SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2007  
TRAPPA trap3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Apg. 21: 35 (NT 1526: trapponar, best.) osv.) ((†) -er (se nedan)); l. (numera ngt vard.) TRAPP, sbst.3, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. (†) -ar (GlMat. 4: 7 (NT 1526: trappana, best.), Broman Glys. 2: 223 (c. 1730)) l. -er (möjl. äv. att hänföra till sg. trappa, SthmSkotteb. 3: 173 (1521), VDAkt. 1720, nr 277).
Ordformer
(trap 15671789 (: traplöpare). trapa 1654, 1696 (: Rigssalstrapan). trapa- i ssg 1582 (: trapaträn). trapp 1522 (: t(ra)pp(e)n, sg. best.), 1586 osv. trappa 1538 osv. trappe- i ssgr 1521 (: t(ra)ppehus(e)t)1946 (:trappeknarr). trapper, pl. 15211720. träppor, pl. 1687)
Etymologi
[fsv. trappa, äv. träppa samt möjl. trap l. trappe; liksom d. trappe, nor. trapp, trappe, mht. trappe, treppe (t. treppe) av mlt. trappe (äv. treppe, troppe) (motsv. mnl. trappe, trap (nl. trap)), till trappen, trampa, stampa (se TRAPPA, v.1). — Jfr TRAMPA, v., TRAPP, sbst.2, TRAPPA, v.1–2, TRAPPDRAGARE, TRAPPIST, sbst.1]
1) (†) trappsteg; i pl. äv. mer l. mindre liktydigt med: trappa (i bet. 2); jfr 2. När han kom till trapponar. Apg. 21: 35 (NT 1526; Bib. 1917: trappan). Stolen hadhe sex trappor. 1Kon. 10: 19 (Bib. 1541). Sedan gåår man .. wijdh pasz 20. eller 30. Trapper. Kiöping Resa 56 (1667). Prädijkestohlen, som stod 12 trappor högt mit på den östre wäggan. KKD 5: 244 (1711). Framför trapporna till tronen / Rad af hvita hjessor sänkes. Snoilsky 2: 22 (1881).
2) konstruerad (o. fast monterad) förbindelseled mellan olika nivåer bestående av en rad vertikalt o. horisontellt förskjutna (vågrätt anbragta o. rakt fram l. åt höger l. vänster (i spiral) gående) plan (av trä l. sten l. metall o. d.) o. i allm. avsedd för människors förflyttning till fots i höjdled; särsk. dels om enstaka trapplopp, dels om alla (via avsatser o. d.) med varandra förbundna trapplopp i trapphus o. d., dels om trappa i omedelbar anslutning till ytterdörr (med inbegrepp av plan yta o. d. framför dörren); äv. med inbegrepp av utrymme för trappa l. trappor (se särsk. f); i sht i pl. i ä. språkprov ofta svårt att skilja från 1. Gå uppför, nedför trappan, trapporna. Falla, ramla ned för, utför trappan. En bred, smal, rak, svängd, brant trappa. Det knarrar i trappan. Spring inte i trappan. Han tog trappan i tre språng. Tidningsbuden får knata trappa upp och trappa ner. Ska vi ställa ut ett par stolar på trappen? SthmSkotteb. 3: 173 (1521). Wij wele och haffwe Trapper ifrå thenn öfuerste Trägården till thenn nederste. HB 1: 223 (1579). På Miölpråmarne brukas så duktigt manskap, at hwarje Karl med beqwämlighet up- och ut-före trapporne kan bära 10 Lispund. PH 6: 3661 (1755). (Trossbodar bör byggas) uphögde på stolpar med derofwanpå lagde syllar .. så at råttor ej kunna komma up i boden, til hwilken ända jemwäl wid ingången til boden en lös trappa bör nyttjas. PH 10: 506 (1775). En högst primitiv trappa, bestående af en furustock, i hvilken stora afsatser äro inhuggna. Retzius FinKran. 121 (1878). De vanliga symptomen af svårighet att röra sig, särskildt att gå i trappor. LVetA IV. 5: 7 (1912). En trappa leder upp till den gyllene kupolens tak. Lagergren Minn. 8: 33 (1929). Så sitter du åter på handlarns trapp / och gråter så övergivet. Ferlin Barf. 19 (1933). I besparingstider borde beslutsfattare .. gå en kurs i städning. Då fick de lära sig att trappor städas uppifrån och de största soporna tas bort först. Expressen 22 ⁄ 1 2004, s. 5. — jfr CEMENT-, FÖRSTU-, HALV-, INNER-, KÄLLAR-, KÖKS-, LÖNN-, MARMOR-, PARAD-, SPIRAL-TRAPPA m. fl. — särsk.
a) i uttr. som betecknar att ngn hårdhänt l. brutalt avvisas gm att förpassas utför trappa l. trappor; särsk. i förb. med verb som kasta l. slänga o. d.; särsk. oeg. l. bildl. Går du själv eller ska jag slänga dig nerför trapporna? OxBr. 12: 181 (1616). Jag fick en god start, sa han som blev sparkad utför trapporna. Östergren (1959).
b) (numera bl. mera tillf.) i uttr. som betecknar att ngn (ofta) besöker person(er) l. inrättning(ar) o. d. i syfte att utverka fördel l. förmån l. rättighet o. d.; särsk. i förb. med nöta, förr äv. löpa. Haffua i nu någon trogen som .. will taga sig dät omaket på, att löpa i trapporna aff och till. VDAkt. 1661, nr 380. Det vore nödvändigt, att .. (professorerna) voro om födan obekymrade samt förskonades från att nöta hofvets trappor, och der förstöra både tid och penningar. Annerstedt UUH 1: 84 (1877). Östergren (1959).
c) [jfr TRAPPDRAGARE] (†) i sådana uttr. som draga l. bära ngn uppför trapporna, bakdanta l. förtala ngn. Många sökia Gunst och Hyllest hoos höga Herrar, therigenom, at the säya en alt tilwillia, föra nytt, draga andra up för Trapporna. Rudbeckius KonReg. 433 (1619). The som således vpburos för trapporna, kunde icke lätteligen ledha sigh vndan. Schroderus JMCr. 263 (1620). Forsius Fosz 18 (1621).
d) om (del av) trappa ss. förbindelse mellan två l. flera våningar; äv. närmande sig bet.: våning(splan); särsk. i förb. med upp (förr äv. högt) resp. ner. Vi bor tre trappor upp, alltså på fjärde våningen. Garaget ligger två trappor ner. BoupptSthm 1671, s. 420. 2ne Wåningar .. den andra 2 trappor högdt som är den tredie Wåningen. ArvskifteSthm 16 ⁄ 4 1684, bl. 298 b. Fyra trappor, det är bra högt upp. Strix 1904, nr 2, s. 2.
e) om rörlig trappa, särsk. i ssgn RULL-TRAPPA.
f) med inbegrepp av utrymme för trappa l. trappor, ungefär liktydigt med: trappuppgång l. trapphus o. d.; särsk. (o. i sht) efter prep. i. Ljuset slocknade i trappan. En uteliggare har sovit i trappan i natt. SthmSlH 1: 99 (1564). Ljus till .. lysning i förmak och trappor. Gynther Förf. 5: 67 (1803; läst i orig.).
g) ngt oeg., om stege, särsk. i ssgn REP-TRAPPA.
3) i utvidgad l. oeg. anv. av 1 l. 2, om ngt som (gm att stegvis förbinda olika nivåer) liknar en trappa, förr äv. ett trappsteg. Ju tiockare som Stammen är, ju flere Hakor eller Trappor skola skiäras (vid ympning av träd). Rålamb 14: 41 (1690). Det slags trappor, som kallas slussar. Agardh o. Ljungberg I. 2: 75 (1853). En oändligt lång trappa av forsar. Mörne AlfrVag. 220 (1943). — jfr FISK-, LAX-, SLUSS-TRAPPA. — särsk. urmak. i urs slagverk (se d. o. 4 slutet): tandförsedd (jfr TAND, sbst.1 2 a γ) anordning som vid timslag faller ned på slagskiva (se d. o. 2) varvid antalet slag regleras; jfr STAFFEL 3. Schweder HbUrmak. 25 (1874). — jfr REPETER-TRAPPA.
4) i bildl. anv. av 1 l. 2, om ngt abstrakt som påminner om l. liknas vid en trappa, förr äv. ett trappsteg l. utan klar avgränsning mellan bet. 1 o. 2. — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) om ngt som utgör l. tjänar ss. mellanstadium l. medel (för att nå) fram l. upp (l. ner) till ngt; särsk. i förb. med vara, förr äv. lägga; förr äv. dels närmande sig bet.: steg (se STEG, sbst.1 5 (a, b α, c)) l. grund(val) (se GRUND, sbst.1 III 1 d, GRUNDVAL 2), dels uttryckande ngt mer l. mindre omedelbart förestående, särsk. i sådana uttr. som stå på trappan (att göra ngt); jfr GRAD, sbst.1 1 a, STEGE 1 e. AOxenstierna 2: 481 (1622). Tacksamheetenes trappor äre: At känna wälgärningen, henne beprijsa, och afftiena. Schroderus Comenius 877 (1639). Tå man til thet Andelige öfwerwäldet förste trapporne lade. Brask Pufendorf Hist. 396 (1680). Den första trappan till dårskap är at troo sig wara wijsz: den andra är at beröma sig deraf. UHiärne 2Hskr. 195 (c. 1715). (Bruken stod) på allra yttersta trappan att alldeles gå under. Hultin BergshFinl. 89 (i handl. fr. 1719). Kyrkan är för de botfärdige en trappa till himlen. Tegnér (WB) 7: 149 (1833). (Mellanskolan i Danmark) var en gång tänkt ”som en förhållandevis smal trappa, som .. kunde föra de duktigaste fram till högre liggande sociala möjligheter”. TSvLärov. 1955, s. 176. — jfr ÅLDERS-TRAPPA. — särsk. i fråga om hierarki l. rangordning l. anseende l. social ställning o. d.; förr särsk. i uttr. ärans trappa (jfr KLIVA, v.1 1 e ε), lyckans trappa; jfr STEGE 1 e β. Tå een heligh Menniskia är kommen på högsta Dygdennes Trappa, så (osv.). Schroderus Os. 1: 641 (1635). (Lovisa Ulrika, som vid Adolf Fredriks död) gjorde ett stort steg tilbaka på ärans trappa och ifrån Drotning blef undersåte. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 136 (1789). Se, huru den ena .. arbetar för att samla egodelar på jorden .. huru en annan med orolig möda tränger sig upp på lyckans trappa och säljer sitt hjertas lugn. Hagberg Pred. 3: 88 (1817). Skall .. den allmänna viljan gälla, så har enhvar medborgare, så lågt han än må stå på intelligensens och samhällets trappa, lika mycket att säga som alla andra. Palmblad Norige 410 (1846). Städaryrket anses stå lågt i den sociala trappan. Expressen 5 ⁄ 11 1992, s. 10. — jfr BEFORDRINGS-, HEDERS-, RANG-, SAMHÄLLS-TRAPPA.
b) (†) nivå (se d. o. 3) (jfr GRAD, sbst.1 4); äv. närmande sig l. övergående i bet.: grad (se GRAD, sbst.1 2) (särsk. i förb. med högsta); jfr STEG, sbst.1 5 c. När en än hadhe .. (de andliga gåvorna) j högsta trappo, så skulle han doch intet förlåta sigh ther på. PErici Musæus 4: 93 a (1582). Zolkefski war gången igenom alla grader och Trappor vthi heela dhet Krijget som fördes vthi Lijfland .. til thesz han vpkom så högt at han bleff stoor Canceller i Pohlen. Widekindi KrijgH 189 (1671). Den helige Basilius (säger), at Naturens öfwerwägande och betrachtande är .. den högste Spetzen och Trappan aff Menniskligh Lycksaligheet. RelCur. 1 (1682). Man må bekänna, at deras förhärdelse nu stigit uppå den öfwersta trappan. Bælter JesuH 5: 921 (1759). Naturfolk, stående på en låg trappa af mänsklig odling. Rydberg Myt. 2: 436 (1889). — jfr JÄMFÖRELSE-TRAPPA.
Ssgr (i allm. till 2): A: TRAPP-ANLÄGGNING~020. särsk. konkret; jfr anläggning III 1 e slutet o. -byggnad. Denna dörr, hvilken .. obegagnad låg utan någon trappanläggning 8 fot öfver marken. Brunius Metr. 312 (1836).
-ARM. särsk. (numera mindre br.) om vardera delen av en trappa som delar sig; jfr arm, sbst. III (4). Stål Byggn. 2: 25 (1834). SAOL (1973).
-AUTOMAT. (i sht i fackspr.) automat för (tändning o.) släckning av elektriskt ljus i trappa l. trapphus o. d. Elfving Starkstr. 366 (1909).
-AVSATS~02 l. ~20.
1) till 2: avsats (se d. o. 1 a) l. plan (se plan, sbst.1 I 4 e) som bildar övergång mellan två på varandra följande (halv)trappor l. trapplopp (i trapphus o. d.); äv. om liknande yta ovanför l. nedanför trappa (jfr -plan). Backman Dickens Pickw. 1: 184 (1871). Jag (kom) upp till översta trappavsatsen och kikade försiktigt in i korridoren. Lange FarlFörtära 131 (1950).
2) (numera bl. tillf.) till 3: (djupt l. högt) trappsteg, trappliknande avsats. Från marken lyfte de stenen på första trappafsatsen (vid pyramidbygget). Carlstedt Her. 1: 318 (1832). Lagergren Minn. 2: 46 (1923).
-BALUSTRAD. (numera bl. tillf.) jfr -räcke. Backman Dickens Pickw. 1: 174 (1871).
-BARRIÄR. (numera mindre br.) trappräcke. Trappbarrière af kolmordsmarmor. TT 1894, Byggn. s. 44. SAOL (1973).
-BELYSNING. belysning (se d. o. 2) i anslutning till trappa l. i trapphus o. d.; jfr -ljus 2. Elfving Starkstr. 186 (1909).
-BRO. särsk. (numera bl. tillf.) om förstubro l. förstutrappa; jfr bro 5. Karlén FinNov. 89 (1930). Vi gick båda ut på trappbron och dröjde där. Evander Härl. 225 (1975).
-BROTT. särsk. (†) till 3, om trappformad serie av förkastningar (se förkasta, v.2 7); jfr brott I 1 c. Ramsay GeolGr. 49 (1909). SAOL (1973).
-BRUNN. särsk. (†) dels om tomrummet i en vindeltrappa utan spindel (se spindel, sbst.2 3 g), dels om trappschakt; jfr brunn 5 a. Stål Byggn. 2: 27 (1834). BtRiksdP 1887, 8Hufvudtit. s. 53 (om trappschakt).
-BRÖSTNING. [jfr t. treppenbrüstung] (†) jfr bröstning 2 o. -räcke. Brunius Metr. 318 (1836). Brunius GotlK 3: 348 (1866).
-BYGGNAD. särsk. (numera bl. tillf.) konkret, dels om (del av) byggnad innehållande trappa, dels i sht förr om trappanläggning; jfr byggnad 3 o. trappe-byggning. Vestra gafvelmuren förstärkes .. med yttre trappbyggnader. Brunius SkK 255 (1850). Hörnflyglarna och trappbyggnaden (på slottet) uppfördes af grefve Karl Gyllenstierna. 2NF 19: 241 (1913).
-DRAGARE, se d. o.
-DÖRR. (trapp- 1629 osv. trappe- 15871624) (numera bl. mera tillf.) dörr ledande till l. i anslutning till trappa. TbLödöse 69 (1587).
(2 (, 3)) -FORM. form (se d. o. I 1) som liknar l. påminner om en trappa(s); jfr -stegs-form. MeddSlöjdF 1893, s. 96. Blomberg Städ. 161 (1931).
(2 (, 3)) -FORMAD, p. adj. som har trappform; jfr -formig, -lik, -stegs-formad. Scholander 3: 27 (c. 1870).
(2 (, 3)) -FORMIG. trappformad; jfr -stegs-formig. Koksaltet anskjuter dels i solida, dels i iholiga cuber. De iholiga bestå af tvänne .. trappformiga pyramider. Berzelius Kemi 1: 439 (1808).
-FÖNSTER. fönster i anslutning till trappa l. i trapphus o. d. Säfström Banquer. C 4 b (1753).
-FÖRBINDELSE. förbindelse (se d. o. 1 b) gm l. via l. i form av trappa l. trappor. SvD(A) 10 ⁄ 11 1927, s. 12.
-FÖRSTUGA~020. (numera föga br.) förstuga med l. i anslutning till trappa. Den grå hufvudbyggningen med sitt låga tak .. och sin lilla trappförstu med tak. Lange Ödeb. 124 (1884). Utefter gårdsfasaden ligger en lång fil av rum: närmast salen den lilla trappförstugan. Selling SvHerrg. 318 (1937). Hasslöf SvVästkustf. 485 (1949).
-GATA. brant gata som (till väsentlig del) utgörs av trappa l. trappor; jfr -gränd, -stig, -väg. OoB 1892, s. 261.
(3) -GAVEL. [jfr t. treppengiebel] i sht byggn. om gavel som höjer sig över byggnads yttertak o. avslutas med trappstegsformad serie avsatser; jfr -mur 2, -stegs-gavel, -stens-gavel. AntT 2: 113 (1862). Den åldriga, med talrika trappgavlar prydda staden. Hallberg Minn. 88 (1930, 1935).
Ssgr (i sht byggn.): trappgavels-, äv. trappgavel-form. form (se d. o. I 1) hos l. utmärkande för trappgavel. Brunius Resa 1838 13 (1839).
-kyrka. Den gamla skånska trappgavelskyrkan. MinnGPrästh. 1: 42 (1924).
-torn. särsk. om kyrktorn. Ödman LitetTill 117 (1904, 1910).
(3) -GAVLAD. [jfr -gavel] i sht byggn. försedd med trappgavel l. -gavlar. Ett gammalt trappgafladt, hanseatiskt hus .. hvars gafvel har fem afsatser på hvardera sidan samt öfverst en toppsten. Bergman GotlSkildr. 115 (1882).
-GRIND. grind vid trappa; numera i sht om sådan grind avsedd som hinder för små barn. Spong Kråkn. 230 (1963). Dottern Edith ropar förväntansfullt bakom trappgrinden på andra våningen. GbgP 16 ⁄ 2 2003, s. 47.
-GRÄND. (trapp- 1894 osv. trappe- 15651599) jfr gränd 2 o. -gata. 2SthmTb 3: 299 (1565). En brant trappgränd förbinder de tre gatorna med varandra. Mörne AtlBränn. 57 (1937).
-GÅENDE, p. adj. särsk. om kärra o. d.: som (lätt) kan manövreras i trappa. SvD(A) 13 ⁄ 10 1967, s. 30.
-GÅNG, sbst.2 (sbst.1 se trapp, sbst.2 ssgr) (trapp- 1742 osv. trappe- 15821794) [fsv. trappo ganger] (numera bl. mera tillf.)
1) om handlingen att gå i trappa l. trappor; förr äv. bildl.; jfr gång I 2. PErici Musæus 5: 160 b (1582; bildl.). Muskelfästesinflammation .. kan botas med vila, ej trappgång till exempel. DN 2 ⁄ 3 2002, Lördag s. 27.
2) trappuppgång (l. -nedgång); förr äv. (äv. till 1) om trappa l. trapplopp o. d.; ngn gg äv. bildl.; jfr gång III 1 c. Schroderus Os. 2: 331 (1635). Skalderna bestiga den sista trappgången, som bär upp till bergets topp, till det jordiska Eden. 2SAH 50: 371 (1874). Lugn och värdig skall .. (biskopen) gå utför trappgångarna, skrida över kyrkans golv .. för att fortsätta mässan. Hedin Pol 1: 47 (1911). När .. mannen fick se att det var poliser i lägenheten rusade han ut i trappgången, där ytterligare två poliser stod. GT 8 ⁄ 9 2000, s. 11.
-HALL. hall (se hall, sbst.2 8) varifrån trappa l. trappor leder upp (l. ner) (jfr -vestibul); äv. närmande sig bet.: trapphus; jfr -rum. TT 1894, Byggn. s. 44. (Hon) steg in i en ödslig trapphall med knäppande vändkors och tigande vaktmästare. Trenter Tiga 88 (1955). Trapphallen försvann uppåt i mörker, först på andra våningen lyste en glödlampa. Trotzig Sjukd. 142 (1972).
-HISS. om transportanordning för rörelsehindrade personer löpande i skena (se skena, sbst.2 1) fäst (i vägg) vid trappa; jfr -lift. Trapphissar har vanligen ett flak för rullstol eller en fast monterad stol för transport av sittande personer. TNCPubl. 89: 191 (1988).
-HUS. (trapp- 1522, 1834 osv. trappa- 1545. trappe- 15211544) [fsv. trappo hus, ss. namn på hus vid trappa i Sthm]
1) (†) om hus vid trappa; äv. använt ss. namn på byggnad. And(e)rs Japs(on) j t(ra)ppehus(e)t. SthmSkotteb. 3: 167 (1521). 2SthmTb. 1: 124 (1545).
2) [jfr t. treppenhaus] i byggnads inre l. vid yttervägg l. ss. utskjutande byggnadsdel (jfr -torn) befintligt utrymme som sträcker sig (genom två l. flera våningar l.) från markplanet (nästan) till taket o. inrymmer trappa (o. trappavsats(er) l. hisschakt o. d.); jfr -hall, -nedgång, -rum, -uppgång. De tvingades hoppa genom fönstret sedan elden spärrat trapphuset. Stål Byggn. 2: 25 (1834). Hufvudtrappan i ett hus bör alltid läggas så, att den .. blifver tillräckligt upplyst .. Bäst erhålles .. detta om ett särskildt trapphus utbygges. Rothstein Byggn. 436 (1859). Så många trapphus som möjligt (bör) anordnas, så att endast ett mindre antal bostäder har trappgång gemensam. EkonS 2: 646 (1902).
-KLÄTTRARE. särsk. om motordrivet tekniskt hjälpmedel för transport av person i rullstol upp- l. nedför trappa; jfr -kärra. Trappklättraren är mobil, så (färdtjänst)chauffören har med sig den till de resenärer som behöver den. DN 10 ⁄ 9 1998, s. C2.
-KONTOR. (trapp- 1857 osv. trappe- 1776) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) om förrådsutrymme o. d. under l. i anslutning till trappa; jfr kontor 3. VGR 1776, Verif. s. 422. Garderob och trappkontor. Upsala 1917, nr 98 A, s. 2.
(3) -KORS. (trapp- 1911 osv. trappe- 1746c. 1847) herald. på vapensköld: kors vars armar är trappstegsvis utvidgade mot ändarna. Uggla Herald. 64 (1746).
(3) -KUGGE l. -KUGG. (†) särsk. i pl.: pilkugg. JernkA 1872, s. 3.
-KUPA. särsk. byggn. om trapplopps undre bärande del l. underyta; jfr -valv. Rothstein Byggn. 438 (1859).
(3) -KÄRL. [jfr nylat. vasa scalariformia, pl., t. treppengefäss] bot. i veddelen av växts ledningsvävnad: kärl (se d. o. 2 b) vars mellanväggar är förtjockade med undantag för smala tvärställda tunna partier som bildar mer l. mindre tydliga om trappor erinrande rader i längdriktningen. Wikström ÅrsbVetA 1829, s. 258.
-KÄRRA. trappgående kärra; jfr -klättrare. Land 1985, nr 43, s. 44.
-LAMPA. lampa i anslutning till trappa l. i trapphus o. d. DA 1824, nr 248, s. 3.
-LEDSTÅNG~02 l. ~20. (numera bl. mera tillf.) jfr -räcke, -stång. Hallstén o. Lilius (1896).
-LIFT. [med avs. på senare leden se skid-lift] trapphiss. GbgP 16 ⁄ 12 1986, s. 27.
-LIK. lik en trappa; jfr -stegs-lik. Lind 1: 1456 (1749).
-LIKNANDE, p. adj. som liknar l. erinrar om en trappa; jfr -stegs-liknande. 2NF 23: 1429 (1916). Gruvans trappliknande avsatser. DN 22 ⁄ 10 1996, s. A12.
-LJUS.
1) (numera bl. tillf., om ä. förh.) (litet) ljus (se ljus, sbst. 4 c) avsett att bäras o. användas i trappa o. d. Trap Liuus för Jungfrurne. HovförtärSthm 1635 B, s. 116. Klint (1906).
2) ljus (se ljus, sbst. 1 b) (som (tänds o.) släcks automatiskt (jfr -automat)) i anslutning till trappa l. i trapphus o. d.; jfr -belysning, -lyse. InnanBörj. 20 (1921).
-LOPP. i sht byggn. (del av) trappa med obruten följd av trappsteg (mellan två trappavsatser o. d.); jfr lopp 4 j β o. -löp. HTSkån. 1: 367 (1903).
-LYSE. (numera bl. mera tillf.) jfr lyse 3 o. -ljus 2. Hammenhög EoA 142 (1930).
-LÖP. i sht byggn. trapplopp; särsk. ss. (prefabricerat) byggnadselement o. d.; jfr löpa, v.1 V. Monteringsbara trapplöp och vilplaner. SvByggKatal. 1955, s. 251.
-LÖPARE. särsk. [möjl. åtm. delvis till uttr. löpa i trappor o. d., se trappa, sbst. 2 b] (numera bl. i skildring av ä. förh.) mer l. mindre bildl., om person som (löper l. springer i trappor o.) (enträget) uppvaktar ngn l. ngra o. hos denne (dessa) söker utverka fördel o. d.; jfr löpare 8 o. -springare. Dalin Arg. 2: 216 (1734, 1754). At jag .. blef förbigången (vid utnämningen) .. får jag helt och hållit tilskrifva en liten smidig präst och traplöpare, vid namn N., som inbillat konungen, at han var ett oracle i Prästeståndet. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 142 (1789). Wingård Minn. 12: 136 (1850).
-MATTA. BoupptVäxjö 1877.
-MUR. (trapp- 1596 osv. trappe- 1677)
1) (numera bl. tillf.) mur i anslutning till trappa; särsk. om murad vägg i trapphus o. d. Thessa förordh, att ingenn vthi tilkommende tider skall samma ingång och trapp mur längre vthflÿthia än nu intaget är. 3SthmTb. 2: 87 (1596). Auerbach (1915).
2) (†) trappgavel. Låtet reparera huustaket och dess trappemur. ArvskifteSthm 17 ⁄ 7 1677, bl. 921 a.
-NEDGÅNG~02 l. ~20. (trapphus o. d. rymmande) trappa som leder från en högre nivå till en lägre; jfr nedgång 7 o. -gång 2. Fitinghoff Näs. 242 (1895).
-NOS. särsk. (i sht byggn.) om beslag (se d. o. I 1 b α) o. d. täckande framkant av trappsteg; jfr nos 5 o. -skena. Trappnos (finns i 3 profiler). TT 1956, nr 46, Ann. s. 18.
-PARTI. (numera bl. mera tillf.) jfr parti 1. Riksdagshusets mellersta del upptages af ett storartadt trapp-parti. Sthm 2: 54 (1897).
-PLAN. om golv(yta) o. d. i anslutning till trappa (jfr -avsats); förr äv. om trappsteg (jfr plan-steg); äv. (med anslutning till 2 d) övergående i bet.: våningsplan; jfr plan, sbst.1 I 4 e. En trapp-plan bör gå öfwer hela bredden af porten. König Mec. 85 (1752). (Varje hus har) sin egen trappuppgång med endast två bostäder i hvarje trapp-plan. SD(L) 1901, nr 104, s. 6. Trapplanens längd bör icke göras mindre än 60 cm, vilket ungefär motsvarar ett manssteg. Boklund Bost. 35 (1907). I förstugor och trapplaner lades golv av .. marmor. Hesselman HusbyggSthm 47 (1941).
-PYRAMID. [jfr t. treppenpyramide] (numera bl. mera tillf.) trappstegspyramid. Upmark Lübke 34 (1872).
(3) -REMSKIVA~020. (numera bl. tillf., i sht om ä. förh.) trappskiva. TT 1898, M. s. 133. Dahl Jiggar 1: 188 (1939).
(3) -ROST. [jfr t. treppenrost] tekn. i eldstad: rost (se rost, sbst.3 1) konstruerad av trappformigt anordnade järnstänger; motsatt: planrost. JernkA 1856, s. 38.
-RUM. (trapp- 1878 osv. trappe- 1596) [fsv. trappo rum] (numera bl. mera tillf.) utrymme för l. vid l. i anslutning till trappa; särsk. om trapphus l. trapphall o. d.; jfr rum, sbst.3 1, 4, 9. 3SthmTb. 2: 87 (1596). Matsal, salong och herrns rum äro belägna i öfvervåningen, fömedlade genom ett rymligt öfre plan af trapprummet. TT 1901, Ark. s. 30. Mellan matsalen och drabantsalen träffa vi .. ett genomgångs- eller trapprum. UpplFmT 44: 143 (1932).
-RÄCKE, äv. -RÄCK. räcke (se d. o. 6) vid trappa(s sida); jfr -balustrad, -barriär, -bröstning, -ledstång, -stång. Lundell (1893). Hon såg öfver trappräcket ned i vestibulen. SDS 1897, nr 126, s. 2. Hon stannade och stödde sig mot trappräcket. Rådström Mån. 133 (1989).
-SCHACKRARE. (†) nasare, ”dörrknackare”. SvD(A) 11 ⁄ 1 1928, s. 5.
-SCHAKT. [jfr t. treppenschacht]
1) (†) gruvschakt med trappsteg; jfr schakt, sbst.3 1. Trappschakten, som ha trappstegen antingen uthuggna i fasta berget eller ock murade eller gjorda af trä. UB 3: 122 (1873). WoJ (1891).
2) i sht byggn. schakt (se schakt, sbst.3 2) i byggnad o. d. avsett för l. inrymmande trapplopp o. trapplan; jfr -brunn, -trumma. Rig 1931, s. 6.
(3) -SIKTE. vap. på vissa handeldvapen av ä. typ: sikte (se sikte, sbst.2 10) som för anpassning till olika skjutavstånd kan höjas l. sänkas trappstegsvis. EldhandvSkjutsk. 2: 20 (1877).
-SKENA. särsk. (numera bl. tillf.) om (räfflad) skena av metall (för montering) i övre framkant av trappsteg ss. skydd mot nötning l. halkning; i sht i pl.; jfr -nos. KatalNK 191617, s. 65. Östergren (1959).
(3) -SKIVA. tekn. om i sht förr använd typ av remskiva med trappformigt ordnad serie skivor med olika diametrar mellan vilka drivrem(mar) kan flyttas för ändring av utväxlingsförhållandet; jfr skiva, sbst.2 3, o. -remskiva o. rem-snäcka. Drifningen (av fräsmaskinen) sker medelst en fyrdelad trappskifva. PriskatalSonesson 1895, s. 35.
-SKURA. herald. på vapensköld: skura (se skura, sbst.4 2) formad ss. rad av trappsteg; jfr sten-gavel 1. Uggla Herald. 47 (1746).
-SKUREN, p. adj. herald. om vapensköld: skuren (se skära, v.2 20 c) l. delad i skilda fält (se fält 6 b) medelst trappstegsformad linje. UpplFmT 3: 66 (1873).
-SKÖLP. (†) jfr skölp, sbst.1 1. Trappskölp .. (dvs.) skölp varmed urtagningen i fästena göres för den rundade framkanten på trappsteg. TNCPubl. 23: 75 (1954).
(3) -SLIPNING. särsk. guldsm. i fråga om ädelsten o. d.: slipning av undersida i horisontella fasetter så att den avslutas i en spets; jfr -snitt, -sten 2. (På) klart genomskinliga stenar .. kombineras med fördel briljant- och trappslipning. NF 18: 490 (1894).
-SMYG. (numera bl. mera tillf.) smyg (se smyg, sbst.2 1) l. vrå under l. vid trappa. Tigerschiöld Dikt. 1: 100 (1888).
(3) -SNITT. guldsm. trappslipning; jfr snitt 4 b. JournManuf. 4: 114 (1834).
-SOCKEL. (numera bl. mera tillf.) jfr sockel, sbst.1 1 a α. HantvB I. 1: 295 (1934).
-SOPARE. (trapp- 1716 osv. trappe- 15761669) (förr) person som hade till yrke l. åliggande att sopa trappor; förr äv. ss. tillnamn; jfr -städare. KlädkamRSthm 1576 B, s. 69 a. Niels trappesopare. BoupptSthm 1669, s. 920. Du kan få bli trappsopare .. det är den enda tjänst som är ledig. SvFolksag. 4: 29 (1941). särsk. (†) bildl., om ngn som ställer sig in hos överhet o. d., lismare, smickrare; jfr trappdragare. Phy tig tu werldzling, tu trappsopare .. och tu afgudadyrckare. Swedberg Schibb. 459 (1716). Schulthess (1885).
-SPEL. spelt. om form av vinnande slutspel i brädspel. (En metod att vinna i brädspel:) trappspel, om .. (spelaren) fått sju brickor på A 12, fem på A 11 och tre på A 10. Norman GossLek. 178 (1878).
-SPINDEL. [jfr t. treppenspindel] byggn. jfr spindel, sbst.2 3 g, o. -stock 2. ÖoL (1852).
-SPINDELSKIVLING. bot. trappspindling. Ingelström Svampfl. 78 (1940).
-SPINDLING. bot. svampen Cortinarius trivialis Lange (vars fot på ytan är trappformigt söndersprucken). Krok o. Almquist Fl. 2: 230 (1907).
-SPIRAL. särsk. (numera bl. tillf.) om trappa som går mer l. mindre i spiral; jfr spiral, sbst. 2 a. De passerade henne i nästa afsats af trappspiralen. Öberg Makt. 2: 95 (1906). GbgP 11 ⁄ 5 2002, s. 58.
-SPRING. (ngt vard.) spring (se spring, sbst.1 II) i trappor; särsk. med tanke dels på (stor l. skadlig) ansträngning, dels på livlighet l. störning o. d.; äv. (numera bl. tillf.) till 2 b. Brevbärarfacket vill minska trappspringet. Vårt hem .. var en livlig plats med mycket folk som kom och gick. Trappspring, ringande telefoner (osv.). Siwertz Fribilj. 212 (1943). Allt trappspring i ämbetsverken. LD 19 ⁄ 9 1958, s. 4. (Man har kontaktat en docent vid Gymnastiska centralinstitutet,) vilken menar att trappspring, utfört på rätt sätt, kan vara väl så nyttigt för hyresgästerna. DN(A) 7 ⁄ 2 1964, s. 34.
-SPRINGARE. särsk. (numera bl. tillf.) till 2 b; jfr -löpare. Sådana hofskrytare och trappspringare, hwilka ofta liksom mask och änger pläga krypa och kräla uti hofwen. Fryxell Ber. 6: 3 (1833). Björlin Ford. 1: 36 (1895).
-STEG. (trapp- 1672 osv. trappe- 16351769. trappo- 1730) om vart o. ett av de steg (se steg, sbst.1 2 b) som tillsammans bildar en trappa; äv. närmande sig anv. ss. måttsord. Hon satt på nedersta trappsteget. Det är 500 trappsteg upp till utsiktsplatsen. (Han) föll vthföre någre Trappestegh, så at han .. bleff aff samma Fall dödh. Schroderus Os. III. 2: 74 (1635). Trappstegen böra beslås med inskrufvade bandjärn för att hålla sig plana. LAHT 1909, s. 27. Planet .. ligger ett trappsteg högre än den övriga delen av korridoren. Wassing Slott. 147 (1960). särsk.
a) i utvidgad l. oeg. anv. (åtm. delvis med anslutning till 3), om ngt som liknar ett trappsteg; särsk. i uttr. i trappsteg, stegvis. Landskapet sänker sig i trappsteg från fjäll till hav. Bremer GVerld. 5: 71 (1862). Alla gaflar (på Gumlösa kyrka) äro försedda med trappsteg. Hildebrand KyrklK 29 (1875). Nästa trappsteg i (lager)serien är det egentligen malmförande och innehåller alla kända varieteter af magnetit. JernkA 1877, s. 353.
b) i bildl. anv. (åtm. delvis med anslutning till 4), om ngt abstrakt som påminner om l. liknas vid ett trappsteg; särsk. dels i uttr. i trappsteg, stegvis, dels (numera bl. mera tillf.) i uttr. på trappsteget till (ngt), uttryckande ngt mer l. mindre omedelbart förestående; jfr steg, sbst.1 5, o. pinn-hål 2, steg-pinne, sbst.2 1 b. Han (steg) som Rijksens Rådh, thet högste Trapsteeg opp. Lucidor (SVS) 278 (1672; uppl. 1997). En 17 års flicka på sista trappsteget af sin lungsot. Thomander TankLöj. 34 (1825). Höjningen av ens bostadsstandard blev .. så avsevärd att det kändes som ett socialt trappsteg uppåt. Kræmer Brantings 248 (1939). Helgon- och relikväsen stå för .. (upplysningsmannen Wächter) på samma trappsteg som häxtron. Tykesson Rövarroman. 81 (1942). Thomas Chatterton, bortryckt på trappsteget till sin storhet. SvD(B) 21 ⁄ 9 1957, s. 9. (Enligt förslaget) skall (a-kasse)ersättningen sänkas i trappsteg, för att helt upphöra efter tre år. DN 16 ⁄ 1 1996, s. A13.
Ssgr: trappstegs-artad, p. adj. jfr arta, v. V 3. Inom dylikt skiktat vatten ökas salthalten mot djupet trappstegsartat. Pettersson Oceanogr. 108 (1939).
-effekt. särsk. till -steg b, om effekt (se d. o. 2) som yttrar sig i (betydande l. stora) stegvisa skillnader i resultat som följd av (relativt små) skillnader i förutsättningar. Reglerna (för trygghetsförsäkringarna) ger trappstegseffekter – den som arbetar vissa timmar får full ersättning – den som arbetar en timme mindre får ingenting. SvD 9 ⁄ 5 1980, s. 1.
-form. form (se d. o. I 1) som liknar l. påminner om (ett l.) en rad av trappsteg. Hazelius Förel. 285 (1839).
-formad, p. adj. som har trappstegsform. Grafström Kond. 238 (1892).
-formig. trappstegsformad. Trappstegsformiga Gaflar. Linnerhielm 1Br. 166 (1796).
-gavel. till -steg a: trappgavel. Laurin Konsth. 496 (1900).
-lik. lik (ett l.) en rad av trappsteg. Kinnekulles trappstegslika afsatser. Lindström Lyell 213 (1857).
-liknande. som liknar l. erinrar om (ett l.) en rad av trappsteg. JernkA 1910, s. 389.
-modell. särsk. till -steg b, om modell för stegvisa nivåskillnader; jfr -stegs-effekt o. trapp-system. En trappstegsmodell där beskattningen är skarpare på A-listan, lägre på O-listan och skattbefrielse .. gäller på OTC-listan. DN 17 ⁄ 6 1997, s. A12.
-pyramid. till -steg a: pyramid byggd i trappstegsliknande avsatser; jfr terrass-, trapp-pyramid. Trappstegspyramiden i Sakkara. Almquist VärldH 1: 41 (1927).
-vis, adv. särsk. till -steg a, b: i trappsteg l. ss. trappsteg, stegvis, gradvis; äv. övergående i adjektivisk anv.: som sker l. åstadkoms trappstegsvis; jfr terrass-, trapp-vis I. AJourn. 1814, nr 62, s. 2. Där reste sig trappstegsvis ur havet Visby. Heidenstam Svensk. 1: 216 (1908). (Finansministern) ställer sig .. bakom regeringens kärnkraftspolitik, med en trappstegsvis avveckling. DN 15 ⁄ 9 1989, s. 2. En modell där patienten får betala full avgift upp till 500 kronor per månad. Därefter sjunker avgiften trappstegsvis, först med 50 procent och sedan med ytterligare 25 procent. GbgP 18 ⁄ 5 1995, s. 40.
-STEGE, förr äv. -STEGA. (flyttbar (o. medelst stödben fristående)) stege med relativt breda horisontella fotbräden (ss. i en trappa); äv. (numera bl. tillf.) i bildl. anv. (åtm. delvis med anslutning till 4 (a)); jfr lös-trappa. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 149 (i handl. fr. 1753). (Han) stod högt upp på dygdens trappstege. Cavallin Kipling Wi 5 (1897). Jag minnes, hur hon en gång kom in i handkammaren .. där min mor, uppflugen på en hög trappstege, som bäst var .. sysselsatt med att ordna sina hyllor. Lagergren Minn. 1: 203 (1922). Till .. vinden leder en trappstege. EtnolKällskr. 3: 75 (1946).
-STEN. (trapp- 1584 osv. trappe- 15861640)
1) till 2, om var o. en av de (tillhuggna) (natur)stenar som bildar l. ingår (l. är avsedda att bilda l. ingå) i trappsteg l. (ytter)trappa; äv. dels om enskild sten som tjänar som trappsteg vid ytterdörr o. d., dels koll.; jfr sten 2. 2SthmTb. 7: 119 (1584). Blott halfva (run)stenen finnes qvar och ligger .. som trappsten i en gård. UpplFmT 3: 40 (1873). Betydande mängder öländsk golv- och trappsten utskeppades årligen till svenska fastlandet. ActaOel. 1: 42 (1924).
2) till 3, dels (i sht förr) om ädelsten o. d. med trappslipning (jfr sten 3), dels i ssgn trappstens-gavel. BonnierKL (1927).
Ssg (till -sten 2; numera bl. tillf.): trappstens-gavel. trappgavel. Fallström VDikt. 1: 228 (1892, 1899). Ravlundas vita 1200-talskyrka med sin trappstensgavel och röda tegelmössa. GbgP 5 ⁄ 5 2002, s. 52.
-STIG. (numera bl. tillf.) jfr stig, sbst.5 1, o. -gata. Klättrande på goda trappstigar i berget. Bremer GVerld. 6: 102 (1862). DN 11 ⁄ 12 2005, Resor s. 4.
-STOCK.
1) (i sht förr) om stock (se stock, sbst.1 2) med inhuggna trappsteg; jfr steg-stock. Wieselgren Hvirfl. 1: 109 (1891).
2) (numera föga br.) trappspindel; jfr stock, sbst.1 5 i. 2NF 8: 1312 (1908). De (hade) uppfört en ny trappstock med trappa. Fornv. 1953, s. 27.
-STOL. om kombinerad stol o. (hushålls)trappstege (vars funktion skiftas med ett handgrepp). BoupptVäxjö 1868.
-STÅENDE, sbst. o. p. adj. (numera föga br.) (i sht i ä. gymnastik förekommande) ställning resp. som kännetecknas av l. utgör ställning som innebär att upprättstående person placerar ena foten på framförvarande upphöjning (så att över- o. underben bildar en rät vinkel). Hartelius Sjukgymn. 21 (1870). (En ställning) intagen genom knästräckning från en trappstående ställning med fotfäst. Thulin Gymn. IV. 1: 15 (1935).
-STÅNG. (numera bl. tillf.) jfr -ledstång, -räcke. Trenter NarrNock. 122 (1956). DN 23 ⁄ 1 2005, Resor s. 3.
-STÄD. (i sht i vissa kretsar, vard.) trappstädning; jfr städ, sbst.3 1. Gårdskarlsplats önskas .. av medelålders man, van vid eldning och trappstäd. UNT 3 ⁄ 7 1937, s. 11.
-STÄDARE. person som har till yrke l. uppgift att städa (i sht) trappor; jfr -sopare. SvD(A) 19 ⁄ 8 1959, s. 11.
-STÄDERSKA. kvinnlig trappstädare. SvD 22 ⁄ 9 1972, s. 22.
-STÄDNING. städning av (trappa l.) trappor; jfr -städ. SvD(A) 22 ⁄ 9 1933, s. 6. Tvättstuga bör ingå i hyran och likaså trappstädning. DN 26 ⁄ 11 1987, Runt stan (Täby) s. 5.
-STÄLLNING. jfr ställning III 1; särsk. (i sht i fackspr.) dels om (mindre) ställning som bildar l. utgör en trappa, dels om ställning som uppbär l. innehåller trappa l. trappor. Hazelius Artill. 44 (1833). En trappställning, å hvilken en karl med ämbar och limborste steg upp. Rydberg Vap. 187 (1891). Trappställning .. (dvs.) ställning inuti försedd med trapplopp. TNCPubl. 60: 158 (1975).
-SYSTEM. jfr system, sbst.1 2; äv. (mera tillf., med anslutning till 4) bildl. (jfr -stegs-modell). Fornv. 1925, s. 401. Ett trappsystem har införts där kolloavgifterna har sänkts för hushåll med låg inkomst, men höjts för de mer välbeställda. DN 15 ⁄ 6 2005, s. A14.
-TORN. (trapp- 1839 osv. trappe- 1749) [jfr t. treppenturm, ä. t. -turn] om (företrädesvis i ä. byggnader förekommande) tornliknande utbyggnad inrymmande (spiral)trappa; jfr -turell. Lind 1: 1551 (1749). Hufvudfasaden blir i rät linie, ehuru med två utspringande trapptorn. SD 30 ⁄ 9 1892, s. 4.
(3) -TRAKEID. bot. i veddelen av växts ledningsvävnad: trakeid i vilken de snedställda ändväggarna har trappstegsliknande förtjockningar. 2NF 29: 563 (1919).
-TRUMMA. (numera föga br.) trappschakt. Mitt emot honom, på andra sidan trapptrumman, med ryggen mot balustraden, upptäckte han fröken Fob. Essén Fob 80 (1919). Salander Boleslawski o. Woodward Lans. 321 (1934).
-TRÄ. (trapp- 1911 osv. trappa- 1582) (numera bl. tillf.) trä avsett l. använt ss. material till (trappa l.) trappsteg; förr äv. i individuell anv., om trästycke o. d. (Man) lätt hugga trapaträn til klåka stapelen. Fatab. 1915, s. 86 (1582). För husbyggnadsändamål .. (skall upphandlas) listverk och trappträ. TLev. 1911, nr 28, s. 1.
-TURELL. [jfr fr. tourelle d’escalier] (numera föga br.) litet trapptorn. Från denna typ (dvs. de vanliga medeltida kyrktornen i Östergötl.) väsentligt skilda former möta vi uti Örberga (västtorn med trapptureller .. ), Bjälbo .. och Mjölby. Fornv. 1908, s. 179. Roosval RomK 193 (1930).
-UPPGÅNG~02 l. ~20. (inomhus (i anslutning till lägenheter o. d.) belägen) trappa som leder från en lägre nivå till en högre; äv. (o. i sht) i utvidgad anv., om trapphus o. d. (äv. med inbegrepp av vid trappuppgången belägna lägenheter); jfr -gång 2. Vi bor i samma trappuppgång. VLArk. 1817, Invent. Belysning i portar, trappuppgångar, källare och vindar. SFS 1939, s. 2031.
-VALV. (numera bl. mera tillf.) om valv l. välvt tak som höjer sig i längdriktningen, stigande valv (se stiga, v.3 I 4 h), särsk. (o. i sht) om sådant valv över l. under trappa (jfr -kupa); äv. i utvidgad anv., om hela utrymmet. För att uppbära trappstegen, hwälfwes emellan pelarne .. swanhalshwalf, som .. tjena som hwalfband för sjelfwa trapphwalfwen. Stål Byggn. 2: 26 (1834). Med hänsyn till anfangens inbördes placering talar man om stigande valv eller trapp-valv om anfangslinjerna äro parallella, men ej horisontella. Thomæus AllmKonstlex. 2: 405 (1926). Jag rusade .. in i ett trappvalv och tog skydd. Expressen 14 ⁄ 5 1992, s. 6.
-VESTIBUL. (numera mindre br.) om (större) hall o. d. i byggnad(s bottenplan) varifrån trappa l. trappor leder (upp). I midtpartiet lades en trappvestibul. Hahr ArkitH 395 (1902). Östergren (1959).
-VIS, adv. o. sbst. (trapp- 1669 osv. trappe- 16641788)
I. ss. adv.: trappstegsvis, i avsatser; ofta bildl. (med anslutning till trappa, sbst. 4); förr äv. med anslutning till trappa, sbst. 1; stundom övergående i adjektivisk anv.: som sker l. åstadkoms trappvis; jfr etapp-, terrass-vis. Kongl. M:tt .. (vill) att hwar och een söker til att lähra trappewijs opföre och gå ifrån dhen ena tiänsten til dhen andra att således göra sigh capabel til högre och högre Embeten. Stiernman Riksd. 1443 (1664; läst i orig.). Desza Pyramider hafwa warit höge torn, .. trappewis upbygde. Bliberg Acerra 9 (1737). Man har .. anmärkt, att i en Stat der Försten är despot sträcker despotismen sig trappwis utföre till hwar och en som innehar den minsta del af makt. JournLTh. 1809, nr 2, s. 3. Trappvis förskjutning af skarfvar eller fogar. Smith 389 (1918). (Herden) lyfte sin sjufalt trappvis / uppstigande flöjt till munnen. Risberg Fresk. 24 (1937).
II. (†) ss. sbst., till 1 l. 2, i det adverbiella uttr. i trappvis, i form av trappsteg l. avsatser o. d. Der hafwa wåre Fäder upkastat en .. stoor hög .. den som i trappewijs med Trän planterat wart. Rudbeck D. Ä. Atl. 2: 444 (1689). Lind 1: 281 (1738).
-VÄG. jfr -gata; äv. om väg l. gång o. d. i ä. gruva. Bremer GVerld. 6: 8 (1862). Här i landet ”befaras” grufvor allmänt på stegvägar, då fyndigheterna ega brant stupning och på trappvägar, då stupningen är flack. Wetterdal Grufbr. 282 (1878).
B (†): TRAPPA-HUS, -TRÄ, se A.
C (†): TRAPPE-BYGGNING. trappbyggnad. 3SthmTb 2: 87 (1596). 2Saml. 4: 112 (1628).
-DRAG. [jfr trappdragare] bakdanteri l. lismeri. Olffson Christiern 36 (1644).
-DRAGARE, se trappdragare.
-DÖRR, -GRÄND, -GÅNG, -HUS, -KONTOR, -KORS, -MUR, -RUM, -SOPARE, -STEG, -STEN, -TORN, -VIS, se A.
D (†): TRAPPO-STEG, se A.
Avledn.: TRAPPIG, adj. särsk. (numera bl. tillf.) till 3: som kännetecknas av trapp(stegs)liknande form; förr särsk. om (råg)ax: skårig. Gemene Man säger allmänt, at då säden blifwer trappig, är det förorsakat deraf, at Rägn kommit i Blomman. Linné Skr. 4: 30 (1744). (Bönderna) kallade (råg)axen trappige derföre, at ganska många korn saknades, och de närwarande stodo altså långt ifrån hwarandra, såsom trapporna uti en stega. Linné Öl. 305 (1745). Han fortsatte teckna samma kubiska och trappiga linjer. DN(A) 24 ⁄ 2 1966, s. 56.
Spoiler title
Spoiler content