SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1954  
POTATIS pωta4tis l. 032 (potàtiss Dalin), r. l. m. l. f. (Linné Vg. 131 (1747) osv.), äv. (bygdemålsfärgat) n. (Berndtson (1880), Aronson Slump Myndl. 24 (1922: rödpotatis)); best. -en, äv. (numera knappast br.) potaten (CAEhrensvärd Brev 2: 109 (1796), SKN 1845, s. 238, Cannelin (1921); jfr nedan); pl. -ar (icke i koll. anv., Dalin (1855) osv.) l. = (Berlin Lrb. 64 (1852), Lieberath 15År 197 (1935)) l. (numera bl. bygdemålsfärgat l. vard.) potäter pωtä4ter (äv. att hänföra till sg. potät, Rothof 367 (1762), Moberg Utvandr. 33 (1949)) l. (numera föga br.) potater pωta4ter (äv. att hänföra till sg. potat, Linné Sk. 355 (1751), Suneson GGrund 97 (1926), Östergren (1935)) ((†) -tiser BlekLHushH 1815, s. 38); äv. (numera bl. starkt bygdemålsfärgat) POTAT pωta4t (pota´t (med) öp(pet) o Weste), r. l. m. l. f.; best. -en (jfr ovan); pl. -er (jfr ovan); förr äv. POTATA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (BlekLHushT 1820, s. 10); äv. (numera knappast br.) POTATES pωta4tes l. 032, r. l. m. l. f.; best. -en; förr äv. POTATOES, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. = (Salander Gårdzf. 39 (1727), Nemnich Waarenlex. 102 (1797)) l. potatoer (VetAH 1764, s. 288, Thaer EngLandth. 226 (1801)); förr äv. POTATOS, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. = (Heinrich (1814)); äv. (numera bl. bygdemålsfärgat l. starkt vard.) POTÄT pωtä4t, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (jfr ovan); förr äv. POTÄTA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Strömborg SvSpr. 92 (1852), Schiller SvSpr. 104 (1859)).
Ordformer
(potat 17771916. potata 18201864. potater, pl. 17511935. potates (-äs) 17581915. potatis 1768 osv. potatoer, pl. 17641801. potatoes (-oës, -oẽs) 17271869. potatois 1769. potatos 17391828. potet 17491802. potetes 1756. pottat 1796. pottateds 1725. potät 18341928. potäta 18521889. potäter (-ai-), pl. 17621949. Anm. 1:o Enl. Hjortberg Boskapsafv. 470 (1776) användes felaktigt även formen potentater, pl. 2:o Dalin (1855) anmärker att ”Potat ell. potäta, pl. potätor, är alldeles obrukligt”)
Etymologi
[jfr d. potet, potato(e), nor. potet, potetes, t. potato, holl. pataat; av eng. potato (pl. -toes), av span. patata, potatis, batat; urspr. ett haitiskt ord o. etymologiskt identiskt med BATAT; pl.-formen potäter (varav sg.-formen potät bildats) är en försvenskning av den eng. pl.-formen potatoes; formen potatis har sannol. uppkommit ur formen potates, som är en ombildning av den eng. pl.-formen potatoes]
ätlig (rund l. avlång) underjordisk stamknöl på den från Sydamerika härstammande växten Solanum tuberosum Lin.; äv. koll., om dylika rotknölar använda (kokta l. stekta o. d.) ss. (del av) maträtt; äv. om växten (odlad av O. Rudbeck d. ä. i botaniska trädgården i Uppsala på 1600-talet o. av Jonas Alströmer från 1723 på Nolhaga i Västergötland för knölarnas skull); jfr JORD-PÄRON 1, PANTOFFEL. Färsk l. ny potatis. Potatisen var råskalad. Han tog två potatisar. Sill och potatis. Potatisen står i blom. Sätta (förr äv. plantera) potatis. Kupa potatis, se KUPA, v. 3. KStobæus (1725) hos Fürst Stobæus 62. Tartyffelen hade blå, men Potaterna hvita blommor. Linné Sk. 355 (1751). Potäterna stå vackra och lofva god skörd. LD 1906, nr 173, s. 2. Delikatessill och dill med små varma potatis. Ytterlund Upsalaber. 67 (1913). När han talade, lät det, som om han hade haft en varm potatis i munnen. Hammarberg Stjärnsk. 33 (1933). Moberg Utvandr. 33 (1949). — jfr BORDS-, BRÅD-, BRÄNNERI-, DILL-, DRIV-, DRUV-, FODER-, HUSHÅLLS-, IM-, KALLJORDS-, MANDEL-, MAT-, NJUR-, NY-, ROSEN-, RÖD-, SANDJORDS-, SKINN-, SOCKER-, SÄTT-, VINTER-POTATIS m. fl. — särsk.
a) i ordspråk o. ordstäv. ”Hvad potatisen smakar skönt, när den är lagad på det här viset” — sa' bonden satte munnen till bränvinspannan. Holmström Sa' han 39 (1876). Dä finns inga ben i potatisen (= det har ingen fara). Granlund Ordspr. (c. 1880). De dummaste bönderna få de största potäterna. Bergman Patr. 100 (1928).
b) i uttr. kinesisk potatis.
α) (†) batat, sötpotatis. Osbeck Resa 194 (1751, 1757).
β) (i fackspr.) jams(rot). SvUppslB 7: 407 (1931).
c) (numera föga br.) i uttr. söt potatis, batat, sötpotatis. Elfving Kulturv. 107 (1895).
d) i uttr. japansk potatis, om (de 4—10 cm långa knölstammarna av) den från Ostasien härstammande växten Stachys affinis Bge, koregi(syska). HeimdFolkskr. 25: 10 (1895).
e) bildl. l. i jämförelser. Du klämde till mig i syna så att näsan blev potatis och var öm i flere dar. Lindwall Jakt 83 (1916). — särsk. i vissa uttr.
α) (vard.) sitta o. d. som en smörklick på en het potatis, ostadig(t), osäker(t). Rogberg Två 89 (1929).
β) (vard.) ha satt sin sista potatis, ha fått vara med för sista gången, ha gjort sig omöjlig; äv.: ha sagt sitt sista ord (i en fråga). SvD(A) 1930, nr 261, s. 8. Tengroth LivsLev. 68 (1952).
Ssgr [oftast med motsvarigheter l. förebilder i främmande språk]: A (†): POTAT-BRÄNNVIN, -GRYN, -LAND, -MASSA, -MJÖL, -PANNKAKA, -SORT, -STÅND, -VIN, se C.
B (†): POTATE-PLANTERING, se C.
C: POTATIS-AREAL. (mera tillf.) areal varpå potatis odlas. Forsberg PotOdl. 9 (1903).
-AVKASTNING~020. jfr avkastning 4 c. Thaer EngLandth. 245 (1801).
-AVKOMST. (†) jfr avkomst II 3 a α. EconA 1807, sept. s. 90 (1804).
-BAGGE. entomol. skalbaggen Leptinotarsa decemlineata Say, koloradoskalbagge; äv. i uttr. amerikansk potatisbagge. Werner PotOdl. 81 (1904). 4Brehm 13: 404 (1930: amerikanska).
-BAKELSE. bakelse med utseende som en potatis; förr äv. om bakelse med potatis som huvudbeståndsdel. PotVän. 95 (1841). Lundell (1893).
-BINGE. (potatis- 1830 osv. potät- 18401855) jfr binge 1. BoupptVäxjö 1830.
-BLAD. jfr blad 1 a. Laurell BeskrPot. 16 (1773).
-BLADLUS~02, äv. ~20. entomol. bladlusen Aulacorthum pseudosolani Theob., som förekommer bl. a. på potatis. HforsD 1875, nr 343, s. 2.
-BLADMÖGEL~020. bladmögel på potatis, potatissjuka. 3NF (1931).
-BLAST. (potatis- 1855 osv. potät- 18401850) Lundequist Landtbr. 297 (1840).
-BLOM. jfr blom 1 b. 3SAH 25: 202 (1913).
-BLOMMA, r. l. f.
1) blomma på potatisväxt(en). Hedrén Buschendorf 265 (1805).
2) kok. potatismos som gm spritsning formats som en blomma. Östman IdunKokb. 344 (1911).
-BORR. (†) potatisjärn. Langlet Husm. 396 (1884).
-BORSTE. borste varmed potatis före kokning borstas ren från jord o. d. Randel GrytGrill 57 (1926).
-BRYTARE, r. l. m. (†) redskap för potatisupptagning. BoupptVäxjö 1838.
-BRÄNNARE, m.||ig. jfr brännare 1 b. KemT 1908, s. 39.
-BRÄNNERI. (potatis- 1898 osv. potät- 1816)
1) (föga br.) abstr.: potatisbränning. QLm. 4: 31 (1833).
2) konkret: bränneri för framställning av potatisbrännvin. Brisman HindPotOdl. 31 (1816).
-BRÄNNING. (potatis- 1833 osv. potät- 1805) brännvinsbränning av potatis. Brisman PotOdl. 19 (1805).
-BRÄNNVIN. (potat- 1802. potatis- 1813 osv. potät- 18051844) brännvin framställt av potatis. Weltzin AnvPot. 14 (1802). År 1746, då potatisbrännvinet uppfanns. SDS 1946, nr 176, s. 6.
-BRÖD. (potatis- 1772 osv. potät- 1841) (i sht förr) bröd bakat av potatis(mjöl). Strandberg SättBrödbakn. 4 (1772).
-BULLE. kok. (stekt) bulle av riven l. mosad kokt potatis blandad med ägg, grädde, socker o. salt. PotVän. 100 (1841).
-BÄR. = -äpple. PotVän. 28 (1841).
-DRAG. (i vissa trakter) = -hacka. Fatab. 1931, s. 237.
-DRANK. (potatis- 1833 osv. potät- 1805) drank uppkommen vid framställning av potatisbrännvin (o. använd ss. kreatursföda). Brisman PotOdl. 31 (1805).
-DRUVA. (numera föga br., skämts.) potatisbrännvin; äv. i uttr. potatisdruvans saft. Dryckesbägarna fyllas med potatisdrufvans saft. Hemberg ObanStig. 106 (1896). Samzelius Fänr. 90 (1899). Östergren (1935).
-FARSOT. (†) = -sjuka. Fries BotUtfl. 2: 245 (1845, 1852).
-FAT. jfr fat 3. Schwartz Pos. 92 (1863).
-FINKELOLJA~1020. (i fackspr.) erhållen vid framställning av potatisbrännvin. Berzelius ÅrsbVetA 1837, s. 251.
-FLAGGA, r. l. f. (†) äldre benämning på svenska flaggan i medelhavsländerna. Fahlcrantz 2: 197 (1826, 1864).
-FLINGA, r. l. f. i sht i pl.; jfr flinga, sbst. 3. KemT 1909, s. 150.
-FLOCK. [efter t. kartoffelflocke] (föga br.) potatisflingor; jfr flock, sbst.1 1. PT 1910, nr 217 A, s. 1. —
-FLY, n. (föga br.) entomol. = -stamfly. SvUppslB (1934).
-FODRING. (potatis- 1833 osv. potät- 1862) lant. kreatursutfodring med potatis. QLm. 1: 36 (1833).
-FRUKT.
1) potatisväxtens frukt. NF 2: 1446 (1878).
2) (†) potatis. Thelaus Skog. 64 (1865).
-FRÄTARE, m. l. r. (†) jfr frätare 2. LfF 1878, s. 89.
-FRÖ. jfr frö, sbst.1 1. HushBibl. 1755, s. 667.
-FUSELOLJA. (potatis- 1843. potät- 1844) (†) = -finkelolja. Berzelius ÅrsbVetA 1843, s. 335. Därs. 1844, s. 417.
-FÅRA, r. l. f. plogfåra vari potatis sättes. PotOdl. 61 (1847).
-FÄLT. jfr fält 1 b. Thaer EngLandth. 226 (1801).
-GRATÄNG. kok. Östman IdunKokb. 534 (1911).
-GRAV. jfr grav, sbst.1 1 a. Thomson Insect. XVIII (1862).
-GRIS. [grisar utfodras ofta med potatis; jfr gris, sbst. 3 c α] (vulg.) okvädinsord till l. öknamn på (tjock) polis(konstapel); särsk. i uttr. polis, polis, potatisgris! Landsm. XVIII. 8: 32 (1900).
-GRODD. jfr grodd 2. Lindman LbBot. 32 (1904).
-GROP. (numera föga br.) i jorden grävd (stundom med murning förstärkt) grop till (vinter)-förvaring av potatis. Hedrén Buschendorf 138 (1805).
-GRYN. (potat- 1802. potatis- 1773 osv.) av potatisstärkelse framställt vitt, ogenomskinligt gryn använt inom matlagningen; (falskt) sagogryn; i sht i pl. Laurell BeskrPot. 14 (1773). Wretlind Läk. 4: 132 (1896).
Ssgr: potatisgryns-gröt. HemKokb. 48 (1903).
-välling. HemKokb. 46 (1903).
-GRYTA. gryta vari potatis kokas. Hedrén Buschendorf 72 (1805).
-GRÄS. (potatis- 17551847. potät- 18051816) (†) = -blast. HushBibl. 1755, s. 664. NVexjöBl. 1847, nr 37, s. 2.
-GRÖDA, r. l. f. jfr gröda, sbst. 2. EconA 1807, april s. 106. —
-GRÖT. (i vissa trakter) gröt av (riven l. mosad) potatis; äv.: potatismos (serverad med mjölk). TLäk. 1835, s. 221. SDS 1899, nr 537, s. 2.
-HACKA, r. l. f. hacka (se hacka, sbst.1 1 a) för upptagning av potatis. QLm. 1: 1 (1833).
-HAGE. (†) potatisland, potatisåker. Knorring Skizz. I. 2: 1 (1841).
-HARPA, r. l. f. (-härpa 1838) jfr harpa, sbst.2 a. BoupptVäxjö 1838.
-HAVRE. [efter eng. potato oat] en havresort med ovanligt breda korn. LAHT 1887, s. 84.
-HYVEL. i sht kok. hyvelliknande redskap varmed potatis skivas. VaruhbTulltaxa 1: 241 (1931).
-HÄCK. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) jfr häck, sbst.3 g. BoupptVäxjö 1832.
-JORD. (potatis- 1782 osv. potät- 18051840) jfr jord 7 b. Gadd Underrätt. 9 (1782).
-JORDLOPPA~020. entomol. jordloppan Psylliodes affinis Payk., som förstör den gröna vävnaden på potatisblasten. Werner PotOdl. 81 (1904).
-JÄGARE. (†) nedsättande benämning på soldat(er) med ringa militär övning, tillhörande ett av de tre i Finland 1812 uppsatta o. 1827 omorganiserade regementena av värvade soldater. Schybergson FinlH 2: 402 (1889).
-JÄRN. kok. redskap varmed kulformiga stycken uttagas ur (stor) potatis. StKokb. 206 (1940).
-KAFFE. (†) surrogatkaffe berett av potatis. Porthan BrCalonius 543 (1799). PotVän. 41 (1841).
-KAKA, r. l. f. (i sht förr) kok. kaka l. pudding med riven potatis ss. viktigaste beståndsdel. Hedrén Buschendorf 172 (1805).
-KAROTT. jfr karott, sbst.3 BoupptVäxjö 1900.
-KASTRULL. jfr -gryta. Krusenstjerna Fatt. 2: 450 (1936).
-KLIMP. (i sht förr) kok. jfr klimp, sbst.1 e. Hedrén Buschendorf 153 (1805).
-KLUBBA, r. l. f. jfr -stamp. Salomon Slöjdsk. 2: 97 (1878).
-KLÄMMARE, r. l. m. = -press. BoupptVäxjö 1898 (bland bläcksaker).
-KNOPP. (potatis- 1755 osv. potät- 18401850) potatisens frukt, potatisäpple. HushBibl. 1755, s. 667. Färsk potates är allt farlig, och gröna potatesknoppar rena giftet. Almqvist Lad. 21 (1840). särsk.
a) bildl., om potatisnäsa. Moster snusade omkring, med näsan lyftad, den lilla tjocka potatisknoppen rynkade hon som en mopps. Lange Luba 90 (1889).
b) (tillf.) potatisgrodd; särsk. bildl., om blek person. Krusenstjerna Fatt. 1: 302 (1935).
-KNÖL. jfr knöl, sbst. 1 f. HbTrädg. 3: 98 (1872).
-KNÖLIG. (ngt vard.) om persons huvud l. ansikte o. d.: knölig l. knotig som en potatis. Paul Verlaines potatisknöliga panna. Österling Männ. 51 (1910).
-KOK.
1) jfr kok, sbst.1 1 b. Östergren (1935).
2) (†) potatiskokare. LdVBl. 1846, nr 1, s. 3.
-KOKARE, r. l. m. apparat för (ång)kokning av potatis. LdVBl. 1831, nr 40, s. 4.
-KOKNING. Högstedt KokB 315 (1920).
-KOLERA. (föga br.) = -sjuka. LAHT 1884, s. 261. 2NF (1915).
-KOLONI. kolonilott där potatis odlas. SkånD(B) 1949, nr 26, s. 2.
-KORT, n. ransoneringskort för potatis (i Sverige i bruk 1918 —19). SvD(A) 1918, nr 261, s. 10.
-KORV. korv av fläskkött o. potatis. Langlet Husm. 590 (1884).
-KRATTA, r. l. f. (förr) handformigt redskap för potatisupptagning. AlnarpInvB 1892, s. 22.
-KRIG. särsk. i sg. best.
1) i uttr. pommerska potatiskriget, om pommerska kriget 1757—62 (från vilket svenska soldater medförde potatis till Sverige). Topelius Vint. I. 1: 49 (1863, 1880).
2) om bajerska tronföljdskriget 1778—79 (varunder härarnas proviantering tog lång tid). 2NF 2: 697 (1904).
-KROKETT. kok. Hagdahl Kok. 272 (1879).
-KROSS. jfr kross, sbst.1 2. Björkman (1889).
-KROSSARE, r. l. m. jfr krossare 2 b. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 188.
-KRUSTAD. kok. Högstedt KokB 326 (1920).
-KRÄFTA.
2) sjukdom på potatis, framkallad av svampen Synchytrium endobioticum (Schilb.) Perc. o. yttrande sig ss. blomkålslika svulster på potatisplantans underjordiska delar som ruttna bort, varvid smittan sprides i jorden, där den kan kvarbliva i flera år; äv. om den svulstalstrande svampen. PT 1910, nr 298 A, s. 2. Ursing SvVäxt. Krypt. 432 (1949; om svampen).
-KULTUR. (i fackspr.)
1) potatisodling; jfr kultur 2. Hedrén Buschendorf 248 (1805).
2) odling av bakterier på (skiva av) potatis; jfr kultur 4. ASScF 18: 292 (1891).
Ssg: potatiskupnings-plog. Grotenfelt JordbrMet. 366 (1899).
-KVARN. jfr kvarn 2. Hedrén Buschendorf 195 (1805).
-KYA. [jfr kvi] (i Finl.) potatisland. Mörne Strandb. 1: 32 (1915).
-KÅL. (numera föga br.) = -blast. QLm. 1: 23 (1833). Östergren (1935). särsk. (†) bildl., om vasaorden (som bäres i grönt band). 3SAH XLVII. 2: 55 (1836).
-KÄLLARE. källare(rum) för förvaring av potatis. BlekLHushT 1819, s. 46.
-LAKE, r. (mera tillf.) om potatisbrännvin; jfr lake, sbst.4 Saxon Härjed. 17 (1894).
-LAND. (potat- 1780. potatis- 1747 osv. potät- 1805. potäter- 1834) jfr land 1 a α. VetAH 1747, s. 204. särsk. i ordspr. ”Härliga land!” — sa' Roffler stod i potatislandet. Holmström Sa' han 37 (1876).
-LOPP. [efter eng. potato race] (skämt)tävling där deltagarna löpa en viss sträcka med en sked l. slev i handen, vari en potatis (l. ngt annat föremål) skall balanseras under loppet. NFSportlex. (1943).
-LOTT. = -koloni.
-LOV, n. skollov för potatisupptagning. Tenow Solidar 2: 49 (1906).
-LYCKA, r. l. f. jfr lycka, sbst.2 FoFl. 1911, s. 47.
-LÅDA, r. l. f.
1) låda för förvaring av potatis; jfr låda, sbst.1 1. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 157.
2) kok. jfr låda, sbst.1 2 f. Numers Dram. 1: 39 (1892).
-LÅR, r. l. m. jfr -låda 1. QLm. 1: 33 (1833).
-LÖK.
1) benämning på vissa sorter av matlöken, Allium cepa Lin. HbTrädg. 2: 59 (1872). StKokb. 629 (1940).
2) (†) schalottenlök, Allium ascalonicum Lin. Lilja FlOdlVext. 47 (1839).
-MAGE. (vard.) gm riklig förtäring av potatis uppsvälld mage; äv. allmännare: stor l. framskjutande mage. Steffen BrittStröft. 378 (1895). Engström Bläck 123 (1914).
-MAL, m. l. r. entomol. malfjärilen Phthorimæa operculella Zell., vars ägg läggas på potatis- l. tobaksplantor, där larverna åstadkomma stor skada. SFS 1921, s. 1846.
-MASK; pl. -ar. (i fackspr.) larv av knäppare (se knäppare, sbst.1), som äter hål o. gångar i potatis o. d. LB 2: 219 (1900).
-MASSA, r. l. f. (potat- 17731802. potatis- 1773 osv.) krossad l. mosad potatis; förr äv.: potatismos. Laurell BeskrPot. 10 (1773). SD 1899, nr 65, s. 2.
-MJÖL. (potat- 1802. potatis- 1747 osv. potät- 1816) till fint mjöl malen stärkelse framställd av potatis; förr äv. om mjöl av (torkad o.) riven potatis, använt till bakning (jfr -bröd). VetAH 1747, s. 231. Potatismjölet bör beredas om hösten, när potatisen nyss är upptagen. Langlet Husm. 687 (1884).
Ssgr: potatismjöl(s)-fabrik. LAHT 1886, s. 297.
-fabrikation. 1NJA 1920, s. 4.
-MOS. i sht kok. jfr mos, sbst.1 1. Strandberg SättBrödbakn. 4 (1772).
-MUNK, r. l. m. kok. av potatismos, ägg, smör m. m. bakad munk (se d. o. 2 a). Ekberg Hvad äta? 189 (1899).
-MÖGEL. svampen Phytophthora infestans (Mont.) de By, som framkallar potatisbladmögel l. potatissjuka; äv.: potatissjuka. Fries BotUtfl. 3: 362 (1864). 2NF 37: 1138 (1925).
Ssg: potatismögel-svamp. LB 2: 203 (1900).
-NEKTAR. (skämts.) potatisbrännvin. PrestP 1834, 1: 79. —
-NEMATOD. zool. = -ål, sbst.1 Forsberg PotOdl. 109 (1903).
-NOS. (tillf., vard.) = -näsa. DN 1899, nr 10575 A, s. 3. —
-NUDEL. kok. Ekberg Hvad äta? 188 (1899).
-NÄSA. (i sht vard.) kort o. tjock (trubbig) näsa, klumpnäsa. Bremer Dal. 35 (1845). En gång gjorde jag en snögubbe av rektorn, brillorna och potatisnäsan och hela faderullan. Siwertz Låg. 22 (1932).
-ODLARE. (potatis- 1805 osv. potät- 1816) EconA 1807, okt. s. 10 (1805).
-ODLING. (potatis- 1801 osv. potät- 18051850) abstr. o. konkret. Thaer EngLandth. 225 (1801). SFS 1918, s. 1237.
-OLJA, r. l. f. (potatis- 1840. potät- 1844) (†) kem. = -finkelolja. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 492. Därs. 1844, s. 417.
-OST. (förr) ost framställd gm blandning av (kokt o. mosad) potatis med vanlig ost. Gadd Underrätt. 15 (1782).
-PALT. (i vissa trakter) palt (se palt, sbst.1 1) av mjöl uppblandat med potatis. TurÅ 1905, s. 93.
-PANNA. jfr -gryta. Strindberg Hems. 135 (1887).
-PANNKAKA~020. (potat- 1802. potatis- 1899 osv.) kok. (tjock l. tunn) pannkaka med potatis som huvudbeståndsdel; äv.: raggmunk. Weltzin AnvPot. 45 (1802). Sahlin SkånFärg. 124 (1928). Moberg ManKv. 26 (1933).
-PASTEJ. kok. Hedrén Buschendorf 166 (1805).
-PEST.
1) = -sjuka. Rosenberg Pot. 67 (1846).
2) (mera tillf.) potatismögelsvamp NormFört. 67 (1894).
-PLANTA, r. l. f. (potatis- 1782 osv. potät- 18051850) Gadd Underrätt. 8 (1782).
-PLANTAGE. (†) = -land. EconA 1807, okt. s. 14 (1805). Almqvist Lad. 21 (1840).
-PLANTERING. (potate- 1777. potatis- 1734 osv. potät- 18021805) abstr. o. konkret. Pastor loci hade .. (i Älvdalen i Dalarna) först begynt med potatoesplanteringen. Linné Ungd. 2: 271 (1734). Alströmer .. anlade färgväxt- och potatisplanteringar, de första i Sverige. NF 1: 454 (1875).
-PLOCKARE. jfr -plockning. Koch EmigrLand 235 (1910).
-PLOCKERSKA. jfr -plockare. Siwertz Fribilj. 88 (1943).
-PLOCKNING. = -upptagning. PotOdl. 62 (1847).
-PLOG. plog varmed potatis upplöjes. LAHT 1883, s. 130.
-PLÄTT. kok. plätt (se plätt, sbst.2 IV) med kokt riven potatis inblandad i vanlig plättsmet; i sht i pl. Hallstén o. Lilius (1896).
-PRESS. för framställning av potatismos. Hedrén Buschendorf 179 (1805).
-PUDDING. kok. pudding med potatis som huvudbeståndsdel. Hedrén Buschendorf 155 (1805).
-PUDER. puder framställt av potatis(mjöl). Hedrén Buschendorf 241 (1805).
-PULPA. (i fackspr.) efter fabrikation av potatisstärkelse kvarvarande rester av potatis, använda ss. fodermedel. LAHT 1912, s. 395.
-PURÉ. kok. jfr -mos. PotVän. 64 (1841).
-RAD. rad av i åker l. land satt potatis. VetAH 1747, s. 198.
-RAGU. kok. ragu av kokt potatis i sås tillredd av smör, mjöl, buljong, lök o. kryddor. PotVän. 59 (1841).
-RAND. [jfr d. kartoffelrand] kok. (ofta spritsat) potatismos i form av ring l. krans som lägges runt en stuvning o. d. Högstedt KokB 324 (1920).
-RANSONERING. särsk. om förh. i Sverige 1918—19. SvD(A) 1918, nr 274, s. 5.
-RAS, r. (mera tillf.) = -sort. Östergren (1935).
-REV, n.
1) (mera tillf.) riven potatis. Nordström Luleåkult. 77 (1925).
2) = -pulpa. NF 4: 1524 (1881).
-RIS. (numera bl. starkt bygdemålsfärgat) = -blast. Hedrén Buschendorf 126 (1805). Molin ÅdalP 32 (c. 1895).
-RIV. = -pulpa; jfr -rev 2. 2NF 27: 600 (1918).
-RIVARE, r. maskin för rivning av potatis. Upsala(A) 1916, nr 297, s. 8.
-RIVERI. fabrik där potatis rives (för utvinnande av stärkelse). Östergren (cit. fr. 1918).
-RIVNING. jfr -rivare. Knorring Skizz. I. 2: 182 (1841).
-ROT.
1) potatisväxtens rot. Hedrén Buschendorf 125 (1805).
2) (†) potatisknöl, potatis. Linné Sk. 369 (1751). Gadd Underrätt. 14 (1782).
-RULAD. (†) rulad av potatis, potatisbulle. NyPotKokb. 25 (1841).
-RULETT. (†) kok. = -rulad. Nordström Matlagn. 17 (1822). PotVän. 102 (1841).
-RÄTT, r. l. m. maträtt som består av l. innehåller potatis. Hedrén Buschendorf 248 (1805).
-RÖTA, r. l. f. röta på potatis. TLandtm. 1900, s. 568.
-SAFT.
1) saft av potatis. Hedrén Buschendorf 69 (1805).
2) (skämts.) potatisbrännvin. Hedenstierna Bondeh. 45 (1885).
-SAGO. runda korn av sagogryns storlek, bestående av potatisstärkelse (o. äggvita) o. använda ss. sagogryn; stundom: sagogryn. PotVän. 32 (1841). Jönsson Gagnv. 77 (1910).
-SALLAD. kok. sallad innehållande kokt o. skivad potatis m. m. Hedrén Buschendorf 165 (1805).
-SEXA. (förr, i studentspr.) sexa med enkel o. billig mat. Svedelius Lif 501 (1887; om förh. i Uppsala på 1850-talet). Cronholm Minnesbl. 145 (1908; om förh. på 1860-talet).
-SIRAP. sirap av stärkelsesocker, glykos(sirap). BlekLHushT 1816, s. 13.
-SJUKA, r. l. f. sjukdom på potatis, framkallad av potatismögel(svampen) o. yttrande sig ss. mörka fläckar på potatisväxtens blad, bruna l. grå fläckar på rotknölarnas yta samt ofta rötpartier i deras inre. AB 1845, nr 238, s. 2. särsk. (†) bildl., om ruttenhet l. röta i samhälle l. hos människa. Hellberg Samtida 6: 28 (1871).
Ssg: potatissjuke-svamp. potatismögel(svamp). LB 2: 172 (1899).
-SJUKDOM~02 l. ~20.
1) sjukdom som angriper potatis. SKN 1845, s. 240.
2) (†) = -sjuka. Fries BotUtfl. 2: 248 (1845, 1852). Gülich PotOdl. 14 (1868).
-SKABB. (†) = -skorv. SKN 1845, s. 238. PotOdl. 54 (1847).
-SKAFT. (†) = -blast. BotN 1852, s. 139. Ahlman (1872).
-SKAL. Hedrén Buschendorf 188 (1805).
-SKALARE, i bet. 1 m.||(ig.), i bet. 2 r. l. m.
1) person som skalar potatis. Fahler FängFångl. 104 (1918).
2) redskap varmed man skalar potatis. IndUtstMalmö 1896, s. 23.
-SKALBAGGE. (†) = -bagge. NF (1889). Ekbohrn (1904). jfr: Kolorado-potatisskalbaggen. SöndN 1878, s. 168.
-SKALERSKA. jfr -skalare 1. ST 1914, nr 7404, s. 4.
-SKALKNIV~02. = -skalare 2. Langlet Bohag 34 (1893).
-SKALNING.
Ssg: potatisskalnings-maskin. TLev. 1914, nr 6, s. 1.
-SKORV. skorv på potatis. Wikström ÅrsbVetA 1845—48, s. 740.
-SKOTT. (numera bl. tillf.) jfr -grodd. Ödmann ÅmVetA 1797, s. 23.
-SKÄRARE, r. l. m. redskap för skärning av potatis. Östergren (1935).
-SKÖLJARE, r. l. m. behållare att skölja potatis i. SvD(B) 1952, nr 270, s. 15.
-SKÖRD. (potatis- 1801 osv. potät- 18161840) Thaer EngLandth. 225 (1801).
-SLÄKTE(T). bot. växtsläktet Solanum Lin. Laurell Växtn. 56 (1904).
-SMÖR. (förr) blandning av smör och potatis, använd på bröd i st. f. rent smör. Gadd Underrätt. 15 (1782).
-SNITSEL. (i fackspr.) i strimlor skuren (o. torkad) potatis. KemT 1910, s. 121.
-SOCKER. (i fackspr.) socker framställt av potatisstärkelse, stärkelsesocker, druvsocker. JournManuf. 1: 41 (1825).
-SOPPA, r. l. f. kok. soppa vari (sönderkokt) potatis är den viktigaste ingrediensen. Hedrén Buschendorf 151 (1805).
-SORT. (potat- 1777. potatis- 1805 osv.) VetAH 1777, s. 258.
-SORTERARE, r. l. m. redskap för sortering av potatis efter storlek. Juhlin-Dannfelt (1886).
-SPRIT. jfr -brännvin. Almström Handelsv. 329 (1845).
-STAM. särsk. om potatissort lämplig för odling. LAHT 1905, s. 157.
-STAM-FLY, n. entomol. nattflyet Hydroecia micacea Esp., vars larver angripa bl. a. potatisstjälkar. Hellström NorrlJordbr. 357 (1917).
-STAMP, r. l. m. visst redskap för mosning av potatis. Hallstén o. Lilius (1896). Keyland Allmogekost 1: 198 (1919).
-STJÄLK. (potatis- 1755 osv. potäter- 1834) stjälk på potatisplanta. HushBibl. 1755, s. 664.
-STRIT. entomol. striten Cicadella atropunctata Goeze, vars larver angripa bl. a. potatisstjälkar. LAHT 1925, s. 524.
-STUKA, r. l. f. jordtäckt hög vari potatis upplagts för (vinter)förvaring. LAHT 1906, s. 387.
-STYCKE.
1) (mera tillf.) stycke l. bit av potatis. Seton Underrätt. 12 (1801).
2) (i sht i vissa trakter) potatisland. Nilsson Fauna II. 1: 96 (1835).
-STÅND. (potat- 1780. potatis- 1805 osv. potät- 1834) VetAH 1780, s. 151. Då potatisstånden blifvit några tum höga, företages kupning. HbTrädg. 2: 80 (1872).
-STÅNG. kok. bakvärk i form av en liten stång, innehållande bl. a. potatis (i sht serverat till soppa l. buljong). HemKokb. 56 (1903; i pl.).
-STÄRKELSE. (potatis- 1748 osv. potät- 1812) stärkelse som förekommer i l. är framställd av potatis; potatismjöl. VetAH 1748, s. 278.
-STÖT. visst redskap för mosning av potatis. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 119.
-STÖTARE, r. l. m. = -stöt. PT 1914, nr 95 A, s. 4. —
-SUFFLÉ. kok. (spritsat) potatismos som tillsatts med ägg, smör o. kryddor o. gräddats i ugn. Östman IdunKokb. 344 (1911).
-SVAMP. potatismögel(svamp). Wikström ÅrsbVetA 1845—48, s. 742.
-SÅDOR, pl. = -pulpa. Alm. 1844, s. 45.
-SÄCK. för förvaring l. transport av potatis. Engström 5Bok 139 (1910; i bild).
-SÄNG. (föga br.) om mindre potatisland. Almqvist TreFr. 2: 147 (1842). PT 1904, nr 92 A, s. 4. —
-SÄTTARE, r. l. m. redskap för potatissättning. LAHT 1893, s. 218.
-SÄTTNING. QLm. 1: 26 (1833).
-TINA, r. l. f. (i vissa trakter) tina för förvaring l. transport av potatis. Moberg Utvandr. 26 (1949).
-TORKARE, r. l. m. maskin för potatistorkning. SFS 1917, s. 1147.
-TORKERI. jfr -torkare. Östergren (cit. fr. 1915).
-TORKNING. (i fackspr.) avlägsnande av vätska ur l. torkning av potatis. LAHT 1911, s. 471.
-TRYCK. tygtryck utfört för hand med en kluven potatis, i vars plana yta ett mönster utskurits. SvD(A) 1925, nr 263, s. 8.
-TUNNA, r. l. f. QLm. 1: 21 (1833).
-TVÄTT. (i fackspr.) konkret: anordning för rengöring av potatis före stärkelsefabrikation. TT 1900, K. s. 18. —
-TVÄTTARE, r. l. m. = -tvätt. LAA 1813, s. 355.
-TVÄTTNINGS-MASKIN. = -tvätt. Juhlin-Dannfelt (1886).
-TÅRTA. kok. tårta av kokt o. riven kall potatis o. mandel, smör, socker o. ägg; förr äv. om tårta bakad på potatismjöl. Hedrén Buschendorf 170 (1805). Östman IdunKokb. 486 (1911).
-TÄPPA, r. l. f. jfr -land. LBÄ 11—13: 66 (1798).
-UPPTAGARE~0200. i bet. 1 m.||(ig.), i bet. 2 r. l. m.
1) (mera tillf.) person som tar upp potatis (ur jorden). Lundh EvLustg. 113 (1928).
2) redskap l. maskin för upptagning av potatis. UB 3: 312 (1873).
-UPPTAGNING~020. QLm. 1: 32 (1833).
Ssg: potatisupptagnings-maskin. LAHT 1883, s. 130.
-UTSÄDE~020. lant. koll.: sättpotatis. EconA 1807, sept. s. 77 (1804).
-VARIETET. jfr -sort. QLm. 1: 18 (1833).
-VATTEN.
1) vatten vari potatis koka(t)s. Hedrén Buschendorf 146 (1805).
2) (†) vatten som frånsilats blandning av riven potatis o. vatten. EconA 1807, dec. s. 157. JournManuf. 1: 107 (1825).
-VIN. (potat- 1798. potatis- 18191856)
1) (förr) vin berett av potatis. KonstSvVin. 14 (1798).
2) (skämts.) potatisbrännvin. SthmFig. 1847, s. 402.
-VÅG; pl. -ar. (i fackspr.) våg varmed potatis väges för bestämmande av dess stärkelsehalt. LAHT 1898, s. 242.
-VÄLLING. kok. Hedrén Buschendorf 158 (1805).
-VÄXT.
1) växten Solanum tuberosum Lin., potatis. VetAH 1747, s. 232. särsk. i allmännare anv., om växt av familjen Solanaceæ, nattskatteväxt. 3NF 18: 77 (1933).
2) (†) potatisodling, potatisplantering. Gadd Underrätt. 9 (1782).
-ÅKER. jfr -land. QLm. 1: 29 (1833).
-ÅL, sbst.1 zool. rundmasken Heterodera rostochiensis Smith, som angriper bl. a. potatisplantan. Werner PotOdl. 83 (1904).
-ÅL, sbst.2 (vard.) = -grodd.
-ÅRDER. (i vissa trakter) jfr -plog. BoupptVäxjö 1838.
-ÄGGVITA~020. äggvita i l. från potatis. Bolin LevLivKem. 133 (1931).
-ÄPPLE. potatisväxtens frukt. Seton Underrätt. 12 (1803).
-ÖGA. (föröknings)knopp på potatisknöl. Seton Underrätt. 14 (1803).
-ÖL. (förr) öl bryggt på potatis. Wadman Saml. 1: 66 (1830).
-ÖRT. (†) = -blast. Linné Sk. 369 (1751).
D (†): POTÄT-BINGE, -BLAST, -BRÄNNERI, -BRÄNNING, -BRÄNNVIN, -BRÖD, -DRANK, -FODRING, -FUSELOLJA, -GRÄS, -JORD, -KNOPP, -LAND, -MJÖL, -ODLARE, -ODLING, -OLJA, -PLANTA, -PLANTERING, -SKÖRD, -STÅND, -STÄRKELSE, se C.
E (†): POTÄTER-LAND, -STJÄLK, se C.
Spoiler title