publicerad: 1993
STRÖMMING ström3iŋ2, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(stroming 1544 (: stromingefiiske)—1559. stromming 1591—1771. strömbning 1681. ströming (-gh, -nng) 1521—1872. strömming (-gh) 1523 osv. strömning (-mmn-) c. 1565—1980)
Etymologi
[fsv. ströminger; jfr (de från sv. lånade) dan. o. nor. strømming; jfr äv. (det möjl. likaledes från sv. lånade) t. ströming; ombildning av STRÖMLING l. möjl. avledn. av STRÖM, sbst. (l. STRÖMMA)]
(numera företrädesvis i östra Sv. utom Skåne o. Blekinge) i Östersjön (i sht fr. o. m. Kalmarsund norrut) förekommande, jämförelsevis småvuxen form (l. småvuxna former) av sill (se SILL, sbst.2 1); ofta koll. l. ss. ämnesnamn, i sht om maträtt(er); jfr BÖCKLING, sbst.1 Färsk l. salt(ad) strömming. Stekt l. kokt l. rökt l. halstrad strömming. SthmSkotteb. 3: 194 (1521). Går strömingen til om Pingesdage tidh. Brahe Oec. 142 (c. 1580; uppl. 1971). Fals ähr .. (att) sidhen och sammet mängies medh trådh eller vll och sällies likwäll för silke, item strömingh för sill. Lagförsl. 241 (c. 1609). Om intet lakan är sprittande färsk, så må du laga honom huru du kan, iag äter likwäl hällre en lagom wattulagd strömming med godt smör på. Valleria Hush. 29 (c. 1710). Sill och Strömming äro samma Species, och differera endast i storleken. Linné FörelDjurr. 197 (1751). Fiske med not för fångst af strömming eller så kallad östersjösill må uti skärgården såwäl öster som wester om Carlskrona stad utöfwas hwarje wår under en tid af fjorton dagar. SFS 1872, nr 16, s. 7. Sillen, hvars mindre östersjö- och bottenviksform från och med Kalmartrakten och Gotland norrut allmänt benämnes strömming, är utbredd i (osv.). Stuxberg Fisk. 569 (1895). Den mesta strömmingen förbrukas färsk eller salt, blott en mindre del rökes (”böckling”). Rönnholm EkonGeogr. 23 (1907). DjurVärld 6: 43 (1962). — jfr BRUD-, DJUP-, DRÖM-, FET-, FJÄRD-, GALL-, GRUND-, HÖST-, IS-, KLABB-, KOK-, KOL-, KRYDD-, KÖPE-, LARSMÄSS-, LEK-, LOTT-, MJÖLK-, NORRBOTTENS-, NOT-, PÅSA-, REV-, RIM-, ROM-, RULL-, RÖDMAGE-, SALT-, SENAPS-, SILL-, SKATTE-, SKÄNG-, SKÄR-, SKÖT-, SLYNG-, SLÄNG-, SMÅ-, SPETT-, SPICKE-, SPILL-, SPRING-, STEK-, SUR-, TULL-, VINTER-, VÅR-STRÖMMING. — särsk.
a) i ordspr. l. ordspråksliknande talesätt o. i ordstäv. Får han kiöpa strömming, så lär han wäll bli Huushållare, och weeta Huut. Celsius Ordspr. 1: 584 (1708). Aldrig trodde jag strömmingen var fisk, sa' gäddan till abborren. Granlund Ordspr. (c. 1880). Nog duger den till vardags, sa käringen om strömmingen. Östergren (1948).
b) (numera företrädesvis i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i utvidgad anv., betecknande fisk som i ngt avseende anses l. har ansetts påminna om strömming; särsk. om siklöja. Lenæus Delsbo 12 (1736, 1764; om siklöja). Ansjovis .. et slags små Strömming, som i Italien kallas Sardeller eller små Sardiner, hwilka merendels i Medelhafwet fångas och insaltas. Orrelius 11 (1797). (Sjön) Sommens siklöja, som når ung(efär) en vanlig strömmings storlek, kallas ”strömming”. 2NF 26: 389 (1917). — jfr KNIV-, RÖDMAGE-, SOMMA-, VASSBUKS-STRÖMMING.
c) (i vissa trakter) bildl. om person, ss. okvädinsord. Så kallas (på spe) invånarne i .. Småland — getter och oxar, Södermanland — strömmingar. Geete Språkl. 94 (1898, 1924).
Ssgr: A: STRÖMMING-FISKE, -FÅNGST, -HANDLARE, -LEK, -LÅDA, -NOT, -SALTERI, -SALTNING, -SKÖT, -STIM, se D. —
-TRÄ. (†) träkärl (tunna l. dyl.), avsett att hålla viss rymd, för uppmätning l. förpackning av strömming; jfr sill-trä. Är förmanntt om måått, wichters och ströming trääns justerandet. ÅngermDomb. 1643, fol. 220. —
-TUNNA, se D.
B (†): STRÖMMINGA-TUNNA, se D.
C (†): STRÖMMINGE-FISKE, -FÄNGE, -LOTT, -MJÖLKE, -NOT, -SKÖT, -VARP, se D.
D: STRÖMMINGS-BERG. i sht fisk. bildl., om stundom förekommande ytterligt tätt, stundom över vattenytan uppskjutande, om berg erinrande strömmingsstim. Broman Glys. 3: 640 (c. 1740). VetAH 1748, s. 118. —
-FISKE. (strömming- 1543 osv. strömminge- 1540—c. 1645. strömmings- 1532 osv.) [fsv. strömingsfiske]
1) fiske (se d. o. 1) av strömming; stundom äv. dels med inbegrepp av den fisk som därvid fångas, dels övergående i bet.: plats där l. tid när sådant fiske kan l. får bedrivas l. med fördel bedrives. Wij Götstaff helse Idher Dannemen alla på Näffueberg, som strömmingzfisket bruka i Bråwijken kärlighe mz Gud och Wår Nådhe. Stiernman Com. 1: 24 (1532). Thet bästa Ströminge Fiskie medh Winternoten är vthi Januario. IErici Colerus 1: 24 (c. 1645). Det viktigaste strömmingsfisket idkas .. med nät, de allbekanta strömmingsskötarna. Ekman NorrlJakt 331 (1910). jfr sköt-strömmingsfiske.
2) (†) gm strömmingsfiske (i bet. 1) bärgad fångst. Den puncten uti de almänna beswären, som rörer tijonden af strömmingzfisket, finnes innehålla något, som rörer det högwyrdige Prästeståndet. 2BorgP 3: 114 (1726). Bergklint MSam. 2: 153 (1792); jfr -fiske 1.
3) rätt till strömmingsfiske (i bet. 1) ngnstädes; äv. med inbegrepp av utövande l. tillgodogörande av sådan rätt; äv. konkret (rättshist. o. kam.): till enskild fastighet hörande l. ss. egen fastighet bestående sådan rätt. Nu wele .. Arnöboor allene beholle sådane ströminge fiske. G1R 14: 186 (1542). Tu (dvs. en fogde) skaltt haffve gran acht och tilsyn medt thet ströminge fiske tu .. haffver udi thin befalningh. Därs. 24: 191 (1554). På 1642 års karta (över Björnö säteri) säges .. att till godset hörde ”skönt strömmingsfeske om höst och wåhrtijdh, såsom ock gott feske i insiöer”. 2SvKulturb. 1—2: 34 (1642). Tiden för Arrenden af Kongl. Maj:ts och Kronans Strömmings-fisken. KamCollKungör. 19/12 1823, s. 1. SFS 1950, s. 1222. —
-FISKERI.
1) jfr -fiske 1 o. fiskeri 1. Alla .. som strömingx fiskerij bruka j brådwiken. G1R 8: 38 (1532); jfr -fiskeri 2.
2) (numera företrädesvis i fackspr.) i fråga om strömmingsfiske (se d. o. 1), = fiskeri 4. Cederström Fiskodl. 144 (1857). —
-FLUNDRA. kok. om stekt flundra erinrande maträtt bestående av uppfläkta, urtagna, urbenade o. parvis med smör, persilja o. d. mellan sig hoplagda, vanligen panerade, stekta strömmingar. Högstedt KokB 123 (1920). —
-FÅNG, förr äv. -FÅNGE. (numera bl. ngn gg) strömmingsfångst; jfr fång 13. Risingh LandB 90 (1671). Cederström Fiskodl. 132 (1857). —
-FÅNGST. (strömming- 1879. strömmings- 1895 osv.) abstr. o. konkret: fångst av strömming. Bergman GotlGeogr. 29 (1879). Ekman NorrlJakt 331 (1910; abstr.). De Geer SvNatRiked. 2: 181 (1950; konkret). —
-FÄNGE. (strömminge- 1651. strömmings- 1753—1930) (numera bl. ngn gg) = -fångst. Stiernman Com. 2: 676 (1651). —
-GARN. (i sht i vissa trakter) fisk. fiskegarn för strömmingsfiske; jfr -not, -sköt. Nilsson Fauna 4: 522 (1855). —
-HAX l. -HAXE. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o. sjöt.) för strömmingsfiske avsedd hax; särsk. om en i Hälsingl. förekommande klinkbyggd, med låg stäv o. med plikt (se plikt, sbst.2 2) i fören o. kajuta i aktern försedd, tvåmastad fiskebåt förande fyra segel, storbåt. SvSjöfMusÅb. 1944, s. 19. Storbåten, hälsingekustens strömmingshaxe. Hälsingerun. 1947, s. 31. —
-KÄRL, förr äv. -KÄRIL. för uppmätning l. förvaring l. transport o. d. av strömming avsett (trä)-kärl; äv. med inbegrepp av däri befintlig fisk; jfr -fjärding, -halvtunna, -låda 1, -tunna. FörordnMåhlMåttVigt 29/5 1739, s. C 2 a. Strömmingskärlet rullas så ut i solen och får stå där, tills sillen börjat jäsa. 2NF 27: 778 (1918). —
-LEK. (strömming- 1648 osv. strömmings- 1671 osv.) (i sht i fackspr.) jfr lek, sbst. 6; äv. oeg. EkenäsDomb. 1: 128 (1648). Arwidsson Strömm. 56 (1913; oeg.). —
-LOTT. (strömminge- 1552. strömmings- 1991 osv.) (i regel ideell) lott (se lott, sbst.2 3) i strömmingsfiske (se d. o. 3). G1R 23: 34 (1552). SAOBArkSakkSvar (1991). —
-LÅDA. (strömming- 1935. strömmings- 1896 osv.)
1) jfr låda, sbst.1 1, o. -kärl; äv. om ett för sköljning av strömming avsett, lådliknande strömmingskärl med botten försedd med l. bestående av galler. Hallstén o. Lilius (1896). Arwidsson Strömm. 59 (1913; för sköljning). UNT 28/11 1935, s. 2.
2) kok. i form ugnsstekt o. serverad maträtt bestående av strömmingar i rulader med fyllning, vanl. av ansjovis o. överströdda med skorpmjöl; äv. (o. numera bl. i Finl.) om puddingliknande maträtt, bestående av strömmingar varvade med skivad potatis, hackad lök o. kryddor, överhälld med äggstanning o. överströdd med skorpmjöl. Montell Frun 73 (1898). Strömmingslåda .. med äggstanning och potatisskivor. Stenmark FinlSv. (1977). ModStKokb. 269 (1983; med ansjovis). —
-MARKNAD. marknad för strömming.
-NACKE. jfr nacke 1; metonymiskt, om strömmingshuvud. IHolmström (c. 1700) i 2Saml. 2: 94. särsk. bildl., ss. skämts. l. nedsättande personbeteckning. Din gamla strömmingsnacke. Mellin Nov. 1: 301 (1846, 1865). —
-NOT. (strömming- 1648 osv. strömminge- 1544—1555. strömmings- 1651 osv.) fisk. jfr not, sbst.1 1, o. -garn. G1R 16: 212 (1544). —
-NOT-DRÄKT. (numera i sht i vissa trakter l. arkaiserande) = -not-dragning. Murenius AV 478 (1661). —
-NOT-VARP. i fråga om strömming.
2) = not-varp 2; särsk. om (rätt till) sådant notvarp ss. ekonomiskt betydelsefullt (i fastighet ingående) stycke av strandmark o. vatten; jfr -varp. Särskilda ”fisknotvarp” och ”strömmingsnotvarp” ha blifvit vederbörligen utprickade. Uppl. 2: 162 (1906). Under 1800-talets förra hälft funnos inemot 175 givande strömmingsnotvarp på Åland. 2SvKulturb. 3—4: 265 (1935). —
-RÄNTA. (förr) i strömming utgående ränta; jfr -tionde. RARP 14: 162 (1682). Cederström Fiskodl. 195 (1857). —
-RÖRA. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) vid saltning av strömming använt spakliknande redskap för omrörning; jfr röra, sbst.2 Arwidsson Strömm. 60 (1913). —
-SALTERI. (strömming- 1777 osv. strömmings- 1933 osv.) för insaltning av strömming avsett salteri. Gadd Landtsk. 3: 189 (1777). —
-SKUTA. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) skuta använd för transport av strömming. VetAH 1743, s. 39. —
-SKÖT l. -SKÖTE. (strömming- 1573—1597. strömminge- 1544—1585. strömmings- 1597 osv.) jfr sköt, sbst.2, o. -garn. G1R 16: 227 (1544). —
-STIM. (strömming- 1916 osv. strömmings- 1889 osv.) fiskstim av strömming. Lilljeborg Fisk. 3: 79 (1889). —
-TUNNA. (strömming- 1599 osv. strömminga- 1553. strömmings- 1599 osv.) [fsv. strömings tunna] jfr -kärl. BeenhammarInvent. (1553). —
-VARP. (strömminge- 1653. strömmings- 1648—1943)
2) strömmingsnotvarp (se d. o. 2). Hwar som finnes så obilligh, att han inmenger sigh vthi ensz annarsz Strömminge warp .. hafue förwerkat sin noot eller bååt. MeddNordM 1897, s. 106 (1653); jfr 1. Hembygden(Hfors) 1911, s. 10 (1692). Ymer 1943, s. 254.
Spoiler title
Spoiler content