publicerad: 2010
TÄCKA täk3a2, v.1 -er, -te, -t, -t (OPetri 1: 98 (1526: ofwertecker) osv.) (pr. pass. -es Psalt. 109: 29 (öv. 1536: offuerteckes) osv.; -s LBÄ 33–35: 3 (1800) osv. — ipf. -ade BtÅboH I. 1: 62 (1600); -te Neh. 3: 6 (1541) osv.). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se d. o.), -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (†, Heinrich (1814: Tafeltäckerska)).
Ordformer
(förr äv. th-, -e-, -ee-, -æ-, -c-, -ch-, -ckk-, -k-, -kk-; -a (-e) 1556 osv. -ia (-ie, -ja) 1526 (: förtäckia)–1755. -is, pass. inf. 1586)
Etymologi
[fsv. þäkkia; motsv. fd. tække, d. tække, dække, fvn. þekja, mlt. decken (t. decken), feng. þeccan (eng. thatch); avledn. av TAK, sbst.3 — Jfr DETEKTIV, DÄCK, sbst.1, DÄCKA, v.2, DÄCKEL, GEDAKT, TEGEL, TÄCKE, TÄCKEL]
1) (numera mindre br. utom i a) förse ((takstomme på) byggnad) med tak, lägga tak på (jfr BETÄCKA 4 a, TAKA, v.3); äv. dels abs., dels med obj. betecknande tak (se a). Neh. 3: 6 (Bib. 1541). Teckia enn ny Ladu. GripshR 1556, s. 63. Huadh ther till hörer, som är täckia, bota och byggia, thet skole .. Domkyrkiors Sydslomän .. bestyra. KOF 1: 472 (c. 1618). Patronus ecclesiæ är skyldigh att täcka kyrckjan. RP 6: 404 (1636). Tillåtes dem fäm skeppund koppar otullat till deres kyrkios täckning. RP 8: 114 (1640). Packhuset upbygges nu för täkning och blir snart färdigt. HH XXXII. 2: 245 (1783). (Han) hade varit med om att täcka brygghuset i prästgården. Bergstrand-Poulsen GMänn. 17 (1930). — jfr OM-, TAK-TÄCKA o. O-TÄCKT. — särsk.
a) (fullt br.) i uttr. täcka tak, förse yttertak med beklädnad. VgFmT III. 3–4: Bil. 2, s. 27 (1583). Än ägher han täcke tiugho alna nytt taak åhrlighen. Lagförsl. 167 (c. 1609). Slåå Tegel, klyf Wedh, täck Taak, kasta vp Leer. IErici Colerus 1: 135 (c. 1645). (Räkenskaperna upptar) til taaketz täckiande 1980 stycken Bleck ny koppar. SthmSlH 2: 45 (1692). Besigtningsmännen .. tilsade Daniels hustru at innom 8 dagar låta upmura skorsten och täcka taket vid 8 sk. böter. EtnolKällskr. 2: 121 (1792). Släta tak blevo mindre kostsamma att bygga och att täcka. Josephson Tessin 2: 50 (1931). — jfr AV-, OM-, TAK-TÄCKA m. fl.
b) med särskild tanke på materialet som används vid takbeklädnad, numera bl. i p. pf. i uttr. täckt med (tegel l. koppar l. halm o. d.), försedd med (tegel osv.). Ett korsvirkeshus täckt med halm. Om thet stora hws teckias skall med tegell eller brædhe. G1R 4: 119 (1527). The tu tornn .. hvilke icke tiänlige ähre till att late tecke medh bly. G1R 28: 42 (1558). Stjelken (av strandråg) .. synes vara ganska tjänlig at täcka hus med. Kalm VgBah. 73 (1746). Magasin af timmer, till en del brädfodradt, och täckt med stickor. PT 1896, nr 147, s. 1. Festligt målad i Falu rödfärg och täckt med tak av Glava skiffer gör .. (Värmlandsgården på Skansen) ett magnifikt intryck. Fatab. 1954, s. 8. — jfr BLY-, BRÄD-, GRÄS-, HALM-, PLÅT-, SKIFFER-, TEGEL-, TORV-TÄCKA o. PAPP-, SADELTAKS-, SPÅN-, TEGEL-TÄCKT m. fl.
c) ss. vbalsbst. -ning särsk. konkret, om takbeklädnad (jfr TAK-TÄCKA, sbst.); förr äv.: tak. Een embetisman som achtar på kirkienes mwr och tæckning. G1R 4: 318 (1527). På det täckningen öfver hela blockhuset må få denna höjd .. så måste takbjelkarne utspringa 3 f. utanför väggarne. Hazelius Bef. 116 (1836). Täckningen bestod mestadels af tegelpannor, dels kupiga som våra, dels släta med upphöjda ränder. Palmblad Fornk. 2: 263 (1844). Taket i hans bostad var så förfallet, att det regnade in. En af hans beskyddare lät då förse det med ny täckning. Schück VLittH 1: 577 (1900). Wigforss Minn. 2: 187 (1951). — jfr SPÅN-, TEGEL-TÄCKNING.
2) [utvecklat ur 1] (i syfte att skydda l. dölja l. tillsluta ngt l. ngn) lägga ngt över (ngt l. ngn, äv. sig), hölja över, betäcka; skyla; särsk. i uttr. täcka ngt (l. ngn l. sig) med ngt; särsk. med avs. på huvud l. ansikte; äv. mer l. mindre bildl. (se särsk. c). G1R 4: 93 (1527). All tyygh .. skola the tagha, och leggia itt golt klädhe ther offuer, och teckia thet medh itt teckilse aff tachs skin. 4Mos. 4: 12 (Bib. 1541). Emedan bruden war myckit hafwande befalte iag hon skulle wijgas med täckt hufwud. VDAkt. 1699, nr 80. Badåhl kalla desse skäreboar den (ål), som merendels i Medio Maji lägger sig helt naken uppå sjöbottn, utan at täcka eller skyla sig i äfjan. Enholm Anm. 1: 14 (1753). (Apan) förstår att täcka sig med palmblad till skydd mot köld och väta. Rein Psyk. 2: 81 (1891). (Militärgods transporteras i undantagsfall) å öppen godsvagn, varvid järnvägsmyndighet vid behov tillhandahåller presenning för godsets täckning. SFS 1935, s. 522. För att kakan ej skall bli bränd (i ugnen), kan man täcka den med ett fuktat papper. StKokb. 35 (1940). — jfr AV-, FÖR-, UPP-, ÖVER-TÄCKA o. FÖR-, O-TÄCKT m. fl. — särsk.
a) med avs. på växt o. d.; äv. abs.; ss. vbalsbst. -ning särsk. konkret, om skydd l. hölje. Kråkenedan, tå är godt täckia, ty thet rijffz aldrigh aff Wäder. Bondepract. F 4 a (1662). Winrankorne upledes för wäggarne och lägga sig på taken, utan at frysa för allmänna wintrarne, och utan at täckas. Linné Sk. XI (1751). Man kan .. täcka fröet med därtill beredd, finsållad jord. Abelin VTr. 44 (1903). I sydligaste trakten av Sverige övervintrar den (dvs. fuchsian) ute under täckning. Ekbrant VVRumsväxt. 171 (1955). — jfr NATT-, RIS-TÄCKNING.
b) med avs. på ngt mer l. mindre öppet: lägga över l. täppa till (med ngt (särsk. lock l. lucka) som mer l. mindre liknar l. påminner om ett tak). Rulla .. (frikadellerna) vthi hackelsen, och så lät them bakas vthi en Stuffpanna eller teckt Kopparpanna. Salé 26 (1664). Det är sent att täckia Brunn, sedan Barnet är druncknet. Celsius Ordspr. 11: 228 (c. 1710). (Avdikningen) utföres medels öppna eller täckta diken. Juhlin-Dannfelt 3 (1886). Klarinetten .. (har) minst 13 tonhål af hvilka 8 täckas direkt med fingrarna, de öfriga af klaffar. Uppl. 2: 442 (1908). Stridsvärn och förbindelsevärn kunna .. utbyggas från öppna till täckta och i senare fallet liksom skyddsrummen göras splittersäkra och fullträffsäkra. ArtillRegl. 1940, 2: 47. — jfr FÖR-TÄCKT. — särsk. i p. pf.
α) mus. om orgelpipa: som är försedd med hatt l. tapp i övre ändan; äv. om stämma: som består av sådan pipa (jfr GEDAKT). Hülphers Mus. 309 (1773). De täckta piporna stämmas lägre genom lockets eller proppens upplyftande och högre genom desammas nedtryckande. Lagergren Orgelsk. 1: 5 (1894). Fornv. 1933, s. 343 (om stämma). jfr HALV-TÄCKT.
β) om åkdon l. båt l. bil o. d.: försedd med (upp- o. nerfällbart) skydd l. tak mot väder o. vind (l. sjö). Schroderus Comenius 455 (1639). Bondhustru kan åka på öpen släde utan skada, då fruen nedbäddad, stoppad, pälsat i täckt wagn frys. Linné Diet. 1: 89 (c. 1750). 2SAH 60: 70 (1883; om båt). Aldrig hade jag kört en täckt bil under de mer än 20 år, som jag haft bil. Att börja med tyckte jag, att man kände sig instängd. Henning HbgMinn. 1: 381 (1950). jfr HALV-TÄCKT.
γ) om gång l. rum o. d.: som är tillsluten ovantill. Täckt gång af torf och sten. Barchæus LandthHall. 63 (1773). Övedsklosters herrgård .. (med) sin fina, gammaldags trädgård med klippta häckar, täckta lövgångar .. och rätskurna gräsmattor. Lagerlöf Holg. 1: 57 (1906). Centralrummet .. var täckt av en kupol. Thordeman KyrkArkit. 52 (1923). jfr HALV-, KUPOL-TÄCKT.
c) i mer l. mindre bildl. anv.: dölja l. hemlighålla o. d. (ngt); särsk. ss. förled i ssgrna TÄCK-ADRESS, -NAMN, -ORD m. fl. Konsten, hwilka thesse skrymtare här brukade til at teckia och förbloma theras egen skalckheet .. medh. LPetri ChrPina C 5 a (1572). Alltså motte och mine feell och errata genom E. K. M:ttz nåde blijfua techte och med min rättrådige välmening endtskyllade. AOxenstierna 2: 310 (1617). Han behöfde omswep at täcka sin nedriga afundsjuka. Lagerbring 1Hist. 4: 187 (1783). Att skarpsinne lika ofta användts till att täcka svårigheter som till att upptäcka sanningen. Quennerstedt Agnost. 53 (1888). Dålig smak (hos margarin) kan .. ej ”täckas” med kryddor. TT 1894, Allm. s. 176. — jfr AV-, FÖR-TÄCKA o. FÖR-TÄCKT.
3) mer l. mindre fullständigt skapa l. bilda ett (sammanhängande) täcke l. skikt o. d. över (ngt), breda ut sig över; särsk. (o. i sht) om ngt sakligt: (gm sin riklighet l. beskaffenhet) bilda ett sådant täcke osv. över (ngt), särsk. dels om snö l. is l. växter l. hår o. d., dels om färg o. d. (se a); äv. i uttr. täckt sot (se SOT, sbst.3 2 a β); förr äv. refl.: vara (l. bli) övertäckt (med ngt); äv. oeg. l. bildl. (se särsk. c, d). Täck väggarna med målningar. Vitsipporna täckte marken. Isen täcker sjöarna. Prydnadssaker täckte bokhyllan och bordet. Linc. Qq 4 a (1640). Jorden, som med snö war täkt. Frese VerldslD 55 (1717, 1726). De höga trotsiga borgarna ha fallit och murgrönan täcker deras ruiner. Geijer Minn. 151 (1810, 1834). Markerna täckte sig med strålande orchideer. Bremer Fad. 151 (1858). Vi råda .. (att) vid början af broderiet .. täcka de af mönstret öppet lemnade ställena med bottenfärgen. NJournD 1858, s. 5. Sediment, vilka .. synes täcka en stor del av Försjöns botten. SvGeogrÅb. 1952, s. 31. Han hade ett grått profetskägg som täckte det smala fågelbröstet. Lo-Johansson Förf. 37 (1957). — jfr SAND-, SKUM-, SNÖ-TÄCKA o. JORD-, SAND-TÄCKNING samt BLAD-, IS-, JORD-, LAV-, MOLN-, SKOG-, SLAM-, STJÄRN-TÄCKT m. fl. — särsk.
a) (i sht i fackspr.) om färg o. d.: (helt o. hållet) dölja (underlag o. d.); äv. abs.; särsk. i p. pr., i mer l. mindre adjektivisk anv., om (förmåga hos) färg: som kännetecknas av att ge ett ogenomskinligt resultat. VetAH 1793, s. 131. Färgen måste täcka väl, d. v. s. den måste innehålla så mycket färgämne, som fordras för att dölja det strukna föremålets färg. AHB 131: 4 (1887). Med avseende på färgernas förmåga att täcka underliggande färglager .. indelas de i laserande (genomskinliga) och täckande färger. Elge BoktrK 102 (1915). Cinnober är det vackraste och briljantaste av alla mineralfärgämnen med stor täckande förmåga. Starck Kemi 165 (1931).
b) (†) duka (bord o. d.); särsk. dels i förb. TÄCKA AV, TÄCKA UPP, dels i uttr. täcka taffel (se TAFFEL, sbst.1 I 2 a). (På tavlan ser vi) familjen samlad omkring det täckta bordet .. Jungfrun kommer med maten på ett fat. Kulturen 1950, s. 8.
c) i oeg. l. bildl. anv., i fråga om att ha visst (heltäckande) omfång l. viss bevakning o. d. i tid l. rum: omspänna l. spänna l. räcka över (ngt), omfatta; ha uppsikt l. räckvidd över; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare: utbredning; äv. oeg. l. bildl. Undersökningen täcker hela efterkrigstiden. Galoppen varade i 27 minuter och täckte ungefär mellan 6 à 7-tusen meter. SD(L) 27 ⁄ 9 1894, s. 8. Höken täcker hela skogen. Lagercrantz EndSomm. 68 (1937). En klar diagnos, som täcker framtiden. KiromantHeml. 45 (1946). Den (väder)station som täcker Göteborg och Västkusten finns på Såtenäs utanför Lidköping. GbgP 3 ⁄ 6 1988, s. 52. Ett samgående skulle innebära att det nya företaget .. skulle få landsomfattande täckning. NTeknik 1999, nr 3, s. 11. — särsk.
α) särsk. med avs. på behov: fylla, tillfredsställa. LärovKomBet. 1884–85, III. 2: 73. Egen kraftstation täckte, om ej hela, så dock en stor del av kraftbehovet. De Geer Bergsl. 64 (1951). Åtta till tio städer får lärarhögskolor, och dessa beräknas täcka nu förutsedda behov. DN(A) 16 ⁄ 8 1964, s. 5.
β) [jfr motsv. anv. av eng. cover] om journalist o. d.: bevaka o. rapportera om l. från (ngt); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare: bevakning. Tvåhundra tidningsmän ”täcker” den stora händelsen. GHT 6 ⁄ 8 1966, s. 4. En tidning som inte har DN:s breda täckning av händelserna. Ortmark Makthav. 331 (1969). Hon täcker nu Norden för Business Week och skriver om energifrågor. DN 5 ⁄ 11 1993, Bil. s. 5.
γ) i fråga om (mottagande av) signaler för mobil telefoni l. mobilt bredband o. dyl. ss. vbalsbst. -ning särsk. konkretare dels: räckvidd (se d. o. 1 (d)), dels: möjlighet att ta emot signaler. Det är för dålig täckning för mobilen. Denna operatör har den bästa täckningen. I Stockholm har de tre (mobiltelefon)företagen fullständig täckning – på sina kartor. I verkligheten bryts samtal på de mest oväntade ställen. SvD 13 ⁄ 4 1997, s. 1.
d) i oeg. l. bildl. anv.: fullt motsvara (ngt), överensstämma l. sammanfalla med; särsk. i uttr. täcka varandra; förr äv. refl., i uttr. täcka sig med ngt, stämma överens med ngt, svara mot ngt, överlappa; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare: grund l. underlag l. motsvarighet l. stöd o. d., särsk. i uttr. ha täckning för ngt, ha grund osv. för ngt; jfr c, 4. Det finns ingen täckning för det i lagen. Liktydande begrepp, som i alla afseenden täckte hvarandra. Biberg 1: 2 (c. 1814). Innehåll och form täckte hvarandra. Strindberg NRik. 188 (1882). Att få en öfversättning, som täcker originalet, är i alla fall omöjligt. PedT 1891, s. 186. Innehållet täcker sig noga med 1531 års tryck. KyrkohÅ 1909, s. 63. (De) tyckte att min kommentar täckte deras egentliga avsikter. Wigforss Minn. 2: 354 (1951). Yrkesinspektionens representant .. (kom) för att bilda sig en uppfattning om skyddsombudet hade täckning för sitt handlande. Karnstedt Gnistsk. 274 (1990).
4) [utvecklat ur 2, 3 d] i sht ekon. lämna l. skaffa ersättning för l. medel till (utgifter o. d.), ersätta, bestrida (se BESTRIDA, v.2 2); äv. med sakligt subj.: utgöra fullgod ersättning l. säkerhet (se d. o. 3) l. betalning för (kostnad l. skuld l. skada o. d.), ersätta (kostnad för skada o. d.) fullt ut; förr äv. dels i p. pf. om person: ha säkerhet, vara tryggad, dels [jfr motsv. anv. i d.] refl.: skaffa sig en vara för att säkra senare leverans utan prisstegring; jfr BETÄCKA 10 b. Försäkringen täckte inte skadorna. Då jag anser mig wara fullt täckt för min inteckning, tänker jag icke sluddra bort den. Nordström SthmFirmH 240 (i handl. fr. 1829). Hvarje elev betalar för hel lärokurs en pensionsafgift af 960 kr., hvaraf täckas kostnader för böcker, instrument m. m. Sthm 1: 383 (1897). Vetemarknaden var rätt så livlig .. Särskilt de engelska kvarnarna behövde täcka sig och köpte därför relativt villigt. SvD(A) 1930, nr 192, s. 13. En fjärdedel av denna kredit skulle täckas genom rysk import till Danmark. GHT 1934, nr 79 A, s. 11. Att transaktionen företogs just i syfte att täcka Liljegrens skulder för Diplomatariet, lider intet tvivel. Schück VittA 8: 168 (1944). Vår penningförlägenhet var till en början så stor, att styrelsen för att täcka de nödvändigaste utgifterna måste skriva på växlar. Kulturen 1948, s. 4. Stora förluster hade täckts. Thoresen AktivBudg. 192 (1981). Kassan användes bland annat för att täcka spritnotor i ett landsting där det råder uttryckligt alkoholförbud vid representation. SvD 7 ⁄ 9 1998, s. 4. — särsk. ss. vbalsbst. -ning konkretare: medel (insatta på bank o. d.) som till fullo motsvarar viss ekonomisk förpliktelse; tillgångar motsv. ngts värde; äv. dels: (penning)medel till likvidering (för ngt), betalningsmedel, likvida medel, dels: ersättning l. gottgörelse. Smedman Kont. 7: 84 (1874). Stora sedelutgifvande banker, hvilka kunna använda rå ädel metall och främmande mynt till täckning af sina sedlar. EkonS 1: 265 (1893). Den internationella värdeöfverförseln .. förmedlas hufvudsakligen genom växlar, hvilkas täckning består antingen i varor eller reda penningar eller i andra värden. EkonS 2: 485 (1899). Den, som uppsåtligen utställer check, för vilken täckning saknas, kan ådraga sig straff för bedrägeri. Hernberg Rättsh. 450 (1922). Konsekvensen blir att man får dubbeltäckning för sjukdomsfall som inträffar utomlands, men ingen täckning alls för sjukdomar som man har med sig. DN(A) 30 ⁄ 10 1964, s. 41. Det jag inte har betalt har jag täckning för på girot. Salje LivStränd. 87 (1967). — GULD-, SEDEL-TÄCKNING.
5) [utvecklat ur 2] (med vapenmakt) skydda (ngt l. ngn) mot fientligt anfall o. d., försvara; särsk. med obj. betecknande landområde l. häravdelning l. strategisk punkt l. operation o. d.; äv. med refl. obj.: skydda sig, ta betäckning. RARP 6: 348 (1658). Såsom intet nödigare är än at wäl kunna täckia sig för Fiendens Skått, altså fordras (osv.). Rålamb 8: 55 (1691). Skulle fienden .. börja att företrädesvis begagna kasteld, så måste tredje parallelen batterier täckas. Hazelius Bef. 328 (1836). Nogent-sur-Seine (skulle) befästas för att täcka Paris mot en sydost anryckande fiende. KrigVAH 1882, s. 77. Då amiralen Klas Sparre längre fram på sommaren med återstoden av flottan utgick för att täcka en transport till Pommern. SvFlH 2: 140 (1943). Poliskonstapel Törnquist kliver ur bilen för att titta på passet. Anton Nordström ”täcker” honom inifrån med en kpist. SvD(B) 13 ⁄ 2 1967, s. 26. — jfr O-TÄCKT. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. av eng. cover] sport. i fråga om taktiskt försvarsspel i bollspel o. d.: markera (motspelare) o. begränsa dennes (handlings)utrymme, ställa sig för; äv. abs.; äv. med avs. på dels boll o. d.: skydda, bevaka, dels skott: ställa sig i vägen för. Vid placeringen bör .. noga observeras, att man i görligaste mån bör ”täcka” den forward man är satt att bevaka. Husén Fotb. 80 (1918). Roland Nilsson täckte skott i stället för att markera frie målskytten. GbgP 18 ⁄ 9 1988, s. 50. SvD 14 ⁄ 5 1992, s. 30 (med avs. på boll). När en människa gör ett felpass hänger det på om resten av laget täcker eller inte. GbgP 24 ⁄ 5 1995, 2: 35.
b) i oeg. l. bildl. anv., med avs. på person: beskydda l. värna; göra säker (o. fri från fara). Samtiden 1871, s. 146. Så godt jag kunde sökte jag täcka honom vid ett ytterst hetsigt anfall i andra kammaren. De Geer Minn. 2: 204 (1892). Kommer det så till brottsliga övergrepp, då veta dessa människor, att de täckas, skärmas och skyddas av sitt parti. SvD(B) 1927, nr 192, s. 2. Kritikerna har menat att uppgörelsen med det förflutna är alltför halvhjärtad och att också den nya partiledningen fortsätter att täcka personer som förlorat allt förtroende. SvD 4 ⁄ 12 1989, s. 5.
Särsk. förb.: TÄCKA AV10 4. (numera bl. tillf.) till 2: avtäcka (ngt); förr äv. (till 3 b) med avs. på taffel: duka av. Att inthet så profuse måtte tillgå, uthan sedan tafelen tecktes af, ophöra medh drickande under sviten och folcket. RP 10: 564 (1644). Det första Inge gjorde var att täcka av spegeln. Hedberg Prins 206 (1936). jfr avtäcka. —
TÄCKA FÖR10 4. till 2: skyla l. dölja (ngt) gm att täcka det; särsk. med avs. på fönster: hänga för gardin l. skynke o. d. Tholander Ordl. (1872). Man täckte icke endast för fönstren (vid dödsfall), utan väggar och tak kläddes även. Hagberg DödGäst. 220 (1937). jfr förtäcka. —
1) till 3 c: omfatta (ngn l. ngt) l. spänna över (ngt); äv. (till 3 d): motsvara. Att socialdemokraterna och folkpartiet bättre än någon annan gruppering täcker in de stora konsument- och löntagargrupperna. DN 19 ⁄ 1 1971, s. 3. Bara för att täcka in Sovjet skulle krävas övermänskliga färdigheter i olika tungomål. Här gör Radio Free Europe och Radio Liberty en stor .. insats. SvD 15 ⁄ 1 1990, s. 2. Antisocial personlighetsstörning är ett annat begrepp som i viss mån täcker in den psykiatriska termen (psykopat). DN 2 ⁄ 8 1994, s. A2.
2) till 4: täcka (ngt). Täcka in skattebortfallet. DN 11 ⁄ 7 1970, s. 2. Eftersom försäkringen inte täcker in allt. GbgP 1 ⁄ 7 1988, s. 2. —
1) till 1: lägga nytt tak på (byggnad); äv.: förse (tak) med ny beklädnad. Du måste rätt taga en klok täckare som just tar af tacket och täcker vm så mycket som otät ähr att för gudhskul han blif:r täckt. KKD 7: 15 (1701). Norra taksidan skulle ha täckts om, det fick anstå. Eklundh Folk 20 (1918).
2) (†) till 2: stoppa om (ngn, äv. sig). KlädkamRSthm 1561, s. 59 b. (Hon) kom barhufvad ut på gården för att täcka om henne i släden. Hertzberg Canth Lifsb. 2: 97 (1886). Pettersson Bergroth Högsv. 100 (1958). —
TÄCKA TILL10 4. (numera mindre br.) till 2: täcka (över) (ngn l. ngt). Om någhor .. gräffuer ena groop, och täcker henne icke til .. tå skal (osv.). 2Mos. 21: 33 (Bib. 1541). Pulvis viperarum .. tages in i Öhl eller Cardobenedictae-watn, och täckes Patienten wäl till, och swettas. Lindh Huuszapot. 270 (1670). Massan .. lägges i ett stenfat eller dylikt samt täckes väl till. Grafström Kond. 45 (1892). IllSvOrdb. (1964). jfr tilltäcka. —
1) (†) till 1: förse (byggnad) med tak l. förse (tak) med beklädnad. Borstugu taket skal teckes op och golff inlegges. Murenius AV 253 (1653). Prästegårdz hwsen täcker församblingen vp. VDAkt. 1661, nr 411.
2) (†) till 2: avtäcka (ngt); äv. bildl.: avslöja, bringa i dagen. Neij täckom intet opp hwad de .. sorgfälligt döllia. ÖB 40 (1712). Då skal, wid sannings solen klara, / Den mörka werden täckas opp. Nordenflycht QT 1745, s. 50. Heinrich (1814).
3) (†) till 3 b: duka (bord); äv. utan obj. 2 st hustrur som haffwa täckt up borden. HovförtärSthm 1643, s. 561. At de, som täckte up, skickeligen tilpyntade tafelen. Dalin Hist. III. 1: 620 (1761). Möller (1807).
4) till 3 c: omfatta (ngt), täcka. DN 12 ⁄ 11 1968, s. 13. Den franska ”Guide Michelin”, Europa-Guiden, som täcker upp restauranger, hotell m m i 57 storstäder i 17 europeiska länder. DN 18 ⁄ 4 1989, s. 39.
5) till 3 c α: täcka (behov o. d.); äv.: kompensera för (ngn l. ngt); fylla; äv. abs.: fylla upp. Facket anser att vakanser inte täcks upp. SvD(A) 15 ⁄ 2 1977, s. 10. Att Andrew är alltför bra på att hyra in de bästa regissörerna, koreograferna och sångarna för att täcka upp en ganska mager talang. SvD 20 ⁄ 9 1985, Weekend s. 10. På grund av bristande personalresurser har inte sjukvårdsförvaltningen möjlighet att täcka upp behovet i kommunal regi. GbgP 16 ⁄ 9 1988, s. 8. Det (är) mest timvikarier som täcker upp på avdelningarna. DN 26 ⁄ 9 1994, s. D16.
6) till 4, med anslutning till 2: ersätta (o. dölja) (förlust o. d.). Man (var) tvungen att täcka upp förluster som den avskedade fd verkställande direktören åsamkat företaget. DN 20 ⁄ 2 1975, s. 1. Ingen vet i dag hur mycket i dessa affärer och avtal som är ren luft .. DN redovisar .. hur strömmarna .. flödat när Fermenta .. ”täckt upp” uteblivna vinster från affärer som spruckit. DN 19 ⁄ 12 1986, s. 1. —
TÄCKA ÖVER10 40. till 2: lägga över l. skyla l. dölja (ngt l. ngn), täcka (jfr täcka till); äv. bildl. Item Erich van Mönicken til ath teckie offuer krwth släderne m(edh) nidh til Vestergötlandh Torre Oxehudar. VaruhusR 1540. Sedan täckes byttan öfwer med kläder, som bindas wäl til med rep. Warg 633 (1755). Att .. tala om kultursyntes är att täcka över den faktiskt föreliggande svårigheten. SvTeolKv. 1932, s. 115. De (lastade) bärstångsbördorna, som innehöll guld och pärlor och andra kostbara ting, på skottkärrorna och täckte över dem väl. Malmqvist BerTräskmark. 1: 322 (1976).
Ssgr: A: (2 c) TÄCK-ADRESS. adress använd i syfte att skydda l. hemlighålla ngns verksamhet l. vistelse; jfr skydds-adress. Nyckeln rekvirerades i Jonny Sjögrens eget namn men under en täckadress. Östergren (cit. fr. 1931). Det visade sig att både KGB och CIA valt samma skrotlyftningsinstitut som täckadress och brevlåda. DN 13 ⁄ 9 1990, s. A16. —
(2) -ARK. särsk. boktr. ogenomskinligt ark (se ark, sbst.2 a). NordBoktrK 1905, s. 328. För vissa ändamål, där ogenomskinlighet är av vikt, tillverkas kartong med mellanark av mörkt, ogenomskinligt material och med täckark av högvit färg. HantvB I. 5: 303 (1937). —
(2) -BARK. i sht trädg. sönderdelad bark (se bark, sbst.1 1) för täckning av jord. Rosorna måste ha vinterskydd .. Har du ont om jord i rabatten kan du pröva med täckbark. Expressen 23 ⁄ 9 1990, s. 12. —
(2) -BEN. (i fackspr.) i fråga om hudskelett hos ryggradsdjur; jfr hud-ben. BonnierKL 10: 752 (1927). Täckben .. (dvs.) ben som ej bildats genom förbening av primordialskelettets brosk utan genom förbening av subkutan bindväv. Björn BiolOrdl. (1976). —
(2 c) -BENÄMNING. (numera bl. tillf.) täckord. Täckbenämningar äro överenskomna ord, vilka användas för att beteckna vissa förband. SoldISign. 1945, s. 23. —
(3) -BERG. geol. av sedimentära bergarter bestående berg som täcker urberg. Ramsay GeolGr. 1: 2 (1912). Under ett mot norr allt mäktigare täckberg av kretaciska bergarter ligger den ena kolrika synklinalen efter den andra. Ymer 1953, s. 52. —
(2) -BETT. odontol. jfr bett 7 slutet. SvTandläkT 1932, s. 232. Täckbett (dvs.) ett tillstånd där överkäkens framtänder biter ovanligt långt ned över underkäkens tänder. Lindskog o. Zetterberg (1981). —
(2) -BJÄLKE. (†) bjälke med täckande funktion. Kommer ofvanpå .. (bärbjälkarna) ännu ett hvarf bjelkar, som sluta tätt tillsammans, så få de namn af Täckbjelkar. Stål Byggn. 1: 285 (1834). SAOB M 899 (1944). —
(2) -BLAD. om var o. en av de talrika bladslidor som omger majskolv; förr äv.: stödblad. Täckblad .. (dvs.) ett från bladen på samma växt skiljaktigt blad, som sitter under blommorna och blomstjelkarna. Marklin Illiger 387 (1818). (Majs)kolfvarnas täckblad användas vid papperstillverkningen. UB 3: 329 (1873). särsk. blad som omger en cigarrs o. d. inlaga (se in-laga, sbst. 2 a) o. omblad. Domingo-tobak från Hayti, förekommer sällan i rullar, utan i stora långa blad, och begagnas mest till täckblad på cigarrer. Almström KemTekn. 2: 288 (1845). —
(2) -BRÄDA, äv. -BRÄDE. bräda som täcker (skarv mellan två) andra brädor; särsk. i fråga om bikupa; jfr -list o. fala, sbst.2, lock, sbst.5 2. TByggn. 1859, s. 66. Till bihusets utrustning hör .. täckbräder .. över yngelrum och skattlådor, foderbräda .. foderkropp och foderballong. Hansson Bisköts. 43 (1972). —
(2) -CELL. (i sht i fackspr.) täckande cell (se d. o. 6); särsk. i pl., om sådana celler som bildar yttre skikt på hårstrå. BotN 1881, s. 170. Hårstråna är täckta med så kallade täckceller, som gör dem stryktåliga mot yttre påfrestningar. DN 24 ⁄ 1 1998, s. D2. —
(2 b) -DEGEL l. -DIGEL. (†) degel (se degel, sbst.1 1) som (upp- o. nervänd) tillsluter annan degel (ss. ett lock). Sedan lades det uti en Digel, och Silfret der ofwan uppå, samt med en Täck-Digel til-luterades, at för pusten med en stark hetta uti 1/2 Tima samman-smälta. VetAH 1741, s. 62. Dalin (1855). —
(2 b) -DIKA, -ning. [jfr -dike] i sht lant. anlägga täckdike(n) i (mark), dränera; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om metoden l. om enskild omgång av dränering. NDA 4 ⁄ 7 1861, s. 1. Vid uppgörande af planer för täckdikningar upprättas fullständig täckdikningskarta. SFS 1896, Bih. nr 11, s. 5. Man må bruka sin jord hur rationellt som helst, utdika myren och täckdika markerna. En frostnatt kan komma ändå och göra all mänsklig möda om intet. Västerb. 1931, s. 25. Täckdikningen slog tidigast igenom i England .. på 1840-talet, främst tack vare rörpressar för framställning av tegelrör. Carlsson o. Rosén SvH 2: 489 (1961). jfr rör-täckdika.
Ssgr (i sht lant.): täckdiknings-arbete. abstr. o. konkretare. SFS 1882, nr 59, s. 7. Täckdikningsförman .. åligger att biträda vid täckdikningsarbete. SFS 1921, s. 1739.
-förman. (i sht förr) jfr diknings-förman. I Östergötlands län förestodo 15 ordinarie och 2 extra täckdikningsförmän under tillsammans 2,322 arbetsdagar på 58 ställen dränering af 555,70 hektar. LAHT 1886, s. 327.
-lånefond. (förr) fond varur täckdikningslån utbetalades. Kungörelse angående villkoren för lån från täckdikningslånefonden. SFS 1917, s. 923.
-plan. jfr plan, sbst.1 II 2. LAHT 1883, s. 361. Täckdikningsplan .. kan Du få från lantbruksnämndens rådgivare. Västerbotten 1982, s. 48.
-rör. jfr rör, sbst.3 3. (Det sägs att han) hade insändt en rot i ett täckdikningsrör, hvarest den hade växt så frodigt .. att den fyllde rören fullkomligt till 20 fots längd. HbTrädg. 1: 4 (1872).
(2 b) -DIKE. täckt dike för avledande av vatten (gm i detta nergrävda rör o. d.); jfr gärdsel-, lönn-, rör-, stång-, sug-dike. Täckdiken .. äga i flere hänseenden företräde framför öpna Diken. PhysSH 89 (1776). Även om de oglaserade tegelrören anses lämpligast i täckdiken, finnas alltid sådana platser, där trävirke föredrages. Det är fallet på sank mark, där virket hålles fuktigt. SvSkog. 1394 (1928). jfr ribb-täckdike.
Ssgr: täckdikes-, äv. täckdiks-grävning. (numera bl. tillf.) jfr gräva, v. II 1 a. Till täckdikesgräfning användas särskilda långa smala Spadar. Juhlin-Dannfelt 372 (1886).
-spade. (förr) Gräfningen utföres med särskildt för ändamålet afsedda täckdikesspadar i 4 olika nummer. LB 1: 311 (1901).
-öga. (i fackspr.) om särskilt anordnat utlopp där täckdike mynnar i öppet dike. Täckdikesögon måste underhållas och rensas. Man låter .. ej gärna sugdikena direkt mynna ut i öppna diken, ty dessa utmynningar, s. k. täckdikesögon, äro den del af dikena, som lättast komma i olag. 2UB 4: 34 (1899). —
(2 b) -FAT. (täck- 1658 osv. täcke- 1593–1813. täckes- c. 1600)
1) (förr) fat som täcker l. är avsett att täcka mat(rätt), lock; jfr däck-fat. I hafven åther något anrättat på fatet, men täckefatet är ännu icke pålagt. RA I. 3: 72 (1593). Ett rikt drivet täckfat av mässing av den typ, som hörde till köksutrustningen på de karolinska herrgårdarna. Fatab. 1957, s. 199.
2) (†) om snäckan Patella vulgata Lin., skålsnäcka (som har fatformat skal). Retzius Djurr. 112 (1772). Heinrich (1814). —
(3) -FERNISSA. (i fackspr.) i fråga om etsning: fernissa som är täckande. Såsom den bästa täckfernissa för de ställen som under etsningens fortsättande skola skyddas, föreslår Turrel en upplösning af ren och äkta Asphalt i terpentinolja. Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 140. —
(2) -FJÄDER. zool. om var o. en av de konturfjädrar som täcker fågels kropp; i sht i pl.; jfr täckare 2 a. Täckfiädrarna under stierten (på höken) woro snöhwita. Linné Öl. 15 (1745). Täckfjädrar (Tectrices) kallas de små fjädrar som betäcka roten af pennorna. Sundevall Zool. 67 (1864). jfr arm-, hand-, stjärt-täckfjäder. —
(2) -FJÄLL. särsk. bot. jfr fjäll, sbst.2 2 c; särsk. motsatt: fröfjäll. (Ullpilarnas hängen är) inneslutna i ovanligt stora .. knoppar, hvilkas mösslika täckfjäll mycket tidigt affalla. Fries BotUtfl. 3: 282 (1864). De mellan 20 och 30 cm långa kottarna, hos vilka täckfjällen äro kortare än fröfjällen och sålunda ej synliga. Nitzelius BokTräd 322 (1958). —
(2) -FRÖIG. (†) som har täckta frön (inneslutna i en frukt (se frukt, sbst.1 3)), gömfröig. (Barrträdens frön är) ej förvarade i slutna rum, emedan fruktbladen, som skulle kunnat bilda ett sådant, alltid förblifva öppna .. Man kallar dessa växter .. nakenfröiga, under det att alla andra fanerogamer äro täckfröiga. Fries Växtr. 243 (1884). LfF 1914, s. 105. —
(3 a) -FÄRG, förr äv. -FÄRGA. färg (se färg, sbst.1 2) med täckande förmåga l. karaktär; särsk. (i fackspr.) om sådan färg som måla(t)s över grundfärg (se d. o. 1 b). Täckfärgor blandas med mer gummi än laveringsfärgor. Scheutz Ritk. 192 (1832). Täckfärg (dvs.) färg avsedd att bilda det sista skiktet i ett målningssystem, täckskiktet. TNCPubl. 88: 175 (1988). —
(2) -FÖRBAND. förband för täckande av sår o. d.; särsk. (odontol.) i fråga om temporär fyllning. Använd plastfolie som täckförband över salvan. Tandläkaren avlägsnade täckförbandet och rotfyllde tanden. Hygiea 1860, s. 528. Täckförband få .. icke anläggas förr än såret blifvit aseptiskt. Hallin Hels. 2: 816 (1885). —
(3 a) -FÖRMÅGA. hos färg: täckande förmåga; jfr -kraft o. täcknings-förmåga. Blyhvittets stora täckförmåga är en af dess bästa egenskaper. AHB 131: 12 (1887). (Färgen) gulnar inte vid åldring och har god täckförmåga. BeckerFärgfakta 1991, s. 1: 20. —
(2) -GLAS, sbst.1 (sbst.2 se täcke ssgr) (i fackspr.) särsk. i fråga om mikroskopisk undersökning: tunn glasskiva för täckande av preparat (som placerats på objektglas). JernkA 1839, s. 267. De föremål, som skola betraktas i ett mikroskop .. (måste) uppläggas på glasskifvor och betäckas med tunna täckglas. 2UB 2: 271 (1901). —
(2, 3) -GRUND. (numera bl. mera tillf.) lager av täckande färg l. fernissa o. d. som tjänar som underlag vid målning l. skyddande överdrag vid bearbetning av ngt; jfr grund, sbst.1 I 3 b (slutet). Pasch ÅrsbVetA 1846, s. 43. De derefter följande strykningarna, den s. k. täckgrunden, ske ännu icke med den färg, som vagnen skall ha. AHB 131: 101 (1887). —
(2) -GRÖDA. marktäckande gröda (se gröda, sbst. 2) (odlad i syfte att undvika öppen jord kring kulturväxt l. ss. gröngödsling). Ymer 1952, s. 128. Torkskada redan vid insåningsåret motverkas genom tidigast möjliga sådd i väl bearbetad, lagom fuktig jord, bäst genom att fröet radsås för sig omedelbart efter sådd av täckgröda. Sonesson BöndB 355 (1955). Jordförbättra och höstgräv genom att vända ner kompost eller täckgröda efter skörd. Ärt- och bönväxter samt klöver tillför jorden kväve liksom blodmjöl. DN 1 ⁄ 10 2000, s. D26. —
(2) -HINNA. (numera mindre br.) täckande hinna, särsk. dels om hinna som täcker öga hos djur (jfr hinna, sbst. 1), dels om vävnad hos växt (jfr hinna, sbst. 1 c, o. -fjäll). Täckhinna .. (dvs.) en tunn hinna som i synnerhet då Djuren sofva öfvertäcker ögat inunder ögonlocken. Retzius Djurr. 122 (1772). (Ormbunkens frukt består) af en liten ofta till en punkt förkortad pelare (sparofor), omkring hvilken fröna äro fästade på stjelkar, i vinklen af ett litet fjäll, kalladt täckhinna (indusium). Agardh Bot. 2: 429 (1832). Cannelin (1939). —
(2) -HÅR. (i fackspr.) hos vissa däggdjur: hår som täcker underliggande ullhår; äv. koll. Dannström Hering 143 (1848). Nästan alla vilda djurs pälsar bestå av ett täckhår, som är mer eller mindre långt och grovt samt glansigt, och av ett fint hår i botten, bottenullen, som är glanslös men mycket mjuk. SvSlöjdT 1925, s. 93. Pälsen var blöt långt under täckhåren. Ekman Hunden 72 (1986).
Ssg (i fackspr.): täckhårs-ull. om grövre l. längre ull bestående av täckhår. Det oegentliga namnet täckhårsull på fårpälsar, där täckhårstypen dominerar. Form 1933, s. 234. —
(1, 2 b) -HÄLL. (i fackspr., särsk. arkeol.) häll (se häll, sbst.2 3) som täcker l. utgör tak över ngt (jfr -sten); särsk. dels om häll över gravkista o. d. (jfr tak-häll), dels om häll i ugn o. d. (jfr häll, sbst.2 3 a). En lemning af ett .. altarbord står på Nedre Sems utmark .. Täckhällen ehuru afslagen håller 10 fot i längd. Brunius Resa 1838 82 (1839). Under början af medeltiden lades liket i en kista, som byggdes nere i grafven af lösa sido- och täckhällar. Hildebrand Medelt. 1: 123 (1880). (Den medeltida envåningsugnen) består i sin enklaste form av en bottenhäll .. 2 långsideshällar och en eller 2 gavelhällar samt en täckhäll, alla av järn. Rig 1928, s. 25. —
(2) -JORD. jfr jord 7 b. Fröen täckas helt tunnt med jord, och deröfver med mossa ett glest lager, som en florsduk, för att bibehålla fuktigheten i täckjorden. Lundström Trädg. 386 (1852). —
(3 a) -KRAFT. täckförmåga hos färg o. d.; jfr kraft 5 a. TTekn. 1861, 2: 180. Att vid kalkning och hvittning en tillsats af skummjölk eller vassle höjer täckkraften och hindrar afbläddring. LB 3: 637 (1906). Pulvriseras ett färgstoff alltför fint förlorar det mer eller mindre sin täckkraft. HantvB I. 1: 29 (1934). —
-KÄPP, se B. —
(2, 3 (a)) -LAGER. täckande lager; jfr -skikt. TT 1875, s. 21 (i fråga om förzinkning). När täcklagret (vid makadamisering) blifvit så tillpackadt, att en måttligt lastad vagn vid passerandet däröfver ej lämnar några spår, så (osv.). 2UB 1: 494 (1898). —
(2 (b)) -LAPP. (täck- 1737 osv. täcke- 1874) lapp för täckande av ngt (särsk. hål i skottavla); förr äv. om skyddsöverdrag för stol. 1 Täcklapp som hörer till fornembde stolar af 9/16 aln rött bast. HusgKamRSthm 1737–38, s. 520. Då dritteln är full, afjemnas ytan varsamt .. och derpå lägges täcklapp, hvaröfver strös ett tunnt saltlager. LAHT 1884, s. 124. Skottaflor af extra prima papp och papper .. Täcklappar väl gummierade. AB 7 ⁄ 11 1915, s. 13. —
(2) -LIST. jfr list, sbst.2 3 a. AHB 117: 25 (1883). Skola smygpaneler icke förekomma, tätas fogen mellan karm och smyg medelst täcklist av trä. Bildmark Entrepr. 150 (1921). —
(2 b) -LOCK. jfr lock, sbst.2 Linné Öl. 9 (1745). Jern-Saker: .. 2. stycken Gryt-Krokar och en Gryt-grepe samt et gammalt Täck-låck. BoupptVäxjö 1793. Täcklock för dataanslutning. InköpskatalSelga 1985, 1: 109. Vägghållare, kokbok, receptskala och täcklock medföljer (mikrovågsugnen). DN 20 ⁄ 11 1987, s. 22. —
(2 b) -LUCKA. jfr lucka, sbst.2 1. Ett växthus, der täckluckorna få sin plats ofvanpå takets norra sida. Lundström Trädg. 323 (1852). De flesta .. fartyg, med lastluckor, hava täckluckor av trä. TT 1940, Skeppsb. s. 42. —
(2 (c)) -MANTEL. (täck- 1665 osv. täcke- 1640–1894) täckande l. döljande mantel; i sht bildl., om (ngt som fungerar som) skyddande förklädnad för ngt man vill dölja, stundom liktydigt med: förevändning l. sken o. d.; särsk. i sådana uttr. som under ngts täckmantel l. under täckmanteln av ngt, under ngts sken resp. under sken av ngt, täckmantel för ngt, förevändning för ngt; jfr mantel 1 c β o. sken, sbst.1 3 a, täckel 2. (Lat.) Lacerna .. (sv.) Filtkappa, allahanda teckemantel för köld. Linc. Ss 2 b (1640). De brukade Religionen til en täcke-mantel för sin girughet och äre-lystnad. Celsius G1 1: 108 (1746). I rofgirighet kunde hans fogdar jemnföras med de utländska, men plundrade under lagens täckmantel. Geijer SvFolkH 1: 246 (1832). Efter något decennium med en miljö- och regionalpolitik som bedrivs under täckmanteln av jordbrukspolitik kommer också de goda jordarna att råka i vanhävd och den svenska landsbygden att ha förvandlats till ett riksskansen. SvD 8 ⁄ 11 1987, s. 2. —
(2, 3) -MASSA. täckande massa. TT 1872, s. 6. Täckmassor .. (dvs.) material som påförs vid täckning; kan vara t. ex. grus, matjord, schaktningsrester, slagg. TNCPubl. 62: 127 (1977). Bäst (för en takläggare) är ett stort, plant och rent tak i vackert väder. Värst är den kletiga täckmassan. Expressen 14 ⁄ 5 1992, s. 19. —
(2, 3 (a)) -MATERIAL. jfr material, sbst. 1. Målet, som wi åsyfta med mossars torrläggning, nemligen luftens fria tillträde, motarbeta wi grundligen genom en för hastig påföring af täckmaterialet. MosskT 1887, s. 204. Arbetsrummens väggar och tak skola vara jämna, strukna med oljefärg eller beklädda med annat lätt tvättbart täckmaterial. FFS 1928, s. 287. Löv och halm – bra täckmaterial. ICAKurir. 1986, nr 20, s. 31. —
(2) -MATTA. jfr matta, sbst.1 1. Lundberg Träg. 221 (1754). Den täckmatta som förstörts är .. mycket dyr. Den har rivits sönder tidigare av ”ovälkomna gäster” som velat bada efter stängningsdags. GbgP 3 ⁄ 8 2007, s. 40. —
(2) -MUTTER. tekn. mutter som skyddar gängor o. d. Billmanson Vap. 64 (1882). Efter borttagande af täckmuttrarne .. (kan man) undersöka såväl matarventilen som konerna. Lundberg Lok. 62 (1902). —
(3 a) -MÅLA, -ning. måla (ngt) med täckande färg o. d.; gm målning täcka (en yta) med färg. Vid målning skiljer man mellan grundmålning, täckmålning och påbättring eller fläckmålning. Weinberg Sjömansk. 425 (1954). Många gamla slitna korkmattor fernissades eller täckmålades. Thurell VårdTrähus 137 (1975). —
(2 c) -NAMN. fingerat namn använt i syfte att skydda ngns (l. ngts) identitet; ngn gg äv.: pseudonym; jfr -ord. DN(A) 10 ⁄ 9 1941, s. 5. Sina vettigaste insatser som deckarskribent gjorde Örnulf under täcknamnet Tom Harris. Elgström o. Runnquist SvMordb. 57 (1957). Jag kan bara deras ”täcknamn” i databaserna, hävdar ”nattugglan”, som säger att metoden varit mycket vanlig bland datahackers. GbgP 27 ⁄ 8 1992, s. 8. —
(2) -NÄT. nät för övertäckning; särsk. i fråga om djurfångst. Använd täcknät på containern. Linné Sk. 11 (1751; på hökbur). jfr lärk-täcknät. —
(1) -NÄVER. (täck- 1950 osv. täcke- 1727–1745) (förr) näver (se d. o. 1 b) avsedd för l. använd till taktäckning. HdlÅgerupArk. 29 ⁄ 8 1727. —
(2) -ODLA, -ing. Täckodling .. innebär .. att man täcker all öppen jord – även mellan växterna – ett tjockt lager av organiskt material, som t.ex. halm, hö, löv, bark eller gräsklipp. SvD 22 ⁄ 9 1979, s. III. Sitt fina resultat får de av att täckodla med ett lager av gräsklipp i alla land och rabatter. ICAKurir. 1992, nr 50–51, s. 11. —
(2 c) -ORD. ord använt (i stället för den rätta benämningen) i syfte att dölja den verkliga innebörden (jfr -benämning, -namn). HT 1938, s. 60 (1937). De (skulle) använda en del täckord såsom Wilhelm för Tyskland, George för England o. s. v. Jägerskiöld Upplevt 435 (1943).
Ssg (förr): täckords-tabell. Täckordstabell upptar förteckning över för viss tid fastställda täckord. SoldISign. 1945, s. 81. —
(2 c) -ORGANISATION. organisation som i huvudsak bedriver annan verksamhet än den (gm sitt namn) uppgivna. DN(A) 10 ⁄ 9 1941, s. 3. Yamanska Städaktiebolaget, som .. var en täckorganisation för en del av de privatdetektiver och industrispioner som arbetade åt det rudska imperiet. Fagerberg VitmålHj. 201 (1966). —
(2 (b)) -PLATTA. täckande platta. JernkA 1869, s. 197. I den stora nischen är inställd en magnifik sarkofag, vars täckplatta framtill bäres av tre dygder. Hahr NordeurRenässArkit. 96 (1927). Ornering å den genombrutna täckplattan över låset till Riddarhusets i Stockholm kassakista. 2SvKulturb. 1–2: 105 (1934). —
(2) -PLÅT. täckande plåt. BoupptVäxjö 1843. Ofvanpå de öfre vinkeljernen är .. fäst en täckplåt. De Ron o. Virgin I. 1–3: 24 (1886). —
(2 b β) -RACK. (†) om täckt rack (se rack, sbst.1); jfr -släde. PT 1791, nr 24, s. 3. Vid lazarettet, der jag fann stående en stor täckrack och vid hästarne en skjutsbonde .. höll jag. Blanche Bild. 3: 188 (1864). —
(1) -RAFT. (täck- 1792–1953. täcke- 1737–1746) (†) raft (se d. o. 1 b); jfr tak-, täcke-käpp. (Hasselns) telningar (dvs. skott) större och mindre äro nyttige til .. Täckeraftar. Rosensten Skog. 10 (1737). Undantagsgubbar, torpare och backstugusittare tillverkade takvidjor och täckraftar, som de lämnade till uppköpare, som sålde på torget i Kristianstad. SkånHembFÅb. 1953, s. 98. —
(1) -RAKA. (täck- 1760. täcke- 1926) (förr) jfr raka, sbst.4 Fatab. 1912, s. 49 (1760). Från Västergötland erhöll museet en ”täckeraka”, ett slags klappträ, använt vid halmtäckning av tak. RedNordM 1926, s. 8. —
(2) -ROTS-PLANTA, äv. -ROT-PLANTA. (i fackspr.) planta vars rötter omges av den jord den odla(t)s i. Täckrotsplanta .. (dvs.) plantor försedda med någon form av rotklimp. TNCPubl. 71: 188 (1978). Trenden är .. att täckrotsplantor alltmer kapar åt sig andelar på barrotsplantornas bekostnad. PiteåT 14 ⁄ 5 1986, s. 4. —
(2 b β) -SCHÄS. (tillf.) övertäckt schäs. En liten, med tre fönster och två höga hjul försedd täckschäs. Hedin GmAs. 1: 194 (1898). —
(3, 3 a) -SKIKT. (i sht i fackspr.) jfr skikt 3 o. -lager. (Metoden att) en ringa qvantitet mycket torr torfmull kastas ned i (avträdes)groparne och der som ett simmande täckskikt har uppgiften att förhindra all afdunstning. MosskT 1892, s. 380. Täckskikt (dvs.) det sista skiktet i ett målningssystem. TNCPubl. 88: 175 (1988). —
(2 (b)) -SKIVA. täckande skiva. 2VittAH 14: 14 (1828, 1838; på hällkista). Upptill tillslutes .. (dosan) af en zinkskifva, täckskifvan. UB 6: 62 (1874). Skåpets baksida kan ni klä med en täckskiva i ek. Expressen 1 ⁄ 11 2003, s. 30. —
(2) -SKO. veter., hovsl. jfr sko, sbst. 2 a. Hygiea 1861, s. 729. Täcksko .. (dvs.) hästsko med hel sula. Användes vid sjukdomar i hofsulan. Juhlin-Dannfelt (1886). —
(2 b β) -SLÄDE, förr äv. -SLÄDA. (täck- 1659 osv. täcke- 1670) (förr) övertäckt släde; jfr -rack. BoupptSthm 1680, s. 169 a (1659). Dörren till täcksläden slogs igen; så klingade bjällrorna och så bar det af. Wieselgren Hvirfl. 1: 26 (1891). —
(3) -SOT. bot. (sjukdom hos säd förorsakad av) svamparten Ustilago hordei (Pers.) Lagerh. som angriper dels korn: hårdsot, dels havre: havresot; jfr sot, sbst.3 2 a β. Täcksot i hafre, Ustilago levis. LAHT 1908, s. 285. Såväl flygsot .. som täcksot (Ustilago Jensenii) förekommer allmänt å korn. Hellström NorrlJordbr. 350 (1917). —
(1) -SPÅN. (förr) takspån; jfr spån, sbst.1 2 a. Den Teckspån som dem ähr Pålagdtt, att före till Upsala, hafwer K. M. Nådigest förskoneth dem medh. Stiernman Riksd. 340 (1582). 2SvKulturb. 1–2: 83 (1934). —
-STEGE, se B. —
(1, 2 b) -STEN. täckande sten (se d. o. 2); jfr -häll. Iduna 5: 49 (1814; på stenkista). Ett eget slags ålfiske är att vid stranden för ålen bygga al-hus af en alns tvärmått, vilket sker sålunda att man på underlag af stenar lägger en flat täck-sten så, att ålen kan krypa dit in under såsom i ett hus. Säve HafvSag. 89 (1880). —
(3) -STIFT. jfr stift, sbst.1 7. Kvisslor eller mörka ringar under ögonen kan behöva döljas med ett täckstift. Mattsson Skön. 38 (1987). —
(2) -STYGN. (tillf.) stygn som täcker annat stygn. Sista stynget, det s. k. täckstynget. Lundin KvSlöjd 94 (1892). —
(2 b) -STÄLLNING. ställning avsedd att användas l. använd till underrede för presenning o. d. vid täckande av ngt (i sht båt). Täckställningar (.) Lättbyggda i rörkonstruktion. SvD(A) 28 ⁄ 10 1965, s. 32. —
(2) -TIPP. (i sht förr) tipp (se tipp, sbst.2 1) som täcks över med jord. Metoden att destruera sopor genom att lägga dem i täcktipp. TT 1965, s. 1293. Det nuvarande systemet med öppna tippar och täcktippar nära bostäder och fritidsområden måste avvecklas. SvD 17 ⁄ 4 1973, s. 28. —
(3) -TORV. (numera bl. tillf.) torv varmed ngt täck(t)s; äv. om torvstycke. Blanda täcktorven med kalk. JernkA 1833, s. 690. Täcktorf, hvarmed sjelfva sluttningen belägges så att grässidan kommer utåt. Stål Byggn. 1: 216 (1834). —
(5) -TRUPP. trupp som på avstånd skyddar annan militär styrkas verksamhet. Tamm TjänstNegus 233 (1936). En Beredskapsstyrka avsedd i huvudsak för krishantering och som en första täcktrupp avsedd att komplettera gränsförsvarsstyrkan. Agrell VälorgNederl. 228 (1990). —
(2 b β) -VAGN. (täck- 1761 osv. täcke- 1673) (förr) vagn försedd med tak; jfr -schäs o. kupé I 1. BoupptSthm 3 ⁄ 10 1673. Hur herrligt att efter en supé ta sin hustru från pappa och mamma, midt för näsan på dem ta henne och sätta henne in i täckvagnen, smälla igen dörren .. och säga: nu fara vi hem till oss! Strindberg Giftas 1: 105 (1884). jfr res-, sju-glas-täckvagn.
Ssg (förr): täckvagns-glas. Kongl. Maj:t har .. förklarat Sig, til afsättningens befrämjande av Swenske Glas-Brukens Tilwerkningar, hafwa .. för godt funnit .. at Afgiften til Manufactur-Fonden å Täckwagns-Glas må ökas ifrån Sex til Tolf Daler S:mt för hwar kista. PH 9: 256 (1770). —
(5) -VALL. (förr) skyddande jordvall vid befästning o. d. Stadens södra och vestra befästningar utgöras af ett bastioneradt hufvudvärn af gammal form, en yttre täckvall (couvre-face), en graf, en betäckt väg och frånskiljda verk. KrigVAT 1855, s. 316. —
(2) -VINGE. hos insekt, om var o. en av de två främre läderartade vingar som täcker o. skyddar de bakre flygvingarna. VetAH 1764, s. 43. Täckvingarna går isär från varandra som ett par portar, tills de stannar i stretande läge, där de låser sig i en ställning något upphöjd från bakkroppen. Martinson Utsikt 21 (1963). —
(3) -VIT. särsk. i n. sg. substantiverat, om täckande vitt färgämne. Man använder .. akvarellfärger (vid retuschering av glasplåtar): svart, täckhvitt, zinnober, gummigutta. Roosval Schmidt 182 (1896). —
-VRAKA, se B.
B: TÄCKE-FAT, se A. —
(3 b) -KORG. (†) korg för matsilver o. d. Tuåå stÿcken täke korgar, som skola brukass för Hanss Konungl. högheet. HovförtärSthm 1658, Verif. 32. Silfwer Cammare Redskaper .. 1 St: Täckekorg med läder öfwerdragen. HovförtärSthm 1749, s. 2958. —
(1) -KÄPP. (täck- 1857–1905. täcke- 1739 osv.) byggn. takkäpp; jfr tak-, täck-raft. PH 2: 1426 (1739). Skogsauktioner .. hvarest säljes ett större parti famnved .. träskoale, åsar, läkten och täckekäppar. SDS 23 ⁄ 3 1896, s. 4. —
-LAPP, -MANTEL, -NÄVER, -RAFT, -RAKA, -SLÄDE, se A. —
(1) -STEGE, förr äv. -STEGA. (täck- 1760. täcke- 1690 osv.) byggn. i fråga om taktäckning med halm l. vass: stege som läggs ut vågrätt mot taket o. på vars långsida takläggaren står. En Långh täckkestege. VDR 1690, s. 633. Täckstegar, af .. 15 à 16 alnars längd. De brukas vid täckningen liggandes, så at karlen står på långträden. Fatab. 1912, s. 49 (1760). —
-VAGN, se A. —
(1) -VRAKA. (täck- 1790. täcke- 1746 osv. täckes- 1796) byggn. i fråga om taktäckning med halm l. vass, om redskap varmed stråna pressas uppåt i syfte att ge jämn takyta. Sedan taket är lagt, slås det så jämnt, och så slätt, som det vore höflat. Dertil brukas et värktyg, som kallas täcke-vraka. VetAH 1746, s. 250. —
(1) -ÖL. (†) taklagsöl. Wallquist EcclSaml. 5–8: 588 (1619). Hans dötter .. war hooss hans glasmestar i ett täckeöll. VRP 1639, s. 779. SvKulturb. 7–8: 192 (1931; i Smål.).
C (†): TÄCKES-FAT, se A. —
-VRAKA, se B.
D: (1, 2) TÄCKNINGS-ARBETE~020. arbete med taktäckning l. annan övertäckning. Täckningsarbeten af alla slag, ware sig med Bly- Koppar- eller Jernplåtar. LdVBl. 1839, nr 25, s. 4. Att kolningen (i kolugnen) kan bedrivas oavbrutet utan det tidsödande täckningsarbetet, som karakteriserar milan. HbSkogstekn. 699 (1922). —
(4) -BIDRAG~02 l. ~20. ekon. summan av ett objekts l. en verksamhets intäkter minus rörliga kostnader (vilken bör räcka för att täcka en organisations o. d. samkostnader). Nya produkter bör noggrant planeras med hjälp av kalkyler som visar beräknat täckningsbidrag. Thoresen AktivBudg. 31 (1981). Fullt täckningsbidrag, dvs. full kompensation för den höjning av bl. a. lärarlöner som sker under bokslutsåret. SvD 22 ⁄ 10 1982, s. 12. —
(3 a) -FÖRMÅGA. täckförmåga. Alm(Gbg) 1808, s. 45. Färger med kort torkningstid och stor täckningsförmåga. Thurell VårdTrähus 162 (1975). —
-GRAD.
1) till 3 (c); jfr grad, sbst.1 2. BotN 1923, s. 232. I allmänhet har ledningsorganen i kommunerna en ytterst vag uppfattning om den uppsökande verksamhetens faktiska omfattning och täckningsgrad. Esping o. Carlsund Samh. 22 (1978). Det är de stora företagen som fått sin historia kartlagd. Täckningsgraden är sämre för övriga företag. Dædalus 1980, s. 11.
2) ekon. till 4, om ett objekts l. en verksamhets täckningsbidrag dividerat med dess pris l. intäkt l. omsättning. Täckningsgrader (täckningsbidrag .. i relation till omsättningen) och fasta kostnader i relation till omsättningen kan beräknas. Samuelson o. Magnusson DatorRedov. 1: 136 (1982). —
(4) -KÖP. ekon. köp som görs (l. gjorts) av säljare hos annan säljare då ingånget avtal om leverans brutits l. av köpare hos annan säljare (varvid ersättning för högre pris kan utgå); äv. om köp som görs ss. gardering mot kurs- l. prisfall. Bomull högre på täckningsköp af baissiererna, till följd af fast marknad i Liverpool. SD(L) 16 ⁄ 6 1896, s. 7. Måndagens kursutveckling har uppenbarligen .. starkt influerats av täckningsköp från spekulationens sida. NDA 23 ⁄ 6 1931, s 3. Om ett köp häves .. kan köparen skydda sig genom att företaga täckningsköp, d. v. s. genom att från annan leverantör anskaffa motsvarande kvantitet. SvBanklex. (1942). Berörda säljare (tvingas) till täckningsköp av metall för att kunna uppfylla de kontrakt köparna begär leverans av. GbgP 4 ⁄ 6 1988, s. 14. —
(1, 2 (a)) -MATERIAL. material för taktäckning l. övertäckning; jfr -ämne o. täck-material. Takstolsformerna kunna, med en sparrtjocklek eller höjd af 5 (6) – 5,8 (7) tum .. der täckningsmaterialet ej är tungt, såsom jern, koppar .. användas ända till 40 fots bredd på byggnaden. Rothstein Byggn. 475 (1859). Täckningsmaterialet på mera ömtåliga växter bör man inte ha allt för bråttom med att plocka bort. SvD(A) 1960, nr 90, s. 22. —
(4 slutet) -MEDEL. särsk. (numera bl. mera tillf.) medel för täckning av (planerad) utgift; jfr medel, sbst. 14. GHT 1895, nr 265 B, s. 2. Sedan anslagsfrågorna slutbehandlats, återstår frågan om täckningsmedlen. Reuterskiöld Grundlag. 474 (1925). —
(4) -PRINCIP. jur. i fråga om exekutiv försäljning: princip som innebär att skyddsbeloppet måste täckas av köpeskillingen; i sht i sg. best. Minnesskr1734Lag 1: 360 (1934). Den s.k. täckningsprincipen avser att skydda sakägare med bättre rätt än exekutionssökanden och innebär att någon försäljning som regel inte får ske, om inte alla dessa sakägare blir skyddade. NorstedtJurHb. 862 (1987). —
(1, 2 (a)) -ÄMNE. jfr -material. Nilsson Ur. I. 3: 4 (1838; i fråga om gravkammare). Jord, om den är af lös och lätt beskaffenhet, är ett godt täckningsämne. HbTrädg. 1: 83 (1872). Hustakens beskaffenhet är af största vigt. Begagnas antändbart täckningsämne, bör alltid efterses, om röta derå uppkommit. Ahlström Eldsl. 84 (1879).
Avledn.: TÄCKARE, om person m. ⁄ ⁄ ig., om sak r. l. m.
1) person som täcker ngt; särsk.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 1: taktäckare. VRP 1606, s. 123. Du måste rätt taga en klok täckare som just tar af tacket och täcker vm så mycket som otät ähr. KKD 7: 15 (1701). Täckaren skulle komma dagen därpå och rygga taket. Nilsson HistFärs 211 (1940). jfr bly-, halm-, skiffer-, spån-, tegel-täckare.
2) till 2, om föremål; särsk.
a) zool. täckfjäder. Lavskrikan .. Vingpennorna mörkbruna med gråa ytterkanter, deras bas och innerfan mer eller mindre rostrött liksom de större täckarna. Lönnberg RyggrDj. 2: 15 (1915). jfr arm-, hand-, rygg-, stjärt-täckare.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content