publicerad: 1954
POTATIS pωta4tis l. 032 (potàtiss Dalin), r. l. m. l. f. (Linné Vg. 131 (1747) osv.), äv. (bygdemålsfärgat) n. (Berndtson (1880), Aronson Slump Myndl. 24 (1922: rödpotatis)); best. -en, äv. (numera knappast br.) potaten (CAEhrensvärd Brev 2: 109 (1796), SKN 1845, s. 238, Cannelin (1921); jfr nedan); pl. -ar (icke i koll. anv., Dalin (1855) osv.) l. = (Berlin Lrb. 64 (1852), Lieberath 15År 197 (1935)) l. (numera bl. bygdemålsfärgat l. vard.) potäter pωtä4ter (äv. att hänföra till sg. potät, Rothof 367 (1762), Moberg Utvandr. 33 (1949)) l. (numera föga br.) potater pωta4ter (äv. att hänföra till sg. potat, Linné Sk. 355 (1751), Suneson GGrund 97 (1926), Östergren (1935)) ((†) -tiser BlekLHushH 1815, s. 38); äv. (numera bl. starkt bygdemålsfärgat) POTAT pωta4t (pota´t (med) öp(pet) o Weste), r. l. m. l. f.; best. -en (jfr ovan); pl. -er (jfr ovan); förr äv. POTATA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (BlekLHushT 1820, s. 10); äv. (numera knappast br.) POTATES pωta4tes l. 032, r. l. m. l. f.; best. -en; förr äv. POTATOES, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. = (Salander Gårdzf. 39 (1727), Nemnich Waarenlex. 102 (1797)) l. potatoer (VetAH 1764, s. 288, Thaer EngLandth. 226 (1801)); förr äv. POTATOS, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. = (Heinrich (1814)); äv. (numera bl. bygdemålsfärgat l. starkt vard.) POTÄT pωtä4t, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (jfr ovan); förr äv. POTÄTA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Strömborg SvSpr. 92 (1852), Schiller SvSpr. 104 (1859)).
Ordformer
(potat 1777—1916. potata 1820—1864. potater, pl. 1751—1935. potates (-äs) 1758—1915. potatis 1768 osv. potatoer, pl. 1764—1801. potatoes (-oës, -oẽs) 1727—1869. potatois 1769. potatos 1739—1828. potet 1749—1802. potetes 1756. pottat 1796. pottateds 1725. potät 1834—1928. potäta 1852—1889. potäter (-ai-), pl. 1762—1949. Anm. 1:o Enl. Hjortberg Boskapsafv. 470 (1776) användes felaktigt även formen potentater, pl. 2:o Dalin (1855) anmärker att ”Potat ell. potäta, pl. potätor, är alldeles obrukligt”)
Etymologi
[jfr d. potet, potato(e), nor. potet, potetes, t. potato, holl. pataat; av eng. potato (pl. -toes), av span. patata, potatis, batat; urspr. ett haitiskt ord o. etymologiskt identiskt med BATAT; pl.-formen potäter (varav sg.-formen potät bildats) är en försvenskning av den eng. pl.-formen potatoes; formen potatis har sannol. uppkommit ur formen potates, som är en ombildning av den eng. pl.-formen potatoes]
ätlig (rund l. avlång) underjordisk stamknöl på den från Sydamerika härstammande växten Solanum tuberosum Lin.; äv. koll., om dylika rotknölar använda (kokta l. stekta o. d.) ss. (del av) maträtt; äv. om växten (odlad av O. Rudbeck d. ä. i botaniska trädgården i Uppsala på 1600-talet o. av Jonas Alströmer från 1723 på Nolhaga i Västergötland för knölarnas skull); jfr JORD-PÄRON 1, PANTOFFEL. Färsk l. ny potatis. Potatisen var råskalad. Han tog två potatisar. Sill och potatis. Potatisen står i blom. Sätta (förr äv. plantera) potatis. Kupa potatis, se KUPA, v. 3. KStobæus (1725) hos Fürst Stobæus 62. Tartyffelen hade blå, men Potaterna hvita blommor. Linné Sk. 355 (1751). Potäterna stå vackra och lofva god skörd. LD 1906, nr 173, s. 2. Delikatessill och dill med små varma potatis. Ytterlund Upsalaber. 67 (1913). När han talade, lät det, som om han hade haft en varm potatis i munnen. Hammarberg Stjärnsk. 33 (1933). Moberg Utvandr. 33 (1949). — jfr BORDS-, BRÅD-, BRÄNNERI-, DILL-, DRIV-, DRUV-, FODER-, HUSHÅLLS-, IM-, KALLJORDS-, MANDEL-, MAT-, NJUR-, NY-, ROSEN-, RÖD-, SANDJORDS-, SKINN-, SOCKER-, SÄTT-, VINTER-POTATIS m. fl. — särsk.
a) i ordspråk o. ordstäv. ”Hvad potatisen smakar skönt, när den är lagad på det här viset” — sa' bonden satte munnen till bränvinspannan. Holmström Sa' han 39 (1876). Dä finns inga ben i potatisen (= det har ingen fara). Granlund Ordspr. (c. 1880). De dummaste bönderna få de största potäterna. Bergman Patr. 100 (1928).
b) i uttr. kinesisk potatis.
d) i uttr. japansk potatis, om (de 4—10 cm långa knölstammarna av) den från Ostasien härstammande växten Stachys affinis Bge, koregi(syska). HeimdFolkskr. 25: 10 (1895).
e) bildl. l. i jämförelser. Du klämde till mig i syna så att näsan blev potatis och var öm i flere dar. Lindwall Jakt 83 (1916). — särsk. i vissa uttr.
α) (vard.) sitta o. d. som en smörklick på en het potatis, ostadig(t), osäker(t). Rogberg Två 89 (1929).
β) (vard.) ha satt sin sista potatis, ha fått vara med för sista gången, ha gjort sig omöjlig; äv.: ha sagt sitt sista ord (i en fråga). SvD(A) 1930, nr 261, s. 8. Tengroth LivsLev. 68 (1952).
Ssgr [oftast med motsvarigheter l. förebilder i främmande språk]: A (†): POTAT-BRÄNNVIN, -GRYN, -LAND, -MASSA, -MJÖL, -PANNKAKA, -SORT, -STÅND, -VIN, se C.
B (†): POTATE-PLANTERING, se C.
-BAGGE. entomol. skalbaggen Leptinotarsa decemlineata Say, koloradoskalbagge; äv. i uttr. amerikansk potatisbagge. Werner PotOdl. 81 (1904). 4Brehm 13: 404 (1930: amerikanska). —
-BAKELSE. bakelse med utseende som en potatis; förr äv. om bakelse med potatis som huvudbeståndsdel. PotVän. 95 (1841). Lundell (1893). —
-BLADLUS~02, äv. ~20. entomol. bladlusen Aulacorthum pseudosolani Theob., som förekommer bl. a. på potatis. HforsD 1875, nr 343, s. 2. —
-BLOMMA, r. l. f.
-BORSTE. borste varmed potatis före kokning borstas ren från jord o. d. Randel GrytGrill 57 (1926). —
-BRÄNNERI. (potatis- 1898 osv. potät- 1816)
2) konkret: bränneri för framställning av potatisbrännvin. Brisman HindPotOdl. 31 (1816). —
-BRÄNNING. (potatis- 1833 osv. potät- 1805) brännvinsbränning av potatis. Brisman PotOdl. 19 (1805). —
-BRÄNNVIN. (potat- 1802. potatis- 1813 osv. potät- 1805—1844) brännvin framställt av potatis. Weltzin AnvPot. 14 (1802). År 1746, då potatisbrännvinet uppfanns. SDS 1946, nr 176, s. 6. —
-BRÖD. (potatis- 1772 osv. potät- 1841) (i sht förr) bröd bakat av potatis(mjöl). Strandberg SättBrödbakn. 4 (1772). —
-BULLE. kok. (stekt) bulle av riven l. mosad kokt potatis blandad med ägg, grädde, socker o. salt. PotVän. 100 (1841). —
-DRANK. (potatis- 1833 osv. potät- 1805) drank uppkommen vid framställning av potatisbrännvin (o. använd ss. kreatursföda). Brisman PotOdl. 31 (1805). —
-DRUVA. (numera föga br., skämts.) potatisbrännvin; äv. i uttr. potatisdruvans saft. Dryckesbägarna fyllas med potatisdrufvans saft. Hemberg ObanStig. 106 (1896). Samzelius Fänr. 90 (1899). Östergren (1935). —
-FINKELOLJA~1020. (i fackspr.) erhållen vid framställning av potatisbrännvin. Berzelius ÅrsbVetA 1837, s. 251. —
-FLAGGA, r. l. f. (†) äldre benämning på svenska flaggan i medelhavsländerna. Fahlcrantz 2: 197 (1826, 1864). —
-FLOCK. [efter t. kartoffelflocke] (föga br.) potatisflingor; jfr flock, sbst.1 1. PT 1910, nr 217 A, s. 1. —
-FODRING. (potatis- 1833 osv. potät- 1862) lant. kreatursutfodring med potatis. QLm. 1: 36 (1833). —
-FRUKT.
-FUSELOLJA. (potatis- 1843. potät- 1844) (†) = -finkelolja. Berzelius ÅrsbVetA 1843, s. 335. Därs. 1844, s. 417. —
-GRIS. [grisar utfodras ofta med potatis; jfr gris, sbst. 3 c α] (vulg.) okvädinsord till l. öknamn på (tjock) polis(konstapel); särsk. i uttr. polis, polis, potatisgris! Landsm. XVIII. 8: 32 (1900). —
-GROP. (numera föga br.) i jorden grävd (stundom med murning förstärkt) grop till (vinter)-förvaring av potatis. Hedrén Buschendorf 138 (1805). —
-GRYN. (potat- 1802. potatis- 1773 osv.) av potatisstärkelse framställt vitt, ogenomskinligt gryn använt inom matlagningen; (falskt) sagogryn; i sht i pl. Laurell BeskrPot. 14 (1773). Wretlind Läk. 4: 132 (1896).
-GRÄS. (potatis- 1755—1847. potät- 1805—1816) (†) = -blast. HushBibl. 1755, s. 664. NVexjöBl. 1847, nr 37, s. 2. —
-GRÖT. (i vissa trakter) gröt av (riven l. mosad) potatis; äv.: potatismos (serverad med mjölk). TLäk. 1835, s. 221. SDS 1899, nr 537, s. 2. —
-JORDLOPPA~020. entomol. jordloppan Psylliodes affinis Payk., som förstör den gröna vävnaden på potatisblasten. Werner PotOdl. 81 (1904). —
-JÄGARE. (†) nedsättande benämning på soldat(er) med ringa militär övning, tillhörande ett av de tre i Finland 1812 uppsatta o. 1827 omorganiserade regementena av värvade soldater. Schybergson FinlH 2: 402 (1889). —
-KAKA, r. l. f. (i sht förr) kok. kaka l. pudding med riven potatis ss. viktigaste beståndsdel. Hedrén Buschendorf 172 (1805). —
-KNOPP. (potatis- 1755 osv. potät- 1840—1850) potatisens frukt, potatisäpple. HushBibl. 1755, s. 667. Färsk potates är allt farlig, och gröna potatesknoppar rena giftet. Almqvist Lad. 21 (1840). särsk.
a) bildl., om potatisnäsa. Moster snusade omkring, med näsan lyftad, den lilla tjocka potatisknoppen rynkade hon som en mopps. Lange Luba 90 (1889).
-KNÖLIG. (ngt vard.) om persons huvud l. ansikte o. d.: knölig l. knotig som en potatis. Paul Verlaines potatisknöliga panna. Österling Männ. 51 (1910). —
-KOK.
-KRIG. särsk. i sg. best.
1) i uttr. pommerska potatiskriget, om pommerska kriget 1757—62 (från vilket svenska soldater medförde potatis till Sverige). Topelius Vint. I. 1: 49 (1863, 1880).
2) om bajerska tronföljdskriget 1778—79 (varunder härarnas proviantering tog lång tid). 2NF 2: 697 (1904). —
-KRÄFTA.
2) sjukdom på potatis, framkallad av svampen Synchytrium endobioticum (Schilb.) Perc. o. yttrande sig ss. blomkålslika svulster på potatisplantans underjordiska delar som ruttna bort, varvid smittan sprides i jorden, där den kan kvarbliva i flera år; äv. om den svulstalstrande svampen. PT 1910, nr 298 A, s. 2. Ursing SvVäxt. Krypt. 432 (1949; om svampen). —
-KULTUR. (i fackspr.)
-KUPNING. SvD(A) 1901, nr 185, s. 4.
-KÅL. (numera föga br.) = -blast. QLm. 1: 23 (1833). Östergren (1935). särsk. (†) bildl., om vasaorden (som bäres i grönt band). 3SAH XLVII. 2: 55 (1836). —
-LAND. (potat- 1780. potatis- 1747 osv. potät- 1805. potäter- 1834) jfr land 1 a α. VetAH 1747, s. 204. särsk. i ordspr. ”Härliga land!” — sa' Roffler stod i potatislandet. Holmström Sa' han 37 (1876). —
-LOPP. [efter eng. potato race] (skämt)tävling där deltagarna löpa en viss sträcka med en sked l. slev i handen, vari en potatis (l. ngt annat föremål) skall balanseras under loppet. NFSportlex. (1943). —
-LÅDA, r. l. f.
-LÖK.
1) benämning på vissa sorter av matlöken, Allium cepa Lin. HbTrädg. 2: 59 (1872). StKokb. 629 (1940).
-MAGE. (vard.) gm riklig förtäring av potatis uppsvälld mage; äv. allmännare: stor l. framskjutande mage. Steffen BrittStröft. 378 (1895). Engström Bläck 123 (1914). —
-MAL, m. l. r. entomol. malfjärilen Phthorimæa operculella Zell., vars ägg läggas på potatis- l. tobaksplantor, där larverna åstadkomma stor skada. SFS 1921, s. 1846. —
-MASK; pl. -ar. (i fackspr.) larv av knäppare (se knäppare, sbst.1), som äter hål o. gångar i potatis o. d. LB 2: 219 (1900). —
-MASSA, r. l. f. (potat- 1773—1802. potatis- 1773 osv.) krossad l. mosad potatis; förr äv.: potatismos. Laurell BeskrPot. 10 (1773). SD 1899, nr 65, s. 2. —
-MJÖL. (potat- 1802. potatis- 1747 osv. potät- 1816) till fint mjöl malen stärkelse framställd av potatis; förr äv. om mjöl av (torkad o.) riven potatis, använt till bakning (jfr -bröd). VetAH 1747, s. 231. Potatismjölet bör beredas om hösten, när potatisen nyss är upptagen. Langlet Husm. 687 (1884).
-MUNK, r. l. m. kok. av potatismos, ägg, smör m. m. bakad munk (se d. o. 2 a). Ekberg Hvad äta? 189 (1899). —
-MÖGEL. svampen Phytophthora infestans (Mont.) de By, som framkallar potatisbladmögel l. potatissjuka; äv.: potatissjuka. Fries BotUtfl. 3: 362 (1864). 2NF 37: 1138 (1925).
-NÄSA. (i sht vard.) kort o. tjock (trubbig) näsa, klumpnäsa. Bremer Dal. 35 (1845). En gång gjorde jag en snögubbe av rektorn, brillorna och potatisnäsan och hela faderullan. Siwertz Låg. 22 (1932). —
-ODLING. (potatis- 1801 osv. potät- 1805—1850) abstr. o. konkret. Thaer EngLandth. 225 (1801). SFS 1918, s. 1237. —
-OLJA, r. l. f. (potatis- 1840. potät- 1844) (†) kem. = -finkelolja. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 492. Därs. 1844, s. 417. —
-OST. (förr) ost framställd gm blandning av (kokt o. mosad) potatis med vanlig ost. Gadd Underrätt. 15 (1782). —
-PALT. (i vissa trakter) palt (se palt, sbst.1 1) av mjöl uppblandat med potatis. TurÅ 1905, s. 93. —
-PANNKAKA~020. (potat- 1802. potatis- 1899 osv.) kok. (tjock l. tunn) pannkaka med potatis som huvudbeståndsdel; äv.: raggmunk. Weltzin AnvPot. 45 (1802). Sahlin SkånFärg. 124 (1928). Moberg ManKv. 26 (1933). —
-PEST.
-PLANTA, r. l. f. (potatis- 1782 osv. potät- 1805—1850) Gadd Underrätt. 8 (1782). —
-PLANTERING. (potate- 1777. potatis- 1734 osv. potät- 1802—1805) abstr. o. konkret. Pastor loci hade .. (i Älvdalen i Dalarna) först begynt med potatoesplanteringen. Linné Ungd. 2: 271 (1734). Alströmer .. anlade färgväxt- och potatisplanteringar, de första i Sverige. NF 1: 454 (1875). —
-PLÄTT. kok. plätt (se plätt, sbst.2 IV) med kokt riven potatis inblandad i vanlig plättsmet; i sht i pl. Hallstén o. Lilius (1896). —
-PULPA. (i fackspr.) efter fabrikation av potatisstärkelse kvarvarande rester av potatis, använda ss. fodermedel. LAHT 1912, s. 395. —
-RAGU. kok. ragu av kokt potatis i sås tillredd av smör, mjöl, buljong, lök o. kryddor. PotVän. 59 (1841). —
-RAND. [jfr d. kartoffelrand] kok. (ofta spritsat) potatismos i form av ring l. krans som lägges runt en stuvning o. d. Högstedt KokB 324 (1920). —
-REV, n.
-RIS. (numera bl. starkt bygdemålsfärgat) = -blast. Hedrén Buschendorf 126 (1805). Molin ÅdalP 32 (c. 1895). —
-ROT.
-SAFT.
-SAGO. runda korn av sagogryns storlek, bestående av potatisstärkelse (o. äggvita) o. använda ss. sagogryn; stundom: sagogryn. PotVän. 32 (1841). Jönsson Gagnv. 77 (1910). —
-SEXA. (förr, i studentspr.) sexa med enkel o. billig mat. Svedelius Lif 501 (1887; om förh. i Uppsala på 1850-talet). Cronholm Minnesbl. 145 (1908; om förh. på 1860-talet). —
-SJUKA, r. l. f. sjukdom på potatis, framkallad av potatismögel(svampen) o. yttrande sig ss. mörka fläckar på potatisväxtens blad, bruna l. grå fläckar på rotknölarnas yta samt ofta rötpartier i deras inre. AB 1845, nr 238, s. 2. särsk. (†) bildl., om ruttenhet l. röta i samhälle l. hos människa. Hellberg Samtida 6: 28 (1871).
-SJUKDOM~02 l. ~20.
-SKALARE, i bet. 1 m.||(ig.), i bet. 2 r. l. m.
-SKALBAGGE. (†) = -bagge. NF (1889). Ekbohrn (1904). jfr: Kolorado-potatisskalbaggen. SöndN 1878, s. 168. —
-SKALNING.
-SMÖR. (förr) blandning av smör och potatis, använd på bröd i st. f. rent smör. Gadd Underrätt. 15 (1782). —
-SOCKER. (i fackspr.) socker framställt av potatisstärkelse, stärkelsesocker, druvsocker. JournManuf. 1: 41 (1825). —
-SOPPA, r. l. f. kok. soppa vari (sönderkokt) potatis är den viktigaste ingrediensen. Hedrén Buschendorf 151 (1805). —
-STAM-FLY, n. entomol. nattflyet Hydroecia micacea Esp., vars larver angripa bl. a. potatisstjälkar. Hellström NorrlJordbr. 357 (1917). —
-STAMP, r. l. m. visst redskap för mosning av potatis. Hallstén o. Lilius (1896). Keyland Allmogekost 1: 198 (1919). —
-STRIT. entomol. striten Cicadella atropunctata Goeze, vars larver angripa bl. a. potatisstjälkar. LAHT 1925, s. 524. —
-STYCKE.
1) (mera tillf.) stycke l. bit av potatis. Seton Underrätt. 12 (1801).
-STÅND. (potat- 1780. potatis- 1805 osv. potät- 1834) VetAH 1780, s. 151. Då potatisstånden blifvit några tum höga, företages kupning. HbTrädg. 2: 80 (1872). —
-STÅNG. kok. bakvärk i form av en liten stång, innehållande bl. a. potatis (i sht serverat till soppa l. buljong). HemKokb. 56 (1903; i pl.). —
-STÄRKELSE. (potatis- 1748 osv. potät- 1812) stärkelse som förekommer i l. är framställd av potatis; potatismjöl. VetAH 1748, s. 278. —
-SUFFLÉ. kok. (spritsat) potatismos som tillsatts med ägg, smör o. kryddor o. gräddats i ugn. Östman IdunKokb. 344 (1911). —
-TINA, r. l. f. (i vissa trakter) tina för förvaring l. transport av potatis. Moberg Utvandr. 26 (1949). —
-TRYCK. tygtryck utfört för hand med en kluven potatis, i vars plana yta ett mönster utskurits. SvD(A) 1925, nr 263, s. 8. —
-TVÄTT. (i fackspr.) konkret: anordning för rengöring av potatis före stärkelsefabrikation. TT 1900, K. s. 18. —
-TÅRTA. kok. tårta av kokt o. riven kall potatis o. mandel, smör, socker o. ägg; förr äv. om tårta bakad på potatismjöl. Hedrén Buschendorf 170 (1805). Östman IdunKokb. 486 (1911). —
-UPPTAGARE~0200. i bet. 1 m.||(ig.), i bet. 2 r. l. m.
-VATTEN.
2) (†) vatten som frånsilats blandning av riven potatis o. vatten. EconA 1807, dec. s. 157. JournManuf. 1: 107 (1825). —
-VIN. (potat- 1798. potatis- 1819—1856)
1) (förr) vin berett av potatis. KonstSvVin. 14 (1798).
-VÅG; pl. -ar. (i fackspr.) våg varmed potatis väges för bestämmande av dess stärkelsehalt. LAHT 1898, s. 242. —
-VÄXT.
1) växten Solanum tuberosum Lin., potatis. VetAH 1747, s. 232. särsk. i allmännare anv., om växt av familjen Solanaceæ, nattskatteväxt. 3NF 18: 77 (1933).
2) (†) potatisodling, potatisplantering. Gadd Underrätt. 9 (1782). —
-ÅL, sbst.1 zool. rundmasken Heterodera rostochiensis Smith, som angriper bl. a. potatisplantan. Werner PotOdl. 83 (1904). —
-ÄPPLE. potatisväxtens frukt. Seton Underrätt. 12 (1803). —
-ÖGA. (föröknings)knopp på potatisknöl. Seton Underrätt. 14 (1803). —
D (†): POTÄT-BINGE, -BLAST, -BRÄNNERI, -BRÄNNING, -BRÄNNVIN, -BRÖD, -DRANK, -FODRING, -FUSELOLJA, -GRÄS, -JORD, -KNOPP, -LAND, -MJÖL, -ODLARE, -ODLING, -OLJA, -PLANTA, -PLANTERING, -SKÖRD, -STÅND, -STÄRKELSE, se C.
E (†): POTÄTER-LAND, -STJÄLK, se C.
Spoiler title
Spoiler content