SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VISA vi3sa2, v. -ade, äv. (numera bl. ålderdomligt) -er, -te, -t, -t. (pr. -ar Joh. 5: 20 (NT 1526) osv.; -er G1R 1: 63 (1523) osv. — pr. pass. -as Schroderus Waldt 81 (1616) osv.; -es Schroderus Waldt 58 (1616) osv. — imper. (sg.) vis Gevaliensis Jos. 9 (1601), Hedberg Odåga 21 (1867); -a Psalt. 90: 16 (öv. 1536) osv. — imper. pl. -en Lucidor (SVS) 423 (1674; uppl. 1997), Tegnér (WB) 10: 38 (c. 1828); -er VDAkt. 1692, nr 25 (1688). — ipf. -ade G1R 7: 321 (1531) osv.; -te OPetri Tb. 27 (1524) osv.; wees CollMedP 9/7 1694, s. 56 (: framwees), CollMedP 11/10 1697, s. 102. — sup. -at Berchelt PestOrs. B 4 a (1589: förwisedt) osv.; -t G1R 7: 62 (1530: föruijst) osv. — p. pf. -ad GlTer. 10 (c. 1550) osv.; -t OPetri Tb. 66 (1525) osv.). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Kempe Proberugn 23 (1656, 1664)), -NING; -ARE (se d. o.).
Ordformer
(vis- (hw-, u-, w-, -ii-, -ij-, -j-) 1523 osv. wiss- (u-, -ssz-) 15251679. wys- 15861705)
Etymologi
[fsv. visa; jfr fd. wisæ (d., nor. bm. vise), fvn., nyisl. vísa (nor. nn. visa, vise), got. ga-weison, besöka, fullaweisjan, övertala, övertyga, fsax. wīson, besöka, wīsian (mlt. wīsen), mnl. wisen (nl. wijzen), ffris. wīsa, fht. wīson, besöka, wīsen (t. weisen), feng. wīsian (eng. wise); avledn. av VIS, adj.1 — Jfr BEVISA, ERVISA, GAJ, GID, RÄTTVISA, v., VISE, sbst.1]
I. tr. o. intr.
1) (†) lära (ngn ngt); äv. dels utan personobj., dels utan sakobj.; äv. i uttr. visa ngn (ut)i ngt, undervisa ngn i ngt. RA I. 1: 350 (1544). (Prosten har) läsit vthur then helge Skrifft på the höge Scholor i Tübingen och Leipzig, och wijst Studenterna itt richtigt Sätt til at predika. Schroderus Os. III. 2: 330 (1635). Som Aristobulus badh heerden, han ville än vijdare vijsa honom uthi rjtekonsten, tillsade Celadon (osv.). UHiärne Strat. 28 (1668). Och huru Han (dvs. Jesus) föregår och wisar, moste wi efftergå. Swedberg SabbRo 342 (1690, 1710). Av föräldrar och andra äldre personer hade de blivit visade att göra så. Hembygden(Hfors) 1911, s. 94. — jfr UNDER-VISA.
2) uppmana l. (söka) förmå (ngn) att bege sig l. sända (ngn) (i en viss (angiven) riktning l. till ngn l. ett ställe o. d.) (särsk. i uttr. visa ngn rätt (se RÄTT, adv. 2 d α)); äv. dels med två obj., dels oeg. l. mer l. mindre bildl.; särsk. i uttr. visa ngn på (förr äv. för) dörren, visa ngn dörren (se DÖRR 1 a β), visa ngn på porten (se PORT, sbst.1 1 f α), i sht förr äv. i det bildl. uttr. visa ngn vintervägen (se VINTER-VÄG 1 slutet); jfr 4. OPetri Tb. 27 (1524). (När bannlysningen är kungjord) folgher Klockaren den banlysta vthur Kyrkian, wijsandes honom sin koos. KOF 1: 446 (c. 1618). April wijsar sin Narr hwart han wil. Törning 7 (1677). Tå wijste iagh Larses son dher up att förweeta huru som tillstoodh. VDAkt. 1682, nr 77. I de gårdar, dit barnen blevo visade, fanns det alltid en bröstsjuk. Lagerlöf Holg. 2: 337 (1907). Blev det någonting av med att visa hem käringen? Högberg Utböl. 1: 18 (1912). — jfr AN-, AV-, BORT-, FRÅN-, FÖR-, HEM-, HÄN-, IN-, MISS-, NED-, TILLBAKA-, UPP-, UT-VISA. — särsk.
a) med adverbiell bestämning inledd av prep. till, förr äv. (ut)i, angivande riktning l. mål o. d.; i sht förr äv. i bildl. anv.: hänvisa (se d. o. 1 (a, b)); särsk. i uttr. visa ngn till rätta (se RÄTTA, sbst.2 4 c β α, d ε). OPetri Tb. 66 (1525). När dee kommo i Håkans gård, wijste Håkans Hustro dem vthi een gammall stufwa. ÅngermDomb. 18/4 1644, fol. 8. Han bleff wijst aff Rätten till Oloff Biörnson at förhöra huru gården bleff betalt. VRP 1647, s. 212. Han må honom tingföra, och wijsa rätten till Prästernes privilegier. HärnösDP 1663, s. 63. Av mötande personer blev hon visad till kapten Nordmans gård. Salminen Katr. 375 (1936). — jfr TILL-, TILLRÄTTA-VISA m. fl.
b) (numera bl. tillf.) i uttr. visa ngn på ngt l. ngn, fästa ngns uppmärksamhet på ngt l. ngn. OPetri Tb. 142 (1526). Med ett spår af asketens stolthet visade rummets ägare oss på den hårda halmmadrassen. Levertin Riv. 23 (1883). Hon visade de andra på honom, och allihop blevo de stående och betraktade honom med förvånade åtbörder. Lagerlöf Sten. 8 (1914). Frågade efter señor Thon och visades på en långsträckt byggnad .. ett stycke på andra sidan järnvägen. Barthel Colón 117 (1932).
c) (†) i fråga om att uppmana ngn att uträtta ngt (i sht ett ärende); särsk. i uttr. visa ngn efter ngt, skicka ngn att hämta ngt. Deth war sallth han wiste migh effthir och ichie wedh. TbLödöse 318 (1594). I haffua drängh: vijsser honom medh breffuen iagh ähr intet skyldig löpa eder ährande. VDAkt. 1692, nr 25 (1688). Visa någon ett ärende. Möller (1807).
d) i fråga om att förvisa l. utvisa ngn; särsk. med adverbiell bestämning inledd av prep. (ut)ur, förr äv. av l. ifrån; förr äv. i uttr. visa ngn staden, förvisa ngn från staden l. platsen. Qui(n)nan, som dolde tiwffua godzet skal wises aff bÿ. OPetri Tb. 41 (1524). Therföre wystes nu för:de Gregels aldeles iffrån Kareby så att han ther på inth(et) vidhare tale eller klandre skall. UpplDomb. 8: 127 (1586). Han böter 40 mark och vises staden. RP 12: 245 (1647). Efter ytterligare föreställning måste .. Fredrik wisa dem .. utur sit Rike. Celsius G1 2: 39 (1753). Det utröntes .. att Almqvist .. för denna stöld sökt och lyckats göra misstänkt .. (den bestulnes) fosterbarn .. som i följd deraf blifvit visad ur huset. Hellberg Samtida 5: 197 (1871). — jfr LAND-, STADS-VIST.
e) (†) i fråga om att önska att det ska gå ngn illa o. d., i sådana (svordomsliknande) uttr. som visa ngn för hundra l. tusen djävlar (jfr DJÄVUL 8 a (slutet), c), visa ngn fan l. den onde i våld (jfr FAN, sbst.1 2 b, resp. OND 18); äv. i sådana hotfulla uttr. som visa ngn (något) annat (jfr ANNAN VI 2 c β). Men th(et) han skulle seie sadana gest(er) behaga migh jnth(et) ell(e)r wise honom fænin i wåldh. 2SthmTb. 3: 18 (1553). Tå wijsar han oss för hundrade diefflar och til helffuettis afgrundh. HFinKyrk. 1: 163 (1578). Honn hafuer wijst henne för 1 000 dieflar. 3SthmTb. 4: 332 (1602). Om du icke tijger då skall jag wijsa dig något annat. ConsAcAboP 4: 8 (1671). Då hafwer Pär blefwet ondh och der medh angrepet henne mädh hårda ordh och wist henne .. den onde i wåld. VDAkt. 1681, nr 411. Hon begynner at sätta sig oppemot sin far; tro mig, jag skall nog visa dig annat, jag. Envallsson Procent. 94 (1786).
3) (utom i b α numera bl. tillf.) peka (i en viss riktning l. mot ngt l. ngn för att leda uppmärksamheten åt detta håll); äv. med bestämning inledd av prep. med, vars huvudord betecknar finger l. hand (särsk. i sådana uttr. som visa med fingern (se FINGER 1 c β) (jfr 4 c)); äv. med saksubj. (se a, b); jfr 4. Ordspr. 6: 13 (Bib. 1541). Han viste på vägen vid kullens rand: ”Mitt hem på denna jag har”. Runeberg (SVS) V. 3: 82 (1860). Hvem kände äj mig? Ja de viste med handen / Hvar jag gick fram. Wulff Petrarcab. 109 (1905). Pilgrimen visade på en yvig tall, som höjde sig över de andra träden. Melin VikSaga 58 (1910). Han visade mot en knappt urskiljbar däld uppe på skogsgränsen. Rosberg Granö Altai 2: 18 (1921). Lundman vände sig mot de åkande, saluterade med piskan och visade framåt vägen. Lagerlöf AnnaSv. 414 (1928). — jfr FINGER-VISNING. — särsk.
a) oeg., om sak: vara riktad l. sträcka sig (i en viss riktning l. mot ngt o. d.) (jfr PEKA 2); äv. om (del l. sida o. d. av) byggnad l. naturformation o. d.: vetta (se VETTA, v.3 1). Sett itt tekn fremst på wäghen ått stadhenom, at thet tijt wijsa skal. Hes. 21: 19 (Bib. 1541). Alle åkermåhl samt ängsteegar skillias med 2 steenar .. uti hwart hörn, som på hwar annan wijsa. SvLantmät. 1: 629 (1691). Gaflarne wisa mästadels åt gatan. Ödmann Schulz 4 (1797). Under varningsmärket (skall) uppsättas en .. tavla med en därå anbragt pil, som visar mot den sida av vägen, från vilken den järnvägen korsande vägen utgår. SFS 1937, s. 121. — särsk.
α) (†) om ankarkätting l. tåg o. d.: vara sträckt (i en viss riktning); särsk. i sådana uttr. som visa stagsvis (jfr STAG-VIS I), visa upp och ned (jfr NED, adv. 1 d). DSjöbohm Sjöm. 44 (1787). (För att hålla tåget styvt) halar man in det lösa af tåget långs däck, så snart stiltje inträffar, så att det visar upp och ned. Roswall Skeppsm. 1: 151 (1803). Man säger om ankarkettingen, att den visar kort l. långt stagsvis, alltefter som den har samma riktning som de mera lodräta eller som de mera horisontala stagen på fartyget. NF 15: 341 (1891). 2NF (1921).
β) (†) ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv.: riktning (se d. o. 3); särsk. i fråga om råmärke l. rågång (se RÅGÅNG, sbst.2 2). (När) landtmätaren .. måste gå opp rågången emellan Romstarbo och Åhl, skal det befunnitz, att wijsningen intet gick gerade ifrån Högbakzröret till Långröret. UpplDomb. 9: 78 (1736). Hvarje individ kan irra, kan genom svaghet i blicken bländas af himlaljuset eller misstaga sig om dess visning. Frey 1845, s. 415. I (rågångs)beskrifningen skall jemwäl noga antecknas råstenarnes wisning, läge och afstånd ifrån omkringliggande fasta märken. SFS 1866, nr 76, s. 19.
b) mer l. mindre bildl. (jfr a); särsk.: (i tal l. skrift) rikta l. fästa uppmärksamheten (på ngt l. ngn) l. hänvisa (till ngt l. ngn); äv. med saksubj., särsk.: rikta tanken (åt ett visst håll l. på ngt). Opetri Tb. 133 (1526). Midt i denna .. omständliga utveckling .. höjde sig en stämma som, frimodigt men lugnt visande på framtiden, varnade mot följderna af hvad som föregick. Carlson Hist. 4: 75 (1875). Här är det .. ej blott djurbilderna utan äfven kärlets dekorering i öfrigt, som visar mot östern. AntT XI. 1: 18 (1890). Det återstår att i översättning meddela de ställen från Seneca och Plinius, som Linné visar till. KyrkohÅ 1925, s. 21. — särsk.
α) (fullt br.) i sådana uttr. som visa hän mot l. l. till ngt: leda l. föra i en viss riktning l. mot ngt; äv.: rikta tanken åt ett visst håll l. på ngt. Mötet med Margareta blef .. (Fausts) frälsning, fastän hans själsstämning vid tillfället visade hän till förderf. Lysander Faust 97 (1875). Tvisten visade hän mot en lösning. Hildebrand Statsförf. 438 (1896). Ett positivt grundmönster som visar hän på människans oändliga potential och värde. SvD 31/8 2003, s. 46. — jfr HÄN-VISA.
β) (†) med saksubj., i uttr. visa ut över ngt l. sig själv (äv. sammanskrivet utöver), betecknande att ngt i visst avseende går utöver l. förbi ngt annat resp. sig själv. Ljunggren Est. 2: 115 (1860). Visserligen skall det som framställes för barnet, nära sluta sig till dess inre och yttre erfarenhet, men det skall äfven visa ut öfver densamma. PedT 1870, s. 222. Denna realism .. har en tendens att slå över i sin motsats, att visa ut och bort över sig själv till en annan, osynlig och fantastisk värld. Tiden 1930, s. 283.
4) hålla l. bringa fram l. upp (ngt) så att det blir synligt, (till allmän l. öppen beskådan) framvisa l. uppvisa l. förete (ngt); äv. (med anslutning till 2 o. 3) dels: ange l. meddela läge l. plats för (ngt) l. rikta ngns uppmärksamhet mot (ngt), dels med avs. på plats l. rum o. d. som ngn har att inta o. d.: anvisa (se d. o. 6 a) (äv. i det bildl. uttr. visa ngn hans plats (se PLATS, sbst.1 4 c α)); äv. med indirekt personobj. l. med prep.-uttr. med motsvarande funktion; äv. dels med direkt personobj. (se b), dels med saksubj. (se e, g), dels mer l. mindre bildl. (se c β); särsk. i sådana uttr. som visa (ngn) väg l. vägen (se VÄG). Thå toogh .. dieffwulen honom medh sigh vppå itt ganska höght bergh, och wijste honom all riken j werldenne och theres herligheet. Mat. 4: 8 (NT 1526). Et Messings Instrument, huilket .. H. Gabriel Benctszon Oxenstierna .. migh hafuer wijst. Stiernhielm Arch. C 1 b (1644). Och wiste han hwarest een Tiger hadhe sitt tillhåld vthi ett Bergh. Kiöping Resa 77 (1667). Vis ej detta brefvet för någon. Florman BrRetzius 34 (1829). Sedan man helsat, manade Anna sin ärade broder / Genast att sätta sig ned, och viste den yppersta platsen. Runeberg (SVS) 3: 40 (1832). Kaptenen .. sitter med huvudet nerböjt för att slippa visa ansiktet för mej. Sjögren TaStjärn. 102 (1957). Åsa visar mig sina senaste bilder. Berg Fotogr. 79 (2006). — jfr AN-, FRAM-, FÖRE-, PÅ-, UPP-, UT-VISA o. BREV-, SKRIFT-VISANDE samt BRUD-, FÖRE-, LIK-VISNING. — särsk.
a) med avs. på handling l. urkund l. intyg o. d. (avsedd (avsett) att styrka identitet l. rättighet l. kvalifikation o. d.); förr särsk. i det tautologiska uttr. te och visa (se TE, v.1 I 1 (f)). Visa betyg, fullmakt, legitimation. Att iagh ähr eller skall vahra obligerat att lembna bor och bänkar uthj hvart rum, dhett skall de visa migh Kongl. Reglemente uppå. KKD 7: 52 (1703). (Jag) öfvertänkte .. huru jag vid ankomsten till Cilli skulle kunna undvika att visa pass. AB 28/5 1851, s. 3. Det ska bli lika naturligt att visa ID (på systembolaget) för att få en flaska Beaujolais som för att få kontanter på banken. Expressen 29/9 1991, s. 15.
b) med avs. på person; särsk.: visa upp; förr äv. övergående i bet.: utse. Och migh wardt wijst then offuerste Presten. Sak. 3: 1 (Bib. 1541). Den samme Guden wise ock en successor, som förstår hålla wid makt hwad han plantat hafwer! Cavallin Herdam. 3: 455 (i handl. fr. 1742). Den späde prins Gustaf medfördes stundom på dessa resor och visades för folket. Malmström Hist. 3: 174 (1870). För hundrade .. år sedan lefde en man .. Han war öfver fyra alnar lång. Därför blef han wisad för pengar. Topelius Lb. 1: 10 (1884). När skeppsredarn aldrig vågade visa sin bror ens... för frun... då förstår man hur snygg brodern måtte ha vatt. Sjögren TaStjärn. 13 (1957).
c) med avs. på kroppsdel, i vissa uttr.
α) i sådana uttr. som visa finger l. fingret (åt ngn l. ngt), med uppsträckt (lång)finger göra en gest (mot ngn l. ngt) för att visa förakt o. d.; jfr 3 o. FINGER 1 c. AB 21/3 1979, s. 30. Vem kan känna sig lugn och samlad efter att ha svurit och visat finger åt husvagnar och farbröder med vinylhatten nerdragen över öronen? DN 31/5 1988, s. 17. De unga männen i (den omkörande) bilen visade finger och makarna svarade med samma mynt. Expressen 30/6 1990, s. 11.
β) i sådana mer l. mindre bildl. uttr. som visa framfötterna (l. sina framfötter) (se FRAM-FOT 1 slutet), visa lång näsa (se NÄSA, sbst.2 1 e); särsk. i fråga om att visa makt l. styrka o. d., särsk. i uttr. visa klorna (se KLO, sbst.1 1 e β), visa musklerna, visa (ngn) tänderna l. visa tänderna mot l. åt ngn (se TAND, sbst.1 1 g). RP 11: 459 (1646). Han wijsar Galte-Tänderne. Celsius Ordspr. 2: 546 (1709). Att det inte bara var Sovjetarmén som visade musklerna i höstrusket på Röda torget. DN(A) 8/11 1965, s. 14. Svensk industri har insett betydelsen av att visa musklerna. SvD 13/9 1983, s. 3.
d) med obj. betecknande plats l. sevärdhet o. d.; äv. med avs. på vara l. konstnärligt verk o. d.: ställa ut (se STÄLLA UT I 3); särsk.: (med beledsagande kommentarer l. upplysningar) förevisa l. presentera; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, särsk. om enskilt tillfälle för förevisning l. presentation (särsk. om tillfälle då hus l. lägenhet förevisas för allmänheten (inför försäljning l. uthyrning o. d.)). Kiöping Resa 38 (1667). Han kunde icke där på högden visa åt Soldaterne något stycke af det vackra Italien. Björnståhl Resa 2: 10 (1773). Visning av våningarna på Stockholms slott. TT 1937, Allm. s. 100. För en tid sedan hade .. Rörstrands Porslinsfabriker en s. k. visning av nyheter i sin eleganta lokal. Form 1945, Ann. s. 86. Landskrona slott .. (har) i begränsad omfattning visats för allmänheten. SkånHembFÅb. 1953, s. 166. Hon lovade att försöka ta fram några lägenheter till påseende över helgen, det var mest då det var visningar. Guillou TjuvMarkn. 326 (2004). Ett ställe där olika typer av fotografi visas. Berg Fotogr. 60 (2006). — jfr SÖNDAGS-, TREND-VISNING.
e) med avs. på pjäs l. film l. TV-program o. d.: (låta) framföra l. uppföra l. ge; äv. (o. i sht) med saksubj. (särsk. teater l. biograf o. d.). GT 1787, nr 131, s. 4. Folk-teatrarna voro ännu (på 1600-talet) högst få; man visade folket operarepresentationer .. på flyttbara teatrar, hvilka fördes genom gatorna. Bauck 1MusH 76 (1862). Brunkebergsteatern visar den .. förtjusande sagofilmen ”Råttfångaren från Hameln”. SvD(A) 7/10 1919, s. 8. För att kunna .. närmare analysera innehållet i en rörlig film, skulle man under visningen ibland vilja stanna den. Förberg SäljFilm 179 (1946). Tror folk verkligen på allt .. som visas i TV? Hedberg SvDygd. 109 (1965). — jfr STORBILDS-VISNING.
f) med avs. på (ljus)signal l. flagga o. d.; särsk. i uttr. visa flagg l. sin flagg(a) (se FLAGGA, sbst. 1). NF (1893). En bark, som visade nödsignal. GHT 1895, nr 234, s. 3. Enligt signalordningen får hufvudsignal icke visa signal till tågs framsläppande förr än högst 10 minuter före tågs väntade ankomsttid. PT 1909, nr 214 A, s. 3. Lyktor och reflexanordningar (på motorredskap) skola visa vitt, blåvitt eller gult sken framåt och rött sken bakåt. SFS 1936, s. 1069.
g) återge l. framställa (ngt) i bildform; särsk. om tavla l. figur o. d. Wöstrebothn wijsar j sitt Sköld en Reen. Tempeus Messenius 105 (1612). Hafvet visar himlen i sin spegel. Jolin UHansDr 49 (1860). Den andra taflan var .. biblisk och visade Jakob med en sten till sin hufvudgärd. 3SAH 2: 141 (1887). Parallella ljusstrålar, som träffar en plan yta reflekteras av denna såsom fig. 4 visar, regelbunden reflexion. Bergholm Fys. 4: 11 (1957). Bilden visar honom fullgöra sitt värv att dela ut pris till segrarna. SmålP 19/6 1974, s. 2.
5) med avs. på (handling som uttrycker) sinnesstämning l. känsla l. tanke l. egenskap o. d.: röja l. uppenbara l. ådagalägga; förr särsk. i det tautologiska uttr. te och visa (se TE, v.1 I 1 (b, d)); äv. med indirekt personobj. (se a). Visa glädje, sorg, humör. RP 8: 144 (1640). Den tacksamhet, man uti lämpligit tillfälle wijsar är dubbelt kärkommen. 2Saml. 1: 122 (c. 1669). Styrbjörn lät .. (hästen) tämmeligen skala ut, så at han nog fick wisa sin hurtighet för Grannarna. Dalin Vitt. II. 6: 109 (1740). Jag har likwäl hördt säijas .. at den hetta som Manfolken wisa, är sådan, at den förkolnar lika så snart som den uptändes. Boding Molière Mick. 12 (1741). Den stora sensationen inträffade i höjdhoppet, där Österberg .. visade överdådig form. IdrBl. 1924, nr 72, s. 8. Den ovilja att gå i fält, många officerare under frihetstiden visade. Ekstrand Karlbg 19 (1937). Han var en luttrad man som praktiskt taget aldrig brusade upp eller visade några känslor. Jersild BabH 171 (1978). — jfr FÖRE-VISA. — särsk.
a) med indirekt personobj. samt sakobj. betecknande känsla l. uppmärksamhet o. d.: göra till föremål för; skänka l. ägna. Skråordn. 267 (1589). Han kallade mitt hår och ögon swarta / Och .. wiste mig förakt. Hagberg Shaksp. 6: 366 (1849). Äran af serenad visas endast fullt värdiga personer samt en och samma ej för ofta. ÅbSvUndH 34: 135 (1865). Den som en gång vunnit hans tillgivenhet eller visat honom en vänlighet höll han fast vid i vått och torrt. Hagberg VärldB 55 (1927). Den artighet vi dittills visat varandra. Östergren SistCig. 116 (2009).
b) i sådana uttr. som visa tecken på l. till ngt (jfr TECKEN 6 d), visa prov på (förr äv. (ut)av) ngt (jfr PROV 3 b). Wardt Capitain Siöbladh för .. the goda preuves, som han hade wijst utaf sin conduite och tapperhet, hedrad med titul och commando som ammiral-lieutenant. Spegel Dagb. 7 (1680). När han .. ännu visade tecken till lif, gjorde sig .. sjösoldaterna all upptänklig möda att vederfå honom. Carlstedt Her. 3: 153 (1833). Balthazar visade prov på ett fullständigt korrekt uppträdande. Anderson Brev. 302 (2004). In i det sista höll hon sig .. ajour med allt som hände, och visade tecken på stor irritation när hennes kunskapare dröjde med sina rapporter. Englund Silverm. 166 (2006).
6) med avs. på ngt som inte tidigare finns l. är känt l. som vanligen är dolt: göra synligt l. uppenbara l. avslöja; äv. dels med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. (se a, b), dels med saksubj. (se särsk. b), dels mer l. mindre bildl.; äv. med indirekt personobj.; i sht förr äv. i sådana uttr. som visa reda l. redo (för ngt l. hos l. för ngn), visa ngn redo för ngt (se REDA, sbst.1 4 d). Upp. 4: 1 (NT 1526). Herren wijste migh ena syyn. Am. 7: 1 (Bib. 1541). Låt denna dag visa er hämd. Gustaf III 2: 85 (1783). (Målvakten) visade emellanåt ett spel som man högst sällan får skåda här i landet. DN(A) 14/6 1924, s. 12. Arvid har ambitionen att nacka .. (maskrosorna) så fort de visar sina fula gula trynen. Jörgensdotter BergDöttrar 135 (2009). — jfr REDO-VISA. — särsk.
a) i tal l. skrift l. handling framkomma med l. uttrycka l. omtala l. redogöra för (ngt); äv.: bevisa l. klargöra ((riktigheten av) ngt); särsk. i uttr. visa laga förfall (jfr FÖRFALL, sbst.3 2). Dom. 1: 24 (Bib. 1541). Inkommer swaranden eller thes Ombudzman å samma Ting, och med witne wiser Laga förfal .. tå skiutes Saken up til nästa Ting. Schmedeman Just. 1415 (1695). En redlig medborgare .. (blev) kastad i torn och mörker .. utan att få visa sin oskuld eller få veta sin anklagare. Chydenius 28 (1765). Nu får du visa om du har lärt dig något under de här veckorna i vildmarken. Lagerlöf Holg. 1: 181 (1906). (Lavoisier) visade .. genom försök med fåglar och små gnagare, att det upptagna syret i kroppen användes till kolsyrebildning. Bolin VFöda 7 (1933). Benzelius angriper krönikan på det häftigaste och visar på hur dess tidigare parti har en fullkomligt förvirrad kronologi. KyrkohÅ 1940, s. 152. — jfr FÖRE-, UNDER-VISA.
b) med saksubj.: vittna om l. röja (ngt); särsk. om dokument l. skrivelse l. framställning o. d., särsk.: bevisa l. klargöra l. påvisa (ngt). Grubb 777 (1665). Documenter, som wisa orsakerna hwarigenom Riket war råkat uti et sådant swagt och utblottat tilstånd. HC11H 9: 44 (1697). Filosofien har vist oss, att lifegenskapen är en skadlig och skamlig lemning af träldomen. Rosenstein 2: 286 (1789). Ett .. sent inkommet telegram visade på sannolikheten af en nära förestående förlikning mellan högern och den förhandlande venstern i folketinget. VL 1894, nr 74, s. 2. Ett stick i fingret visade .. på för högt kolesterol. Livet40Ocens. 204 (2009). — särsk. i förb. med obj. med inf. (l. ensamt predikativ). Hwar aff kommer Syndaångren? Aff Lagen, som rörer Menniskians Samwete, wijsar henne hafwa illa giordt och ther med förtient Gudz wrede. Swebilius Cat. 2: 89 (1689). De tre diktsamlingar Snoilsky därefter utgaf visa honom i allt väsentligt densamme. PT 1903, nr 114 A, s. 3.
7) om mät- l. registreringsanordning (ss. ur l. kompass l. termometer o. d.): (på en skala) ange (tid l. temperatur o. d.); äv. om nål l. visare i sådan anordning; äv. dels med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av , dels utan obj.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om egenskapen l. förhållandet att ange tid osv. på visst sätt. Väggklockan visar fel. VDAkt. 1662, nr 33. Ett Skiönt uhrwärck baak för altartaflan, med fullkomligit Calendario heel färdigt, går och wijsar mycket wähl. KyrkohÅ 1936, s. 233 (1693). Den förändring som alt stadigt observeras i magnet-nålens wisning. Klingenstierna Musschenbroek 592 (1747). Dödens ur går ej lika med tidens. Då det sednare wisar blott morgon eller middag, wisar det förra redan afton. Franzén Pred. 3: 261 (1843). Min pendyl visade på tre. Wetterbergh SamhKärna 1: 111 (1857). Termometern visade –10°. KrigVAT 1891, s. 491. Klockan visade en minut i tolv. Wahlöö Mord 128 (1964). En elektronisk tidtagare med kvartskristallstyrt verk och digital visning. BraBöckLex. 23: 97 (1980). — jfr FEL-, MISS-VISA o. RÄTT-VISANDE samt RÄTT-VISNING.
8) [eg. specialanv. av 6] med personobj., i uttr. för att beteckna att ngn vill göra l. har gjort ngt för att bevisa sin makt l. styrka l. förmåga o. d. (Lärarna) tror att dom kan göra som dom vill. Men du visade dom. Det gjorde du! Förbannat bra gjort! Widding IngStorm. 123 (1950). Ni är gemena, både han och du ... Men jag ska visa er! Edqvist Skugg. 43 (1958). Jag klarar mig utan er. Jag ska visa er allihop! NerAlleh. 5/7 2004, s. 16.
II. refl.
1) om person: göra sig l. bli l. vara synlig; framträda l. uppenbara sig; äv.: infinna sig l. dyka upp; äv. med saksubj. (se b). Schmedeman Just. 92 (1590). Ho såm nu älskar så, sig wijs i dätta rum. LejonkDr. 77 (1689). Wis Er aldrig mer för mina ögon. Knöppel Möt. 35 (1750). (Flyktingarna) woro så illa försedde med kläder, at de ej kunde wisa sig. Kempe FabritiiL 76 (1762). Några unga Herrar hafva visat sig på promenaderne med olive-färgade halsdukar. KonstNyhMag. 1: 32 (1818). Redan mot slutet af 700-talet visa sig nordiska vikingar vid Englands kuster. Klintberg Gotl. 89 (1909). Det fanns de som trodde att kravaller hotade om Kristina skulle visa sig i Paris. Englund Silverm. 99 (2006). — särsk.
a) (†) pregnant: utmärka sig (se UT-MÄRKA 2 a β); särsk. med bestämning inledd av prep. (ut)i. Verelius 168 (1681). Huru wige och snälle dess infödda manskap är, til at handtera gewär, och wisa sig i alla krigsöfningar. Wettersten Forssa 3 (c. 1750). Det är braf ledsamt för de unga karlar, som önskade visa sig och hade hopp att göra lycka. Rydström Armf. 100 (i handl. fr. 1814). Den nye rådsherren hade icke mycket visat sig i partistriderna. Malmström Hist. 3: 267 (1870).
b) med saksubj.: bli l. vara möjlig att förnimma, framträda l. uppenbara sig; äv.: ta sig uttryck. Arvidi 167 (1651). I morgon när sig solen wisar, / Med nya tårar jag mig spisar. Nordenflycht (SVS) 1: 132 (1743). Dock innan Drogon hunnit i hast att mottaga lampan, / Har i dess stråle sig vist en skymt af rummet och mannen. Fahlcrantz 1: 3 (1835, 1863). Ett nationellt nydaningsarbete, som äfven visade sig på språkets område. Schück o. Lundahl Lb. 1: 14 (1901). Som så ofta var effekten först god, men biverkningar visar sig snabbt. Johannisson MelankRum 173 (2009). — särsk. med bestämning inledd av prep. (ut)i, förr äv. ; i sht förr i sådana uttr. som visa sig i sin rätta dag (se DAG II 2 b). (Gud fordrar av den förlåtne) en ny hörsamheet och lydno, som wijsar sig uti ett heligt och Gudfruchtigt Lefwerne, och kallas bättringz Frucht. Swebilius Cat. 2: 92 (1689). Plågan wisar sig i oräkneliga skepnader. Hagberg Pred. 1: 149 (1822). Bandet är senare än skriften, som visar sig därpå, att denna på några ställen blifvit bortskuren vid bindningen. KKD 10: XII (1914).
2) (så småningom l. efter hand) framstå l. framträda som l. ge intryck av l. (synligt) tecken l. bevis på (att vara l. göra ngt), i sht i förb. med inf. utan inf.-märke; äv. i förb. med predikativ (se a, b). I är säll, man böör Eer lykklig heeta, / Som mäd så wettig Konst haer wist sig Läkdom leta / Som swalkar Eder Brand. Lucidor (SVS) 85 (1672; uppl. 1997). När .. (den dödes) Erfwinge inom natt och åhr icke .. med fulla skäl wisar sig wara rätter Erfwinge. Schmedeman Just. 1467 (1696). Dock är det icke blott i det nu omnämnda afseendet som ”nordens fransmän” visa sig stå i skuld hos södrens. Ydun 1870, s. 71. Ehuru anklagelsen för mordanslag visade sig vara ogrundad. Tegnér Armfelt 2: 238 (1884). Han visade sig ha rätt. Johnson Se 53 (1936). På bara ett par veckor har jag visat mig vara någon helt annan än jag trodde. Bredow BaraInte 282 (2009). — särsk.
a) i förb. med predikativt adj.; särsk. i sådana uttr. som visa sig ngt vuxen l. vuxen ngt (se VUXEN). Den sig å jachten tapprast wijsar skall af mig med anseenliga skänker ihogkommas. 2Saml. 1: 116 (c. 1669). Gullmalm är .. gedieget som sig färdigt och rent utan widare beredelse wisar. UHiärne Berghl. 445 (1687). När de andra såg, att han var så modig, ville de inte visa sig sämre. Lagerlöf Holg. 2: 406 (1907). En arbetsmiljö, som .. på lång sikt visar sig hållbar. VästerbK 13/2 1988, s. 2. Aristoteles visade sig felbar. Englund Silverm. 29 (2006).
b) i förb. med substantiviskt predikativ.
α) inlett av som l. såsom.
α') om person; ofta närmande sig l. övergående i bet.: bete sig l. uppträda l. förhålla sig (som ngn l. ngt). Så länge han mintes sin broders fall, wijste han sig som en förståndig man therföre att achta. Gustaf II Adolf 77 (c. 1620). Han stiftar nu .. slutne Sällskap, där han, utan at sjelf visa sig såsom en synlig styresman, dock i hemlighet rör hufvudhjulen. Kellgren (SVS) 5: 198 (1789). Visa er nu som en karl! SvD(A) 13/3 1943, s. 6. Det är viktigt att kvinnliga ledare .. visar sig som förebilder för yngre kvinnor. DN 5/5 1996, s. 9.
β') om sak (med anslutning till 1 b): förefalla l. likna l. se ut (som ngt). En inre eller en smärtande känsla, hvilken hos den mera bildade och vid medvetandets större klarhet viser sig såsom ledsnad. Lyceum 2: 198 (1811). Det, som genast för ögat visar sig som en skillnad vid jämförelsen (mellan domkyrkorna i Lund o. Uppsala), är materialet, hvaraf de äro utförda. Schück o. Lundahl Lb. 1: 95 (1901). Stjärnfall visar sig som ett vitt streck som ritas över den mörka himlen. HbgD 15/3 1997, s. 25.
β) (†) utan inledande som l. såsom. Wettersten Forssa 85 (c. 1750). I den ryktbara Calabaliquen (i Bender) visade han sig hjelte. Gezelius BLSvMän 3: 434 (1780). (Ling) visade sig i fäktning mästare utan like. 2SAH 20: 115 (1840).
3) (så småningom l. efter hand) framgå l. bli uppenbart l. synas (se d. o. 1 g); särsk. med opers. det ss. formellt subj. o. med en bisats (särsk. inledd av att) ss. egentligt subj. Det skall snart visa sig. Det visar sig väl med tiden. Lind (1749). Det vise sig, hvem segern kröna vill, / Om han hör mannen eller qvinnan till! Dahlgren Moreto 24 (1873). Vid testamentets öppnande visade det sig, att professorn .. ej var så tät som man trodde. Siwertz JoDr. 72 (1928). Det visade sig att han vid fyrtioåtta års ålder metat upp precis tvåtusenetthundraåttiofyra abborrar. Siwertz Tråd. 43 (1957).
Särsk. förb.: VISA AN. (†) till I 4: anvisa (se d. o. 6). Ett säkert sjökort .. / studera det, och följ det, och omsider / löp trygg i hamnen det dig visat an. Tegnér (TegnS) 5: 126 (1830). Högberg Vred. 1: 144 (1906). jfr anvisa.
VISA AV10 4, äv. UTAV04. [fsv. visa af] jfr avvisa. till I 2.
1) (numera mindre br.) avvisa (se avvisa I 1 a) (ngn); äv. med abstrakt sakobj.: avslå l. (bestämt) avböja (jfr avvisa I 1 b). Mark. 6: 26 (NT 1526). Du är på mord så gifmild, / En bön om blod du aldrig wisat af. Hagberg Shaksp. 5: 125 (1848). Pilten kunde icke .. fatta, att den andre ville visa af honom. Lagerlöf KristLeg. 47 (1904).
2) (†) hänvisa (ngn till ngt); jfr avvisa II 2. Thenne her bliffuo wtoff wiste till förlikning. G1R 2: 195 (1525).
VISA BORT10 4. [fsv. visa bort] till I 2: avvisa l. köra bort (ngn); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., med avs. på ngt sakligt; jfr visa av 1. (De) wijste honom bortt jfrå sigh. 1Krön. 12 (”13”): 19 (Bib. 1541). (Läkaren) förstår, med ljuflig lämpa, / .. Wisa bårt den grymsta krämpa. Nordenflycht QT 174647, s. 142. Jag visade bort dem tre gånger i förrgår. Men de kommer bara tillbaka. UNT 11/8 2011, s. 10. jfr bortvisa.
VISA FRAM10 4. [fsv. visa fram] jfr framvisa.
1) (numera bl. tillf.) till I 2: föra l. leda fram (ngn); förr särsk. i uttr. visa fram ngn för sig, föra fram ngn i avsikt att få denne att vittna för sig. Bleff Oloff Wllffzon thil spurdh, om hann weth nokion atth wissa fram för sig. TbLödöse 109 (1589). En hand visar de hjälpsökande fram till en liten sidodörr. Östergren 2: 422 (1922).
2) till I 4 (a): ta l. hålla fram (ngt) till beskådande; äv. med avs. på ngt abstrakt, särsk. till I 6: behandla l. redogöra för (ngt). Wij säya medh stoor skam, / Thet wij nu intet äga, / Som wärt är wijsas fram. Skogekär Bärgbo Klag. C 1 a (1658). (Han) wijste fram(m) sitt Lährbreffw och andra testimonia. CollMedP 10/2 1697. Författaren visar fram de föreställningar om döden, som lågo till grund för tron på spöken. SDS 1898, nr 540, s. 1. (Hon) visade fram lappen med det nedskrivna namnet. Wahlberg FrusLiv 252 (2003).
VISA IFRÅN SIG10 04 0, äv. FRÅN SIG4 0. till I 2: avvisa l. köra iväg (ngn) ifrån sig; äv.: vägra ta emot (ngn); äv. (o. numera i sht) med abstrakt sakobj.: avvisa (se d. o. I 1 b). FörsprVish. Bbb 3 a (Bib. 1541). Effter Margrefwen stodh fast på sin Mening, wijste Keysaren honom ifrån sigh. Schroderus Os. III. 1: 339 (1635). Tå han .. af hans berettelse fattat några obehageliga misztankar, wisade han honom ifrån sig. Münchenberg Scriver Får. 148 (1725). Om vid rätten anhängiggöres mål, som icke är av beskaffenhet att kunna af domstol handläggas .. skall rätten .. visa målet ifrån sig. Advokaten 779 (1902). Vresigt visar man ifrån sig det obehagliga. DN 24/5 1996, s. 2. jfr frånvisa.
VISA IN10 4. [fsv. visa in] till I 2: anvisa (ngn) att träda l. stiga in (ngnstans); förr äv. dels till I 2 a, i fråga om att hänvisa ngn, dels till I 3 b, i uttr. visa in (up)på ngt, hänvisa till l. rikta tanken på ngt (jfr I 24). OPetri Tb. 47 (1525). Sidst .. wijser thet ordet försambla in vpå Gud och hans Gudomelige wärkande försyn. Emporagrius Oxenstierna 59 (1655). Apostlarnas Epistlar äro ju til den ändan skrifne, at de sielfwe skulle wisa osz in i Mose och Propheternas skrifter. Borg Luther 1: 7 (1753). (Han) följde efter den gamle mannen, som helt ceremoniöst visade in honom i .. rummet. Flygare Chesterton MenlFBrown 170 (1912). jfr invisa.
VISA KRING, se visa omkring.
VISA NED10 4 l. NER4, förr äv. NEDER. till I 2: anmoda (ngn) att stiga ned (ngnstans); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. När supplicanter vijses nider i Cammaren, vijses dee tillbakar hijdt opp igen. RP 6: 326 (1636). (Samtalet ledde till) att Halvard Persson blef upptänd af vrede och började utfara i de hårdaste talesätt emot denna qvinsperson, visande henne neder i afgrunden. KyrkohÅ 1905, s. 226 (1780). Tro inte att det var någon symbolisk gest att visa ner handbollsgästerna i källaren. NerAlleh. 17/9 2009, s. 14. jfr nedvisa.
VISA OMKRING10 04, äv. KRING4. till I 2: gå l. färdas omkring med (besökare l. nytillkommen person o. d.) o. förevisa l. presentera omgivningen (ngnstans); äv. utan obj.; jfr kring, prep. osv. II 5 b. (Sv.) Visa omkring .. (fr.) promener, conduire. Weste 2: 1713 (1807). Med stor älskvärdhet visade de mig omkring och gåfvo en del upplysningar om stället. VgFmT III. 1–2: 8 (1910). (Han) får uppdraget att visa omkring i verkstaden och på lagret. SmålP 24/8 2010, s. 17.
VISA TILLBAKA10 040, förr äv. TILLBAKARS. jfr tillbakavisa.
1) till I 2: uppmana l. (söka) förmå (ngn) att bege sig tillbaka; äv.: avfärda l. avvisa (ngn l. ngt). Gudh .. gaff lycken, att .. (ryssarna) bliffve viste tilbake igen, effther som the hade förtiänth. G1R 26: 874 (1556). Kommer någhon til Hofwedh .. medh någhre klagemål .. Tå skal han wijsas tilbaka igen. Chesnecopherus Skäl Qqq 2 b (1607). Ulrika visade tillbaka löjtnantens anbud. Moberg SistBr. 283 (1959).
2) (numera bl. tillf.) till I 3 b, i uttr. visa tillbaka på l. till ngn l. ngt, hänvisa l. leda tanken tillbaka (till ngn l. ngt). Till honom (dvs. Rousseau) visa nästan alla länders litterära företeelser under det nittonde århundradet till baka. Samtiden 1872, s. 217. Därtill kommer ännu att åtskilliga uttryck och stildrag hos Creutz visa tillbaka på Thomson. Castrén Creutz 115 (1917).
VISA UPP10 4. till I 4: uppvisa (ngt l. ngn (äv. sig)); förr äv. till I 6: klargöra l. framhålla (ngt). Rudbeck d. ä. Atl. 1: 30 (1679). Då .. kom en af lord kardinalens betjening, wisade upp fullmakt och befallning och tog .. (hästarna) i beslag. Hagberg Shaksp. 5: 338 (1848). De visade upp henne på cirkus som ett monster. Gardell Prärieh. 246 (1987). Från att ha uppfostrats i skyddad avskildhet skulle de unga flickorna nu plötsligt .. visa upp sig, väcka friares intresse och själva välja. Kulturen 1993, s. 79. jfr uppvisa.
VISA UT10 4. [fsv. visa ut] jfr utvisa.
1) till I 2: uppmana l. (söka) förmå (ngn) att bege sig ut; särsk. i uttr. visa ut ngn på porten (se port, sbst.1 1 f α); äv.: utvisa (ngn ngnstans ifrån). 2SthmTb. 1: 243 (1547). Consistorium (ville) stifta emellan oss en förlikning, och vijste oss ut, at försona oss inbördes. FinKyrkohSP 5: 171 (c. 1778). (Elefanten) skulle antingen visas ut ur landet eller dömas till livstids djurpark. Jonasson Hundraår. 342 (2009).
2) (numera bl. ngn gg) till I 4: (tydligt) visa på l. utpeka (ngn l. ngt); utmärka l. markera l. göra tydlig l. uppenbar; i sht förr äv.: avslöja; jfr ut-visa 2. G1R 1: 63 (1523). Kläder och gång wijsa narren vth. Grubb 419 (1665). Min Sårg äy städer mig att brista i dät tal, / Såm tekna kan mitt we, åg wisa ut mitt kwal. Celsius Orpheus 89 (1687). Kårparna .. wisa som offtast vt, hwaräst Wargarna hafwa stulpit, eller liggja döde. Aken Reseap. 327 (1746). I flera härjedalsbygder kan folket ännu visa ut de ställen, där kors ifrån vallfärdernas tid ha stått. Sandström NatArb. 2: 12 (1910).
VISA UTAV, se visa av.
VISA ÅTER10 40. (numera mindre br.) till I 2: återsända l. återförvisa (ngt till ngn) för förnyad handläggning, återremittera. Alltså har k. m:t funnit skäligt att, med upphäfvande af länsstyrelsens beslut, visa målet åter till länsstyrelsen. SvLärT 1896, s. 373. KM prövar förty lagligt att .. undanröja förrättningsmannens utlåtande och visa förrättningen åter till förrättningsmannen, som har att företaga den till ny behandling. 1NJA 1954, s. 79.
Ssgr: A: (I 3) VIS-GOSSE. (förr) om pojke som under häxprocesserna i Sv. under 1600-talet ansågs kunna utpeka häxor. UUKonsP 12: 203 (1676). Visgossarna ansågos ha förmågan att känna igen hemliga trollkvinnor efter vissa tecken, som blott voro uppenbara för dem själva. UNT(A) 1943, nr 93, s. 24.
B (i allm. till I 4 d, e): VISNINGS-DAG. jfr dag I 3. HforsD 2/5 1868, s. 1. Det var god tillgång på skinn när Nordiska Skinnauktioner hade sin första visningsdag .. på söndagen. DN(A) 23/1 1961, s. 17.
-HALL. jfr hall, sbst.2 7, o. -lokal. DN(A) 14/9 1930, s. 43. Tavlor och mattor visas i visningshallen. SvD(A) 10/9 1960, s. 22.
(I 4 d) -HUS. jfr -lägenhet. DN(A) 15/2 1958, s. 17.
-LOKAL. jfr lokal, sbst.1 3 a, o. -hall, -sal. Cylinderur af bästa qualité säljas på Stadens Pantlåneinrättnings auktion .. och visas i visningslokalen. DN 17/12 1887, s. 1.
(I 4 d) -LÄGENHET~102, äv. ~200. om (särskilt iordningställd) lägenhet (se d. o. 10) som visas för allmänheten inför försäljning l. uthyrning o. d.; jfr -hus. Expressen 11/9 1955, s. 7. Det huset är inte klart än, men alla lägenheter är likadana i dom här husen. Följ med så går vi in i visningslägenheten. DN 28/2 1969, s. 30.
-RING. om inhägnad inom vilken förevisning äger rum (i sht i fråga om visning av djur vid lantbruksutställning o. d.); jfr ring, sbst.1 9 (a). SvD(A) 9/6 1911, s. 6. Inom ett par minuter ska .. (hon) leda ut kvigan Alma i visningsringen för en showmanshiptävling. Sydsv. 15/2 2015, s. 4.
-SAL. jfr sal, sbst.2 2 e, o. -lokal. DN 4/5 1878, s. 3. Man torde erinra sig, att afsigten med visningssalen är att gifva en föreställning om arten och omfattningen af bibliotekets olika afdelningar. Lundin NSthm 345 (1888).
Avledn.: VISARE, se d. o.
VISERSKA, f. [jfr fsv. brefvisirska] till 4, om kvinna som visar fram l. överlämnar ngt, endast ss. senare led i ssgrna brev-, före-, pass-, sedel-viserska; äv. (o. numera bl., tillf.) om kvinnlig guide. Bed Marita Lindgren-Fridell bli viserska och Liljevalchs blir fullt! SvD(A) 12/2 1949, s. 6.
VISLIG, adj.1 (numera bl. tillf., vard.) till I 4: som är möjlig att visa, som kan visas, presentabel. Efter en halvtimmes plåstrande var Krusenstolpe någorlunda vislig. Nilsson Bokh. 177 (1937). På lördagskvällen var jag så pass vislig att jag tordes uppsöka samhällets krog för att dricka öl i baren. KvällsP 22/4 2002, s. 22.
Spoiler title
Spoiler content