SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
UGN 4n, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (G1R 7: 11 (1530: brystvngnar) osv.) ((†) -er G1R 4: 189 (1527: tegellawgner), Stiernman Com. 1: 863 (1622)).
Ordformer
(hugnar, pl. c. 1710. ognen, sg. best. 15561561 (: tieru ognenn). om- i ssg 1596 (: omspiellet). omnenn, sg. best. 1598. ongz- i ssg 1623 (: ongzmundziernn). ugn (uu-, v-, w-, -ghn, -gnn, -ngn) 1526 osv. ung (v-, w-, -ngh, -nng) 1528 (: vngslisto)1928 (: ungskolens). vgensz- i ssg 1541 (: vgenszbly). vngene 1580. vnx- i ssg 1576 (: vnxkrokar))
Etymologi
[fsv. ughn, omn, sv. dial. on, omm; motsv. fd. o(v)n, ogn (d. ovn), nor. bm. ovn, nnor. omn, fvn. ofn, got. auhns, mlt. ōven, ffris. oven, fht. ovan, mht. oven (t. ofen), feng. ofen (eng. oven); sannol. till en rot med bet.: kokkärl, panna, möjl. äv. ingående i gr. ιπνός, ugn]
1) slutet rum (se RUM, sbst.3 6) (utgörande del i eldstadskonstruktion) av tegel l. järn l. plåt o. d. avsett för uppvärmning l. tillagning l. bearbetning av ngt o. uppvärmt gm förbränning l. elektricitet; särsk.
a) inrättning avsedd för matlagning l. bakning o. d. (numera i sht om anordning utgörande del av köksspis); stundom äv. om anordning för (bostads o. d.) uppvärmning, ofta mer l. mindre övergående i bet. (o. delvis elliptiskt för): kakelugn; förr äv. innefattande tillhörande skorsten(srör), närmande sig bet.: (öppen) spis (jfr SPIS, sbst.3 3); äv. i oeg. l. bildl. anv. (se särsk. β). En murad ugn. Ta ut kakan ur ugnen. Köket är utrustat med separat ugn och spishäll. Rengör ugnen med ammoniak. Upp. 9: 2 (NT 1526). Ung nederfallen, Stugun och Kammaren alz illa håldne. Fatab. 1918, s. 63 (c. 1655). Ner nu Bussarne begynte att giöra eldh utj ugnarna och upwerma husen .. hade (osv.). KKD 3: 138 (c. 1710). (Indianen) öpnade .. en ugn under jorden, utur hwilken han framtog Bananer och fiskar inswepte i löf och fullkomligt genomstekta. Cook 2Resa 134 (1783). Bagarn .. / lät brödet stå i ugnen. Heidenstam Vallf. 14 (1888). Sextonhundratalets större ugnar äro uppbyggda i flera avsatser med små kvadratiska kakel om 18 cm. sida. Fredr1Tid 12 (1924). Frivillig märkning av elektriska ugnar med information om energiförbrukningen. SFS 1993, s. 970. — jfr BAK-, BASTU-, BILÄGGAR-, GAS-, JÄRN-, KAKEL-, KOK-, PASTEJ-, RÖK-, RÖS-, SKORSTENS-, SPAR-, SPIS-, STEK-, STUG-, SÄTT-UGN m. fl. — särsk.
α) speciellare, om uppvärmningsapparat vari livsmedel värms l. tillagas medelst mikrovågor, (elliptiskt för) mikrovågsugn. Antalsmässigt har .. försäljningen av mikrovågsugnar varit väsentligt större än försäljningen av videokameror – år 1988 såldes 425 000 ugnar mot 50 000 kameror. Hand90Tal. 226 (1989). Mikrovågseffekt är den effekt ugnen värmer maten med. RådRön 1998, nr 8, s. 15.
β) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. Hiertat, som är .. (kroppsvärmens) eghen källa och vgn. Forsius Phys. 310 (1611). Göthland mig är en ugn, å wagga, å födsel, å alster. Runius (SVS) 2: 10 (1724). — särsk.
α') (†) i sådana uttr. som vara l. sitta bak(om) ugnen (och steka äpplen l. päron), ss. uttryck för overksamhet l. bekvämlighet o. d. (jfr KAKELUGN 3 a), krypa på l. bakom l. under o. d. ugnen, ss. uttryck för rädsla (jämte önskan om att få vara i fred) (jfr KRYPA 2 e). Messenius Sign. 5 (1612). Drengen moste krypa på vgnen, och fijck ingen fridh för än han hade wtlagtt markenn. VRP 1625, s. 132. Ther Frijmodighet icke finnes hos en Krigzman, Så är bättre at han kryper baak om Vgnen, än han dragher til Stridz. Paulinus Gothus MonTurb. 232 (1629). (Att) sittia baak Vgnen i Miugg, steka Päron och Äple. / Så må de giöra som ey hafwa mod och märg vti benen. Lindschöld Gen. B 4 b (1669). Auerbach (1915).
β') [jfr eng. to have a bun in the oven] i uttr. ha en bulle i ugnen, vänta barn; förr äv. i uttr. slå (om)kull ugnen, föda barn (se SLÅ OMKULL 4 a). Smith StadIrl. 18 (1976). Jag måste bara röja i bråten för att plocka fram mitt riktiga jag. Och det vill jag göra innan jag får en bulle i ugnen och blöjor att tänka på. Boije af Gennäs JuMer 211 (1992).
b) (i sht i fackspr.) för industriell o. d. framställning l. förbränning avsedd (upphettnings)anordning vari material l. ämne smälts l. rostas (se ROSTA, v.2 2) l. glödgas o. dyl. l. vari produkt bränns l. torkas; jfr HÄRD, sbst.1 3. G1R 9: 362 (1534). Silfwermalm rostas somt .. i små Ugnar .. somt i öpna Ugnar eller Rostrum. UHiärne Berghl. 453 (1687). Ugnar .. kallas sådane eldstäder, hvaruti malmer, salter, jord- eller stenarter antingen beredas til smältning .. eller ock .. verkeligen smältas och skiljas ifrån vidlådande främmande ämnen. Rinman (1789). Smältningen försiggick .. i öppna deglar i s. k. långa ugnar med direkt vedeldning. Eidem ÄGlasH 155 (1912). Upphettning av kalciumkarbid med kvävgas i elektrisk ugn. Bolin OrgKem. 24 (1925). Stengodslera tar tid att bearbeta, man bygger något från grunden. Det blir mycket kånkande mellan ateljén och kollektivverkstadens ugn. NorrbK 26/3 2010, s. 34. — jfr ARBETS-, BRÄNN-, CYLINDER-, GLÖD-, MAS-, MIL-, SMIDES-, SMÄLT-, TEGEL-, TORK-UGN m. fl. — särsk. om förbränningsanordning (i krematorium) avsedd för likbränning. (En byggnad) ämnad att inrymma ett kapell för jordfästningen, ugn för bränningen samt uppställningsplats för ett större antal askurnor. MeddLikbrF 1: 20 (1883). När ombyggnaden av krematoriet på Limhamn i Malmö nu startar blir en av ugnarna extra bred. KvällsP 23/6 2009, s. 15.
c) med särskild tanke på elden i ugnen; särsk. (o. numera bl.) i bildl. anv. (jfr a β), om ngt lustfyllt l. frestande l. ångestfyllt o. d. (jfr ELD 3); särsk. i sådana uttr. som satans ugn, liktydigt med: skärseld l. helvetet. En bre(n)nande vgn. Mat. 13: 42 (NT 1526). Ty sij, en dagh kommer som brinna skal, lijka som en vgn. Mal. 4: 1 (Bib. 1541). Prästerna och Munkarna skole fast heller tagha sigh ächte Hustrur, än brinna vthi okyskhetennes Vgn. Schroderus Os. 2: 666 (1635). Lät osz finna swalkelugn, / Vnder Tina wingars skugga, tå wi stå för Satans ugn. Kolmodin Rök. 158 (1728). Luttring i själfkritikens brinnande ugn. KyrkohÅ 1914, s. 475. — jfr ELD-UGN.
d) (numera mindre br.) ss. måttsbestämning betecknande så mycket (av ett ämne l. livsmedel l. dyl.) som ryms i en ugn på en gång; en omgång (bröd o. d.). Att han på föråredt lather brenne en ugn tegell til Vestrårs slott. G1R 22: 38 (1551). (Man) brände 2:ne ugnar god kalk, som dock ej varit tilräckeligit til Cronans och Stadens behof. BtHforsH 2: 107 (1757). Herr Gyllendeg tyckte sig stå i sin verkstad och afvakta gräddningen af en ugn saffransbröd. Runeberg (SVS) 7: 70 (1833). (Sv.) en ugn full (eng.) ovenful. Björkman (1889).
2) [efter motsv. anv. av lat. fornax, ugn] astron. i sg. best., ss. benämning på en stjärnbild på södra stjärnhimlen. Bergstrand Astr. 39 (1925). Hubble(teleskopet) tittade ut genom en glipa i Vintergatan .. i riktning mot den bleka stjärnbilden Fornax (Ugnen). ForsknFramst. 2004, nr 5, s. 11.
Ssgr (till 1): A (numera bl. i -fågel, -steka, -stuga, -svärta, -säker o. -sättare): UGN-BAKA, -BÄNK, -FORM, se D. —
(1 a) -FÅGEL. [jfr eng. ovenbird] zool. (i Syd- o. Centralamerika levande) fågel av familjen Furnariidae (vars bon liknar en ugn); i sht i pl., om familjen. Ugnfågeln .. som murar af lera med inblandning af rottrådar, tagel och dylikt, en bakugnslik byggnad mer än en fot i diameter. FoFl. 1909, s. 180. DjurVärld 10: 194 (1963; om familjen).
-GRÄDDA, -GÅNG, -HET, -HUS, -HÄLL, -KVAST, -MAKARE, -MUN, -RAKA, -SKRAPA, -SKÖTARE, -SOPA, -SPADE, -SPJÄLL, -STEKA, -STEN, -STICKA, se D. —
(1 a) -STUGA, förr äv. -STUVA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om hus l. bostadsrum försett med ugn o. tillhörande skorsten varigenom röken kunde ledas ut; särsk. motsatt: rökstuga l. pörte. Botin Hist. 2: 258 (c. 1790). Längre fram förekomma (i de fornnordiska boningshusen) s. k. ugnstugor med murad eldstad. UB 1: 354 (1873). —
-SVÄRTA, se D. —
(1 a) -SYRSA, äv. -SIRSA. (ugn- 18551872. ugns- 17561854) (†) om syrsarten Acheta domestica Lin., hussyrsa, som förekommer inomhus o. trivs i mursprickor i (närheten av) (bak)ugn o. d. (I New York var) så tjockt förråd af wåra wanliga Spis- och ugns-Sirszor, at näppeligen i någon bondstuga hos osz kan wara wärre. Kalm Resa 2: 491 (1756). Tholander Ordl. (1872).
-SÄKER, -SÄTTARE, -TORKA, -TÄPPA, -VÄGG, se D.
B (†): UGNE-MUN, -PENNINGAR, se D.
C (†): UGNES-PENNINGAR, se D.
D: (1 b) UGNS-ANLÄGGNING~020. jfr anläggning III 1 a α o. -byggnad o. masugns-anläggning. Varuhb-Tulltaxa 1: 467 (1931). —
(1 a, b) -ARBETARE. person som yrkesmässigt arbetar vid ugn, särsk. dels om arbetare vid bakugn, dels om arbetare vid smält- l. brännugn o. d.; jfr -skötare. Tvänne rum, det ena till smedja, det andra till mat- och klädrum för ugnsarbetare. TT 1894, Allm. s. 52. Gräddningen skötes af ugns-arbetaren. ArbStat. A 1: 18 (1899).
(1 a, b) -ARBETE~020. (numera bl. tillf.) arbete utfört vid ugn, särsk. dels om arbete vid bakugn, dels om arbete vid smält- l. brännugn o. d. JernkA 1889, s. 273. En nykter, städad, kompetent bageriarbetare önskar ugns- eller bordsarbete. Dagen 1915, nr 30, s. 6.
(1 a, b) -ASKA. (numera bl. tillf.) aska som bildas vid förbränning i ugn(sanläggning). Scheffer ChemFörel. 186 (c. 1750).
(1 b) -ATMOSFÄR. [efter eng. furnace atmosphere] om sammansättningen av gaser i ugn; i sht (metall.) om reglerad gassammansättning med vissa beskyddande l. förbättrande egenskaper vid bearbetning (av ngt) i ugn. TT 1932, Bergsv. s. 15. Vid högkolhaltiga stål eller vid fordran på en avkolningsfri slutprodukt måste ugnsatmosfären vara reducerande. HbVerkstTekn. 2: 54 (1944).
(1 a) -BAKA, -ning. (ugn- 1809. ugns- 1734 osv.) [jfr fsv. ughnsbakadher, ugnsbakad] baka l. tillaga (ngt) i ugn; i sht i p. pf.; jfr -grädda. Ugnsbakad falukorv. Serenius Qq 3 a (1734). Ugnbakat Bröd. Retzius FlVirg. 134 (1809). Att ugnsbaka storpotatis. DN 1/12 1970, s. 27.
(1 b) -BESKICKNING. metall. särsk. abstr.; jfr beskickning 2 b α. SFS 1889, Bih. nr 63, s. 8.
(1 a) -BLECK. jfr bleck, sbst.3 2, o. -plåt. BoupptSthm 1680, s. 368 b (1679). Bryn rullen runt om i stekpanna eller direkt i ugnsblecket i ugnen. Expressen 12/10 1994, s. 22.
(1 a, b) -BLOSS. (†) bloss (se d. o. 1 a) varmed ugn lyses upp; jfr -lampa. Dalin (1855). WoJ (1891).
(1 b) -BLY. (†) silverbly. Holmkvist BergslHyttspr. (cit. fr. 1541). Ungzbly, som .. (silverköparen) tillfyllest icke inkrafft hadhe. HH XIII. 1: 260 (1566).
(1 a, b) -BOTTEN. botten l. golv i ugn; jfr -härd, -äril o. spis-botten. SvMerc. IV. 4: 88 (1759). Eldrummet är något djupare ned än ugnsbottnen och flamman går in uti ugnen genom et hål vid ena gafvelen. Rinman 1: 367 (1788). Använd ett bakplåtspapper mellan ugnsgaller och form för att undvika att fett från formen droppar ner på ugnsbotten och osar. DN 11/12 1997, s. A28.
(1 b) -BROTT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om metallhaltig slagg som satte sig på ugnens väggar l. botten i samband med vissa metallurgiska (smältnings)processer o. som (gm att brytas loss) kunde tillvaratas o. på nytt genomgå bearbetning; jfr brott I 4 (a) o. -gods o. härd-, nas-ugns-, rings-brott. Holmkvist BergslHyttspr. (cit. fr. 1538). Öfversta famnen af pipan är alltid efter slutad blåsning mycket igensatt af ugnsbrott. JernkA 1825, 1: 236.
(1 b) -BRÖST. (numera bl. i skildring av ä. förh.) bröst (se d. o. 5 a); jfr -mun o. rostnings-bröst. JHiärne RelSala 31 (1716). Uppmurandet av ugnsbröstet ingick som ett led i den procedur som kallades att ställa ugnen, dvs. göra den färdig till smältning. Lindroth Gruvbrytn. 2: 32 (1955).
(1 a, b) -BYGGNAD. särsk. konkret: (byggnad innehållande) ugn (jfr -anläggning, -hus); äv. om byggande av ugn (jfr masugns-byggnad). Boltackor och Boljärn uti Ungsbyggnader. Rinman JärnH 544 (1782). Den fransyska leran antaga vi hafva varit eldfast och icke ingått i massan, utan begagnats vid ugnsbyggnader. Stråle RörstrMariebg 112 (1870).
(1 a) -BÄNK. (ugn- 17511903. ugns- 1674 osv.) särsk. (förr) om (i sht i södra Sv. vanlig) bänk (se d. o. II) l. säng intill l. i närheten av ugn; jfr kakelugns-bänk. Linné Sk. 37 (1751). I ugnsbänken lågo de mindre barnen och i de halmfylda långbänkarne husets öfriga qvinliga medlemmar. Karlin KultM 12 (1888). Till höger om dörren från köket står järnugnen, ”kakelugnen” som den här regelbundet kallas, och mellan den och långväggen befinner sig ugnsbänken. TurÅ 1919, s. 63. Ssg (†): ugnsbänks-ända. (†) Wrån .. (emellan) spisen och ungzbänkz ändan. VDAkt. 1674, nr 25.
(1 a, b) -DÖRR. särsk. till 1 b; jfr -lucka o. kakelugns-dörr. Lind (1738). Operatören .. står i sin huva och skrapar ren ugnsdörren där ett lass med glödande koks just rasat ut. DN 15/6 2008, s. A21.
(1 a, b) -ELD. eld i (l. med liknande egenskaper som den i) ugn; jfr eld 5 o. smältugns-, spis-eld. Ugns eld .. hvilken så kallas emedan kärlen då brukas i öppen eld, såsom i smält-ugn. Wallerius ChemPhys. 1: 85 (1759). När tröskningen är färdig, kastas det som bundits in i första kärven i ugnselden. Rig 1949, s. 30.
(1 a) -ELDFAST~02, äv. ~20. ugnsfast; jfr -säker. Form 1944, Omsl. s. 204. Lägg rabarberkrämen i två ugnseldfasta portionsformar. DN 28/3 2006, s. A45.
(1 a, b) -ELDNING. eldning (se elda 5) i ugn. LAHT 1898, s. 235. Femhundra stycken nödbostäder .. utan vattenledningar och avlopp inomhus och med ugnseldning. Form 1948, s. 19.
(1 a) -FAST. om porslin o. d.; jfr fast, adj.1 2 a, o. -eldfast. En ny serie ugnsfast porslin har just kommit in från Rörstrands! DN(A) 16/12 1963, s. 3.
(1 b) -FERNISSA. (numera mindre br.) ugnslack. VaruförtTulltaxa 1: 820 (1912). Ugnsfernissor .. äro avsedda att torka i lackerugn under tämligen hög temperatur. HantvB I. 1: 142 (1934).
-FODER. (i fackspr.) i sht till 1 b, (av tegel l. dyl. förfärdigat) foder (se foder, sbst.2 3 d) i ugn. Ugns-foder .. kallas uti smältningar den beklädning, som göres uti ugnspipan af någon eldfast ställsten, eller af tegel innom utanmuren. Rinman (1789).
(1 a) -FOLIE. (aluminium)folie avsedd att användas (vid matlagning o. d.) i ugn; jfr stanniol. Expressen 23/8 1992, s. 6. När man gräddar fyllda pajer är det klokt att lägga en bit ugnsfolie under .. om det skulle rinna ut fyllning i skarven. DN 29/8 2002, s. B18.
-FORM. (ugn- 1878. ugns- 1798 osv.) särsk. till 1 a.
1) formen hos en ugn; jfr form I 1. Retzius FinKran. 112 (1878). Kakelugnen i Sverige .. hade på gustaviansk tid nått fram till en ugnsform med en kubisk plint och därpå stående hög cylinder. KarlJohStil. 14 (1924).
2) form för matlagning i ugn; jfr form II 1 o. stek-form. BoupptVäxjö 1798. Lägg .. (blomkålsbuketterna) i botten på en smord ugnsform. GbgP 3/3 2003, s. 42.
-FYLLNAD. särsk. (i sht förr) till 1 b, konkret, om det (av malm l. kol l. ved o. d. utgörande) material som en ugn fylls med; äv. om omgång av material l. den mängd material som vid varje tillfälle påfylls; jfr fyllnad 1 o. -beskickning o. pip-fyllnad. Vet-AH 1749, s. 23. Man bör kunna bränna en half ugnsfyllnad lika väl som en hel. JernkA 1846, s. 42.
(1 a) -FÄRSK. färsk från ugn, nygräddad (o. ännu varm); äv. (numera i sht i Finl.) i oeg. l. bildl. anv.; jfr -varm. Ugnsfärska långfranska. LD 19/5 1958, s. 13. Efter två år i branschen, en mängd uppträdanden och en ugnsfärsk mästerskapstitel presenterar sig Kalle Haglund fortfarande som en nykomling. Hufvudstadsbl. 5/7 2005, s. 20.
(1 a, b) -GALLER. galler (avsett att användas) i ugn; jfr kakelugns-, rost-, spisel-galler. TT 1874, s. 154. Lägg de förvällda och avtorkade grönsakerna på ett ugnsgaller. GbgP 19/5 2007, s. 19.
(1 a, b) -GAP. (numera bl. tillf.) ugnsöppning; jfr gap, sbst.1 5, o. -mun. The bäste (bakugnarna) äro the, som hafwa .. Låga ugnsgap och små Lyshåhl. Broman Glys. 3: 113 (c. 1730). TurÅ 1972, s. 273 (i fråga om smältugn).
(1 b) -GIMA. (numera mindre br.) gima (se d. o. a); jfr -mynning, -öppning o. bakugns-gima. RannsaknAntikv. I. 1: 185 (1684). Östergren (1964).
(1 a, b) -GLUGG. (numera i sht om ä. förh.) glugg i ugn; särsk. om eldstadsöppning i ugn. Schroderus Os. 2: 61 (1635). Bränning i ugnsgluggarne. Ström Skogsh. 297 (1830). Hon får icke titta .. i en ugnsglugg, ty då blir .. (hennes barn) allt för storögdt. BtSödKultH 5: 95 (1884).
(1 b) -GODS. (numera bl. i skildring av ä. förh.) metallhaltig slagg som bildades i ugn efter koppar- l. silversmältning (o. som kunde tillvaratas o. omsmältas); jfr gods 3 b (α) o. -brott. Holmkvist BergslHyttspr. (cit. fr. c. 1662). Ugns-gods är .. det, som efter slutad smältning finnes uti ugnar qvarsittande, antingen såsom Ugns-brott, Nasgods, eller annan härdsörja, som finnes innehålla något metalliskt. Rinman (1789).
(1 a) -GRISSLA. (numera mindre br.) brödspade; jfr grissel, sbst.1, o. -spade 1. BoupptVäxjö 1843. Man har eldat bakugnen glödhet och låtsats att man ville skjuta in bytingen på ugnsgrisslan. Rig 1979, s. 92.
(1 a, b) -GRUND. grund varpå ugn vilar; jfr grund, sbst.1 III 1. Så fins .. uthom kring staden i Nästbelägne tompter och åkrar, många ungzgrunder, och grundualar till Huus. RannsaknAntikv. II. 1: 297 (1678). Alla ödesjernhyttors slaggwarp och ungsgrunder. Bergv. 2: 418 (1747).
(1 a, b) -GRUVA. (förr) om det ställe (innerst) i ugn där glöden o. askan låg; äv. (i vissa trakter) om fördjupning för glöd l. aska framför l. ovanpå bakugn l. öppen spis o. d. avsedd för matlagning; jfr gruva, sbst.2 VetAH 1766, s. 28. Modern dök upp ur sin svarta vrå vid spisen där hon alltid satt och rörde i ugnsgruvan. Spong Kråkn. 159 (1963).
(1 a) -GRÄDDA, -ning. (ugn- 1923. ugns- 1907 osv.) Figaro 1907, nr 17, s. 4. Ugnsgrädda pizzorna och servera! GbgP 31/1 1998, s. 50.
(1 a) -GRÖT. om (vanl. av korngryn tillredd) gröt tillagad i ugn. KryddRSthm 1556, s. 123. Ugnsgröt. 1 liter korn eller krossgryn förvällas i 3 liter mjölk. Langlet Husm. 195 (1883).
(1 b) -GÅNG. (ugn- 1964. ugns- 1753 osv.) särsk. metall. förlopp av smältnings- l. förbränningsprocess i ugn; jfr gång I 9 b slutet o. masugns-gång. Öfwermasmästaren (bör) tilställa dem, som wakta wid hyttorne, formulaire til Journals hållande öfwer upsättningarne, ugnsgången (m. m.). Bergv. 2: 643 (1753).
(1 a, b) -HET. (ugn- 1837. ugns- 1889 osv.) het av ugnsvärme; äv.: het som en ugn. Braun Dikt. 1: 42 (1837). För att Nelly icke skulle bränna sina bara fötter på det nästan ugnsheta marmorgolfvet gick hon på ett slags höga träsulor. Heidenstam End. 209 (1889). Bered plats för den ugnsheta plåten bredvid den kalla. Expressen 6/4 1994, s. 26.
(1 a, b) -HETTA. hetta i l. från ugn; jfr -värme. Solnedg. 3: 396 (1846). Tvenne skinnkappor med kapuschonger, egnade att skydda mot ugnshettan. Rydberg Frib. 71 (1857).
-HUS. (ugn- 16711901. ugns- 1897 osv.) särsk. till 1 b: hus som rymmer ugn; jfr hus 1 j o. -byggnad. Risingh LandB 51 (1671). Å egendomen finnas följande byggnader för .. klinkerfabrikation .. (bl. a.) ett ugnhus i två våningar af grundmurad tegel. PT 1901, nr 295 A, s. 4.
(1 a, b) -HÅL. ugnsöppning; förr äv. om draghål (se drag-hål, sbst.1 1). Schroderus Albert. 2: 188 (1638). Björkman (1889; om draghål).
(1 a, b) -HÄLL. (ugn- c. 1750. ugns- 1814 osv.) särsk.: häll (se häll, sbst.2 3) utgörande botten i ugn; jfr -botten. Linné Diet. 1: 91 (c. 1750). De .. kastar den utkavlade degen som en frisbee från bakbord till ugnshäll. DN 17/9 1995, s. D20.
(1 a, b) -HÄRD. (numera mindre br.) härd (se härd, sbst.1 2) i ugn, särsk. om härdbotten; äv. (motsv. härd, sbst.1 3 (b)) om ugnsrummet i (smält)ugn; jfr -botten, -äril. Bakungz-Tegel, som brukas uthi Ungz-Herden. Rålamb 13: 81 (1690). En s. k. tunnelugn, som fylles med på räls framgående vagnar .. Ugnshärden utgöres af vagnarnas bärplattor. LfF 1911, s. 58.
(1 a, b) -JÄRN. [fsv. ughnsiärn] särsk. (†) dels om ställning (se d. o. III 1) i l. för ugn, dels om (bärande) del i ugnskonstruktion; jfr kakelugns-, spis-järn. (Järn) till spield, formar och wgns jernn. BtÅboH I. 1: 23 (1554). Per Nilsson i Garstorp wttfeste sielff tridie eedh, adt han icke haff(ue)r bruttitt wdt thez wngs jern, som nu bortto ähr. ÖstraHdDomb. 1: 107 (1605). VDAkt. 1735, Syneprot.
(1 a) -KAKEL. (i sht förr) kakel för beklädnad av kakelugnar. Schultze Ordb. 2123 (c. 1755). Geniala och vedbesparande system med rökkanaler i kakelugnarna hade just slagit igenom när Marieberg satsade på tillverkning av ugnskakel. DN 14/12 2007, s. A11.
(1 b) -KAMMARE. (i fackspr.) om det slutna rum (se rum, sbst.3 6) i en ugnskonstruktion vari ämne l. produkt placeras för bearbetning; jfr kammare, sbst.2 6, o. -rum. TT 1900, K. s. 41. I ugnarnas väggar finnas hål för pyrometer och lufthål, så att luften i ugnskammaren efter önskan kan göras reducerande, oxiderande eller neutral. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 619.
(1 a, b) -KAPPA. jfr kappa, sbst.1 2 a β (γ'), o. spis-kappa. Fischerström 1: 301 (1779).
(1 b) -KARL. (förr) jfr karl 1 f o. rostugns-karl. JernkA 1836, s. 347. Ugnskarl som beskickar konverter med tackjärn och skrot. NordYrkesklassif. 123 (1978).
(1 a, b) -KITT. kitt avsett för ugn o. d. Ugnskitt, att stryka i fogarne af jernspislar. Eneberg Karmarsch 2: 519 (1861).
(1 b) -KOL. (i fackspr.) träkol framställt i ugn; särsk. motsatt: milkol. JernkA 1826, 1: 107. Förbrukningen av ugnskol har de sista åren uppgått till c:a 15% av hela träkolsförbrukningen. NordT 1928, s. 76.
(1 b) -KOLNING. (i fackspr.) kolning (se kola, v.1 2) i ugn; jfr -kol. JernkA 1824, s. 323. Att utbilda en milkolare ställer sig i allmänhet billigare än att betala för utbildning i ugnskolning. SkogsvT 1939, s. 185.
(1 a, b) -KONSTRUKTION. abstr. o. konkret; jfr -byggnad. SPF 1858, s. 22. För framställning af salpetersyra .. finns en mindre anläggning vid Ljunga bruk. Senare ha andra tillfredsställande ugnskonstruktioner utarbetats. 2NF 35: 561 (1923).
-KRANS.
1) (numera bl. tillf.) till 1 a, krans (se d. o. 3 m) på ugn, särsk.: kakelugnskrans; jfr spisel-krans. På stolar och bord och på själfva ugnskransen låg det papper. Heidenstam Karol. 2: 129 (1898).
2) (förr) till 1 b (motsv. krans 3 m γ), om ugns övre (med väggar o. tak inbyggda) del vari uppsättningsmålet befann sig. VetAH 1803, s. 192. Till ugnskransen ledde en vanlig stege och det hela hade ett mycket primitivt utseende. HTFinl. 1929, s. 85.
-KROK.
1) (numera mindre br.) till 1 a, b: redskap som används för att dra ngt ur ugn l. röra om i eld o. d.; jfr eld-, spis-krok. InventKopparbg 1576. Då hustru I. fulleligen är vorden öfvertygad, att hafva .. slagit sin då lefvande moder .. med en ugnskrok .. så att (osv.). Calonius 4: 259 (i handl. fr. 1797).
2) (tillf.) till 1 a: hörn l. vrå intill (kakel)ugn; jfr krok 8 o. -vrå o. kakelugns-krok. I ugnskroken invid dörren (står) en täljstubbe, på hvilken man spinkade lysstickorna. MeddNordM 1902, s. 47.
(1 a) -KVAST. (ugn- 17371790. ugns- 1607 osv.) (i sht förr); jfr spis-kvast. Vngz cuaster i bagerstuffuan. HovförtärSthm 1635 A, s. 264. Trollpackan .. måste hafva flugit sin kos, på någon väl insmord ugnsqvast. Sparre Findl. 3: 227 (1835). Ssg: ugnskvast-barr. (†) jfr barr, sbst.1 2. En hustru .. gick i skogen efter vngzquasta barr. Gullbg-Domb. 2/10 1607.
(1 b) -LACK. (i fackspr.) lack (se lack, sbst.2 1) som härda(t)s gm uppvärmning i ugn; jfr -fernissa. AHB 131: 93 (1887).
(1 b) -LACKERA, -ing. (i fackspr.) förse (ngt) med ugnslack; jfr bränn-lackering. Efter avsköljning och torkning ugnslackeras detaljerna. TT 1942, IndEkon. s. 53.
(1 a) -LAMPA. lampa i ugn; jfr -bloss. SvD 5/11 1974, s. 8.
(1 a, b) -LERA, förr äv. -LER. (numera bl. tillf.) (armerad) eldfast lera använd ss. byggmaterial i ugnar o. d.; särsk. (i fråga om ä. folkliga föreställningar) om sådan lera som ansågs ha helande l. beskyddande egenskaper. Forsius Min. 13 (c. 1613). När man badade spädbarn, så skulle man lägga litet i badvattnet, en bit utaf ugnsrakan .. och så litet ugnslera (murbruk från ugnen) och litet kol, för att det inte skulle flyga något ondt på dem. Sundén AllmogelVg. 95 (1903). (Plattorna) fästas med ugnslera så att de sluta till hermetiskt. VetLiv. 1922, s. 304.
(1 a) -LIST, förr äv. -LISTA. särsk. (förr) förhänge till ugn; jfr list, sbst.2 4 a. OPetri Tb. 202 (1528). Den gamla ugnslistan af fyra våder korssöm och fyra våder lärft. Fatab. 1907, s. 100.
(1 a, b) -LOCK. lock till ugnsöppning; förr äv. om ugnslucka; jfr -dörr. Swedberg Ordab. 648 (1725). (Fångvaktaren öppnade) en liten dör, så stor som ett vngslock, hwarigenom wi med nedbögda kroppar krypa måste. Humbla Landcr. 282 (1740).
(1 a, b) -LUCKA. jfr lucka, sbst.2 1, o. -dörr, -lock. Mueller MinnesblHöganäs 66 (i handl. fr. 1829). Så här gör du barnens värld säkrare .. Skaffa spislås, tippskydd, spärr på ugnsluckan och kastrullskydd. Sydsv. 2/8 2009, Bil. s. 6.
-MAKARE. (ugn- 1889. ugns- 1963 osv.) särsk.: kakelugnsmakare. Svedelius Repr. 73 (1889). Det stora tekniska problemet låg för ugnsmakarna i bränningen och glaseringen av kaklen. Kulturen 1974, s. 15.
(1 a, b) -MUN, förr äv. -MUND. (ugn- 1696. ugne- 1760. ugns- 1538 osv.) [fsv. ughns munne, ughns munder] (numera bl. tillf.) ugnsöppning; jfr mun, sbst.1 6 d, o. -mynning o. spis-mun. VarRerV 28 (1538). Om man will göra en Pastey med söth Soppa, skal man tagha henne tå hon är halffbakat, vth i Vngzmunnen. Salé 129 (1664).
(1 a, b) -MUR. (numera i sht i skildring av ä. förh.) murverk som bildar stomme till o. omger ugn; jfr mur, sbst.1 2. Erick Oluffsons hustru (hade) lådit inmuhra i en Ungzmur alt sit Sölfwer. UrkFinlÖ I. 1: 16 (c. 1600). De stora ungsmurarna stodo kvar midt i förfallet. 3Saml. 30: 11 (c. 1892).
(1 a, b) -MURARE. DN(A) 18/7 1918, s. 18. Ugnsmurare (bottenmurare) fullt utbildad i eldfast murning. FörtArbJärnv. 31 (1946).
(1 a, b) -MYNNING. jfr -mun, -öppning. Schultze Ordb. 3175 (c. 1755). Längst under spisen fanns en liten bakugn med ugnsmynningen så nära golvet, att man måste ligga på knä för att kunna skjuta in och ta ut brödet. Allardt Ekelund FrRunebg 164 (1942).
(1 a) -OMELETT. omelett tillagad i ugn; jfr -pannkaka. En dag, när man har gott om kall, kokt nypotatis över .. skall man passa på att laga nedanstående ljuvliga ugnsomelett. SDS 29/7 1965, s. 11.
(1 a) -PANNA. panna för matlagning o. d. i ugn. Serenius Qq 3 a (1734). Tillbehör, som medlevereras hvarje ugn: 1 ugnspanna, 1 ugnsplåt, 1 isoleringsplåt. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 281.
(1 a) -PANNKAKA~020. pannkaka gräddad i ugn; äv. i bildl. anv.; jfr tjock-pannkaka. Den magra ugnspankakan Upland. Törneros (SVS) 2: 60 (1826). Torsdagarna fingo vi .. ärtsoppa, tjocka ugnspannkakor och plättar. Linder Tid. 237 (1924).
(1 a) -PENNINGAR l. -PENGAR, pl. (ugne- 1624. ugnes- 1629. ugns- 1651) (†) om i pengar utgående skatt för rättighet att använda bakugn; jfr bakugns-penningar. BtÅboH I. 2: 53 (1624). ConsAcAboP 1: 499 (1651).
-PIPA. särsk. (i sht förr) till 1 b: ugnsschakt; jfr pipa, sbst.1 3 m, o. masugns-pipa. Holmkvist BergslHyttspr. (cit. fr. 1698). Masugnen ”drifves” .. medelst en stark luftström, som genom formorna inpressas i ugnspipan ofvanför stället. Holmberg Artill. 3: Bil. 7 (1882).
(1 a) -PLÅT. jfr plåt, sbst.1 2 f, o. -bleck. TT 1872, s. 134. Bred ut rotsaker, lök och potatis glest på en oljad ugnsplåt. DN 29/12 2008, s. A35.
(1 a) -RAKA. (ugn- 1746. ugns- 1686 osv.) raka (se raka, sbst.4) avsedd för l. använd till att skrapa aska o. d. ur ugn. 1 Grissla och Een ungzRacka af alzintet wärde. BoupptSthm 1686, s. 516 a. En Dömmel-Onsdags käring, som oförnuftigt tros hvina i mörkret bland oss på quastkäpp och ugnsraka. SvMerc. 1765, s. 254.
(1 b) -RAMNING. (†) i sht konkret: ramning i ugn; jfr ramma, v.5 (slutet). Märkvärdigt nog har det .. visat sig, att vid blåsningar på kupolugnstackjern ugnsramningen stått vida längre bi, än då man blåst af samma slags tackjern, men taget direkt från masugnen. JernkA 1871, s. 215.
(1 a, b) -RAMP. (numera mindre br.) (avsats med) rad av lågor som fungerar som uppvärmningselement i ugn l. gasspis o. d.; jfr ramp, sbst.1 3 slutet. Ugnsrampens hål böra rensas upp med rensnål. SvD(A) 11/4 1917, s. 6. Östergren (1964).
(1 a, b) -REDE. (†) del l. bit av ugn(sstomme); jfr rede, sbst.1 3. JernkA 1817, 2: 121.
(1 b) -REDNING. (†) om iordningställande av smältugn o. d. gm insättande av värmetålig beklädnad; jfr redning 2 e o. -foder, -ramning. Rinman 2: 909 (1789). Denna beklädning eller ugnsredning till ärilns bevarande, sker .. i tunna lager af 1 tum .. som imellanåt lemnas att torka. JernkA 1817, 2: 118.
(1 a, b) -ROST. rost (se rost, sbst.3 1, 2) i ugn; jfr eldstads-rost. UB 5: 364 (1874). En del af rumsluften afgår genom ugnsrostet och underhåller förbränningen. Palmberg Hels. 630 (1889).
-ROSTA, -ning.
1) till 1 a; jfr rosta, v.2 1. DN 27/7 1995, s. C12. Pytt på kålrot och morot, risotto med brysselkål och svamp, ugnsrostade rotsaker. DN 13/1 2000, s. A1.
2) till 1 b; jfr rosta, v.2 2. JernkA 1828, 2: 15. Den ugnsrostade malmen synes .. förmånligare än groprostade. Tamm Smid. 27 (1830).
(1 a, b) -RUM. (i sht i fackspr.) jfr rum, sbst.3 6, o. -härd, -kammare. Håll ugnsrummet rent från fett och matrester. At ugnsrummet ej är större än at lagom grofva kol väl kunna falla ned rundtomkring digelen. Rinman 1: 436 (1788).
(1 a, b) -RÖK. rök från ugn. Ugnsrök i ögonen sved och ref. Hansson NVis. 34 (1907).
(1 a, b) -RÖR. särsk.: (plåt)rör varigenom röken leds från en ugn in i skorstenspipan; jfr rör, sbst.3 3, 6 a. VRP 11/5 1730. Genom att ugnsröret utgjordes av ett relativt tjockväggigt järnrör, erhölls en jämn temperaturfördelning i ugnen. ArkKem. XI. 4: 18 (1932).
(1 a) -RÖSE. (om ä. förh., i sht i Finl.) i bastu o. d.: löst hoplagda stenar (med syfte att magasinera värme) utgörande överdel (o. tak) på en ugn; jfr röse, sbst.1 1 d. FFS 1896, nr 12, s. 2. Att åstadkomma ett imbad i bastun genom att man slår vatten på det upphettade ugnsröset. Fatab. 1970, s. 56.
(1 b) -SCHAKT. (i sht i fackspr.) schakt (se schakt, sbst.3 2 b) i förbrännings- l. smältugn o. d.; jfr -pipa. Almström KemTekn. 1: 64 (1844).
(1 a) -SKRAPA. (ugn- 18341878. ugns- 1749 osv.) skrapa för avlägsnande av aska o. d. från ugn; jfr skrapa, sbst. 1, o. -raka. Lind 1: 286 (1749).
(1 a) -SKYFFEL. skyffel för avlägsnande av aska o. d. från ugn; jfr skyffel, sbst.1 1, o. -spade 2. Schultze Ordb. 4445 (c. 1755).
(1 a, b) -SKÖTARE. (ugn- 19071973. ugns- 1901 osv.) person som (yrkesmässigt) sköter (i sht industriell l. dyl.) ugn; jfr -arbetare. TT 1901, K. s. 65. På eftermiddagen – efter ordinarie arbetes slut – är ugnsskötarna sysselsatta med att skyffla råmaterial. TurÅ 1968, s. 116. GbgP 24/2 2001, s. 4 (i fråga om bakugn).
(1 a) -SOPA. (ugn- 17361857. ugns- 1703 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -kvast. Järn som ungz sopan sättes uti. HovförtärSthm 1703 A, s. 24. Kvastar av björnmossa. Sådana användes ofta till ugnssopor. Fatab. 1970, s. 138.
(1 a) -SOT. (ugn- c. 1645. ugns- 1814 osv.) [fsv. ughns sot] sot i l. från ugn. Om een Häst warder Söömstucken .. blanda Uugnsoot medh thet hwijta aff Egget. IErici Colerus 2: 366 (c. 1645).
(1 a) -SPADE, förr äv. -SPADA. (ugn- 17521807. ugns- 1734 osv.)
1) brödspade; jfr -grissla. Serenius Pp 3 b (1734).
2) jfr -skyffel. Heinrich (1814). Ugnsspade och raka. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 82.
(1 a) -SPJÄLL. (ugn- 1596. ugns- 1618 osv.) spjäll för reglering av draget i ugn; jfr kakelugns-spjäll. Han sade hennes matmodher ickie haffua slagit henne, wthan när hon ryckte wt omspiellet, så weet hon ickie om spiellet är kommit widh henne. UppsDP 21/12 1596. Glöm inte att ugnsspjället ska vara öppet. Sundberg Seger 44 (1976).
(1 a) -STEK. stek tillagad (l. som tillagas) i ugn. Schultze Ordb. 4981 (c. 1755). (Vinet) Passar till: Ugnsstek av nöt och lamm. Expressen 3/11 2000, s. 54.
(1 a) -STEKA, -ning. (ugn- 1669 osv. ugns- 1885 osv.) steka (ngt) i ugn; i sht i p. pf.; jfr -baka. J Stoorfastan .. tillredes .. insyltat och Ungnsteekter Kåhl. Barckhusen Cotossichin 85 (1669). Rödbetorna kokas hela .. eller ugnstekes samt skalas och skäres. StKokb. 200 (1940).
(1 a, b) -STEN. (ugn- 16871892. ugns- 1834 osv.) särsk. om sten i l. för ugn(sbyggnad); jfr -mur o. spis-sten. BlBergshV 18: 125 (1687). Den summa pengar hon hade gömd bakom en av de lösa ugnsstenarna i sin kammare minskades aldrig. Sandgren Furst. 7 (1962).
(1 a, b) -STICKA. (ugn- c. 1755. ugns- 1840 osv.) (förr) jfr sticka, sbst.1 1 a δ γ, o. -bloss. Ugn-stikkor, (dvs.) Tårr wed i stickor späntad, som lägges i ugns hålet el. stickglüggen, at lysa med, när bröd gräddas. Schultze Ordb. 5020 (c. 1755).
-SVÄRTA. (ugn- 1964 osv. ugns- 1931 osv.) särsk. till 1 a, spissvärta; jfr svärta, sbst.2 2. Starck Kemi 74 (1931). Ugnssvärta penslas på för att skydda ytan (på vedspisen). Expressen 8/5 2001, s. 8.
-SYRSA, se A. —
(1 a) -SÄKER. (ugn- 1993 osv. ugns- 1966 osv.) som tål ugnsvärme, eldfast; särsk. om form (se d. o. II 1); jfr -eldfast. Servisen är i dag – i motsats till sin föregångare – ugnssäker, ny benämning för ugnseldfast. GHT 7/11 1966, s. 9. Lägg pumpan upp- och nervänd i en ugnsäker form. GbgP 25/10 2003, s. 20.
(1 a, b) -SÄTTARE. (ugn- 1899 osv. ugns- 1952 osv.) (numera bl. tillf.) särsk. om person som (yrkesmässigt) reser l. murar l. installerar ugn; stundom elliptiskt för kakelugnssättare (jfr sättare I 5); i sht förr äv. om person som fyller (smält)ugn med material för bearbetning; jfr sätta, v.3 I 25 a. PT 1899, nr 286, s. 3. Ugnssättare (lervarufabrik). YrkesförtArbFörmedl. 58 (1952).
(1 a, b) -TEGEL. eldfast tegel avsett för ugn(sbyggnad). Ehuru redan 1825 ett tegelbruk anlades för tillverkning af eldfast ugns- och murtegel. SvGeolU Ca 6: 162 (1915).
(1 b) -TEKNIKER. jfr tekniker 2 o. -arbetare. Vi söker ugnstekniker till vårt dotterbolag Skorstensbolaget. SvD(A) 16/4 1962, s. 6.
(1 a, b) -TEMPERATUR. jfr -värme. TT 1932, Bergsv. s. 15. Ugnstemperaturen bör noga avpassas efter varje brödsort. StKokb. 13 (1940).
(1 a, b) -TERMOMETER. termometer i l. för ugn; särsk. om stektermometer tålig mot ugnsvärme. Ugnstermometern visade .. en temperatur av 153˚. SvTandläkT 1957, s. 138. Lyft över köttet i en ugnsform. Stick en ugnstermometer mitt i tjockaste delen av köttet. DN 22/2 2008, s. A46.
(1 a, b) -TERMOSTAT. i sht el.-tekn., termostat i ugn. Önskad ugnstemperatur inställes medelst ugnstermostat. Form 1949, Omsl. s. 108.
(1 b) -TJÄRA. tjära som erhålls ss. biprodukt vid ugnskolning av (torr)ved. JernkA 1905, s. 599.
(1 a, b) -TORKA, -ning. (ugn- 17601973. ugns- 1755 osv.) torka (ngt) i ugn; särsk. (i fackspr.) med avs. på virke; i sht i p. pf.; jfr -rosta. Ugns-torkad Gottlands Råg. PH 6: 3673 (1755). Ugnstorkadt trä har i viss grad förlorat egenskapen att åter upptaga fuktighet. UB 6: 283 (1874). Tänk på att det tar en stund att ugnstorka tomater. Expressen 20/6 2005, s. 36.
(1 a) -TROLL l. -TRULL. [med avs. på efterleden jfr sv. dial. (Gotl.) trull, troll] om vissa slag av bakverk (gräddade l. tillagade i ugn); särsk. om gotländskt (råg)bröd fyllt med fläsk o. d. Almqvist SvSpr. 467 (1840). På medeltidskrogen .. (i Visby) tränas turisterna under tunga valv att äta ugnstrull. DN 3/8 1996, s. D1.
(1 a, b) -TYP. typ av ugn. JernkA 1885, s. 218. Det tar ungefär 45 minuter (för brylépuddingen att stanna) men varierar beroende på ugnstyp. DN 4/3 2003, s. B32.
(1 a) -TÄPPA. (ugn- 1804. ugns- 17421769) (†) om plåt l. järn som täpper till öppning o. d. på ugn; möjl. om ugnsspjäll; jfr täppa, sbst.2 2 (b), o. -lucka. At af-träderskan borttagit .. ungztäppan och inredan af får- och giethus. VDAkt. 1742, Syneprot. Ambrosiani DokumPprsbr. 132 (i handl. fr. 1828; normaliserat).
(1 a, b) -VALV. [fsv. ughns hvalf] (i sht förr) valv utgörande tak i ugn(srum); jfr muffel-valv. Om någon sten faller ur ugnshwalfvet under det man greddar bröd, skal någon dö i huset innan det brödet blir upätet. SkrGAAkad. 15: 111 (1744). För att underlätta eldens brinnande i ugnen, anordnas bakuti densamma och ofvanpå ugnshvalfvet tre eller flera rökrör. Rothstein Byggn. 448 (1859).
(1 a) -VARM. särsk.: (ännu) varm av ugnsvärme; jfr -het. (Han) feck til recompence en ståtlig ungswarm kaka. Livin Kyrk. 88 (1781). Lax- och spenatpajen smakar fantastiskt när den serveras ugnsvarm. DN 20/8 2004, På stan s. 26.
(1 a) -VISKA. (i sht förr) jfr -kvast. Topelius Vint. II. 2: 195 (1882). Han lät plocka tupparna .. och lade vingarna framför henne på bordet. – Ja, se, de bli bra till ugnsviskor. Spong Kungsb. 182 (1928).
(1 a) -VRÅ. (i sht förr) vrå (i ett rum) intill l. i närheten av ugn; särsk. med avseende på värmen i sådan vrå; jfr -krok 2 o. kakelugns-, spis-vrå. Collan Kalev. 2: 297 (1868). Om vintern brukade han .. kivas med henne om platsen i ugnsvrån. Aronson FjärdeVäg. 19 (1950).
(1 a (α), b) -VÄGG. (ugn- 1878. ugns- 1788 osv.) vägg i ugn. Rinman 1: 549 (1788). RådRön 1998, nr 8, s. 15 (i fråga om mikrovågsugn).
(1 a, b) -VÄRME. värme i l. från ugn; jfr -temperatur. Finnen älskar ugnsvärmen. Retzius FinKran. 112 (1878). Alkoholen och vattnet bortgå (ur brödet) alltmera i den stigande ugnsvärmen. Smith OrgKemi 182 (1938).
(1 b) -ÄRIL. (†) ugnsbotten (varpå ämne l. material placeras för bearbetning); jfr -härd. En liten balk, eller en stenrad emot eldrummet på ugnsärilen, at godset ej må komma in uti eldstaden. Rinman 1: 368 (1788). Cannelin (1939).
(1 a, b) -ÖPPNING. öppning i ugn; jfr -gap, -gima, -hål, -mun, -mynning. NoraskogArk. 4: 227 (1719). Röken (i rökstugan) bolmade fram i tjocka massor genom den vanligen halfcirkelformiga ugnsöppningen. LfF 1901, s. 170.
Spoiler title