SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VOLYM voly4m, äv. vωly4m, förr äv. VOLUM, r. l. m.; best. -en; pl. -er; förr äv. VOLUMEN, r. l. m. (VetAP 1: 172 (1740), Linné Bref I. 4: 7 (1743)) l. n. (Schück VittA 3: 95 (i handl. fr. 1681)); pl. (med lat. böjning) volumina.
Ordformer
(volum 17191889. volum- i ssgr 1828 (: volum-procenter)1904 (: volumvigt). volume 17471868. volumen 16301743. volumen (w-), sg. best. 17591827. volumer, pl. c. 17521845. volym 1782 osv.)
Etymologi
[jfr t. volumen; av fr. volume, äv. med bet.: omfång, rymd, av lat. volumen, del av verk, skrift, rulle; till volvere, rulla (se REVOLVERA). — Jfr NEURILEM, VOLUMENOMETER, VOLUMETER, VOLUMETRISK, VOLUMINÖS]
1) enskilt bokband l. del av skriftserie l. av bokverk i flera delar o. d. (jfr TOM, sbst.1); äv. dels abstraktare, övergående i bet.: omfång av skriftligt material o. d., dels mer l. mindre bildl. (se slutet). En nätt volym på 120 sidor. Äldre volymer av tidskriften har digitaliserats i efterhand. Documenta och memoralier .. Hwilka iagh .. hafwer i twenne volumina låtet inbinda. Schück VittA 1: 128 (i handl. fr. 1630). Alla Summarier och Företal gås tils vidare förbi, såsom endast tjenande at öka Volumen och dyrheten. Wallquist EcclSaml. 5–8: 37 (1773). Volumen, bunden i gammalt pergamentsband .. (är) alldeles complett och oskadad. Phosph. 1813, s. 339. (Boken) har kommit som första volym i en rad som förläggarna tänker ge ut. Lo-Johansson Förf. 81 (1957). Problemet var .. att Thomanders bibliotek under hans år i Biskopshuset vuxit till uppåt 9 000 volymer. Kulturen 1996, s. 108. — jfr FOLIO-, INKUNABEL-, KVART-, OKTAV-, PERGAMENT-, REFERENS-, RÄKENSKAPS-, SAMLINGS-, SERIE-VOLYM m. fl. — särsk. [jfr eng. speak l. express o. d. volumes] (numera bl. ngn gg) i sådana bildl. uttr. som tala l. innehålla volymer, i fråga om att ngt är uttrycksfullt l. talande. Estlander KonstH 17 (1867). Jacquette kröp upp i hörnsoffan .. och satt och såg på honom under tystnad med en min, som tycktes innehålla hela volymer. Åkerhielm Hvidehus 8 (1899). En stor knotig arbetshand, vars konturer talade volymer om gummans liv. Martinson BakSvenskv. 260 (1944).
2) (i sht i fackspr.) om (måttet på) den tredimensionella utsträckningen i rummet hos en fysisk kropp (vanl. angivet i kubikmeter l. liter); äv. med tanke på en kropp ss. behållare, i fråga om hur mycket som ryms däri; jfr RYMD I 6, OMFÅNG 3. Swedenborg RebNat. 1: 37 (1719). Isens Volume emot hafwet (förhåller sig), såsom 10 till 9. Cook 2Resa 21 (1783). Ammoniakens .. metalliska natur (blev) bekräftad, då qvicksilfret efter hand tjocknade, tilltog i volum, och slutligen ej mera flöt. Lyceum 2: 143 (1811). Då volymen noggrannare kan bestämmas genom vägning än genom längdmätning, fastställdes 1880, att 1 liter är den volym, som 1 kg vatten vid 4˚ C intar. Bergholm Fys. 1: 11 (1922). Totalt rann fyra miljoner liter vatten ut ur den spruckna ledningen. Det är lite mer än hälften av hela vattentornets volym. HbgD 19/8 2015, s. B2. — jfr ATOM-, BLANDNINGS-, GAS-, LUFT-, POR-, SKOP-, TOTAL-VOLYM m. fl.
3) i allmännare anv. av 2, i fråga om ngt sakligt konkret: (mätbar) mängd l. storlek o. d.; särsk. (mer l. mindre pregnant) i fråga om dels kroppsstorlek, dels hår l. frisyr; äv. i utvidgad l. bildl. anv., om ngt abstrakt; särsk. om ljud l. ton (se slutet). Oljor af Muskot-blomma, och Cardemumma, hwilka i liten volume besitta det kraftigaste och nyttigaste som desza krydder hålla. PH 6: 4720 (1757). Volumen af en lögn. Lenngren (SVS) 1: 82 (1776). Jag tycker jag ser det oviga majestätet skumpa omkring (i dans) och svänga sin volym i vredesmod, så att flickor, stickor och strå flyga omkring honom. Geijer Brev 57 (1809). Utrikeshandelns volym under första halvåret. SvD(A) 16/7 1927, s. 12. Med den här tekniken håller lockarna varandra uppe, och man får in luft och volym i håret. FeminaMånMag. 1983, nr 2, s. 63. (Ministern) sade .. att det var dumt av honom att prata om att invandringens volymer måste påverkas. GbgP 22/3 2013, s. 48. — jfr KREDIT-, PRODUKTIONS-, SYSSELSÄTTNINGS-, TRAFIK-, TRANSPORT-VOLYM m. fl. — särsk. i fråga om ljud, särsk. dels om tonomfång hos instrument o. d., dels om ljud i allmänhet (i sht från högtalare), liktydigt med: ljudstyrka, ljudnivå. Almqvist Col. 10 (1835; i bild). Det är volym, det är musik, det ligger en dämpad, men icke desto mindre glödande kolorit i denna röst. Hedberg SvSkådesp. 235 (1884). Cornett .. har .. större volym i tonen än Principalen. Lagergren Orgelsk. 1: 4 (1894). Alva .. vred upp volymen på radion och gick ut. Edelfeldt Rit. 33 (1991). Jamande som ökar i volym eller längd talar om att någonting är väldigt bråttom. Hellman Holmström KattBet. 56 (2009). jfr LJUD-VOLYM.
Ssgr (i allm. till 2): A: (1) VOLYM-ANTAL~02, äv. ~20. antal volymer; jfr -tal. Bibliotekets ständiga tillvext och deraf följande olika volymantal på skilda tider. SvMånSkr. 1864, s. 748.
-BERÄKNING. Den mest exakta uppfattningen om (märgel)fyndigheternas storlek ge givetvis volymberäkningarna. Fennia XLVII. 8: 23 (1927).
-BESTÄNDIG. (i sht i fackspr.) jfr beständig 2 b. Strängt taget finnes intet volymbeständigt, d. v. s. till volymen oföränderligt bruk. 2UB 7: 61 (1903).
Avledn.: volymbeständighet, r. l. f. TT 1895, K. s. 4.
(2, 3) -BETING. jfr beting, n. 1 b. Volymbeting skiljer sig från vigtbeting endast derigenom, att det brutna berget ej väges utan i stället uppmätes. Wetterdal Grufbr. 360 (1878).
-DEL. (volym- 1853 osv. volyms- 18171854) (i sht i fackspr.) del (se d. o. I 5 b) beräknad efter volym. Berzelius Kemi 1: 258 (1817). Spritblandningen skall bestå av 25 volymdelar vatten och 75 volymdelar sprit. SFS 1934, s. 379.
-ELEMENT. (volym- 1923 osv. volyms- 19471949) särsk. (numera bl. ngn gg) om avsnitt l. utsnitt ur större volym; jfr element 3. Ymer 1923, s. 372. Ett volymselement av rymden. NaturvForsknRådRed. 194748, s. 13.
-ENHET~02, äv. ~20. (volym- 1869 osv. volyms- 1853 osv.) (i sht i fackspr.) måttenhet för volym; jfr -mått. Fock 1Fys. 29 (1853). Täthet .. = massa per volymsenhet. 2NF 1: 66 (1903). Volymsenheten, som kallas en kubikmeter (1 m3), är en kub med 1 m:s sida. Bergholm Fys. 1: 8 (1922).
-EXPANSION. särsk. till 3; jfr -ökning. SvD(A) 3/9 1964, s. 21. Det (har) krävts en kraftig volymexpansion för att upprätthålla lönsamheten. SocMedd. 1967, 3–4: 70.
-FÖRHÅLLANDE. förhållande som rör (ngts) volym. Ren mylla sammankrymper vid uttorkning mera än någon af jordarterna, och alla starkt mullblandade fält förete ett högst olika volymförhållande i torrt och fuktigt tillstånd. Arrhenius Jordbr. 1: 14 (1859).
(2, 3) -FÖRLUST. jfr förlust, sbst.1 2, o. -minskning. 3NF 2: 615 (1924). Glaciärens volymförlust sedan 1922 beräknade V. Schytt till omkring 70 milj. m3. SvGeogrÅb. 1949, s. 109.
(2, 3) -FÖRMINSKNING. (volym- 1845 osv. volyms- 1920) (numera bl. tillf.) jfr -minskning. Frey 1845, s. 192. Under transporten i järnvägsvagn sker en hopskakning av träkolen, vilken förorsakar en volymförminskning. Bergström Kol. 100 (1922).
(2, 3) -FÖRÄNDRING. förändring i (fråga om) volym. Erfarenheten visar .. att hos alla kroppar är temperaturens stigande åtföljd af en tillökning i volym och tvärtom. Dessa volymförändringar äro minst hos fasta kroppar, större hos vätskor och störst hos gaser. Fock 1Fys. 25 (1853).
-INNEHÅLL~002, äv. ~200. (innehåll mätt i) volym. RedALärMöt. 1896, s. 201. Ett mätetal för exempelvis behållarens volyminnehåll eller massa. SvPappersT 1983, nr 15, s. 22.
(3 slutet) -KNAPP. jfr knapp, sbst. 4 a β. AB 3/11 1948, s. 10. En tv med volymknappen nerdragen till noll. FaluKurir. 5/4 2013, 2: 8.
(3 slutet) -KONTROLL. om styrfunktion (hos ljudanläggning) för högtalares ljudvolym; äv. konkret, om reglage l. knapp o. d. med sådan funktion. I ändamål att upprätthålla konstant ljudstyrka i högtalaren .. utrustar man mottagaren med s. k. automatisk volymkontroll. SvTeknUppslB 2: 367 (1939). Ljudstyrkan regleras som på en radio, med en volymkontroll. TSvLärov. 1949, s. 322.
(2, 3) -MINSKNING. (volym- 1860 osv. volyms- 18221931) minskning av volym; särsk. (till 3) i fråga om produktion l. försäljning o. d.; jfr -förlust, -förminskning, -sammandragning. Ehrenheim Phys. 1: 263 (1822). Den vid blandning af ether med mjölk inträffande obetydliga volymminskningen, togs här såsom oväsendtlig ej med i beräkningen. ÖfversVetAFörh. 1860, s. 476. Varslen ska ses som ett resultat av en volymminskning men även som en konsekvens av ett rationaliseringsbehov för att långsiktigt förbättra lönsamheten. Ljusnan 4/10 2012, s. 4.
-MÅTT. mått (se mått, sbst.4 1) på volym, volymenhet. Av använda volymmått är kubikmetern löst mått obetingat det bästa (för ved). HbSkogstekn. 769 (1922).
-MÄSSIG. särsk. till 3: som rör l. avser volymen; i sht ss. adv. SvD(A) 28/4 1936, s. 19. Om malmexport och oljeimport borträknas motsvarar detta volymmässigt en fjärdedel av den samlade svenska utrikeshandeln. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 24.
(2, 3 slutet) -MÄTARE. (i sht i fackspr.) särsk. till 2: instrument l. anordning för mätning av volym; jfr volumeter. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 133. Medels en volymmätare kan man grafiskt registrera det ifrågavarande mjölkflödet. Landtm. 1924, s. 571.
(2, 3) -MÄTNING. (volym- 1922 osv. volyms- 1913) särsk. till 2. 2NF 18: 837 (1913). Sedimentets ökning med tiden kan .. bestämmas antingen genom vägning eller volymmätning. LAHT 1928, s. 37.
-PROCENT. (volym- 1828 osv. volyms- 18471949) (i sht i fackspr.) procent av ngts (vanl. en vätskas l. ett ämnes) volym; särsk. i fråga om alkoholhalt. Berzelius Kemi 5: 1036 (1828). Alkoholhalten i en vätska anges antingen i volym- eller viktprocent vid en viss normaltemperatur. 2UB 4: 567 (1899).
-SAMMANDRAGNING. (numera bl. ngn gg) jfr -minskning. Vid alla föregående .. analyser (av luften) bestämmes vätehalten indirekt, nämligen genom volymsammandragningen vid förbränningen. KemT 1908, s. 179.
-SKALA. (i sht i fackspr.) skala (se skala, sbst. 1) (på instrument) för mätning l. angivande av volym; äv. motsv. skala, sbst. 2, i fråga om storleksrelation mellan volymer (jfr rymd-skala). En qvantitet torr luft eller gas, hvars volym afläses på en vidfästad volymskala (på manometern). Fock 1Fys. 158 (1853). Ibland händer det att tal representeras av bilder av tredimensionella föremål och ett korrekt sådant diagram baseras på att volymskalan = (längdskalan)3. Gamma BeskrStatist. 66 (1972).
-TAL. särsk. (numera bl. tillf.) till 1: volymantal. AGSilverstolpe Bokst. 49 (1811). Hvad storleken (av bibliotekets samlingar) angår torde antalet arbeten (icke volymtalet som naturligen var större) i Gustaf Adolfs donationer hafva stigit till öfver 8,000. Annerstedt UUH II. 2: 335 (1909).
-TON. (volym- 1917 osv. volyms- 1922) (i fackspr.) ss. ä. enhet för angivande av fartygs dräktighet, registerton; jfr ton, sbst.3 1, o. rymd-ton. VFl. 1917, s. 54.
-UTVIDGNING~020. (volym- 1897 osv. volyms- 1898 (: volymsutvidgningskoefficienten)1949 (: volymsutvidgningskoefficient)) jfr -ökning. Ericsson Ur. 131 (1897).
Ssg: volymutvidgnings-koefficient. (i fackspr.) jfr koefficient 2. Med volymsutvidgningskoefficienten för en kropp .. menar man förhållandet mellan volymsutvidgningen för 1 grads temperaturförhöjning samt volymen vid 0˚. Moll Fys. 2: 11 (1898).
-VIKT. vikt per volymenhet, densitet; särsk. (i sht i ä. fackspr.) ss. mått för poröst ämne l. material, liktydigt med: skrymdensitet; förr äv. om vikten av en kropps l. ett föremåls aktuella volym i förhållande till vikten av samma volym vatten; jfr rymd-vikt. LAHT 1893, s. 230. Efter kolningen upptager träkolet alltid något vatten, som ökar volymvikten. Bergström Kol. 103 (1922). Träets vikt i förhållande till vatten brukar angivas dels som specifik eller egentlig vikt, dels som volymvikt. HantvB I. 2: 9 (1934). Skrymdensitet, hellre än: .. volymvikt. TNCPubl. 84: 189 (1986).
(2, 3) -ÖKNING. (volym- 1897 osv. volyms- 1931 osv.) ökning av volym (hos ngt); jfr -expansion, -utvidgning. SvD(A) 20/3 1897, s. 2. Massatillväxten hos ett träd är liktydigt med den årliga volymökningen av dess stam. Geete o. Grinndal 73 (1923). En volymökning på annonssidan och ett ökat krav på service och snabbare annonsproduktion gör att vi söker en kunnig layoutman på vår annonsavdelning. DN(A) 19/2 1964, s. 40.
B († utom i ssgrna -enhet, -ökning): VOLYMS-DEL, -ELEMENT, -ENHET, -FÖRMINSKNING, -MINSKNING, -MÄTNING, -PROCENT, -TON, -UTVIDGNING, -ÖKNING, se A.
Spoiler title
Spoiler content