SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1941  
LÄGENHET 3gen~he2t, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(lege- 1635. leg(h)en(n)- 15231679. leigen- 1573. lenghen- 1597. läg(h)en- (læ-, -nn-) 1542 osv. lägent- 1560. läien- 1612)
Etymologi
[fsv. läghenhet, f., förhållande, omständigheter, av mnt. (ge)legenheit, läge, beskaffenhet, sakläge, omständigheter m. m., till (ge)legen, p. pf. av liggen (jfr LIGGA); jfr LÄGEN]
1) (†) läge (som en plats l. ett område o. d. har); äv. (ofta i pl.) närmande sig l. övergående i bet. 2, om ett lands l. områdes naturbeskaffenhet l. topografiska förhållanden l. allmännare, om ställningar o. förhållanden i ett land osv.; ofta i uttr. landets (landsens) lägenhet(er); jfr BELÄGENHET 1 (e), 2 a. Brahe Oec. 22 (1581; uppl. 1920). Tå äre Wij tilsinnes medh thet första låta besij Landzens lägenheet. Stiernman Com. 1: 693 (1617). Thet var lekeväll tilsagdt, at rätskaffens inle[n]dske och infödde svenske män, som landzens språåk, laagh och lägenheet viste, skulle regera almogan OxBr. 12: 198 (1618). Orternas lägenhet i anseende til nor och söder. Rudbeck Atl. 1: 371 (1679). Björnståhl Resa 1: 89 (1770).
2) (†) förhållanden i vilka ngn l. ngt befinner sig, situation, belägenhet; (social l. ekonomisk) ställning; äv. allmännare: förhållande(n), omständighet(er) o. d.; jfr BELÄGENHET 2. G1R 1: 112 (1523). Vij haffve förstått .. the lägenheter I giffve tilkenne både um bergzbruchningen och annet mere. Därs. 24: 17 (1553). (Anders Persson) Besporde så aff honom hwadh legenheet på färde wore. Svart G1 12 (1561). Herren hade uptagit .. (Saul) aff en ringa lägenhet, och satt honom till en Första och Konung. Rudbeckius KonReg. 393 (1619). The Omyndigas och Fadherlöse Barns Wilckor och Lägenheet. Tegel G1 1: 67 (1622). Om och någon sollicitant wore af beträngdare lägenheet. VDAkt. 1702, nr 251. Noga underrättad .. om de lägenheter som borde göra en öfverrumpling möjlig, bragte Königsmark den hemliga planen i verkställighet. 2SAH 5: 27 (1807). — jfr BÄRGS-, FARLIGHETE-, KÖPMANS-, O-LÄGENHET. — särsk.
a) i uttr. (skicka sig) efter lägenheten, (skicka sig) efter omständigheterna; efter sakens l. sakernas lägenhet(er), efter förhandenvarande omständigheter. Man motte och vnder tijden skicke sig effther lägenheten, och icke altt holle sig wed bochstaffwen. G1R 17: 343 (1545). Din Moder mår efter lägenheten väl. AOxenstierna Bref 1: 19 (1642). Äfter sakens lägenhet. Schultze Ordb. 2591 (c. 1755).
b) i uttr. (efter) tidens l. denna tids l. den tidens l. sin tids l. dessa tiders lägenhet(er), (i enlighet med) tidens osv. förhållanden l. händelser o. d. Än sporde Konungen widare. Om icke Konungar och Förstar motte effter tijdzens legenheet sådana preuilegier tilbaka kalla. Svart G1 103 (1561). En from .. och effter then tijds Lägenheet lärd Man. Schroderus Os. 2: 241 (1635). Allt menniskoverk har sina brister; men hvart och ett bör ock billigtvis bedömmas efter sin tids lägenhet. Wingård 2: 295 (1841).
3) (†) tillstånd, beskaffenhet, art, natur. (Därest det såldar ginge ifrån konungen) Dhå beplicter iach mig och mine effterkommende ärffwinger, att vederleggie hans Kon:ge M:t så gott godtz .. i så god lägenheet, som thet andre war. Rääf Ydre 1: 305 (i handl. fr. 1552). Plichten bleff .. förwandlat effter brotzens läghenheet och stoorleek. Falck Und. 111 b (1558). — särsk. i sådana uttr. som sjuklig l. svag lägenhet, sjukligt l. svagt tillstånd. Til hert. Erich om H. K. M:ttz siuklige lägenheet. G1R 29: 829 (1560). Jag haffuer för min hustrus swage legenhet schull vtj 4 dager inted wared ij Stokholm. HB 2: 264 (1594). ConsAcAboP 5: 72 (1680).
4) (utom i f o. g numera föga br.) förhållande(t) att hava möjligheter till ngt; omständigheter l. tidpunkt som är(o) gynnsam- (ma) för ngt, (goda) möjligheter, (lämpligt) tillfälle. Svart G1 45 (1561). Carl IX (c. 1585) i HT 1906, s. 143. Han wille vpbränna theras Stadh, om han kunde få lägenheet ther til. Lindner Tijdhfördr. 29 (1641). Cupido finnandes Lägenheet til at i Wärcket sättia sitt Vpsåt emot Diana: spänner sin Boga. Stiernhielm Cup. 5 (1649, 1668). Thet är et ordastäf: at lägenhet giör tiufven. Kolmodin QvSp. 1: 122 (1732). Konsuln Valerius, som .. afbidade lägenhet att på en gång oförsedt öfverfalla många och spridda fiender. Kolmodin Liv. 1: 172 (1831). Den svenska flankmarschen .. uppför den mer höglända och fasta mark, där bättre lägenhet fanns att tränga fram emot lägret vid Kliszow. Hjärne K12 165 (1902). — jfr FISK-, HUS-LÄGENHET. — särsk.
a) (†) i uttr. vara l. se sig ur lägenhet att osv., vara l. se sig ur stånd att osv.; (vara) ställd utom lägenhet att, (vara) ställd utanför alla möjligheter att osv. Stäld utom lägenheet och råderum at kunna sig för .. (tjuvars) inbrått .. bewara. SthmStadsord. 2: 161 (1701). VDAkt. 1790, nr 533 (: är ur lägenhet). VDP 17/6 1791 (: se sig ur Lägenhet).
b) (†) i uttr. ngns lägenhet är (icke) (att osv.) l. det är (icke) ngns lägenhet (att osv.), ngn har (icke) tillfälle l. möjligheter (att osv.). Och begere .. vette, om eder lägenheett är i morgon att komma på handels platzen. AOxenstierna 2: 92 (1612). Om dett vore min Brors legenhett att skrifua migh en sedill till. OxBr. 11: 9 (1613). Weste (1807).
c) i uttr. bereda l. giva (ngn) lägenhet, bereda l. giva (ngn) tillfälle; ofta med saksubj.; äv. erbjuda (god) lägenhet (för ngt), med saksubj.; erbjuda (goda) möjligheter (för ngt); förr äv. betaga ngn lägenhet (till) att osv., betaga ngn möjlighet att osv. Lärer Fienden här igenom (dvs. gm den uppförda skansen) all Lägenheet betagas til at (osv.). OSPT 1687, nr 30, s. 1. (Gräbbestads hamn) erbjuder god lägenhet för anläggande af vidsträckta kajer. Samtiden 1871, s. 173. Genom en lycklig slump bereddes mig äfven lägenhet att (osv.). OdontT 1897, s. 4.
d) i uttr. med bet.: begagna l. gripa tillfället, (icke) låta tillfället gå sig ur händerna o. d.; särsk. i uttr. begagna l. nyttja lägenheten, förr äv. akta sin lägenhet l. akta på lägenheten l. taga lägenheten i akt l. fånga en lägenhet. Achta tidhen och lägenhetena. PErici Musæus 1: 23 b (1582). Paulus försummade ingen Lägenheet til at lära (dvs. att undervisa). Schroderus Os. 1: 40 (1635). (Man) måste .. intet låta lägenheten gå förbi, som för sent ångras, när hon ej kan återhämtas. 2RA 1: 299 (1723). Soldaten låter ej en lägenhet / gå sig ur händerna. Runeberg ESkr. 2: 192 (1833). Fryxell Ber. 10: 285 (1842: begagna). Runeberg 6: 9 (1862: fånga).
e) (numera knappast br.) i uttr. hava råd och lägenhet (till ngt). BraheBrevväxl. 1: 2 (1637). Hvar och en, som råd och lägenhet hafver, bör på en gång betala (avgiften till begravnings- och kröningshjälpen). PH 5: 3192 (1752).
f) (fullt br.) i uttr. efter råd och lägenhet (förr äv. efter råden och lägenheten), efter vad man (ngn) har (råd o.) möjligheter l. tillfälle till, äv. efter ringa l. fattig råd och lägenhet l. efter fattig lägenhet, efter sina små tillgångar l. möjligheter, förr äv. efter (sin fattiga) lägenhet. Theföre hafver iagh samptt min .. son h. Johan de Mornaj .. öfvervägatt, på hvad sätt vij kunde .. hans (dvs. Guds) försambling effter råden och lägenheeten förfordra och befrämia. OxBr. 12: 663 (1610). En ödmiukast präsent efter fattig lägenhet. Cavallin Herdam. 5: 322 (cit. fr. c. 1707). Kung Carl XII:s dödsdag tänka vi här att fira efter ringa råd och lägenhet. Tegnér (WB) 3: 373 (1818). Vinsoppa. .. I soppskålen vispas efter råd och lägenhet 4 till 8 äggulor. Langlet Husm. 183 (1883). Därefter skall du .. bära fram din hands frivilliga gåva, som du må giva efter råd och lägenhet. 5Mos. 16: 10 (Bib. 1917).
g) (fullt br.) i uttr. vid (förr äv. genom l. med) första lägenhet (jfr 5 slutet), vid första (lämpliga) tillfälle (som erbjuder sig); förr äv. vid (bättre) lägenhet, vid (lämpligare) tillfälle. Svart G1 162 (1561: genom). At the fattige män, som .. ifrå theres gäld och bröd afsatte äre, måge igen till något bröd med första lägenhett förfordrade varda. RA I. 3: 112 (1593). Therom jagh widh lägenhet, opå en annan ort, mera wil tala. Stiernhielm Arch. A 2 b (1644). Man kunde widh bättre Lägenheet och tijd fortificera (de gamla fästningsmurarna). Rålamb 8: 189 (1691). Vid första lägenhet. Sjöart. 1755, art. 237. Hammar (1936).
h) i uttr. (spara ngt l. sig l. uppskjuta ngt) till bättre (stundom annan) lägenhet, (spara ngt osv.) till ett lämpligare (resp. annat) tillfälle. Doch skötz saken up till bättre lägenheet. RP 8: 345 (1640). Hwad som gåtan mera innehåller spares til annan lägenheet. Rudbeck Atl. 1: 779 (1679). Dahlgren Moreto 23 (1873).
i) (†) övergående i bet.: orsak, anledning; i uttr. taga lägenhet av ngt, taga anledning av ngt. Häraff tager dhenna Author Lägenheet at fälla om Äggen dhet Omdöme, at (osv.). RelCur. 268 (1682). Swedberg Cat. 347 (1709).
5) tillfälle att fara l. sända ngt med båt l. skjuts l. järnväg o. d.; äv. om tillfälle att sända ngt med bud; äv. närmande sig l. övergående i bet.: (från en plats avgående) transportmedel (båt, skjuts osv.) varmed man har möjlighet att fara l. att sända ngt; förr äv. om bud. Förmodhar här på en nådigh och behageligh resolution medh förefallende lägenheeter och budskap. OxBr. 12: 57 (1634). Från Insbruck är 3 gånger hvar dag lägenhet öfver Alperna till Brixen. Bergman VSmSkr. 244 (1851). Jag skulle blott qvarblifva några dagar, till dess lägenhet (för godt pris) afgick till Albany. Wetterbergh GNord 87 (1862). När han hade sett denna syn, sökte vi strax någon lägenhet att fara därifrån till Macedonien. Apg. 16: 10 (Bib. 1917). — jfr BÅT-, FARTYGS-, JÄRNVÄGS-, KÖPMANS-, POST-, SJÖ-, SKEPPS-, TÅG-LÄGENHET. — särsk. i uttr. med första lägenhet (jfr 4 g), med första transportmedel (båt, skjuts osv.) som erbjuder möjlighet att fara l. att sända ngt. Wij hafwe satt osz i sinnedt föhre, wele begifwe osz vthöfwer till Findlandh medh förste lenghenheet nu i Sommer. UrkFinlÖ I. 3: 97 (1597). En Smålandsost afgår med första lägenhet öfver Carlshamn. Tegnér (WB) 5: 598 (1826). Östergren (1932).
6) (†) bekvämlighet; nytta, fördel, gagn. 2SthmTb. 2: 141 (1551). Der och andre orolige menniskiors trängten och ingifuende, synnerligen deres såm venner och granners sämie och velfärdh vele förspille för deres egen nytto, lägenheet och fordell skull (osv.). HT 1915, s. 99 (1597). Der må giffuas vederlagh för strömen, som kunne komma Töresiö och Kålsta i Ösmo till legenheet. OxBr. 3: 37 (1622). Tarfvar bonde flera hus (än som förut uppräknats); bygge sig til lägenhet thet bästa han gitter. BB 2: 1 (Lag 1734).
7) (†) tillgång(ar), resurs(er), medel; inkomst(er); förmån(er). At Jag owärdig skal wara Secundus Theologiæ Professor, och jämpte andra intrader och lägenheter som min Antecessor besutit hafwer, förträda Pastoratet uthi Sagu Sochn. BraheBrevväxl. II. 1: 176 (1660). Gud den högste haffver begåffvat dätta rike med allahanda goda legenheter til landh, skoogh och sådana materialier som kunna brukas och uparbetas til des nytta och förkoffring. Rudbeck Bref 50 (1670). Uti the Län, ther ännu inge Bergwerk upfunne äro, och likwäl god lägenhet kan wara af Skogar och Strömar .. åligger thet (osv.). Bergv. 1: 366 (1687).
8) (†) till en (jordbruks)fastighet hörande jord (åker, äng, skogsmark) l. vatten (sjö, å) l. byggnad l. anläggning l. rättighet o. d. (ss. en ekonomisk nyttighet); äga. Hwar någen gårdh, ängstycke, åker eller annen lägenheet ligger en frälsisman .. leglig eller wed handen, dhå haffwe the strax stoor rätt till, att legget vnder theris gårdher. G1R 17: 344 (1545). Hvadh till doomkyrkionne medh tomptöror, sågeqvern och annor lægenheett haffver aff ålder tilforenne varitt .. tildeeltt. OxBr. 12: 317 (1613). (Sibbarps gård) medh alla dher till lydhandhe lägenheeter, i wåto och torro, närby och fiärran. VgFmT II. 6—7: 136 (1667). Hemmanen med sina Torp, Utjordar, Qvarn-strömmar, Fisken, Ängar, Hollmar, eller andra lägenheter. Botin Hem. 1: 36 (1755). SFS 1880, nr 57, s. 16.
9) (jord)egendom; numera bl. om mindre (icke i mantal satt) egendom (ofta avsöndrad från en större); förr äv. om gård i stad. OxBr. 3: 65 (1623). Därs. 12: 247 (1629; om gård i stad). Ekholmssunds och Vängarns gårdar .. tillhörde Härtig Johan .., utom många ströhemman och lägenheter kring hela Upland. Hallenberg Hist. 1: 387 (1790); jfr 8. Tvänne lägenheter utan åsatt mantal. Höjer Sv. 2: 647 (1878). Under hemmanet lyder ett torp och en lägenhet. PT 1904, nr 53 B, s. 1. Har lägenhet afsöndrats från flera jordeboksenheter eller delar deraf, skall den (osv.). Thulin Mant. 2: 127 (1935). — jfr APANAGE-, DAGAKARLS-, DAGLÖNAR(E)-, DOMÄN-, DONATIONS-, EGNAHEMS-, FRÄLSE-, HOSPITALS-, JORD-, JORDBRUKS-, KLERESI-, KRONO-, SMÅ-, TORP-LÄGENHET m. fl.
10) (med kök l. kokvrå försedd) bostad (särsk. i hyreshus), våning; ofta: mindre våning; äv. (i sht i ssgr) om lokal för affärsvärksamhet l. industriell värksamhet o. d.; äv. (numera knappast br.) om vart särskilt av de rum l. utrymmen som tillhöra ett hus l. en bostad osv. Iagh .. hafwer beseedt alle lägenheeter uthi dhe gamble Capittels hwsen här sammastädes. BraheBrevväxl. 1: 5 (1639). Förbem:te Lägenheeter hafwa sedan stådt ledige på Ett åhr, till Michaeli 1684. BoupptSthm 23/10 1685, Bil. De lägenheter, som tillhöra våningen, böra i kontraktet noga upptagas. Dalin (1853). Utom atelier och kök utgjordes den lilla lägenheten af ännu tvenne rum, sängkammare och hvardagsrum. Dahlgren 1Ransäter 127 (1905). SvD(A) 1932, nr 356, s. 10. — jfr AFFÄRS-, BONINGS-, BOSTADS-, BOTTEN-, BUTIKS-, ENRUMS-, FABRIKS-, FEMRUMS-, FYRARUMS-, GÅRDS-, HANDELS-, HUSHÅLLS-, HYRES-, HÖRN-, KONTORS-, TRERUMS-LÄGENHET m. fl. — särsk. (†) om (rum i) sjukhus, fattighus o. d. Haffve Bårgmestare och rådh tilsagt 2000 balkar till att lathe byggie losementer och lägenheter för bemälte siuke. OxBr. 5: 345 (1625). KOF II. 1: 403 (1659).
11) (numera knappast br.) befattning, syssla, tjänst, plats (med därtill hörande löneförmåner); särsk. om prästerlig befattning (i sht kyrkoherdebefattning); jfr PASTORAT. OxBr. 12: 14 (1614). Adeldagh .. bleff .. fordrat ifrån Hildeszheim, ther han förestodh een ringa Lägenheet vthi Keyser Ottonis Hoff. Schroderus Os. 2: 543 (1635). Befordring till bättre Lägenheet. Skolordn. 1693, s. A 2 b. Han har ej blifvit Prest i afsikt på Lägenheter, utan på Guds församling. Dalin Arg. 2: 243 (1734, 1754). De fetaste lägenheterna (i stiftet). Crusenstolpe Tess. 2: 82 (1847). Hagström Herdam. 1: 107 (1897). — jfr KAPLANS-, KLOCKAR(E)-, KYRKOHERDE-, PRÄST-LÄGENHET m. fl.
Ssgr: LÄGENHETS-DEL. särsk. jur. till 9: (avsöndrad) del av en lägenhet. PT 1898, nr 229, s. 1.
-INNEHAVARE~10200. särsk. till 9. ÅboAllmT 1818, nr 3, s. 3.
-ÄGARE. särsk. till 9. SvNorStatscal. 1820, s. 349.
Spoiler title
Spoiler content