SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2012  
UR ɯ4r, sbst.4, n. (BoupptSthm 1671, s. 1782, osv.) ((†) f. BoupptSthm 1668, s. 63, Bil. (1667), OSPT 1687, nr 21, s. 1); best. -et; pl. = (Roberg Tal 39 (1739) osv.) ((†) -ar BoupptSthm 1671, s. 1782; -er BoupptSthm 10/6 1651, Roberg Tal 23 (1739)). Anm. Efterleden -urs i MED-URS o. MOT-URS är sannol. analogiskt bildad efter mönster av sådana adv. som MED-SOLS, RÄTT-SOLS.
Ordformer
(förr äv. uhr, vhr, vr, whr, wr)
Etymologi
[jfr ä. d., d., nor. ur; av t. uhr (av mht. ūre, ūr (motsv. mlt. ūr(e), mnl. ūre (nl. uur)), eg.: timme; av ffr. (h)ore, (h)ure, (h)eure, av lat. hora, timme, av gr. ὥρα, dets.; till den rot som äv. föreligger i ÅR]
anordning l. inrättning för mätning (o. angivande) av tid; särsk. om (i hölje l. fodral o. d. innefattat) mekaniskt instrument som mäter o. registrerar tiden medelst ett urverk som styr (över en urtavla löpande) visare, klocka (se KLOCKA, sbst. 3); särsk. om sådan anordning osv. försedd med slagverk (se d. o. 4); äv. i uttr. fröken ur, om tjänst för automatisk tidgivning medelst telefon (tidigare äv. radio); äv. oeg. (jfr slutet) l. mer l. mindre bildl., särsk. i uttr. tidens ur, mer l. mindre metonymiskt för: tid (se TID, sbst. 14). Hoos Mellcker Vhrmakare ähr 3 Vhrer eller wisere. BoupptSthm 10/6 1651. Gud steller sielf then Uhr som wjsar sidsta Stunden. Spegel GW 42 (1685). Kl. half til Fem, när Academiens Ur slår, som är lika stäldt med Tornuret i närmaste Kyrka .. böra .. Jettoner fördelas emellan the närvarande Ledamöter. 1SAH 1: 33 (1786). Att det förut ibland fruntimmer mycket antagne mode att nyttja ur, nu mera alldeles upphördt. EconA 1807, Apr. s. 8. Visaren på tidens ur har flyttats framåt. Topelius 23: 128 (1877). I likhet med de äldre soluren avläses tiden även på dessa ur (av vertikal- o. horisontaltyp) efter solskuggans fall på ett system av tidslinjer. Kulturen 1954, s. 15. 1934 installerades Fröken Ur i Stockholm, några år senare fick hon avläggare i övriga svenska storstäder. KvällsP 18/4 1963, s. 14. — jfr ANKAR-, ARMBANDS-, BORDS-, CYLINDER-, DAM-, EKVINOKTIAL-, FICK-, FJÄDER-, GOLV-, GULD-, GÖK-, HORISONTAL-, KLOCK-, LOD-, PENDEL-, PENDYL-, PLÄTER-, PROBER-, ROKOKO-, SADEL-, SALONGS-, SAND-, SCHWEIZER-, SKEPPS-, SKOL-, SLAG-, SMYCKE-, SOL-, SPINDEL-, STATIONS-, STOPP-, STÄMPEL-, TID-, TORN-UR m. fl. — särsk. ss. senare led i ssgr oeg., om (om ur påminnande) mekanisk anordning l. inrättning (som mäter annat än tid l. som innehåller runtgående komponent); jfr BAROMETER-, FLÖJT-, GAS-, STEG-UR m. fl.
Ssgr: A: UR-AFFÄR. jfr affär 6 slutet o. -handel, -makeri-affär. Bottenvåningens uraffär låg inklämd .. mellan guldsmedsbutiken och de finare galanterivarorna. Siwertz Varuh. 53 (1926).
-ARMBAND~02 l. ~20. klockarmband. KatalNK 190304, s. 112.
-BAND. (†) vid fick- l. damur fästat band (av tyg l. läder l. hår o. d.) (avsett att förenkla upphämtning ur ficka l. möjliggöra att uret bärs runt halsen o. d.); jfr -kedja. Alla Manspersoner i gemen ware förbudit, at .. bära Silkes-Sammet, samt Sidentyger til Kläder och Foder, utom Muffar, Calotter .. Urband. PH 8: 7145 (1766). Freja 1873, s. 158.
-BERLOCK. (†) berlock fästad vid ”urband” l. urkedja; jfr -medaljong. Hwarpå man isynnerhet igenkänner en ung person af den utmärkt goda tonen är ur-berlockerne. JournLTh. 1810, s. 631. SthmModeJ 1851, s. 5.
-BOETT. (numera bl. ngn gg) jfr boett 1 a o. klock-boett. Dalin (1855). Nu blef det tyst, och man hörde blott hur .. urboetterna knäpptes igen, när cheferna för de olika afdelningarna öfverlade. Cavallin Kipling Wi 155 (1897).
-BOTTEN. (†) jfr botten I 1 g. TT 1889, s. 184.
-DEL. del (se d. o. I 1 e γ) i l. hörande till ur. JernkA 1889, s. 380. Urmakarens yrke var i Sverige sedan gammalt förenat med klensmedens. Han tillverkade med andra ord sina urdelar själv. SvFolket 6: 199 (1938).
-DYNA. (förr) liten dyna att hänga fick- l. damur på; jfr klock-dyna. På väggen midt öfver gymnasistens säng hängde en viol och en urdyna. CFDahlgren 4: 125 (1831).
-FABRIK. (i sht förr) jfr fabrik 4. Danckwardt SmndrFörf. 92 (i handl. fr. 1751). Engelsk form och kinesiserande lackmålning karaktärisera detta golvur från Christoffer Polhems berömda urfabrik vid Stjärnsund. Fredr1Tid 25 (1924).
-FABRIKATION. (numera mindre br.) urtillverkning. WoJ (1891). Berömd är .. urfabrikationen i Paris (pendelur) och Besançon (fickur). Rönnholm EkonGeogr. 154 (1907). Östergren (1965).
-FABRIKÖR. (i sht förr) jfr fabrikör 1. Dessa urfabrikörer hava sina fabriksverk här i Stockholm. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 2: 35 (1760).
-FICKA. (numera bl. tillf.) om ficka (i byxa l. väst) vari ur bärs l. kan bäras; jfr klock-ficka. SkrGAAkad. 15: 126 (1751). Urficka .. Iskuren ficka med el utan lock, cirka 6–8 cm ficköppning i midjesömmen på byxor, vanligen på höger sida om Gylfen ett par cm fr denna. Björkman Skräddarlex. 77 (1988).
-FJÄDER. drivfjäder i urverk (hos bärbart ur); jfr fjäder II 1 o. klock-fjäder. BlBergshV 18: 19 (1687). Försvinner ej min muskelenergi, när jag drar upp min klocka? .. Muskelenergien övergår i spännings-energi i urfjädern. Bolin KemVerkst. 46 (1942).
-FODER. för ur avsett skyddande hölje (av trä l. metall l. läder o. d.) inneslutande urverk; jfr foder, sbst.2 1, o. -fodral, -hus o. klock-foder. Serenius Ooo 1 c (1734). I fodralet l. urfodret finna urets alla delar säkert fäste jämte skydd för damm och fukt. 2NF 30: 1293 (1920). SFS 1983, s. 2551.
-FODRAL. fodral l. etui för förvaring av fickur; i sht förr äv. om urfoder; jfr klock-fodral. BoupptVäxjö 1784. Det finns många utsökta exemplar av urfodral i mahogny från tiden 1760–95. Kulturen 1954, s. 76.
-GLAS. (kupat) glas som täcker l. är avsett att täcka urtavla (i sht hos fickur) (jfr klock-glas); äv. (o. numera vanl.) om liknande kupat glas använt ss. skål vid laboratorieförsök. Timglas, Uhrglas, Speglar .. äro .. förbudne at införas. PH 2: 1304 (1736). Den 5 september funnos i urglasen små svartaktiga mycelhopar, 1–1,5 mm. i diameter. LAHT 1903, s. 12.
-HAKE. särsk. (förr): liten metallhake hos (dam)ur (för dettas fastsättande vid klädesplagg). På senaste Vauxhallen förlorades en Ur-hake med 2 länkar af Guld. I Orangeri-huset betalas en Riksdaler specie i hittarelön. DA 1793, nr 216, s. 4.
-HANDEL. handel med ur; äv. konkret: uraffär. Wikforss 791 (1804). Undertecknads Urmakeri och Urhandel är flyttad näst intill gamla lokalen. Kalmar 29/4 1891, s. 1. Om inte klockskojarna funnes skulle monopoltendenserna inom urhandeln ta sig uttryck i ännu högre priser. Lindqvist Reklam. 49 (1957).
-HJUL. (†) kugghjul i urverk. At uträkna motgnidningen i .. urhjul och drif. VetAH 1741, s. 156. Auerbach (1915).
-HUS. jfr hus 9 b β o. -foder. Triewald Förel. 2: D 1 a (1736). På detta postament stod bredvid det rektangulära urhuset och stödd mot detsamma en antik manlig figur med en griffel i den högra handen. MeddSlöjdF 1893, s. 33. jfr silver-urhus.
-HÄNGARE. (†) (i urställ fäst) hängare (se d. o. 1 a) för fick- l. damur. Weste 1518 (1807). WoJ (1891).
-INDUSTRI. jfr industri 3 o. -fab-rikation. Av stor betydelse är .. urindustrien i Glashütte och södra Schwarzwald. Rönnholm EkonGeogr. 118 (1907).
-KAMMARE. särsk. (†) om kammare (se kammare, sbst.2 2) för tornur. Snickare arbete wid Gymnasii klocketorn, Vhrkammaren, däcket och sielfwa beklädningen runt om. VGR 1741, Verif. s. 179. BtVLand 5: 85 (1764).
-KEDJA, förr äv. -KED. (förr) kedja (se kedja, sbst. 1 b) för fick- l. damur (jfr -band o. klock-kedja); förr äv. om kedja i urverk (hos lodur). Polhem Invent. 29 (1729). 1 urkjed med 2 fjederringar. TorsseliusTapetm. 36 (1836). Skramlade med berlockerna vid sin urked, medan han med ett spefullt leende betraktade sin gemål. Engelke Välgör. 19 (1908).
-KLOCKA. (†) klocka (se klocka, sbst. 1 d) tillhörande ur. BoupptSthm 1674, s. 566 a, Bil. Förordades, at uhrklåckan, som nu skall giutas, giöres af samma malm af hwilken förr klåckan som slagit timar bestådt, efter den warit wälliudande. KyrkohÅ 1936, s. 199 (1706). Nisbeth (1870).
-KNÄPP. (†) knäpp (se d. o. 1 a) som hörs från ur; särsk. mer l. mindre bildl., ss. beteckning för ngt mycket litet. Atterbom 2: 438 (1827). Likwäl är min kärlek / Till dig, Leontes, ej en ur-knäpp mindre / Än någon hustrus till sin man. Hagberg Shaksp. 8: 269 (1849).
-LOD. (†) lod (se lod, sbst.4 9); äv. oeg., om pendel (se d. o. 1 a). Swedenborg RebNat. 3: 309 (1718; om pendel). VaruhbTulltaxa 1: 548 (1931).
-MAKARE. person som yrkesmässigt tillverkar l. lagar l. underhåller (delar hos) ur; jfr -smed, -verkare o. sejar-makare. Petter Wrmakare. TullbSthm 1584. För att blifva en duglig urmakare fordras en fullkomligt lika stor kännedom om bearbetningen af råämnena, som någonsin inom smedens, mekanikerns och maskinbyggarens område. Ericsson Ur. 3 (1897). jfr hov-urmakare.
Ssgr: urmakar- l. urmakare-fil. (numera bl. ngn gg) jfr fil, sbst.2 1. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 2: 37 (1760).
-gesäll. jfr gesäll 2 o. -makar-konstförvant. ArvskifteSthm 1671, s. 1809.
-konst. (numera bl. tillf.) jfr konst 3 e. Urmakare-Konsten har .. gifwit anledning, at, jemte tidens afmätning, upfinna åtskillige konstige Machiner, såsom Bilder-Calendarii och Musicaliske Ur. Kiellberg KonstnHandtv. Urm. 3 (1753).
-konstförvant. (†) urmakargesäll. DA 1771, nr 123, s. 3.
-olja. lättflytande olja för smörjning av urdelar l. annan finmekanisk apparatur; särsk. om behenolja (se d. o. 2). Åstrand (1855). Behen- eller benolja .. som också går under namn av urmakareolja, är ganska tunnflytande och begagnas med fördel för finare smörjningsändamål. Simmons Jönsson 384 (1935).
-sammanslutning. Kulturen 1954, s. 173.
-skärmaskin. (†) jfr skärmaskin 1 a. VetAH 33: 272 (1812).
-ämbete. (förr) om urmakarnas hantverks-skrå. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 2: 38 (1760).
-MAKERI1004 l. 0104, äv. 3~002. [till -makare] om verksamheten l. konsten att tillverka l. laga l. underhålla ur; äv. konkret, om verkstad l. företag som säljer l. tillverkar osv. ur. VDAkt. 1661, nr 372. Ingen konstgrens alster erbjuda en sådan olikhet i format som urmakeriets. Hvilket afstånd i storlek är det t. ex. ej mellan ett tornur och det lilla nätta fruntimmersuret. UB 6: 240 (1874). Högst upp, med blicken fri / mot hela sommardalen / låg byns urmakeri / på klinten vid kanalen / en undangömd butik, / där tidens rytm i uren med syrsornas musik / flöt samman i naturen. Österling TonHav. 14 (1933).
Ssgr (numera bl. tillf.): urmakeri-affär. uraffär. Kalmar 1888, nr 34 A, s. 1.
-arbetare. Schulthess (1885).
-MASKIN. (förr) om maskin för skärning av kugghjul till (vägg)ur. Polhem Test. 116 (1761). I sin relation av år 1711 uppger bergmästaren .. att vid Stjernsund funnos åtskilliga maskiner och konstiga verk, bland dem en urmaskin, som drevs med vatten. Dædalus 1949, s. 53.
-MEDALJONG. (†) jfr medaljong 2 o. -berlock. Uti Eskilstunaboden .. äro inkomne .. Urmedaljonger m.m. till Fabrikspris. DA 1824, nr 293, s. 4.
-NYCKEL. nyckel (se d. o. 3) för uppdragning av ur. Möller 1: 319 (1745). Urnycklar .. 3 stycken, en på ursnöret, en i plånboken och en i packlådan. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 23 (1886).
-PENDEL. (†) jfr pendel 1 a o. klock-pendel. VetAP 1: 266 (1740). Det var först året före sin död som .. (Galilei) uppfann urpendeln. 2UB 6: 471 (1904).
-RESANDE. (†) om kringresande försäljare av ur; jfr resande a. På söndagen stiftades på Gillet en förening vid namn Urresandeklubben, bestående av svenska urresande. SvD(A) 17/12 1934, s. 9. Östergren (1965).
-SKIVA. (†) urtavla; jfr skiva, sbst.2 1 d ϑ. VGR 1775, s. 419. Den skinande urskifvan på Jakobs kyrka tillkännagaf, att klockan var half nio. Lundegård Tit. 377 (1892).
-SMED, sbst.1 (sbst.2 se ur- ssgr). (†) urmakare. VetAH 1740, s. 252. Urmakaren Hörner anmodades rensa det stora tornuret .. Han gjorde likväl svårigheter och föreslog att man borde anmoda ursmeden i Stjernsund Matthias Grusell, som förfärdigat urverket. KyrkohÅ 1940, s. 103.
-STÄLL. (förr) ställ (se ställ, sbst.1 1) att hänga l. ställa l. lägga fick- l. damur i l. på. 2 st Urställ. BoupptVäxjö 1843. Bland ateniennprydnaderna såg man .. ett och annat föremål av gjutjärn i nygotisk modell. Det kunde vara urställ i miniatyrmodell av parlamentshuset i London. Paulsson SvStad 1–2: 168 (1950).
-TAVLA. tavla (se tavla, sbst.2 1 f) hos l. för ur; jfr -skiva. Kellgren (SVS) 6: 250 (1789). (Kyrktornens) urtavlor äro merendels decimetertjocka stenskivor med kvadratisk eller rektangulär form. Kulturen 1954, s. 16.
-TID, sbst.1 (sbst.2 se ur- ssgr). (†) medelst ur bestämd tid (se tid, sbst. 13). Ur-tiderna (hade) blifvit förvandlade i stjerntid. VetAH 1817, s. 15. Cannelin (1939).
-TILLVERKNING~020. tillverkning av ur; jfr -fabrikation. JernkA 1868, s. 95.
-VERK. (ur- 1602 osv. ure- 1668 (: Sölfwer urewerke)) (vanl. av ett system av kugghjul l. (numera) av en elektronisk krets bestående) inre mekanism hos ur som sätter igång o. driver detta (jfr gång-verk); äv. oeg., om liknande mekanism för drift av annat instrument l. annan apparat o. d.; förr äv. liktydigt med: ur; äv. i jämförelser l. mer l. mindre bildl., särsk. i uttr. gå som ett urverk, gå felfritt l. utan störningar o. d. Fatab. 1909, s. 121 (1602). Uhrwärcket war således inrättat, att Wijsaren .. stodh stilla, men Timmeskifwan gick omkring Solewijs; uppå ena sidan om Uhrwärcket .. stodh Rättrådigheten under en Qwinnos gestalt medh Wigtskåhlarne. SErikÅb. 1913, s. 78 (c. 1740). Gaffeln kallas den del, som är fästad på hakbommen och sätter haken och dermed hela urverket i förbindelse med pendeln. Ericsson Ur. 93 (1897). Om nålen får glida över en dylik kopia (grammofonskiva), som sättes i rotation medelst ett urverk, följer nålen noga våglinjen. Bergholm Fys. 4: 43 (1925). Detta ”det underbaraste fartyg som någonsin byggts” gick som ett urverk fram och tillbaka över Atlanten, resa efter resa anlöpande hamn på bestämda klockslag. VFl. 1935, s. 110.
-VERKARE. (-verker) (†) urmakare. Petter vrWerker. Stocholms Jnbyggere. TullbSthm 23/7 1578.
-VISARE. visare hos ur (som utvisar timme l. minut l. sekund). Lind 2: 967 (1749). Genom att före och efter försöket afläsa urvisarens ställning, var det .. möjligt att genom en mycket enkel räkning bestämma det antal omlopp vinghjulet gjort under försöket. TT 1880, s. 7.
B (†): URE-VERK, se A.
Spoiler title