SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2012  
UTOM ɯ3tom2, ngn gg äv. (i bet. I, II) 04, prep., adv. o. konj.
Ordformer
(förr äv. dels v-, -th-, dels särskrivet)
Etymologi
[fsv. ut um (l. om), utum (l. -om); ssg av UT, adv., o. OM, prep. o. adv.]
I. ss. prep. med utsatt styrt led; jfr III.
A. i rumslig bet. l. därav nära avhängig anv.
1) (†) (ut)omkring; jfr KRING, prep. o. adv. I 15, OM, prep. o. adv. I 13, 6. Bind tiärada trasor vtom altsammans. Broocman Hush. 3: 17 (1736). Runeberg (SVS) V. 1: 8 (1848). — särsk. i det (pregnanta o.) bildl. uttr. (vara) utom ngt (l. ngn), (vara) angelägen l. mån om l. upptagen av ngt (resp. ngn); särsk. med reflexivt styrt led, i uttr. utom sig (jfr 2 c slutet), (girigt) mån om sig o. sitt (i ekonomiskt hänseende); ”om sig o. kring sig”; jfr KRING, prep. o. adv. I 4 c γ, OM, prep. o. adv. I 12 a β, III 10 a, UTE 3 c. At du .. mercker huru mild tin Herre Christus är, och huru mykit han ther vth om är, at han må komma tigh vthu wilfarelsen. LPetri 2Post. 155 b (1555). Man är allenast nw vth om / Wellust, pråål och rikedom. Ps. 1572, s. 91 a. The (kristna) äro så giruge och misztrogne, som samla myket penningar, och äro på alt sett vtom sig, som skulle theras Gud intet förmå föda them. Swedberg Casa 203 (1723). Bägge Folkslagen äro .. idoge och mycket utom sig. Fernow Värmel. 131 (1773).
2) eg. o. urspr.: ut genom l. ur l. förbi; äv. (o. numera bl.) för att beteckna (förflyttning ut från område l. utrymme som (bl. a.) begränsas av det som anges med det styrda ledet o. därigm uppnådd) befintlighet på den yttre sidan av det(ta) som anges med det styrda ledet: (ut) utanför; stundom närmande sig l. övergående i bet.: bortom; utom i a α, γ α, ε, ζo. b samt c slutet numera i sht dels styrande dörr, i fråga om att bege sig utomhus (särsk. i negerad sats) (jfr OM, prep. o. adv. I 6 b), dels i uttr. utom ngts l. ngns hank och stör (se HANK, sbst.1 2 a slutet); äv. dels med (grad)adverbiell bestämning (särsk. strax), dels i bildl. anv. (se särsk. a α, β, γ, b, c slutet); jfr UTAN II 4. Iach skal förkasta idher bort vth om Babiloniam. Apg. 7: 43 (NT 1526; Bib. 1917: ända bortom). När ingen ward loffligit att kiöpa smör in i staden på torget, uthan the måste alltijd kiöpa thet uthom stadz porten. Bolinus Dagb. 18 (1666). Då .. (valen) sofwer håller han Hufwudet vthom Watnet til at så mycket bättre draga Andan til sigh. RelCur. 355 (1682). Släng utom fenstret Peruken. Bellman (BellmS) 1: 213 (c. 1771, 1790). Annars har jag ej varit utom dörren, utan ständigt varit här hos min gamla Mor. Kellgren (SVS) 6: 69 (1777). Han blef halshuggen utom Skanstull utanför Stockholm. BL 3: 70 (1837). Jag vill strax utom min trappa ha människovimlet. Benedictsson hos Lundegård Benedictsson 259 (1885). — jfr DESS-, DÄR-, HÄR-UTOM. — särsk.
a) styrande led som betecknar område o. d. i förhållande till vilket befintlighet varsomhelst runtomkring är att anse ss. utanför (jfr c); särsk. i fråga om skilda villkor l. (tillträdes)regler o. d. för detta inre område o. det därutanför belägna. Presten skal .. vptagha askona som aff brenneoffrens eeld kommer .. och bära askona vth om läghret på itt reent rwm. 3Mos. 6: 11 (Bib. 1541). Hvar och icke hoon medh sacramentet besökt ähr, schall hoon .. läggias uth om kyrkiogården. Hall KultInt. 49 (i handl. fr. 1632). Här växer den rara Barlinden .. som eljest svårl. finnes i Sverige utom trägårdar. Barchæus LandthHall. 27 (1773). En smörgås fick aldrig bäras utom salen. De Geer Minn. 1: 7 (1892). För seminaristerna var rökning absolut förbjuden. Men om kvällarna gingo vi utom staden och firade verkliga rökorgier. Thurman BerSjälv 10 (1931). — särsk.
α) ss. förled i klassificerande adjektiviska ssgr som anger hemmahörighet utanför (o. därmed negationen av l. motsatsen till) det som betecknas med efterleden; äv. i mer l. mindre bildl. anv., stundom liktydigt med: över-, ngn gg äv. närmande sig: o-; jfr EXTRA III.
β) [ä. mönsterbildande ord l. uttr. (ss. UTOM-GÅRDS m. fl.) är sannol. ombildningar av motsv. ord l. uttr. med utan (UTAN-GÅRDS osv.), med därifrån övertagen gen.-böjning av sbst.] ss. förstaled i eg. prepositionella uttr. som övergått till sammanskrivna adv. o. ss. sådana antagit ssgsbetoning.
γ) i bildl. anv. (jfr α), styrande led som betecknar abstr. (särhållet l. gm definition urskilt) område l. förhållande l. tillstånd l. (giltigt) urval o. d.; förr äv. närmande sig l. övergående i dels bet. 3, särsk. styrande stånd (se STÅND, sbst.1 13 b α), dels bet.: mot (se MOT, prep. o. adv. I 14; jfr 3 a), särsk. styrande förmodan (se d. o. 1 b) l. vanlighet. Rudbeckius Luther Cat. 236 (1667). De hade utom wanligheten ett stort följe med sig. KKD 4: 162 (1712). Undersökningar, långt utom vår möjliga utvertes erfarenhet. Leopold 3: 423 (1802). På tal om det påfliga tobaksmonopolet må här, fastän utom ämnet, anföras ett litet drag, som förträffligt betecknar romarnes lynne. Beckman Påfv. 25 (1880). (Hovrätten ansåg underrätten obehörig) eftersom tvisten grundade sig på upplåtelse af rätt till grustäkt å fastighet utom underrättens domvärjo. Kallenberg CivPr. 1: 462 (1918). särsk.
α') styrande led som betecknar äktenskap, särsk. (o. numera företrädesvis) i fråga om förhållande mellan personer som inte är äkta makar. Schroderus Os. 1: 789 (1635). Han .. sammanbor nu utom äktenskapet med en kvinna vid namn Olga. Delblanc Homunc. 13 (1965).
β') styrande led som betecknar organisation l. organisatoriskt sammanhang o. d. Then barmhertige Herren Jesus Christus wille icke at hans Pijnos Martyr, som war stadd vth om hans Församling, skulle förgås. Schroderus Os. 1: 156 (1635). En stor personlighet, som slutar med att stå utom och öfver alla partier. 2SAH 39: 155 (1864).
γ') styrande led som betecknar ordning (se d. o. 3) l. överenskommelse l. regelsamling l. skriftlig dokumentation o. d. At Collocutorernas och Tilhörarnas Taal, medh them som vth om Ordningen ther til tagne woro, icke skulle tilökas. Schroderus Os. III. 1: 255 (1635). Må ej någon vara berättigad at tala utom Protocollet. RO 1810, § 50. Armfelts personliga vederdelomän .. hämnades genom att .. ställa sin fiende utom lagen. Tegnér Armfelt 3: 287 (1887).
δ') styrande led som betecknar tid l. verksamhetsperiod o. d. Schroderus Os. 1: 412 (1635). Det må vara under eller utom pest-tider. Björnståhl Resa 3: 93 (1778).
ε') styrande led som betecknar (medverkan l. medtagande i) verksamhet l. åtgärd o. d., särsk. (o. numera i sht) tävlan. Hon deltog i loppet men utom tävlan. Schroderus Os. III. 2: 263 (1635). Kan intetthera nyttigt giöras; ware thet alt utom mätning. BB 1: 2 (Lag 1734). Dessa .. sökte hålla henne utom hvad som skedde. Hallström Skepn. 101 (1910).
ζ') styrande led som betecknar trångmål l. våda o. d., särsk. (o. numera i sht) fara. Han tilstadde Qwinkönet äfwen så wäl som Mankönet, jämwäl vth om nödfall, at döpa. Schroderus Os. 1: 119 (1635). De skadade vid tågolyckan utom fara. UNT 2/9 1920, s. 5 (i rubrik).
η') styrande led som betecknar tvivel l. ifrågasättande l. diskussion o. d., särsk. attributivt bestämt av all (jfr ALL II a α); i ä. språkprov stundom närmande sig l. övergående i bet. 3. Det är ställt utom allt tvivel. Thett Dygd-prijs-wärde Paar som lefwd’ utom all twist. Lucidor (SVS) 283 (1672; uppl. 1997). At .. Konung Gorm .. varit hedning, är utom alt tvifvelsmål. Schönberg Bref 1: 35 (1777). Skeppsgossekåren .. behövde reformeras efter en ny tids krav, det är utom fråga. VFl. 1938, s. 158.
b) i fråga om att vara l. komma utanför ngts räckvidd o. d.; särsk. styrande ssg med håll, särsk. räckhåll (se RÄCKHÅLL) l. hörhåll l. synhåll (se SYNHÅLL 1); äv. i bildl. anv. Utom kanonhåll. Mellin Nov. 2: 198 (1849, 1867). Den som skrifver dessa rader känner lifligt, att en genomförd psykologisk analys ligger utom hans räckvidd. Quennerstedt Agnost. 10 (1888). Han sade ingenting förrän de kommit utom hörhåll för de andra. Ekman Dödsklock. 66 (1963).
c) styrande personbetecknande led, i fråga om förefintlighet utanför ngns kropp l. själ(sliv) o. d.; jfr a. Schroderus Os. 1: 5 (1635). När iagh går vthom migh sielfwan och skodar Gudz wärk. Emporagrius Cat. C 6 a (1669). (Drömmen) visar, att bilder kunna förnimmas af vårt medvetande icke allenast till följd af intryck från det utom oss varande, utan äfven från det inom oss varande, från våra tankar. NF 1: 717 (1876). — särsk. i bildl. anv., särsk. i uttr. utom sig (jfr 1 slutet), påtagligt (o. okontrollerat l. hämningslöst o. d.) bragt ur fattningen l. sinnesjämvikten; särsk. dels i förb. med bestämning inledd av prep. av o. med styrt led betecknande sinnesstämning, särsk. glädje l. vrede, dels i förb. med bli (se BLIVA UTOM SIG) l. vara; jfr SIG, pron. I 1 s γ. Han var alldeles utom sig av ilska. När oförmodli’ wj i nå’n Ting blitt förwilla’, / Så ä’ wj utom oss, ok wet’ ey hwad wj will. Börk Darius 31 (1688). Och Gråhårs hwita Män de biuda äfwen till, / Af Glädie utom sig om Glädiens fördel träta. Frese VerldslD 2 (1715, 1726). Thetta (brev) försatte mig en lång tid vtom mig sielf. Humbla Landcr. 168 (1740).
B.
3) (†) utan (se d. o. II 1); motsatt: med (se MED, prep. o. adv. I 3, (5,) 12, 19); äv. styrande att-sats (jfr UTAN II 1 e β); jfr 2 a γ (η') o. FÖRUTOM 3. Jagh will ey fåhnars wett ok falska spådom wäiia, / Som utom alt Förstånd, ey bara troo, men säija, / At Himlen siunker neer ok lutar til sitt fall. Lucidor (SVS) 298 (1672; uppl. 1997). Widh Åhssby finnes många Runsteenar, doch uthom skrijfwelsse. RannsaknAntikv. I. 1: 94 (1683). Råstenar skola fliteligen anteknas til alla omständigheter, om de äro femstena Rör eller Wisare .. med eller utom skohlning. LandtmFörordn. 40 (1725). Utom Dygd och medborgerliga Seder kan et Samhälle ej vara lyckeligt. SvMerc. 1765, s. 13. Villkor, utom hvilkas observerande ingen öfverenskommelse kunde anses .. valabel. Biberg 1: 40 (c. 1814). En liflig och skarp notvexling uppkom .. utom att regeringen ville återkalla förbudet. Crusenstolpe Mor. 5: 86 (1843). Stamboksförvaltningen .. som förklarade Borg utom befogenhet att befatta sig med styrelsen af den nya inrättningen. Nyström DöfstUndUtv. 161 (1901). — jfr DESS-, FÖR-UTOM. — särsk.
a) styrande led med personbetecknande gen.- l. poss.-attribut, särsk. med huvudord som betecknar vetskap l. tillåtelse o. d.; stundom närmande sig bet.: mot (se MOT, prep. o. adv. I 14; jfr 2 a γ). Att dhetta uthom hans weett och willia skiedt är. ConsAcAboP 3: 478 (1671). Om han uthom dommarens lof och samtycke bårtrest. FörarbSvLag 3: 69 (1712). Tjudrar eller wacktar någon sin Chreatur uti gemensamma Ängar .. utom Grannarnes wettenskap, Plickte (osv.). ByordnMäl. 162 (1784). Utom ert bistånd hade min oskyldige son länge-sedan varit mördad. Mellin Nov. 1: 589 (1832, 1865). Nej, Amala, äfven utom din befallning skulle jag ej till främmande kuster släpa dina ben. Palmblad Nov. 3: 80 (1841).
b) styrande led som betecknar ngt konkret.
α) om sak. (En resolution som hindrar) åthniutelssen af samma Tryckerijtunna, vthom hwilcken wij intet kunna see, huru Antiquitetz wercket kan hafwa sin fulle gångh. Schück VittA 2: 198 (i handl. fr. 1682). Utom den klädningen såg jag mig icke hielpa mig genom de fiendteliga stämplingar. Roland Minn. 79 (c. 1748). 1. Skrin utom lås. BoupptVäxjö 1834.
β) om person. Utom henne iag ey längere kan lefwa. Dahlstierna (SVS) 159 (c. 1700). Utom Gud hwad är det djuret, / Som man männska kalla plär? Dalin Vitt. I. 1: 34 (c. 1745). Utom Grefvinnan Dohna, ho vet om nitet att bevara våra urkunder blifvit så varmt på samhällets höjder. Wieselgren SvSkL 4: 579 (1848). Dalin (1855).
II. ss. prep. utan utsatt styrt led l. ss. adv., särsk. (o. numera bl., tillf.) motsv. I 2: utanför l. utanpå; förr äv. ngn gg i förb. med prep. för; äv. ss. partikel i förb. med verb, särsk. (se GÅ UTOM), hänga. Dedh olaglige kiöp som brukas jnnan Stadhen af främmande kiöpmen, och desslijkesth vthom j denne Landzbyor här liggia vedh Gräntzen. G1R 1: 228 (1524). At Knapt bland hundrad (meloner) en heel godh och duglig finnes: / Fast hon än vthom skönt och wäl beprydder är, / När tu then skärer vp, tu annat finner ther. Palmchron SundhSp. 48 (1642). Vtwister Hus .. kallas the Huus som stå vthom för Bondens Gård. Stiernhielm WgL Ordel. 111 (1663). Skieppet måste .. twättas både utom och innom, och innan til med Ätticka bestänckas, innan det åter får lastas. PH 1: 310 (1721). Jag drog mig in (i häktet), de slogo dörren .. till .. Hvad försmädelser de då utom talte om mig hinner jag ej beskrifva. HSH 1: 235 (c. 1750). När utom är strid, då är inom dig frid, / när utom är frid, då är inom dig strid. Wecksell SDikt. 147 (1860). Mor Magda .. såg till, att ingen snibb av kappan hängde utom. Sjödin StHjärt. 54 (1911).
III. ss. prep. med utsatt styrt led (jfr I) l. ss. konj. före enskilt satsled (innebärande nom. hos pron. som därigm samordnats med subj.). — jfr DÄR-, FÖR-UTOM.
1) för att beteckna att den l. det som anges med det styrda l. samordnade ledet skall tilläggas den urvalsmängd som urskils i den överordnade utsagan: vid sidan av l. utöver, förutom (se d. o. 1); förr äv. ngn gg i adverbiell anv.: därutöver. Doch hafwa wåre behållit Fältet, och vthom åtskillige Fångar bekommit 4. Oxar .. och 200. Fåår til bytes. OSPT 1687, nr 24, s. 2. Utom detta giorde en särdeles händelse mig hos Herdarna namnkunnig. Ehrenadler Tel. 67 (1723). (Tidningarna överflödade av) publiqua klagomål, så att man fick veta mycket, som man aldrig visste förut, och mycket utom, som allmänheten ej borde veta. Tersmeden Mem. 4: 273 (c. 1790). Men, utom genom mätning, kan man på flera andra sätt upptäcka .. att tvenne äro lika stora. Almqvist Geom. 4 (1833). Ett möte, vid hvilket utom Mandelgren och mig äfven närvoro: Enblom, Blanche (m. fl.). Hyltén-Cavallius Lif 124 (c. 1880). Kardinalen hade, utom älskvärdheten, också auktoriteten. Söderhjelm ItRenäss. 245 (1907). Otto hade utom det stora Törupska fideikommisset också ärvt en egendom i Uppland. Siwertz Tråd. 93 (1957). — jfr DESS-, HÄR-UTOM. — särsk. styrande att-sats (förr äv. inledd med det); äv. med överordnat framåtsyftande pron., i uttr. utom det att (jfr ATT, konj. 14, DEN III 4 c γ γ'), förr äv. [med avs. på det styrda ledets gen.-böjning jfr I 2 a β] utom dess att (jfr DEN III 4 d δ); jfr 2 c. Grön isprängd (marmor), vilken han funnit otjänlig att förvara lik uti, utom dess att den icke kan uti långlige tider under jorden emot stå förmultning. OoB 1935, s. 70 (1738). Efter likets öpnande fants i bloden 2 théskedblad oförvandlad arsenik, utom det at tarmarne til en del deraf fants dels upfrätne, dels anstuckne. HH XXXII. 2: 281 (1784). Konung Eriks sjöröfwerier, hwilken beständigt .. borttog Svenska skepp, utom det han öfwer allt plundrade på kusterna. Ekelund 1FädH 1: 130 (1829). Utom att de ej i allt äro tillförlitliga, sammanföra de blott notiser. Vising Dante 15 (1896).
2) för att beteckna att den överordnade utsagan inte gäller för den l. det som anges med det styrda l. samordnade ledet: med undantag l. borträknande av, förutom (se d. o. 2); förr äv. ngn gg: om inte (särsk. i l. ss. svar på mer l. mindre retorisk fråga); jfr UTAN II 2 (a). Vth om Thracien innehade och besutto the then hela Skytiske Siösijdan. Schroderus JMCr. 172 (1620). Konung Carl war .. stilla i Heilsberg; utom det hwad Han, då och då .., infann sig hos de närmast liggande Regementen. Nordberg C12 1: 463 (1740); jfr c. Hvem skall sändas / Att döma dem? Hvem? Utom Du allena, / Son! Medregent! åt den all dom är gifven. JGOxenstierna 4: 343 (1815). Vi andre, / Utom gitarristen, som i / Vårdslös ställning qvarsatt, reste / Oss. Wennerberg 1: 221 (1881). Människorna krympte ihop i kölden och blefvo mindre, utom de, som hade pelsverk. Söderberg Hist. 37 (1898). — särsk.
a) i negerad sats; särsk. i (samordnings)förb. med (led med) ingen (jfr b), ofta liktydigt med: annan än. Doch blef honom inga resepenningar medgifune uthom 60 Dr. Kpt. Schück VittA 3: 145 (i handl. fr. 1673). Ett så stort Majestet residerar på en så helig tron, der ingen kan få tillträde utom endast Siählen. Linné Skr. 2: 294 (c. 1760). Engelska regeringen .. wille icke underhandla, utom i förening med sina bundsförwandter. Ekelund NAllmH II. 2: 77 (1838). På redaktionen fanns aldrig en kotte utom han. Alving Skandalh. 58 (1911). Ingenting är sig längre likt, utom människan. Lundberg Yarden 76 (2009).
b) i (samordnings)förb. med (led med) pron. som har icke-negerad totalitetsbetydelse (jfr a), särsk. all, särsk. (o. i sht) i dels pl., dels n. sg. obest., särsk. i uttr. allt utom ngt, allt annat än ngt (särsk. i fråga om att understryka att det är dettas (raka) motsats som föreligger i stället); förr äv. efterställt det styrda ledet. Alla utom du var där. Jag såg alla utom dig. Det handlingssättet var allt utom hedervärt. Då .. okunnighet, widskepelse och et ogudagtigt lefwerne wiste sig i alla stånd, Saracenerne utom. Möller Kyrkoh. 178 (1774). Alla utom vi bockade och korsade sig. Hauswolff hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 157 (1808). Det pratades om allt möjligt på verandan, utom just hur saker och ting .. hängde ihop med varandra. Jonasson Hundraår. 322 (2009).
c) styrande att-sats, äv. med uttr. utom att närmande sig l. övergående i anv. ss. underordnande konj. (jfr ATT, konj. 7 a); äv. med överordnat framåtsyftande pron., i uttr. utom det att (jfr ATT, konj. 14, DEN III 4 c γ γ'); jfr 1 slutet. Det mesta är sig likt, utom att stämningen har blivit bättre nu. Det är bekant, at Båtsmans Indelningen .. inrättades mästadels på samma grunder, som Infanteriets, utom at Officerarena icke fingo några boställen. Schönberg Bref 3: 275 (c. 1780). Sjöjungfrun .. var alldeles som en annan skärgårdsflicka, utom det, att hon var långt vackrare än alla de andra. Lagerlöf Holg. 2: 232 (1907).
Ssgr (i allm. till I 2 a α): UTOM-ATTISK. särsk. om grekisk dialekt: som inte är attisk. SpråkvSällskUpsF 188588, Bil. A, s. 10.
-BIBLISK. som återfinns l. har sitt stöd l. sin grund (endast) utanför bibeln; jfr o-biblisk. (Klemens’ brev) är .. kanske den äldsta utombibliska kristna skrift, som bevarats åt oss. KyrkohÅ 1906, s. 23. Här upptaga vi endast de utombibliska religionerna. Söderblom ÖversRelH 4 (1912).
-BORDARE. [till -bords] (i vissa kretsar, ngt vard.) (båt med) utombordsmotor. Moberg Rosell 257 (1932). Rutger skötte utombordarn så honom kunde ingen tala med. VBostad 1956, nr 3, s. 14.
(I 2 a β) -BORDS, adv. (förr äv. särskrivet) i sht sjöt. i fråga om befintlighet l. riktning: (ut) utanför l. utanpå (relingen på) fartygssida; äv. bildl., särsk.: utanpå kroppen (särsk. (o. i sht) i uttrycklig motsättning till inombords (se inombords 2 b)). Målare-arbetet, som består deruti, at utom bords först grundmålas. PH 6: 4190 (1756). Om jag utombords blir våt, / Ännu mindre jag inombords torkar. Valerius 1: 131 (1831). Officerskocken (bad) mig att tömma en skål med potatisskal utombords. Wallander KnäppKanin 154 (1984).
Ssg: utombords-motor. sjöt. propellerförsedd (mindre) båtmotor för montering utombords (i aktern); jfr utom-bordare. SD(A) 4/5 1913, s. 2. Charons båt (där väl numera årornas knark har avlösts av en utombordsmotors beskäftiga knatter). Lindström Leksaksb. 100 (1931).
(I 2 a β) -BYS, adv. utanför (den egna) byn; äv. (o. numera bl.) allmännare: på annan ort (se ort, sbst.1 II 1, 3) (än den egna) (äv. i adjektivisk anv.: som kommer l. kommit från annan ort (i sht om person, äv. substantiverat)); jfr -socknes o. ut-bys. Envallsson Rikh-Lej. 56 (1791). De utombys deltagarna i det sextonde allmänna svenska publicistmötet. Publicistklubb. 151 (1924). Visst går en del frikyrkliga på bio ibland i smyg utombys. DN 10/11 1968, Söndagsbil. s. 2. GbgP 18/2 1995, s. 4 (substantiverat).
(I 2 a β) -DESS, adv. (äv. särskrivet) [sannol. ombildning av uttr. utan dess (se utan II 3 slutet, den II 2 g α] (†) 1) (†) till III 1: dessutom l. därutöver. VRP 1695, s. 154. Då jag utomdess betänkte, att du kanske komme att plåga dig flere dagar med den där förklaringen. Rydberg Brev 1: 332 (1887). SAOL (1973). 2) (†) till III 2: dessförutan; jfr dessutom 3. At som Indelningen ey kan bära sig utom dess, så böra de stå för Rusthåld, som under indelningen komne äro. 2RARP 5: 217 (1727). Möller (1755).
-EKONOMISK. som ligger utanför det ekonomiska (se ekonomisk 1). (Med begreppet ”lag” inom ekonomin åsyftas ibland) vissa .. regelbundenheter, vilka i allmänhet kunna konstrueras som en logisk följd av vissa utomekonomiska förhållanden. EkonT 1939, s. 91.
-ENGELSK. jfr -svensk. Komma till den utom-engelska världens kännedom. Vallentin London 457 (1912).
-ESTETISK. som ligger utanför det estetiska (se estetisk 2). ANilsson hos Tegnér FilosEstet-Skr. 69 (1913).
-EUROPEISK. jfr -nordisk o. extra-europeisk. Den tillökning i utförseln af stångjärn, som ägt rum till England m. fl. a(ndra) äfven utom-Europeiska länder. Agardh o. Ljungberg 4: 193 (1863). Det utomeuropeiska .. har i det mångkulturella Sverige aktualiserats och fått nya innebörder. Kulturen 1994, s. 7.
(II) -GÅ. (†) gå utom (ngt); särsk. abs. Schroderus Comenius 797 (1639).
(I 2 a β) -GÅRDS, adv. (numera bl. tillf.) utanför (den egna) gården; i sht förr äv. allmännare: utanför (det egna) hemmet o. d., bort(a); jfr gård, sbst.1 6 a ζ. Columbus (SVS) 2: 150 (1671). (Du bör) hålla hand öfwer Bibliotheket, at inga böcker utomgårds lånas. Mennander Brev 28 (1765).
(I 2 a β) -HUS, adv. (förr äv. särskrivet) utanför huset; särsk. dels med tanken riktad på huset ss. hem(vist) o. d.: utanför (det egna) hemmet l. platsen där ngn l. ngt hör hemma, bort(a) (jfr -gårds), dels (o. numera bl.) med tanken riktad på att husets tak o. väggar utestänger den friska luften l. den bara himlen: ut(e) i det fria (motsatt: inomhus); jfr ute 2 b. Det är hälsosamt att vistas utomhus. Jag har inte varit utomhus på en hel vecka. Hwad nöje hemma, och hwad heder utom hus, / När ädla tankar städs med rena genljud swaras. Nordenflycht QT 174850, s. 62. Hvar och en, som icke hade ärender af vigt att förrätta utomhus, hölls gerna inne vid en brasa. Runeberg (SVS) 7: 97 (1836). Under vintern kan man kyla drycken utomhus. StKokb. 534 (1940). Om ni män bara får pinka utomhus då och då och dricka direkt ur mjölkkartongen känns tillvaron helt ok, va? Berglin DagSeger 89 (2009).
Ssgr: utomhus-aktivitet. aktivitet utomhus; jfr ute-aktivitet. (Sportlovet erbjuder) de vanliga utomhusaktiviteterna skid- och skridskoåkning och de lika populära inomhusidrotterna simning, badminton och basketboll. SvD(A) 27/2 1968, s. 13.
-antenn. radio- l. TV-antenn placerad l. avsedd att placeras utomhus; jfr tak-antenn. VFl. 1924, s. 47.
-arbete. jfr -hus-aktivitet o. ute-arbete. Har han utomhusarbete, kan han varje solig dag få tillfälle att tillgodogöra sig alla solens värdefulla verkningar. Bolin VFöda 389 (1934).
-arena. jfr -hus-bana. Alla de goda utomhusarenorna för tennis .. äro numera omöjliga att räkna. IdrBl. 1935, nr 75 B, s. 11.
-bana. (idrotts)bana utan överbyggt tak; jfr bana 3 o. -hus-arena. Löpa 600–800 meter på utomhusbana. Idrottsbok. 103 (1914).
-belysning. jfr belysning 2. För belysning af fabriker .. användes samma lampa som för utomhusbelysning. 2NF 9: 1354 (1908).
-bild. särsk. i fråga om fotografi: bild tagen utomhus. SAOL (1950).
-biograf. biograf som visar film utomhus. OoB 1963, s. 217.
-bruk. Porslinslamphållare för utomhusbruk. KatalInstallAsea 1931, s. 68.
-färg. särsk.: färg (se färg, sbst.1 2) för utomhusbruk. Expo husfärg den ytskiktsarmerade utomhusfärgen för trähus. Form 1957, Omsl. s. 127.
-idrott. jfr -hus-aktivitet. Friluftsdagar med utomhusidrott. TSvLärov. 1940, s. 83.
-julgran. Nilsson FestdVard. 146 (1925).
-ledning. jfr ledning, sbst.2 2 (a,) b. TT 1894, Allm. s. 19.
-liv. uteliv (se d. o. a); jfr liv I 3. Engelsmännens utpräglade förkärlek för härdande utomhusliv, sport, jakt, globetrotting (osv.). Steffen Krig 1: 110 (1914).
-luft. uteluft. I gamla tider antog man, att utomhusluft kunde vara en direkt orsak till sjukdom. Wirgin Häls. 1: 193 (1931).
-miljö. utemiljö. Mycket talar för att barnen är de som använder sig av utomhusmiljön. DN 22/7 1979, s. 7.
-mästerskap. jfr mästerskap 3 slutet. Nåja, Riley vann ju den långa häcken vid fjolårets utomhusmästerskap och var tvåa efter Karl på den korta. IdrBl. 1924, nr 35, s. 6.
-möbel. utemöbel. Form 1948, s. 31.
-möte. jfr möte 6. Vid utomhusmöten är det nödvändigt med en talarstol. Åström FörenKunsk. 43 (1940).
-reklam. Det nuvarande stadgandet i naturskyddslagen om utomhusreklam är ej effektivt. SvD(A) 11/1 1959, s. 10.
-scen. särsk.: scen belägen ((delvis) under tak men med tillhörande åskådarplats) utomhus. SAOL (1950).
-spel. jfr spel, sbst.1 7. Den omständigheten, att med croquet gjordes det första framgångsrika försöket att införa ett utomhusspel för familjen, i hvilket båda könen och olika åldrar kunna deltaga. Balck Idr. 1: 447 (1886).
-ställverk. el.-tekn. SvGeogrÅb. 1929, s. 154. 1913 uppfördes i Tomelilla .. det första utomhusställverket i Europa. Kulturen 1983, s. 34.
-syssla. jfr -hus-aktivitet o. ute-syssla; i sht i pl. Här i landet är det männerna, som mjölka korna, såsom de äfven förrätta alla slags utomhus-sysslor. Bremer NVerld. 2: 261 (1853).
-säsong. säsong för utomhusaktivitet(er) l. (o. i sht, sport.) tävlande o. d. utomhus. För stockholmaren är vintern en utomhussäsong, en sportsäsong. Swing 1923, nr 44, s. 6. Att Modepojken .. ämnar stanna till utomhussäsongen för att i det fria .. visa vad han går för. IdrBl. 1935, nr 23, s. 6.
-temperatur. utetemperatur; jfr temperatur 2. Västerbotten 1979, s. 96.
-tid. särsk. sport.: tid (se tid, sbst. 9 c) uppmätt på utomhusbana. (Han vann) på den sagolika tiden 14.04 min., därmed slående Nurmis utomhustid på distansen ifråga. IdrBl. 1925, nr 20, s. 5.
-träning. i sht sport. träning utomhus. Den förberedande utomhusträningen för en 800-meterslöpare. IdrB 4: 36 (1920).
-tävling. i sht sport. SAOL (1950).
-vistelse. TurÅ 1947, s. 224.
-JORDING. [i anslutning till -jordisk l. till ett (tänkt) uttr. utom jorden; jfr eng. extraterrestrial, utomjordisk, i substantivisk anv.] utomjordisk varelse, rymdvarelse; jfr rymd-man. Har vi haft besök eller kommer vi att få besök av utomjordingar på den här planeten? GbgP 26/3 1977, Bil. s. 1.
-JORDISK. som finns l. hör hemma l. gäller l. råder utanför jorden (se jord 1); jfr jordisk 1. Att finna fläckar i solen .. Måhända har ingen annan utomjordisk företeelse utgjort föremål för så talrika, så ihärdiga iakttagelser. Björling Sol. 21 (1869).
-KRISTEN. som inte är kristen (se d. o. I 13) (utan tillhör annan tro); i sht om ngt sakligt; jfr -kristlig o. o-kristen I. De högsta utomkristna religionerna, i Indien och Grekland. Söderblom StundVäxl. 1: 84 (1903, 1909). Logosidén (blev) ett hufvudvapen för att uppvisa på en gång kristendomens öfverlägsenhet öfver och samband med det bästa i den utomkristna världen. 2NF 16: 985 (1911).
-KRISTLIG. (numera bl. tillf.) jfr -kristen o. o-kristlig 1, 2. En jämförelse med utomkristliga religioner. Göransson UndersRel. II. 1: 125 (1905).
-KROPPSLIG. som inte är kroppslig; förefintlig l. hemmahörande utanför kroppen; jfr o-kroppslig. Vissa utomkroppsliga eller inomkroppsliga retningar. Nyman NVägPsyk. 125 (1934).
-KVEDISK. (†) i uttr. utomkvediskt havandeskap, utomkvedshavandeskap. Cederschiöld QvSlägtl. 1: 203 (1836). Cederschiöld HbBarnm. 66 (1843).
(I 2 a β) -KVEDS, adv. med. i fråga om havandeskap: utanför livmodern. Cederschiöld HbBarnm. 61 (1822).
Ssg (med.): utomkveds-havandeskap. havandeskap där det befruktade ägget stannat (o. fostret sedan utveckla(t)s) utanför livmodern (i äggledare). Cederschiöld HbBarnm. 65 (1843). Det är inte mycket man vet om fullgångna utomkvedshavandeskap, eftersom de är så ovanliga. DN(A) 4/4 1964, s. 19.
-KYRKLIG. som inte är kyrklig (se d. o. 2); jfr o-kyrklig 2, 3. Nattvardsföreningarna, vilka ingen präst vågar betjäna i utomkyrkliga lokaler och som ej kunna erhålla kyrkliga sådana. Månsson Rättf. 1: 257 (1916).
(I 2 a β) -LANDS, adv. utanför (det egna) landet (se land 3 (d)), i l. till utlandet; jfr -ländes, -rikes o. utan-lands, ut-landes, ut-ländes I.
a) i utlandet; äv. i uttr. utomlands ifrån (äv. sammanskrivet), från utlandet; jfr ute 1 b, utrikes I 1. Hon bor sedan länge utomlands. UHiärne Berghl. 438 (1687). Det är nu första gången, som jag, utomlands ifrån, får den äran, at skrifva Min Herre til. SvMerc. 1763, s. 563 (1761). Sådane dyrbare Promotioner skje wäl utomlands, men äro dock rare som hwita trastar. Linné Bref I. 1: 223 (1768). Jobba utomlands vill allt fler ungdomar göra. RådRön 1997, nr 5, s. 2.
b) till utlandet; jfr utrikes I 2. Vi åker utomlands på semester varje år. Serenius A 2 a (1734). Förer någon Skeppare Lotsen med gewalt med sig aldeles utomlands, så straffas han som en tjuf eller råns-man, och mister lifwet. PH 5: 3555 (1753). Själv kom Thomander aldrig längre utomlands än till Danmark. Kulturen 1996, s. 114.
Ssgr (numera bl. tillf.): utomlands-färd. utlandsfärd. En ung .. Baron v. Bxx, som .. nu beslutit, att i Hjorts sällskap än vidare fortsätta sin utomlandsfärd. Atterbom Minn. 82 (i senare bearbetat brev fr. 1817).
-resa. utlandsresa. ÅbSvUndH 83–84: 195 (1747).
-svensk. till a: utlandssvensk. Det är gifvetvis svårt att samla dessa kategorier af utomlandssvenskar som läsekrets omkring ett tidningsföretag. PT 1907, nr 173 A, s. 2.
-vistelse. till a: utlandsvistelse. Heerberger NVard. 64 (1936).
(II) -LIGGANDE, p. adj. som ligger utanför; äv. bildl. Transporteras, så wäl Stadens Grundritning, som desz utomliggande Ägor til en General Stads Charta. LandtmFörordn. 70 (1697). Friheten från utomliggande syften. ANilsson hos Tegnér FilosEstetSkr. 59 (1913).
-LITTERÄR. som ligger utanför det litterära. De olika formerna för .. (Strindbergs) utomlitterära verksamhet har behandlats i ett flertal studier. IllSvLittH 4: 428 (1957).
(I 2 a) -LÄNDES, adv. (†) utomlands; äv. i uttr. utomländes ifrån, utomlands ifrån. At Stadsens egne Borgare hade frijhet, at .. nedsättia så mycket af utomländes ifrån med inhämske Fahrtyg inkommande Salt och Vijner som han ville. HA 9: 209 (1743). Geijerstam Lev. 43 (1753).
(I 2 a β) -LÄNDSK. [till -lands] (numera bl. tillf.) utländsk. Runius (SVS) 2: 93 (1711). Som tjenare åt herrar utomländska. Snoilsky 2: 51 (1881).
(I 2 a) -LÄNS-AVTAL. avtal om utomlänspatienter. Från 1 jan. 1958 skall enligt träffat nytt utomlänsavtal ersättningen för vård på sjukhusen av utomlänspatienter höjas. SDS 7/10 1957, s. 14.
(I 2 a) -LÄNS-PATIENT. patient som vårda(t)s utanför det sjukvårdsområde där denne är bosatt. Taxorna för s. k. utomlänspatienter vid de kommunala sjukhusen har .. uppskruvats. DN(B) 14/11 1952, s. 4.
-MUSIKALISK. som ligger utanför det musikaliska (se musikalisk 1, 2); jfr o-musikalisk 1. DN(A) 2/10 1965, s. 5.
-MÄNSKLIG. som inte är mänsklig (se d. o. 1); jfr o-mänsklig 1. Ty hon är utommänsklig denna Salome, som dansar sig till Johannes Döparens huvud av begär att få kyssa hans blodiga huvud. AB 27/2 1915, s. 10.
-NATURLIG. (numera bl. tillf.) som inte är naturlig (se d. o. 11); övernaturlig; jfr o-naturlig 10. Alla utomnaturliga ämnen, der inbildningskraften .. uttömmer förgäfves sin ädla förmögenhet. GFGyllenborg Skald. 12 (1798).
-NORDISK. som inte är nordisk (se d. o. 3); belägen l. hemmahörande utanför Norden; jfr -skandinavisk o. o-nordisk. Eskil (stod) i mångfaldig beröring med Rom och den utomnordiska kyrkan. Reuterdahl SKH 1: 472 (1838). Sägnernas utomnordiska förhistoria. Rig 1961, s. 54.
-OBLIGATORISK. jur. som står utanför obligationsförhållande; särsk. om skadestånd l. skadeståndsansvar o. d.: som utgår (resp. gäller) utan att avtalsförhållande föreligger mellan skadeståndsskyldig o. skadelidande. Björling CivR 166 (1911). I första hand brukade ansvarighetsförsäkring avse försäkringstagarens utomobligatoriska skadeståndsansvar. 1NJA 1951, s. 768.
-ORDENTLIG, adj.; adv. -en (, Holmberg 1: 815 (1795), Hagberg Shaksp. 7: 44 (1849)), -t (KlädkamRSthm 1792, s. 319, osv.). (förr äv. särskrivet) [jfr t. ausserordentlich, lat. extraordinarius]
1) († utom i slutet slutet) som är (till) l. äger rum l. bestånd l. skickar sig på sätt som går utanför l. vid sidan av vanlig l. regelrätt l. hävdvunnen ordning l. gängse sed l. bruk o. d.; särsk. om offentlig pålaga l. inkomst l. utgift o. d.: extraordinarie (se d. o. I 1 b); jfr 2 o. ordentlig 58 o. extraordinarie I 1, extraordinär 1, 2. At ärsätta hans kostnad wid resor och utom-ordenteliga förrättningar. HC11H 2: 9 (1764). Han var utomordentlig och ovanlig i allt. HSH 7: 244 (c. 1800). Endast det utomordentliga bildar historien. Melin JesuL 2: 121 (1843). När fäderneslandet var i fara, kunde .. utomordentliga skatter påläggas medborgarne. Grimberg VärldH 2: 283 (1927). Att tillåta kommunion i stillhet för en enda person i en kyrka innebär .. för en senare tid .. något rent utomordentligt. På 1700-talet förekom det emellertid här och var. KyrkohÅ 1941, s. 140. särsk. om befattning(shavare): extraordinarie (se d. o. 2); äv. om inrättning l. institution o. d.; jfr extraordinär 3. Åtskilliga Ämbeten, dels utom-ordentliga, dels ordentliga. Möller Kyrkoh. 80 (1774). Tingstadius utnämdes .. till utomordentlig lärare vid högskolan. 2SAH 13: 138 (1828). (Min morfar) hade sänts i utomordentliga beskickningar till kejsarhoven i Petersburg och Wien. Lewenhaupt MinnV 32 (1936). särsk. (fullt br., om ä. förh.) i uttr. utomordentligt statsråd, om statsråd (se d. o. I 2 slutet) enl. 1809 års regeringsform särskilt inkallat (med alla statsråden närvarande) för beslut om krigsförklaring l. fredsslut o. d. RF 1809, § 13. Medan man ännu afvaktade svar .. blef ett utomordentligt statsråd sammankalladt å Stockholms slott. 3SAH 3: 157 (1888).
2) som är av (ovanligt l. anmärkningsvärt) hög l. god l. fullödig o. d. kvalitet; enastående; exceptionell; ypperlig; om ngt sakligt vars kvalitet företrädesvis värderas efter dess omfattning: (ovanligt l. ojämförligt) stor o. d., synnerlig (särsk. dels om vikt l. betydelse o. d., dels om egenskap o. d., dels ss. adv.); i vissa ä. språkprov svårt att skilja från 1 i bet.: onormal l. ovanlig o. d.; ss. adv. särsk. (o. i sht) ss. bestämning till adj. (l. adv.), närmande sig allmänt förstärkande bet.: osedvanligt l. oerhört l. synnerligen. Sahlstedt TuppSag. 25 (1759). Nybyggareskaran företedde i afseende på vapnen en utomordentlig brokighet. Rydberg Ath. 515 (1859; uppl. 1876: stor). Vid utrotandet af skadeinsekter .. spelar en mängd kemiska ämnen .. en utomordentligt viktig roll. Tullgren Skadeins. 132 (1906). Vice rektorn Gustaf Andersson .. var en lärd man och en utomordentlig lärare, klar, koncis. MinnSvLärov. 1: 77 (1926). Det är .. av utomordentlig vikt att beställaren noga har genomgått filmmanuskriptet. Förberg SäljFilm 94 (1946). Strax har hon dukat fram .. rökta korvar. Med en flaska öl är det en utomordentlig måltid. Anderson Brev. 378 (2004). Där kan man se vilken utomordentligt skicklig politiker hon blivit. Englund Silverm. 57 (2006).
Avledn.: utomordentlighet, r. l. f. till -ordentlig 2, förr äv. till -ordentlig 1; äv. (numera bl. tillf.) konkret(are). Desse omständigheter skola först behörigen utredas och bevisas, samt Rättens tillstånd fås till denna utomordentlighet. LBÄ 33–35: 40 (1800). Pan ansåg, att .. (biblioteket) var den högsta utomordentligheten i hans rika palats. Söderhjelm ItRenäss. 211 (1907).
-PARLAMENTARISK. som innebär l. utövar l. sammanhänger med politisk påtryckning utanför parlamentarisk (se d. o. 2) ram; äv. (numera bl. tillf.) allmännare: som förekommer utanför parlament (se d. o. II 4). Utomparlamentariska grupper protesterade. (Avslaget) pressar fram arbetarna att med utomparlamentariska medel driva detta .. krav igenom. DN(A) 18/4 1917, s. 4. Märkligast bland de utomparlamentariska förslagen var (osv.). SvRiksd. 5: 223 (1934).
(I 2 a (γ)) -PLANS-BESTÄMMELSE. (i fackspr.) bestämmelse för byggnadsverksamhet i område som inte omfattas av stads- l. byggnadsplan o. d.; i sht i pl. SFS 1931, s. 302. Närmare reglering sker genom en stadsplan eller byggnadsplan, om det gäller tätbebyggelse av olika typer, eller genom utomplansbestämmelser, om det är fråga om mera spridd bebyggelse. Elmér SvSocPolit. 183 (1964).
-PROCESSUELL. jur. som inte är processuell; särsk. i uttr. utomprocessuell rättshjälp, rättshjälp (se d. o. b) som avser annat än rättegång. Kallenberg CivPr. 1: 864 (1924). Statsmedel för utomprocessuell rättshjälp. SFS 1953, s. 314.
(II) -REDSEL. (†) utrustning förefintlig utanför ngt l. utomhus; jfr redsel, sbst.1 VDAkt. 1760, nr 505.
(I 2 a β) -RIKES, äv. -RIKS, adv. (-rikes 16051807. -riks 1725) (†) utrikes (se d. o. I); äv. i uttr. utomrikes ifrån, utrikes ifrån; jfr rike 2 a ε. Stiernman Riksd. 618 (1605). Dem .. som för någon Miszgierning och Förbrått .. Utomrikes ifrån instämmas. PH 1: 191 (1720). På hvilken tid .. Hr Kennicott vil insamla nya Varianter utomrikes, ja utom Europen. Björnståhl Resa 1: 88 (1770). Weste (1807).
-RÄTTSLIG. jur. som äger rum vid sidan av rätten (se rätt, sbst.2 2, 3) l. gängse rättsligt förfarande, extrajudiciell. En kvittningsförklaring kan afgifvas vare sig utomrättsligt eller inför rätta .. under handläggningen. Kallenberg CivPr. 1: 1237 (1926).
-SINNLIG. som inte är sinnlig; hemmahörande utanför sinnevärlden; översinnlig; jfr icke-sinnlig, o-sinnlig 1. Författarens åsikt är att även utomsinnliga väsen kunna gripa in vid botandet av till synes hopplösa sjukdomsfall. TSvLärov. 1940, s. 322.
-SKANDINAVISK. jfr -nordisk. Konstutställningen står öppen för svenska, norska och danska konstnärer, hvarjämte ett begränsadt antal representativa utomskandinaviska konstnärer inbjudits. TT 1896, Byggn. s. 72.
(I 2 a β) -SKÄRS, adv. (i sht förr äv. särskrivet) utanför (de yttre skären l. öarna i) skärgården, ut(e) på öppet hav. Peringskiöld Hkr. 1: 109 (1697). Hur intresserad jag än var att få medfölja på en seglats utomskärs, kände jag mig .. tveksam. Idun 1888, s. 41. Vi kunde sträcka utomskärs norröver mot Marstrand och se på fästningen. Fredriksson Anna 224 (1994).
Ssg: utomskärs-fiske. BtRiksdP 1887, 6Hufvudtit. s. 60.
(I 2 a (β)) -SOCKNES, adv. (numera bl. tillf.) utsocknes; äv. i adjektivisk anv. (äv. substantiverat, om person); jfr -bys. Sällberg Långv. 21 (1894). De gifte sig bland sina egna eller med utomsocknes men aldrig med varandra. Väring Frost. 10 (1926). Att utomsocknes föreningar ”kan” beviljas understöd under förutsättning att föreningens verksamhet också försigår i landskommunen. Borgåbl. 28/10 1994, s. 17.
-SPRÅKLIG. i sht språkv. som inte är språklig; hemmahörande utanför språket. VSocLdÅb. 1947, s. 154.
(II) -STÅENDE, p. adj. som står utanför; särsk. (o. nästan bl.) bildl., särsk. (o. i sht) substantiverat, om person som inte tillhör (av sammanhanget) given (trängre l. sluten) gemenskap o. d. 3SAH 3: 230 (1888). (Lektorn) som trots alla bemödanden från utomståendes sida vägrade att taga .. sina egna kolleger på allvar. Hellström Malmros 20 (1931). Kan du eller din syster ha talat om koden för någon utomstående? Guillou TjuvMarkn. 187 (2004).
-SVENSK. som inte är svensk; belägen l. hemmahörande utanför Sv.; i sht om ngt sakligt. (Hedsnäckans) utomsvenska utbredning är rätt vidsträckt men mycket lokal och särsprängd. FoFl. 1910, s. 271.
-TROPISK. jfr tropisk, adj.2 2, o. -nordisk. (Låglandets) nordligaste del .. är en jämn slätt, som .. i sin norra del är sumpig .. hvaremot den södra, utomtropiska delen, snarare lider af vattenbrist. 2NF 1: 784 (1903).
-TYSK. jfr -svensk. Den häfd som kastar ärans skimmer öfver gamla utomtyska samhällen. Samtiden 1872, s. 274.
(I 2 a β) -VARTANNAT, adv. utanför vartannat; särsk. (o. i sht, filos.) substantiverat, om utomvartannatvara. Snellman ElCurs 1: 40 (1837). Den slöja af tidens efterhvartannat och rummets utomhvartannat och åtskilnadens mothvartannat, som i detta lifvet ligger utbredd öfver det ena och eviga väsendet och förvillar vårt öga. Wikner Vitt. 72 (1871).
Ssg (filos.): utomvartannat-vara. [jfr eftervartannat anm.] förhållande (hos ngt, särsk. rummet) att dettas delföreteelser uppträder utanför varandra. Borelius Metaf. 24 (1883).
(I 2 a γ) -VERKARE. [till ett (tänkt) uttr. utom verket] (om ä. förh.) person som enbart var tillfälligt anställd vid (o. därför eg. ej tillhörde) Postverket. PostÅb. 1933, s. 70. Det är billigare med extra grabbar, de s. k. ”utomverkarna” och söndagsvikarierna (än övertidsarbete). GbgP 1948, nr 139, s. 2.
-VETENSKAPLIG. som inte är vetenskaplig; hemmahörande utanför vetenskapen; jfr o-vetenskaplig slutet. Nyman NVägPsyk. 43 (1934). Hur samhället bör vara inrättat är .. en utomvetenskaplig fråga. Östlind Nationalek. 104 (1948).
-VÄRLDSLIG. som inte tillhör denna världen (utan annan (högre l. andlig) tillvaro); äv. (numera bl. tillf.): förefintlig utanför l. bortom världen. En utomwerldslig, och sålunda för förnuftet oåtkomlig realitet. SvLittFT 1835, sp. 35. Till antagandet av det utomvärldsliga vakuet kommer Stiernhielm på samma väg som Bruno. JNordström hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 354 (1924).
-ÄKTENSKAPLIG. som äger rum l. föreligger utom äktenskapet; särsk. (numera i sht i skildring av ä. förh.) om barn: som är (avlad l.) född utom äktenskapet (o. vars föräldrar inte heller därefter äktat varandra). Den ur social synpunkt så vigtiga frågan om den utom-äktenskapliga fruktsamheten. NF 2: 120 (1876). Kvinnor berättade om .. utomäktenskapliga barn i krigets skugga. ICAKurir. 1988, nr 35, s. 3.
Spoiler title