SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2003  
TEKNIK tekni4k, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 1, om olika slag av teknik) -er.
Ordformer
(technique 1747 (: Pyrotechniquen, sg. best.). teknik (-ch-, -ck-) 1799 osv.)
Etymologi
[jfr d. teknik, t. technik, eng. o. fr. technique; av nylat. technica, av lat. technicus, konstfull, till konst hörande, av gr. τεχνικός, avledn. av τέχνη, konst, medel; till den rot som föreligger i sanskr. táksati, timrar, bygger, o. armen. t‘ek‘em, vrider, flätar. — Jfr TASS, sbst.2, TASSHAKE, TEKNETIUM, TEKNICISM, TEKNICITET, TEKNIFIERA, TEKNIKALITET, TEKNIKER, TEKNISERA, TEKNISK, TEKNIST, TEKNO-, TEXT, TEXTIL]
1) (lära om l. behärskande av) tillvägagångssätt som används vid utövandet av verksamhet som kräver särskild färdighet l. utbildning; konstfärdighet; särsk. i fråga om hantverk o. d. (jfr a); äv. dels konkretare, om visst tillvägagångssätt åtskilt från andra, dels i pregnant anv. (se särsk. b). Den vanliga techniken hos Logici. Lutteman Schulze KantCrit. 34 (1799). Technik .. (dvs.) konstlära, läran huru en konst skall utöfvas efter sina regler. Gynther ConvHlex. (1848). Nutidens tjufvar ha så utvecklad teknik, att de kunna stjäla sängkläderna under en. Engström Äfv. 2 (1908). Skrädderiets teknik innefattar tre huvuddelar: tillskärning, sömnad och pressning. Fröberg Skrädd. 54 (1941). De tyska rådgivarna (vid Gustav Vasas hov) medförde nya politiska idéer och en delvis ny politisk teknik. SkrHVSamfLd 36: 155 (1943). Magnus var utan tvekan duktigare seglare än Rickard. Magnus kunde tekniken att få sin båt att plana. Hesslind Sista 115 (1974). — jfr DEKORATIONS-, EDITIONS-, FLYG-, HÅV-, INYMPNINGS-, KATALOGISERINGS-, LACK-, MEMORERINGS-, MÄT-, OPERATIONS-, PROPAGANDA-, REDAKTIONS-, REKLAM-, RENINGS-, REPRODUKTIONS-, RESTAURERINGS-, SAMLAGS-, SAMMANTRÄDES-, SATS-, SEKTIONS-, SKÖRDE-, SLAG-, SMIDES-, STUDIE-, SUTUR-, SVEP-TEKNIK m. fl. — särsk.
a) i fråga om konstnärlig verksamhet; särsk. med bibet. av ngt som behöver komplettera l. kompletteras av känsla l. djupare förståelse. De mångfaldiga rimwexlingar som Canzonens Teknik fordrar. Polyfem II. 32: 3 (1810). Klart är att skådespelaren icke får låta så öfverväldiga sig af den rörelse han har att framställa, att han icke längre beherrskar sina medel och är herre öfver sin teknik. Hedberg SvSkådesp. 56 (1884). En pianist med ”stora anlag” och ”entusiasm för sin konst” men utan teknik är en absolut omöjlighet på en offentlig scen. NordRevy 1895, s. 45. (Den österrikiske konstnären H. von Angeli) målade med säker effektkänsla, utsökt val af ställning och raffinerad teknik sina personligheter. NF 19: 252 (1896). De olika arterna af grafisk konst och deras skilda tekniker. NordT 1896, s. 473. Det äldsta daterade textilföremål som finns bevarat från Sollerön är ett täcke, vävt i den teknik som numera i dagligt tal kallas rosengång med fasta trådar. Gruddbo 443 (1938). Romanens formvärld. Studier i prosaberättarens teknik. Björck RomFormv. (1953; boktitel). — jfr EMALJERINGS-, FILIGRANS-, FLOSSA-, FRESKO-, GOBELÄNG-, KARVSNITTS-, OLJEMÅLNINGS-, PASTELL-, PETITPOINT-, RIM-, ROMAN-, RUFS-, RYA-, SAGO-, SATS-, SCEN-, SEPIA-, SERIE-, SLAG-, SLAP-, SPEL-, STICK-, STOPP-, STROF-, STRÅK-, STÄMKORSNINGS-, SUMAK-, SVEP-TEKNIK.
b) i fråga om idrott; särsk. i pregnant anv.: (särskilt) god l. framstående o. d. teknik. NordIdrL 1900, s. 361. I höjdhopp liksom i alla andra idrottsgrenar är stilen, tekniken den faktor, som spelar hufvudrollen. Söderström AllmIdr. 2: 3 (1907). Hemmalagets främste spelare var portugisen Luis Figo. Vilken teknik och vilken snabbhet den spelaren har. DN 7 ⁄ 3 1997, s. C8. — jfr RYGGSIMS-, SKID-, SLAG-, SPEL-, STAK-TEKNIK m. fl.
2) [eg. specialanv. av 1] metoder l. verksamhet som bygger på naturvetenskaplig kunskap o. utnyttjar denna hantverksmässigt l. industriellt (särsk. med tanke på sådana metoder i motsatsförhållande till naturen l. det mänskliga); system av sådana metoder; ingenjörsvetenskap, ingenjörskonst; särsk. ss. läroämne. Den moderna tekniken. Teknikens under. Claëson 2: 74 (1859). Konsumtionen fordrar de mest olikartade arbetsprestationer, från teknikens fullkomligaste alster ner till de enkla ordinära tillverkningar, med hvilka den stora massan måste nöja sig. EkonS 2: 356 (1898). Tekniken har kunnat överföra produktionen från människohanden till maskinen och därigenom mångfaldiga produktionsvolymen under samtidig kostnadsminskning. NordT 1931, s. 563. Teknikens sista triumf tycks vara att framställa världskrig på löpande band. HjGullberg i 3SAH LV. 1: 44 (1944). 1994 blev teknik inskrivet som ett eget ämne i den nya läroplanen. GbgP 15 ⁄ 4 1998, s. 10. — jfr ELEKTRO-, FLYG-, HANDELS-, INGENJÖRS-, KÖLD-, MASKIN-, MEJERI-, MOTOR-, RADIO-, SANITETS-, SCEN-, SOCKER-, STARKSTRÖMS-, STYR-, SVAGSTRÖMS-TEKNIK m. fl.
3) [jfr motsv. anv. i ä. d.] (†) (lära om) språk (se d. o. 6 a) som tillhör ngn viss konst l. vetenskap o. d., fackspråk, fackterminologi. Andersson (1845, 1857). Ahlman o. Forsman (1885).
Ssgr (i allm. till 2): (1 b) TEKNIK-BACKE. sport. (anlagd) backe använd l. avsedd för inlärning av teknik vid utförsåkning på skidor. IdrBl. 25 ⁄ 1 1935, s. 6. Hallstabergets friluftsanläggning har en rad hoppbackar samt slalom- och teknikbackar av varierande svårighetsgrad. TurÅ 1969, s. 317.
-DYRKAN. jfr dyrkan II 1 b. Persiffleringen av samtidens intellektualism, mammonism och teknikdyrkan. SvLittTidskr. 1963, s. 73.
-FIENTLIG. fientlig l. avvisande mot teknik(en). Schück o. Warburg 3LittH 8: 646 (1949).
-FÖRETAG~002, äv. ~200. företag som bedriver teknisk(t avancerad) verksamhet l. forskning; jfr teknologi-företag. Konsultföretag, teknikföretag, arbetsplatser inom kunskapsforskningsområdena är önskemålen (i framtidens Sollentuna). DN 21 ⁄ 5 1987, Runt stan (Sollentuna) s. 10.
-GREN. särsk. (sport.) till 1 b, om idrottsgren där tekniken har avgörande betydelse för resultatet. Inom den fria idrotten talar man om ”teknikgrenar”, till vilka framför allt räknas häcklöpning och stavhopp. NFSportlex. (1946).
-HISTORIA. (i fackspr.) historia (se d. o. II 1, 2) som beskriver l. behandlar tekniska förhållanden o. förändringar; särsk ss. läroämne; jfr -vetenskap. Dædalus 1946, s. 39. Teknikhistoria är ett ämne som alla lärare vid en teknisk högskola då och då kommer in på. GbgP 9 ⁄ 10 1979, s. 13.
-HISTORISK. jfr -historia. Dædalus 1946, s. 23. En aktiv teknikhistorisk forskning blir en allt större nödvändighet för att förstå de faktorer som styr och påverkar utvecklingen. Därs. 1980, s. 7.
-IMPORT. jfr import 2. PropRiksd. 197879, nr 123, s. 2.
-INFORMATÖR ~infor1matö4r, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. -er. [senare leden är informatör, person som (yrkesmässigt) ger upplysningar, till informera (o. information)] person som yrkesmässigt informerar i tekniska frågor. DN 2 ⁄ 4 1975, s. 22. Till sektionen för teknisk information inom division Separering söker vi en teknikinformatör. Därs. 18 ⁄ 5 1980, s. 22.
-INTENSIV. om företag l. industri l. verksamhet o. d.: som i hög grad kräver l. använder sig av (avancerad) teknik. Ett medelstort, börsnoterat och teknikintensivt företag har under en tid tillvunnit sig stort intresse på grund av vissa operationer på börsen. TT 1970, nr 11, s. 4.
-LÄRARE. särsk.: lärare i ämnet teknik (i grund- l. gymnasieskola). SAOL (1986). Vi uppmuntrar våra elever och då speciellt tjejerna att verkligen söka och tänka i tekniska banor, säger teknikläraren Sten Gustafsson. GbgP 15 ⁄ 4 1998, s. 10.
-OMRÅDE~020. område (se d. o. 3) l. gren av tekniken; äv. (i sg. best.) om det område (av verksamhet) som tekniken utgör. Meningen är att i projekt, företrädesvis i form av fleråriga, ganska breda satsningar, belysa konkreta teknikområden eller tillämpningssektorer. Dædalus 1980, s. 79. Chalmers utbildar personal för industrin och näringslivet och tar genom forskning fram ny kunskap på teknikområdet. GbgP 7 ⁄ 4 1998, s. 28.
-PARK. [jfr eng. technology park] om område (se d. o. 2) med koncentration av teknikföretag. Nu skall även Göteborg begåvas med en teknikpark. Mitt i Chalmersområdet planerar Chalmers, kommunen och näringslivet i Göteborg att bygga ett umgängescentrum för forskare och industrifolk. GbgP 7 ⁄ 4 1984, s. 18.
(1, 2) -SKIFTE. övergång från en teknik till en annan; särsk. till 2; jfr skifte 6. Om det blir ett teknikskifte, om elbilen blir nästa steg, står ett nät av entreprenörer beredda att bli underleverantörer till den nya marknaden. DN 21 ⁄ 11 1993, s. B3.
(1, 2) -SPRIDNING. spridning av (viss) teknik; särsk. till 2. Skaraborgs län ligger väl framme vad gäller aktiviteter för teknikspridning till mindre och medelstora företag. MotRiksd. 198586, nr N279, s. 7.
-STRESS. (mera tillf.) teknostress. Teknikstress är det nya ordet för den oro och vantrivsel som folk känner när de sitter passiva framför en bildskärm en längre tid. DN 22 ⁄ 11 1985, s. 12.
(1 b) -TRÄNING. sport. idrottsträning med syfte att förbättra teknik. En kastare måste .. främst tänka på stil- och teknikträning. IdrBl. 20 ⁄ 5 1935, s. 4.
-UPPHANDLING~020. SOU 1976, nr 69, s. 1 (rubrik). Till skillnad från vanlig statlig upphandling handlar teknikupphandling om att köpa en produkt som inte finns färdig. SvD 22 ⁄ 2 1983, s. 10.
(1, 2) -UPPVISNING~020. särsk. till 1, om prestation l. framträdande som präglas av framstående teknik. Orkesterjourn. 1937, nr 4, s. 14 (i fråga om pianosolo). (Fotbollsspelaren) Vadims teknikuppvisning på AIK-dagen fick till och med de mest kräsna fansen att jubla. DN 24 ⁄ 5 1993, s. D4.
(1, 2) -UTVECKLING~020. särsk. till 2. Om man uppfattar teknik som en viktig bestämmande faktor för samhällsutvecklingen, måste varje framåtriktad samhällsbedömning inbegripa en behandling av teknikutvecklingen och dess styrning. Dædalus 1980, s. 80.
-VETENSKAP~002, äv. ~200. (i sht i fackspr.) Det som eftersträvas är inte teknikhistoria utan snarare ett helt nytt ämne: teknikvetenskap, dvs ett vetenskapligt studium av tekniken i sig. Dædalus 1980, s. 69.
-VÄRDERING. [jfr eng. technology assessment] (systematiskt utförd) värdering av (en viss) teknik l. av effekt(er) av teknisk utveckling. Teknikvärdering måste utföras av olika organ, så fristående och oberoende som möjligt, för att garantera att värderingen inte görs av dem som själva utformat eller beställt tekniken. MotRiksd. 1973, nr 108, s. 3. Eftersom vi så småningom erkänner den tekniska utvecklingens negativa konsekvenser, kommer teknikvärdering, möjligheten att i förväg förutsäga teknikens positiva och negativa konsekvenser, alltmer i fokus. SvD 31 ⁄ 10 1979, s. 22.
(1 b) -ÅKNING. särsk. i fråga om skidåkning l. skridskoåkning. IdrBl. 28 ⁄ 1 1935, s. 6. Vädret passade bäst för teknikåkning i backarna under skidliftarnas högsta punkter. SvD(A) 1960, nr 58, s. 7.
(1, 2) -ÖVERFÖRING. överföring av teknisk kunskap (l. teknik) (ngnstädes ifrån ngnstädes hän); särsk. till 2, om sådan överföring mellan länder; jfr teknologi-överföring. Seitz ÄSvGlas 24 (1936). Historiska studier av tekniköverföring kan ge erfarenheter som kan vara till nytta för en rationell biståndsverksamhet. Dædalus 1980, s. 69.
Spoiler title
Spoiler content