATERIAL-, MIN-, SKEPPAR-, STYRMANS-UPPBÖRD m. fl.
Ssgr: A (†): UPPBÖRD-SUMMA, se C.
B (†): UPPBÖRDES-MAN, se C.
C (i allm. till 1): UPPBÖRDS-AVDELNING~020. (i sht förr) inom verk l. myndighet o. d.: avdelning med uppgift att ombesörja uppbörd. SFS 1921, s. 556. Skatteverkets uppbördsavdelning. Expressen 22/12 1991, s. 14. —
-BETJÄNING. (†) jfr betjäning 3 o. -betjänt. Möller (1790). Genom täta besök och förhateliga undersökningar af upbörds-betjeningen, blir folket onödigtvis underkastadt ledsamheter. LBÄ 36–38: 150 (1800). Lindfors (1824). —
-BETJÄNT. (förr) jfr betjänt 2 o. -betjäning. Schmedeman Just. 1524 (1706). Bevillningens avlämnande till riksgäldskontoret medförde en egendomlig omgång. Den uppbars av kronans vanliga uppbördsbetjänte, över vilka fullmäktige icke ägde någon myndighet, och redovisades av dem till kontoret. SvRiksd. 13: 135 (1934). —
-BOK. (förr) jfr bok, sbst.2 1 b, o. -längd. VarRerV 32 (1538). Utskylder och afgifter, som förfalla till betalning vid allmän uppbördsstämma, skola .. påföras de skattskyldiga i en för uppbördsdistriktet upprättad uppbördsbok. SFS 1911, nr 27, s. 1. —
-BORGEN. (förr) om borgen (se d. o. 1 c) för anställd person (i sht statlig tjänsteman) med ansvar för uppbörd; jfr -säkerhet. SPF 1844, s. 421. Exekutionsbiträde i stad är pliktig att för de av honom i tjänsten omhänderhavda medlen ställa uppbördsborgen av svensk försäkringsanstalt. SFS 1933, s. 1068. —
-DAG. i sht jur. dag för uppbörd. Slutligen kommer ändå uppbördsdagen. O, ve, ingen tillgång! promt utmätning! Livijn 1: 396 (1824). NEOrdb. (1996). —
-DISTRIKT. (förr) jfr distrikt 1. Bergfalk Beskattn. 58 (1832). Staden (Sthm) är indelad för taxeringen i 25 taxeringsdistrikt, för uppbörden i 19 uppbördsdistrikt. 2NF 26: 1475 (1917). —
-EXTRAKT. (†) utdrag ur uppbördsbok; jfr extrakt 1. (Sv.) Upbörds-extract .. (t.) ein Auszug aus den Steuerbüchern. Möller (1790). Uppbördsböcker och uppbördsextrakt. SFS 1903, nr 104, s. 9. —
(2) -FÄLTSKÄR~02 l. ~20. (förr) uppbördsläkare; jfr -kirurg. SjöreglÖrlFl. 1785, 2: 28. Folket sjuknade i rödsot, och ”uppbördsfältskären”, doktor Absalon Fürst fick mycket att göra. Hägg TretungFl. 202 (1941). —
-FÖRFATTNING. (förr) författning (se d. o. 6) rörande uppbörd; jfr -förordning. CivInstr. 216 (1856). Indrivningsavgift, varom i uppbördsförfattningarna stadgas. SFS 1920, s. 2463. —
-FÖRORDNING. jur. förordning (se d. o. 3) rörande uppbörd; jfr -författning. Arnell Stadsl. 513 (1730). En 41-årig plåtslagare åtalades på torsdagen vid Göteborgs rådhusrätt för förseelse mot uppbördsförordningen. DN(A) 24/7 1964, s. 10. —
-FÖRVALTNING. (i sht förr) abstr. o. konkret(are); jfr förvaltning 1, 2 b. BtRiksdP 1892, 8Hufvudtit. s. 5. I stad med egen uppbördsförvaltning skall den lokala skattemyndigheten föra kassajournal och avge månadsräkning till länsstyrelsen. SFS 1964, s. 2094. —
(1, 2) -JOURNAL. (förr) journal (se d. o. 1 a) över uppbörd. ReglFl. 1834, 1: 52. Inventarier och uppbörds-journalerna böra noga undersökas, på det att man må kunna vara säker på att man, innan skeppet går ur hamn, verkeligen bekommit de effekter, som uppgifvas. Platen Glascock 1: 169 (1836). Vad i .. utfärdade reglemente finnes stadgat beträffande betalningsbevis, uppbördsjournaler, uppbördskontrollanter. SFS 1920, s. 2465. —
-KAMMARE, förr äv. -KAMMAR. (förr) jfr kammare, sbst.2 9, o. skatt-kammare. Omkåstnadt på egendommen som fördes ifrån gården der Sahl. Leffler bodt hafwer, till Norre mallms upbördz Kammar, hwarest han för sålldes. BoupptSthm 1668, s. 1576. 2NF 21: 1344 (1914). —
-KASSÖR. (i sht förr) Heinrich (1814). Vid varje uppbördsstämma förordnas av överståthållarämbetet uppbördskassörer och kontrollanter till det antal, som befinnes erforderligt. SFS 1921, s. 553. —
(2) -KIRURG. (†) jfr -läkare. IT 1791, nr 15, s. 3. En uppbördskirurg hade .. haft 10 rdr i månaden och utom sundet dubbelt. Hjelt Medicinalv. 3: 138 (1893). —
-KISTA. (förr) kista (se kista, sbst. 1 a) för förvaring (o. transport) av medel utgörande uppbörd; jfr ränte-kista. Bägge Tullskrifwarne, som til Upbörds kistan hafwa nycklar. PH 6: 4252 (1756; rättat efter orig.). Engström o. Carlson HlednTrafik. 12 (1917). —
(1, 2) -KOMMISSARIE. särsk. (förr) om uppbördstjänsteman, i sht i Stockholms stad; jfr kommissarie 2. AOxenstierna 13: 31 (1635). (I Sthm skall) uppbörden, indrivningen och redovisningen (ombesörjas) av uppbördskommissarier. SFS 1921, s. 551. —
(2) -KONSTAPEL. (förr) konstapel (se d. o. 2) med ansvar för fartygs uppbörd, i sht vapen- o. ammunitionsförråd o. d. SjöreglÖrlFl. 1785, 1: 76. Uppbördskonstapeln tillsammans med vapensmeden gör den sista inspektionen av kanonerna. VFl. 1921, s. 125. jfr artilleri-uppbördskonstapel. —
-KONTOR. (numera bl. tillf.) jfr kontor 7. SthmStCal. 1774, s. 33. Å plats, där uppbördskontor finnes, verkställes uppbörden af sagda kontor. SFS 1910, Bih. nr 86, s. 43. jfr accis-uppbördskontor. —
-KORT. (förr) (av skattemyndighet o. d. använt) kort med uppgifter om uppbörd o. d. Debitering av preliminär B- och C-skatt, slutlig och kvarstående skatt samt tillkommande skatt skall ske å uppbördskort. SFS 1945, s. 1961. —
(2) -LÄKARE. (förr) om läkare (i överordnad ställning) på örlogsfartyg (med ansvar för uppbörd i form av läkemedel, förbandsmateriel o. d.); jfr -fältskär, -kirurg o. fartygs-läkare, marin-läkare. ReglFl. 1834, 1: 41. På intet vilkor får underläkaren gå från bord eller ens söka erhålla chefens tillstånd dertill, utan att förut hafva inhemtat uppbördsläkarens medgifvande. Platen Glascock 1: 148 (1836). Uppbördsläkaren på fregatten Eugenie. Fatab. 1957, s. 63. —
-LÄNGD. (förr) längd (se d. o. 8 a) innehållande uppgifter om (inbetald) uppbörd (särsk. sådan som inte upptogs i uppbördsbok); jfr -bok, -register o. intäkts-längd. Bleff skrijff: tilfrågat hwar hanss upbördz och restelängd war. Sade han sigh ingen haffwa. KamKollP 1: 196 (1620). 2NF (1920). —
-MAN. (uppbördes- 1631–1664. uppbörds- 1624 osv.)
1) till 1, om (l. ss. titel för) person som (yrkesmässigt) verkställer l. sköter l. förestår uppbörd (särsk. av skatt l. tull o. d.); i fråga om nutida sv. förh. företrädesvis om person med uppgift att inkassera medlemsavgifter o. d. (i förening o. d.); jfr fogde 1 a, b. HH XXVI. 1: 142 (1624). (Biskopen är) påflig uppbördsman i Sverige, dels af en skatt till S:ta Britas hus i Rom, dels af en skatt till romerska stolen. Hagström Herdam. 1: 21 (1897). Harry blev uppbördsman, kassör, sekreterare, ombudsman och inledde härmed sin långa förhandlingskarriär. DN 8/2 1994, s. D4. jfr accis-, kvarntulls-, stads-uppbördsman m. fl.
2) (numera i sht i skildring av ä. förh.) till 2: (befäls)person som (mottager o.) förvaltar l. ansvarar för uppbörd; jfr förvaltare a α, β, intendent g. SjöreglÖrlFl. 1785, 1: 44. Underofficerarna äro fördelade .. att i egenskap av uppbördsmän för fartygets .. förrådsuppbörder .. förvalta och redovisa dessa. UFlottMansk. 1945, s. 131. jfr artilleri-, ekonomi-, inventarie-, proviant-, sjukhus-uppbördsman m. fl.
Ssg (till -man 1, 2; numera bl. tillf.): uppbördsmanna-ansvar. SFS 1855, nr 91, s. 10. Fortväbel har uppbördsmannaansvar för fästets intendenturmateriel, sjukvårdsmateriel och vaktinventarier. SFS 1910, Bih. nr 80, s. 3. —
(2) -MASKINIST. (förr) om maskinist (se d. o. a) på örlogsfartyg. NF 5: 712 (1882). Uppbördsmaskinisten .. ansvarar för maskiners och ångpannors vård och skötsel samt leder där förekommande arbeten. Wrangel SvFlBok 351 (1898). —
-MEDEL. i sht jur. Weste (1807). Redovisningen av inkomster i form av uppbördsmedel i olika verksamheter. Höök OffentlSekt. 435 (1962). —
-MÖTE. (förr) uppbördsstämma. LMil. 2: 442 (1690; läst i orig.). För emottagande af 1889 års kommunalutskylder i Wexiö stad hållas uppbördsmöten i Magistratens sessionsrum i Rådhuset. SmålP 1890, nr 42, s. 1. —
(1, 2) -ORDER. (†) order (se d. o. 5) gällande uppbörd. Då någon Proviant under Resan uphandlas, bör altid Skepps skrifvaren af Fartygs Chefen få afskrift af Räkningen med Upbörds ordres, och därföre sedan göra redo. ReglArméenFl. 1788, s. 52. SFS 1917, s. 2108. —
(1, 2) -PERSEDEL. särsk. (†) till 2: i uppbörd ingående persedel (se d. o. 1); i sht i pl. ReglArméenFl. 1788, s. 39. Sedan seglen blifvit underslagna .. alla uppbörds- och utredningspersedlar ombordtagna och vatten fyldt, går besättningen ombord på fartyget. Frick o. Trolle 216 (1872). —
-PLAKAT. (†) kungörelse angående uppbörd; jfr plakat, sbst. 1. LReg. 52 (1688; läst i orig.). Men som 1668 års upbördsplacat tydeligen förmäler, huru mycket förslelönen vara skall, så (osv.). 2RA 3: 1183 (1734). —
-POST. (numera bl. tillf.) jfr post, sbst.4 2. Specification på dhee Vpbördz Påster hwilcka uthi Huusgerådz Rächningen vpföras till Liquidation. HusgKamRSthm 1660–73 B, s. 251. SFS 1908, nr 159, s. 12. —
-PROVISION. (numera i sht i Finl.) provision (se d. o. 5) för ombesörjd uppbörd; jfr -procent. VDAkt. 1782, nr 441. FFS 2002, nr 1242, s. 4909. —
-REDOVISNING. jfr redovisning 1. Talgmängden efter oxe och ko vexlar betydligt så väl i ordinanser som i uppbördsredovisningen. 2VittAH XXIX. 1: 107 (1884). —
-REGISTER. (förr) jfr register I 1 o. -längd. VaruhusR 1540. 1545 års uppbördsregister för Vadstena slott visar uppbörd av såväl färskt som saltgrönt rådjurskött. HT 1949, s. 255. —
-RELATION. (†) jfr relation 1. Uppbördsrelation .. (dvs.) I korthet, för ett helt län författadt sammandrag, till öfversigt af uppbörd och utgift för nästförflutne uppbördsår. Dalin (1855). FFS 1899, nr 19, s. 22. —
-RESA. (förr) resa under vilken uppbörd skedde. Callerholm Stowe 266 (1852). Det befanns att kyrkoherdarna, förutom andra olagligheter, årligen trenne gånger företogo uppbördsresor kring sina församlingar. Schybergson FinlH 2: 72 (1889). —
-REST. (†) jfr rest, sbst.1 2 a. Enligt landsboken för år 1900 uppgå uppbördsresterna å arrendemedel i Vestmanlands län till ett belopp af 3,180 kronor 41 öre. RiksdRevStatsv. 1901, s. 632. —
(2) -RUM. (förr) rum (i sht ombord på (örlogs)fartyg) där uppbörd förvarades. SjöreglÖrlFl. 1785, 1: 76. I aktra lastrummet anordnades konvalescentrum, även användbart som reservförläggningsplats, förråds- och uppbördsrum. SvFlH 3: 379 (1945). —
(2) -SKEPPARE. (förr) inom örlogsflottan: underofficerare som hade vård om o. ansvar för fartygs skepparuppbörd; jfr inventarie-skeppare. ReglArméenFl. 1788, s. 43. Nycklarna till rummen hade de tre uppbördsskepparna hand om, och de var också de första på plats med sina gigantiska nyckelknippor då tackeltransporten började. Wallander KnäppKanin 127 (1984). —
(2) -SKICKLIG. (†) som har de rätta kvalifikationerna l. egenskaperna för att ha vård om o. ansvar för uppbörd; jfr skicklig 2 a. Efter ingen Uppbördsskickelig underofficer .. fins hemma vid station för att kunna ta emot deras uppbörder. CAEhrensvärd Brev 1: 180 (1789). —
(1, 2) -SKRIVARE. särsk. (förr) till 1, om skrivare (se d. o. 2) tjänstgörande vid (skatte)uppbörd. BoupptSthm 1676, s. 901 b, Bil. Fogdarna och uppbördsskrifvarena beröfvade bönderna det ringa, som ännu fanns öfrigt, genom olagliga gärder, gästningar och skjutsfärder. Schybergson FinlH 1: 377 (1887). —
-SPANNMÅL~02 l. ~20. (förr) om spannmål som togs ss. uppbörd; jfr skatte-spannmål. Schück VittA 2: 231 (i handl. fr. 1691). År 1638 fastställde riksdagen, att all uppbördsspannmål skulle mottagas med struket mål, oskakat och ostoppat. Rig 1939, s. 190. —
(2) -STYCKJUNKARE. (förr) inom örlogsflottan: styckjunkare med ansvar för fartygs uppbörd. Upbörds Styckjunkaren .. Vid upbördens transporterande om bord, besörjer han, at den riktigt och i godt stånd kommer utur Fartygets Rustkammare. ReglArméenFl. 1788, s. 36. SvFlH 2: 308 (1943). —
(2) -STYRMAN~02 l. ~20. (förr) inom örlogsflottan, om underofficer med ansvar för bl. a. uppbörd. KrigVAH 1811–15, s. 235. Vattenförrådet (på flottans fartyg) och dess komplettering var en viktig angelägenhet. Det stod under särskild tillsyn av ”Ansvarsstyrman”, sedermera kallad Uppbördsstyrman. VFl. 1928, s. 142. —
-STÄMMA. (förr) om sammankomst l. förrättning för uppbörd (jfr stämma, sbst.2 2, o. -möte); äv. om bestämd l. fastställd tid(speriod) under vilken uppbörd skedde, uppbördstermin (jfr stämma, sbst.2 3). (Gårdsfogden bör) infinna sig wid Mantals-skrifningen, Upbördz Stämmor och andra almänna Möten. Salander Gårdzf. 195 (1727). SvBanklex. (1942). —
-SUMMA. (uppbörd- 1567–1569. uppbörds- 1602 osv.) (numera bl. tillf.) jfr summa, sbst. 1, 3, o. -belopp. KlädkamRSthm 1567–69, s. 36 a. (Det åligger kontrollanten att) insända rapport .. om den under samma uppbördsdag influtna uppbördssumman. SFS 1908, nr 63, s. 3. —
-SÄKERHET. (†) jfr -borgen. Generalpoststyrelsen tillhör vaka deröfver, att de fullständiga postanstalternas föreståndare samt postinspektörerna ställa behörig uppbördssäkerhet. SFS 1886, nr 47, s. 13. Döss o. Lannge (1908). —
-SÄTT. sätt på vilket uppbörd sker. 1PrästP 8: 577 (1734). Det nya uppbördssättet hade sina olägenheter. Samuelsson HALärovUpps. 219 (1952). —
(2) -TIMMERMAN~102, äv. ~200. (förr) = inventarie-timmerman. ReglTjArméenFl. 1796, s. C 2 b. Uppbördstimmerman, har tillsyn över fartygets båtar samt tätningsanordningar å portar, luckor, sido- och däcksventiler, klys m. m. samt utför under fartygsingenjören förekommande timmermans- och snickeriarbeten m. m. Stenfelt (1920). —
-TJÄNST. (numera mindre br.) tjänst(göring) som omfattar uppbörd; jfr tjänst 1, 2. Om någor .. är skickelig och wäl-förtient til en vpbörds-tienst, men (osv.). Arnell Stadsl. 102 (1730). Vattenfallsstyrelsen (äger) till fördelning bland de tjänstemän, som nattetid utöva uppbördstjänst, årligen anvisa följande belopp. SFS 1918, s. 996. —
-TUNNA. (förr) vid uppbörd ss. mått för spannmål o. d. använd tunna; jfr tunna, sbst. 2, o. skattläggnings-tunna. Falkman Mått 1: 305 (cit. fr. c. 1575). Att kronans uppbördsmän brukade en särskild större uppbördstunna jämsides med en mindre utgifts-måltunna förekom ännu 1628 i Ingermanland, men Gustav II Adolf anbefaller då dess avskaffande. Jansson (1950). —
-VERK. (i sht förr) om (avdelning inom) ämbetsverk med uppgift att handha uppbörd. Gustaf III 1: 204 (1773). Sålunda skola hädanefter exekutionsbiträde och vaktmästare vid stadens uppbördsverk ha tjänstetiteln ”skatteuppbördsman”. UNT 28/1 1937, s. 3. —
-ÅR. år (räknat från visst datum) betraktat ss. period för (beräkning av) uppbörd. Så är tillika nödigt pröfwat, det bör hwartt uppbördsår, hädanefter beräknas ifrån d: 1 Maij det ena, till samma tid det andra Året. VDAkt. 1760, nr 35. NEOrdb. (1996). —
-ÄRENDE. (numera bl. tillf.) ärende rörande uppbörd. Uti Upbörds och Executions ärender är den delen af Häradet som här kommer att afhandlas fördelt i Fjerdingar. Johansson Noraskog 1: 16 (i handl. fr. 1785). Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden. SFS 1935, nr 77, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content