publicerad: 2019
VÄVNAD vä3vnad2, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(vävnad (w-, -f-, -fv-) 1738 osv. wäfnat 1681)
Etymologi
1) motsv. VÄVA 1: handlingen l. verksamheten att väva, vävning, vävkonst; äv. konkretare, i benämning på vävteknik, ss. senare led i ssgr; äv. oeg. (jfr 2 a), om stickning, ss. senare led i ssgrna STRUMP-, TRIKÅ-VÄVNAD. Berättelse om Lijns planterande, spinnande och wäfnad. Benzelstierna Cens. 59 (1738). Spånad och väfnad af gröfre tyger voro husslöjder och tillhörde endast qvinnan. Palmblad Fornk. 2: 121 (1844). Förutom den dagliga skötseln av hemmet sysslade mor med vävnad av olika slag. Järnvägsminn. 14 (1952). — jfr BOMULLS-, DAMAST-, FLAMSK-, GOBELÄNG-, HAND-, HUS-, KLÄDES-, LIN-, MATT-, RYA-, SALU-, SIDEN-VÄVNAD m. fl.
2) konkret, om ngt som åstadkommits gm vävning, väv; särsk. dels om i vävstol l. vävram o. d. framväxande tygstycke (jfr VÄV 1 a), dels färdigvävt tygstycke ss. det tas l. har tagits ur vävstol o. d. (jfr VÄV 1 b), dels om vävt material ingående i l. utgörande (del av) textilprodukt, särsk. klädesplagg; äv. (särsk. ss. senare led i ssgr) i fråga om annat vävt material (jfr VÄV 1 c). Verelius 101 (1681). Elfsborgs- och Götheborgs Län .. idka Boskaps-skiötsel samt Hand-smide, och i synnerhet Wäfnader, hwarmed de handla kring hela Riket. Gjörwell o. Bergklint Sam. 89 (1775). Spolen och väfnadens garn den bestörta föllo ur handen. Adlerbeth Æn. 238 (1804). Påfvens mantel, en bländande väfnad af silfverskir och guldbrokad. Lundgren MålAnt. 1: 56 (1844, 1870). Med glesa väfnader förstås sådana, der mellanrummet mellan trådarne är minst så stort som tjockleken af en tråd. BtRiksdP 1892, I. 1: nr 9, s. 57. (Stövel)skaft av gummi eller vävnad belagd med gummi. SFS 1941, s. 1637. Det högre ståndets vävnader var flamska. Gullberg Terzin. 91 (1958). — jfr ALLMOGE-, ASBEST-, BAND-, BILD-, DAMAST-, FLAMSK-, GOBELÄNG-, GULD-, HAND-, KONST-, MASKIN-, METALL-, MÖNSTER-, PAPPERS-, PIKÉ-, PRAKT-, PURPUR-, RUND-, RÅ-, SIDEN-, SKOTTSPOLS-, SPETS-, SYNTET-, TAPET-VÄVNAD m. fl. — särsk.
a) (utom i slutet numera mindre br.) i oeg. anv., om ngt som till sin fysiska struktur mer l. mindre liknar l. påminner om vävnad; förr äv. i fråga om mineral, övergående i bet.: textur (se TEXTUR, sbst.1 a). Löfvens gröna väfnad synes så tät, som vore den ogenomtränglig. Geijer Minn. 102 (1825, 1834). Gul svafvelkis .. bildande en valsformigt utsträkt knöl, med strålig nästan bladig väfnad. JernkA 1850, s. 307. Andra, såsom källarspindeln, anwända sin konstiga wäfnad, för att bekläda sin boning och sitt näste. Holmström Ström NatLb. 4: 20 (1852). (Spinnmalens larver) äro i ögonfallande former på grund av sin vana att leva tillsammans i stort antal i vävnader, som de spinna. Trägårdh Skogsins. 162 (1914). — jfr SLING-, SPINDEL-, STRUMP-, TRIKÅ-VÄVNAD. — särsk. (fullt br.) om (hos flercelliga organismer förekommande) samling av likartade celler som gemensamt bildar viss typ av substans (se d. o. 3); jfr VÄV 1 d β. Benens väfvnad är dels tät .. dels cellulär. FKM 1: 198 (1806). Saltvattensväxterna .. (måste) ha en helt annan konstitution än .. sötvattensväxterna .. Deras vävnader kan vara så laddade med salt, att bladen har en kraftig saltsmak. Selander LevLandsk. 133 (1955). Sandimmun är ett sk immunosuppressivt läkemedel som används för att förhindra att transplanterad vävnad avstöts. PatFass 1990–91, s. 535. Bara vävnader, som hjärtklaffar, ben och benvävnad, kan förvaras i så kallade vävnadsbanker. ICAKurir. 1996, nr 21, s. 27. jfr ANDNINGS-, BAST-, BEN-, BILDNINGS-, BLAD-, BROSK-, CELL-, DELNINGS-, FETT-, GRUND-, HUD-, MJUK-, MODER-, MUSKEL-, PROSENKYM-, SEN-, SKELETT-, STÖDJE-, SVÄLL-, SÅR-, TRÅD-, TUMÖR-, VATTEN-VÄVNAD m. fl.
b) i bildl. anv.; särsk. om helheten av mer l. mindre intrikata l. komplexa l. hoptrasslade samband o. d.; särsk. med bestämning inledd av prep. av, angivande vad helheten består av; jfr VÄV 1 e (slutet). Hvilken väfnad af högmåls-under, skal icke evigheten för oss utveckla! Lantingshausen Young 1: 168 (1787). Dantes kärlek till Beatrice går som en guldtråd genom hela väfnaden af hans lif och skrifter. 2SAH 39: 166 (1865). Mod och klokhet, girighet och grymhet voro de bjerta färgerna i .. (Egill Skalla-Grímssons) karakters väfnad. NF 4: 204 (1880). Tiden går och brokig ligger livets, händelsernas vävnad bakom mig. Lagergren Minn. 2: 216 (1923). Den vävnad av legender, som spunnits omkring .. (prästens) gestalt. Olsson Herdam. 1: 261 (1951). — jfr DUBBEL-, LÖGN-, SAMMAN-, TANKE-VÄVNAD.
Ssgr (i allm. till 2 a slutet, i fackspr.): (1) VÄVNADS-ALSTER. (numera bl. tillf.) jfr alster, sbst.2 2 b. UB 6: 419 (1874). —
-ART. till 1: vävteknik (jfr art 8 o. -teknik o. väv-art); äv. till 2: vävslag; jfr -slag. Tygsorternas väfnadsart. Forssell Hist. II. 1: 7 (c. 1871, 1875). Damast .. Denna väfnadsart lär först hafva framställts i staden Damaskus. 2NF 5: 1209 (1906). —
-BILDNING. jfr bildning 4 a, b β. Eira 1878, s. 749. Bortoperation av vävnadsbildningar (cystor, tumörer etc). DinMun 86 (1987). —
-BLÖDNING. om samtidig blödning från helt område av (mjuk) vävnad. Väfnadsblödning .. igenkännes därpå, att blodet framväller från hela sårytan, utan att någon viss punkt synes blöda mera än den andra. Wretlind Läk. 2: 110 (1894). —
-CELL. om var särskild cell (se d. o. 6) som bygger upp l. ingår i vävnad; jfr -element. Sundberg Mikroorg. 16 (1895). Den nya hybridcellen innehåller både vävnadscellens .. och stamcellens kromosomer. NTeknik 2005, nr 34, 1: 10. —
-DEL. del (bestående) av vävnad; jfr -fragment 2, -parti. Lundberg HusdjSj. 49 (1868). Alla skadade vävnadsdelar, främmande kroppar, helt lösa benfragment etc. avlägsnades. SvTandläkT 1950, s. 509. —
-DIFFERENTIERING. jfr differentiera 2 d. Örtbladets inre byggnad har .. nått en ganska hög grad af väfnadsdifferentiering, särskildt mesofyllet. BotN 1896, s. 225. —
-DÖD. förhållandet att vävnad upphör att leva, nekros; särsk. i uttr. lokal vävnadsdöd, om bortdöende av viss vävnad. Emollition .. (dvs.) uppmjukning af ett organ .. förekommer vid vissa former af lokal väfnadsdöd (nekros) och betingas vanligen af tilltäppning af en artärgren. 2NF 7: 489 (1907). Kylskador kunna liksom brännskadorna yttra sig i .. vävnadsdöd. Nyström Kir. 1: 166 (1926). —
-ELEMENT. vävnadscell (jfr element 3); äv. om var särskild vävnad varav ngt består. Man behöfver blott ihågkomma, att vissa väfnadselement eller väfnader regelbundet innehålla vissa mineralämnen, men ej andra. Hammarsten FysiolK 16 (1883). Olika vävnadselement eller lager i de verksamma växtdelarna krympa vid uttorkning olika mycket eller i olika riktningar. VäxtLiv 4: 309 (1938). —
-FRAGMENT.
1) till 2: fragment från vävnad. Andra glasskåp innehålla enklare och mera konstrika väfnadsfragment, delvis i bjerta färger. DN 1886, nr 6495 B, s. 2.
2) till 2 a slutet: fragment (bestående) av vävnad; jfr -del. SvFarmT 1903, s. 336. Vätskan innehöll .. vävnadsfragment, hormoner och andra substanser från kalvens thymuskörtel. DN 4/6 2015, Kultur s. 12. —
(1, 2) -FÖRLÄGGARE. (förr) jfr förläggare, sbst.2 1. Wäfnadsförläggare från Marks härad i Elfsborgs län. NVexjöBl. 7/4 1848, s. 2. De s. k. vävnadsförläggarna utnyttjar bygdens fattiga hemväverskor och låter dem arbeta åt sig för underbetalning och gör sig stora förtjänster. SvD 15/11 1969, s. 5. —
-FÖRÄNDRING. (sjuklig) förändring (se d. o. 2) av l. hos vävnad. IllHels. 168 (1885). Vid den aktuella typen av vävnadsförändring kan det vara svårt att skilja en cancersjukdom från andra tillstånd. SkånD 1/8 2015, s. A8. —
-HORMON. hormon som bildas (o. verkar lokalt) i vävnad. SvLäkT 1935, s. 1706. Vävnadshormonerna eller prostaglandinerna .. kan bildas av en rad olika celler som ett slags försvar mot skada och sjukdom eller stress. SDS 12/10 1982, s. 20. —
(1, 2) -INDUSTRI. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr industri 3 o. textil-industri. AB 18/3 1834, s. 3. Flandern var tidigt kulturellt och ekonomiskt blomstrande, med betydelsefull vävnadsindustri och rik jordbruksbygd. SvD 10/8 1980, 2: 3. jfr bomulls-vävnadsindustri. —
(1, 2) -KONST. vävkonst l. textilkonst. Oldendorp 1: 26 (1786). Hästarna (på Skogbonaden) ha .. en sannolikt traditionell form, redan använd i hednisk vävnadskonst. Fornv. 1949, s. 338. —
-KULTUR. kultur (se d. o. 4) med celler odlade från vävnad; jfr -odling. I vävnadskulturer har man .. lyckats att .. framkalla celler av malign typ. Kräftsjukd. 87 (1930). —
-LÄRA. särsk. till 2 a slutet: histologi. PT 6/2 1862, s. 3. Histologi, vävnadslära, också kallat mikroskopisk anatomi, var ett av de tunga teoretiska ämnena i läkarutbildningen. DN 3/6 2006, Allm. s. 4. —
-MASSA. jfr massa, sbst.2 1 b. Hinnorna kollossalt förtjockade, infiltrerade med en delvis gelatinös .. väfnadsmassa, i hvilken de delvis grådegenererade nervrötterna voro inbäddade. NordMedArk. 1890, nr 22, s. 15. —
-MATERIAL. om (medicinskt) material bestående av vävnad l. vävnadsprov (se d. o. 2); äv. om vävnads beståndsdel(ar). Den yttersta (hinnan) har cellulosan till väfnadsmaterial, men hvilken här blifvit tätare än vanligt. Berzelius Kemi 6: 94 (1830). Blodprov eller vävnadsmaterial som lagras i så kallade biobanker. DN 30/9 2001, s. A4. —
-MÖNSTER. särsk. (numera bl. tillf.) till 1: vävmönster (se väv-mönster, sbst.2); jfr mönster, sbst.3 1 a. Planscher, bestående dels af ritningar öfver väfstolens .. sammansättning, dels af en samling vackra väfnadsmönster. AB 12/3 1849, s. 4. —
-ODLING. abstrakt o. konkret(are); jfr odling 3 slutet o. -kultur. Den moderna vävnadsodlingen .. har lärt, att normala vävnadsceller .. kunna fortsätta sitt liv i artificiella kulturer. Kräftsjukd. 81 (1930). Med. kand. Viveka Björklund, som bl. a. sköter vävnadsodlingarna. SvD(A) 9/10 1960, s. 11. —
-PARTI. vävnadsdel. FinLäkSH 1877, s. 241. De döda eller föga livskraftiga vävnadspartierna utgöra den bästa jordmånen för de utväxande bakterierna. TrängRegl. 1940, s. 450. —
-PREPARAT. jfr preparat 1. Att man använder sig av frysning för att framställa mikroskopiska vävnadspreparat. Bolin VFöda 230 (1933). —
-PROV.
1) (numera bl. tillf.) till 2: vävprov; jfr prov 5. AB 24/9 1849, s. 1. Ett vävnadsprov från tiden 1200–1100 f. Kr. finnes i Statens historiska museum. Hagberg o. Asklund Textilind. 3 (1924).
2) till 2 a slutet: (för undersökning) taget prov (se d. o. 5 c) från vävnad; jfr -material. LAHT 1906, s. 50. För att bekräfta diagnosen tas .. ett vävnadsprov från tarmen via gastroskopi. SvD 12/12 2011, s. 8. —
-REAKTION. reaktion (se d. o. 6 c) hos vävnad till följd av retning. Liksom den relativa stillheten i dessa lungdelar giver betingelsen för reinfektion, så gynnar den även den lokala vävnadsreaktion, genom vilken smittoämnet oskadliggöres. Sjövall Sjukd. 77 (1924). —
-SAFT. (numera mindre br.) vävnadsvätska; jfr saft 3 a. Hygiea 1875, s. 80. Genom lymfknottror, lymfknutar och lymfkörtlar strömmar alltid vävnadssaft, lymfa. Jundell Barn. 2: 346 (1927). SAOL (1973). —
-SKADA. skada på (levande) vävnad. Inflammationen kan .. börja tidigare och utveckla sig raskare .. om vävnadsskadan är omfattande. TrängRegl. 1940, s. 450. —
(2) -SKIKT. skikt l. lager av vävnad; särsk. till 2 a slutet. BihVetAH XVIII. 3: nr 9, s. 6 (1892). Två olikfärgade vävnadsskikt bilda genom omkastning mönstret. SvFolket 2: 215 (1938). De flesta djur klarar en nedfrysning om det endast drabbar yttre vävnadsskikt. SvD 20/2 2012, s. 16. —
-SLAG. (numera bl. tillf.) till 1: vävteknik (jfr -teknik); äv. till 2: vävslag; jfr -art. För öfrigt meddelas .. att förseglade anbud (till auktionen), hvilka böra skrifvas särskildt för hvarje väfnadsslag, kunna inlemnas. PT 14/1 1836, s. 4. Ett vävnadsslag, som senare än övriga vävnadstekniker nått ut i landskapet. Rig 1963, s. 65. —
-SLAGG. (†) jfr slagg, sbst.3 e. I och med detsamma blodet i kroppens väfnader afger näringselementer och upptager väfnadsslagg, förändras det själft till sin mängd och beskaffenhet. Wretlind Läk. 6: 2 (1898). —
(1, 2) -SLÖJD. slöjd (se d. o. 2 b) varigm vävnad framställs, vävkonst. AB 23/3 1832, s. 2. (Ottilia Adelburg) grep sig i Gagnef an med att rädda de gamla hantverken, spetsknyppling, korgflätning, vävnadsslöjd. DN 7/4 1981, s. 19. —
-SMÄLTNING. med. upplösning av (död) vävnad till vätska (vid sjukdomstillstånd); jfr smälta, v.1 1 c. En induration i väfnaden .. som tenderar att minska den celliga infiltrationen och väfnadssmältningen. Petersson FysUnders. 210 (1908). —
-SPÄNNING. spänning (se spänning, sbst.2 2) l. spänst i vävnad (framkallad av vätska); jfr turgor. Väfnadsspänning. När cellerna i en väfnad hafva turgor .. uppnår hela väfnaden derigenom en viss fasthet och styfhet; mista de sin turgor, derigenom att vatten bortgår .. blifver växtdelen slapp och slak (”vissnar”). Lundström Warming 52 (1882). —
(1) -SÄTT. vävteknik; jfr -teknik. AB 15/5 1833, s. 3. Beskrivningar av vävnader och vävnadssätt böra åtföljas av tygprover. BrageVisb. 3: 143 (1908). —
-SÖNDERFALL~102, äv. ~200. sönderfall (se d. o. a) av vävnad. Det lufthaltiga lungparenkymet ersättes .. (vid tuberkulos) af väfnadssönderfall i form af .. oregelbundna hålrum (kaverner). Petersson FysUnders. 360 (1908). —
(1) -TEKNIK. vävteknik; jfr -art, -slag, -sätt. TT 1897, Allm. s. 120. En kartläggning av de svenska vävnadsteknikerna. Kulturen 1992, s. 79. —
-VÄNLIG. som är skonsam mot vävnad; äv.: som tolereras (se tolerera 2) av vävnad; särsk. i överförd anv., om egenskap; jfr vänlig 2 d β. ”Vävnadsvänlig såpa” nytt vapen mot fientliga bakterier. DN(A) 10/7 1948, s. 7. Behandlingen baseras på att skruvar av vävnadsvänlig titanmetall opereras in i käkbenet och där läker fast. DinMun 75 (1987). Titan, en metall som har så kallade vävnadsvänliga egenskaper. GbgP 31/5 1990, s. 21. —
-VÄTSKA. vätska som befinner sig utanför celler i vävnad, interstitiell vätska; särsk.: lymfa (se d. o. 1); jfr -saft. Hygiea 1875, s. 293. Penicillin .. fördelar sig snabbt via vävnadsvätskorna. SvTandläkT 1950, s. 268.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content