publicerad: 1979
SMEDJA sme3dja2 (((med) sl(utet) e) Weste), äv. (numera bl. arkaiserande l. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SMIDJA smi3dja2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Schmedeman Just. 255 (1647) osv.) ((†) -er Ambrosiani DokumPprsbr. 23 (i handl. fr. 1672)).
Ordformer
(sme- i ssg 1838 (: sme'gåln, sg. best.). smed- i ssgr 1734 (: smedkol)—1933 (: smedgolvet, sg. best.). smeddi- 1539 (: Oszmundz smeddio). smede- i ssgr 1638 (: smedegården, sg. best.)—1707 (: smedewagnen, sg. best.). smeders, gen. pl. 1672. smedj- (-dhgi-, -di-, -digi-, -dij-) 1540 (: Smedie belier, pl.), 1590 osv. smidj- (-dgi-, -di-, -dij-, -dÿ-) 1523 (: smidiereskap, koll.), 1527—1894. smit- i ssg 1634 (: smitgår). smädj- (-di-) 1709 (: smädiestäd)—1814 (: Smädje Städ). -a 1527 (efter prep.), c. 1635 (ss. uppslagsord) osv. -a- i ssgr 1555 (: Smijdija tångh)—1556 (: Smedija stedh). -e 1544—1723 (efter prep.). -e- i ssgr 1523 (: smidiereskap, koll.) osv. -o 1536 (efter prep.), 1539 (ss. obj.)—1716 (efter prep.). -o- i ssgr c. 1645 (: Smidioslagg)—1736 (: smedjokål))
Etymologi
[fsv. smedia, smiþia, sv. dial. sme(j)a, smi(j)a; jfr ä. d. smidje, smid(d)e (d. smedie, smedje), fvn. smiðja (nor. dial. smidja, smia), fär. smiðja, fsax. smiththa, smiða (mlt. o. lt. smede), mnl. smisse (nl. smidse), ffris. smithe (fris. smidte, smitte), fht. smiththa, smitta, smidda, mht. smitte (t. schmiede), feng. smiþþe, meng. smiððe (eng. smithy); till roten i SMIDA o. SMED]
1) byggnad l. lokal där hamring l. smidning av metall försiggår (utom i ssgr numera företrädesvis om sådan byggnad osv. för järnsmide, särsk. dels om grov- l. konstsmeds verkstad för handsmide, dels om (industriell) anläggning för mekaniskt smide); äv. (numera bl. i skildring av ä. förh.): byggnad l. lokal där smältning o. rening (med åtföljande hamring l. smidning) av metall (i sht färskning av järn) försiggick; jfr 2. G1R 4: 37 (1527). Smedhen blåser på Elden i smidian medh Pustar. Schroderus Comenius 531 (1639). Så bör brukas tree härdar j en Smijdia .. nembl(igen): 2 till Smälltar härdar .., och en Härd till Räckar Härd. BlBergshV 18: 85 (i handl. fr. 1687). En smedja utom gården under Näfwer och Torf Tak indelt i smedja och Kålhus. BoupptRasbo 1756. Af dessa (dvs. förmän vid de mekaniska verkstäderna) kommo på gjuteriet 27, smedjan 21. ArbStat. A 3: 73 (1901). Två klensmedjor lågo vid gruvan (i Kopparberget under senare hälften av 1500-talet) ..; där utsmiddes .. (bl. a.) vindskivor, tunnband osv. .. Men även smedjorna i ån vid hyttegården arbetade för gruvans behov; sålunda måste allt grovt järnsmide .. utslås under vattenhammaren i kopparsmedjan. Lindroth Gruvbrytn. 1: 132 (1955). Vi söker ny chef för vår smedja, bestående av 1000 tons smidespress .. och ett flertal hammare. SvD(A) 1959, nr 256, s. 6 (i annons). (Tillfälligt) kan man (i dag) .. om en guld- eller silversmedsverkstad säga: ”Jag ska gå in i smedjan.” SAOBArkSakkSvar (1975). — jfr ANKAR-, ARKLI-, BERGSMANS-, BESLAGS-, BLECK-, BRUKS-, FIL-, FÄLT-, GEVÄRS-, HAMMAR-, HAND-, HOV-, HOVBESLAGS-, HOVSLAGAR-, INSTRUKTIONS-, INSTRUMENT-, JÄRN-, KATALAN-, KLEN-, KLING-, KNIPP-, KNIPPHAMMAR-, KNIV-, KOPPAR-, KÄTTINGS-, LIE-, MANUFAKTUR-, MATERIAL-, NAVAR-, NUBB-, OSMUND-, PIP-, PLÅT-, PLÅTHAMMAR-, REDSKAPS-, RUSTKAMMAR-, RÅSTÅLS-, RÄCK-, RÄCKAR-, RÄNN-, RÄNNVERKS-, RÖR-, SAX-, SILVER-, SKO-, SKRUV-, SLOTTS-, SMÄLT-, STÅL-, STÅNGJÄRNS-, VAPEN-, ÅNGHAMMAR-SMEDJA m. fl. — särsk. (†) i uttr. till smedje i förb. med rörelseverb, betecknande att ngn går l. far o. d. till smedjan (för att smida). The ginge sigh till smidie, / och toghe Järnstänger till låne. Visb. 1: 9 (1572). Förleden Wåhrtid förr Pingeshelgden, då han skulle fara till Smedie, gick han under wägen in i den Stugun der Maria har sitt hemwist. VDAkt. 1723, nr 61.
2) [specialanv. av 1] (förr) i gamla Sthms slott inrymd smedja (i bet. 1) där (vissa) i slottsfängelset intagna fångar sysselsattes med smidesarbete; äv. i utvidgad anv., dels om nämnda (till år 1664 existerande) fängelse (med inbegrepp av smedja), dels allmännare, om (smedja vid) straffarbetsfängelse där fångarna sysselsattes med smidesarbete; äv. i uttr. konungens l. kunglig majestäts l. kronans smedja; äv. övergående i anv. ss. egennamn; jfr SMEDJE-GÅRD 2, 3. (Tjuven) hade nu, sedan han fongin bleff och stod i högbe(mel)te Kon. M:ttz smidie på slotth(et), lockad en annenn tiuff aff smidian m(ed) siig och stulid någen redskap m(ed) siig och wille haffue th(e)r m(ed) slagid jernen aff siig, som the hade, och komith siig tiill skogen igh(e)n. 2SthmTb. 2: 127 (1551). (Vid Sthms slott fanns) Fångar uti tornet och vaktkamrar 14, fångar uti bultarbetet vid smedjan 5. Wieselgren SvFäng. 12 (cit. fr. 1563). Finnes, at .. (någon gm stympning av sig själv) blifwit til krigstienst odugelig, då skal straffet fördubblas, och han sedan sändas til någon Fästning eller Smidja, at der några år arbeta. PH 6: 3712 (1755). Den Tull-Betjent, som upsåteligen sedt igenom fingren med Lurendrägeri .. miste äran, och arbete wid Konungens Smidja eller Fästning wisze år. Därs. 4294 (1756). (Av fängelsestraff) äro flere slag stadgade, såsom fängelse å Kronans Smidja altid med arbete. Calonius 3: 57 (1798). ”Smedjan” var mot slutet af 1500-talet namnet på denna straffanstalt (i Sthms gamla slott), .. hvaruti såväl stadens som kronans fångar förvarades. 2NF 26: 11 (1917). — jfr AMIRALITETS-, ANKAR-, ARTILLERI-, TJUV-SMEDJA.
3) (numera i sht i vitter stil) oeg. l. bildl., om ngt som liknar l. erinrar om en smedja (i bet. 1); särsk. om lokal l. plats o. d. där ngt skapas l. blir till l. varifrån ngt utgår o. d. (särsk. om diktares arbetsrum, ”verkstad”). Till tack för ditt (dvs. Snoilskys) så oändligen kärkomna brev och poem i våras hade jag ämnat sända dig något nytt från min smedja. ZTopelius (1887) i SnoilskyVänn. 2: 330. Icke ens nu efter tio års allvarlig träning lämnade .. (”kopparslagarna”) honom i ro. De hängde i under två eller tre dagar, och det är icke lätt att spela kort när man har en hel smedja i skallen. Engström Glasög. 182 (1911). Där (kan) samla sig hela högar med kottar nedanför trädet och visa var spettarna ha sin ”smedja”. Rosenius SvFågl. 2: 349 (1924). Det var som om .. (makarna) i livets heta smedja ännu en gång blivit fastare slagna tillsammans liksom två metaller av olika slag smältas till en. Salminen Katr. 229 (1936). — jfr RYKTES-SMEDJA. — särsk. (i vitter stil)
a) om den mänskliga hjärnan l. det mänskliga förståndet; äv. om land o. d. varifrån för världen viktiga tankar utgår; särsk. i uttr. tankens smedja. Skåden nu / I tankens werkstad och desz raska smedja / Hur (osv.) Hagberg Shaksp. 4: 115 (1848). Petrosa. Denna tankens smidja (dvs. Tyskland) ej mig lockar. .. Schenk. Du växt för långt från denna smidja skild. Cygnæus 10: 210 (1854). jfr TANKE-SMEDJA.
b) i uttr. själens smedja, om fantasien. Härtills hade .. (guldet) bländat ögonen; nu fick det makt öfver själens smedja, inbillningskraften. Topelius Vint. I. 2: 395 (1860, 1880).
c) i uttr. mullens smedja, om jorden l. jordelivet. Varelsernas kedja / gjuts i mullens smedja. Forsslund Arb. 163 (1902).
Ssgr (i allm. till 1. Se anm. sp. 7471 o. jfr äv. de under smed, smida o. smide redovisade ssgrna): A (numera bl. i vissa trakter): SMED-BACKE, -GOLV, -GÅRD, -KOL, -VÄGG, se D.
B (†): SMEDE-GÅRD, -VAGN, se D.
C (†): SMEDJA-STÄD, -TÅNG, se D.
D: SMEDJE-AMBOSS, r. l. m. (-ambos) [senare leden av t. amboss, av mht. an(e)bōȝ, av fht. anabōz, av ana, på (se an-, prefix1), o. bōzzan, slå (möjl. besläktat med bösta, v.1)] (†) = -städ. Zidbäck (1890). —
-ARBETE~020. smidesarbete utfört i smedja; i sht förr äv. övergående i allmännare bet., liktydigt med: smidesarbete; dels (o. i sht) abstr., dels konkret; jfr smed-arbete 1, smid-arbete. Räckning på det smidie arbete, som iag förfärdigat til Scholan. VGR 1761, Verif. s. 340. Sturtzenbecher (1805; abstr.). —
-BACKE. (smed- 1901. smedje- 1621 osv.) (sluttning av) höjd l. kulle vid l. i anslutning till smedja; äv. mark(område) utanför smedja; i sg. best. äv. närmande sig l. övergående i anv. ss. egennamn. Kyrkiones egen Kyrkeualdh, .. områåat mäd .. 3. hörneråån på Smidiebacken wid vägen. HammarbyKInvent. 1621. 1 st. Swarfvestohl hoos Swarfwaren på smediebacken. Roth Kägleh. 38 (i handl. fr. 1686). (Ni har) antydt de olaglige Handelsbetjente, som sig .. i synnerhet på Norrberckes smedjebacke nedsatt .. at de ifrån orten inom förelagd wisz tid hade at afflytta. Bergv. 2: 321 (1745). (Smeden) gick ut ur smedjan med .. (främlingen), stod på svarta smedbacken och skröt med sina söner. Lagerlöf Jerus. 1: 146 (1901). —
-BÄLG. [fsv. smidhio bälgher; jfr fvn. smiðjubelgr, mlt. smedebelge, pl.] jfr -verktyg o. bälg I 3 a samt -träbälg, smed-bälg, smides-bälg. VaruhusR 1539, s. 102 a.
Ssg: smedjebälgs- l. smedjebälg-, förr äv. smedjebälge-forma. (-bälge- 1539. -bälgs- 1539 osv.) tekn. smedjeforma. VaruhusR 1539, s. 6 b. —
-DRÄNG. [fsv. smidhio dränger] i sht förr använd benämning på mansperson (lärling l. hantlangare) biträdande vid smedjearbete; jfr smed-dräng, smid-dräng, smides-dräng. OPetri Tb. 116 (1526). 1 mestersmidh 6 mestersuenner 9 Smidiedrennger (få tilldelning). KlädkamRSthm 1565, s. 9 b. Gårdsägaren själv var smed, och hans söner, mågar eller drängar voro smedjedrängar. Levander DalBondek. 2: 54 (1944; om ä. förh.). —
-DYGN. (numera bl. i skildring av ä. förh.) dygn då ngn ägde att mot betalning disponera annans smedja. Bergv. 1: 341 (1685). —
-FOGDE. (förr) person (fogde) med uppgift att sköta en hammarsmedjas angelägenheter o. utöva tillsyn över smedjan. Bergv. 3: 530 (1775). —
-FORMA. tekn. bälgs forma (se form III) till smedjehärd, smedjebälgsforma. Holmkvist BergslHyttspr. (i handl. fr. 1558). —
-GARKOPPAR~020. (numera bl. i skildring av ä. förh., föga br.) i kopparsmedja raffinerad (o. till smidning användbar) koppar. Stiernman Com. 6: 154 (1714). —
-GESÄLL. [jfr mlt. smedegeselle] (numera bl. i skildring av ä. förh., föga br.) (i smedja verksam) smedgesäll. KKD 8: 307 (1717). Lindfors (1824). —
-GRIMMA. (numera bl. tillf.) om extra stark grimma (se d. o. 2) nyttjad vid skoning av (orolig) häst i hovslagarsmedja. StallRSthm 1571, s. 19. —
-GÅRD. (smed- 1634—1839. smede- 1638. smedje- 1551 osv.)
2) till 2, i sg. best. (numera bl. med anv. ss. egennamn), dels om gård (se gård, sbst.1 5) på gamla Sthms slott vid vilken smedjan o. (byggnader inrymmande) lokaler för slottsfängelset var belägna, dels om nämnda smedja l. (koll.) om (de byggnader l. lokaler som tillsammans med smedjan bildade) det till år 1664 existerande straffarbetsfängelset på Sthms slott (äv. benämnt Smedjan (se smedja, sbst. 2) l. (i motsättning till 3) Slottssmedjegården). SthmSlH 1: 84 (i handl. fr. 1551). Behöfues till wåningarne emillan kyrkian och Smidiegården 150 biällkar, 167 sparrar, 300 tolftter sågebräder. Därs. 230 (i handl. fr. 1617). Sädan sändes effter vachtmestaren, hvillken befalltes att sättia honom i smedegården för sitt munbruk. RP 7: 357 (1638). Stockholms slott var på Kristinas tid en vidlyftig, ganska oregelbunden gammal byggnad om två våningar med en jordvåning derunder, ett stort och fyra mindre torn samt tre kringbygda gårdar: smidjegården i söder, lilla borggården i midten och stora borggården i norr. Topelius Planet. 2: 101 (1889). Boningsrum för kungliga familjen inreddes i slottets östra del. Där nedanför låg Smedjegården med fängelser. 2NF 27: 50 (1917). 2SvUppslB 26: 717 (1953).
3) i sg. best. (med anv. ss. egennamn), i utvidgad anv. av 2, om det straffarbetsfängelse (där fångarna väsentligen sysselsattes med att trampa resp. dra tramp- l. handkvarn) på Norrmalm i Sthm, som år 1664 ersatte Smedjegården på slottet o. som existerade till år 1896; äv. (i motsättning till 2) benämnt Stadssmedjegården, i sht förr äv. Nya smedjegården. (Sv.) Smedjegården .. (t.) in Stockholm, ein Gefängnisz, wohin peinliche Verbrecher gebracht werden. Möller (1790). Då Länsman ville ta .. (Amorina) som landstrykerska och sätta på smegåln, begynte mor gråta ... Nog fan ser jag, att våpet är tokig, svarte Länsman ... Deri har ni rätt, att hon ej bör till Smedjegården, helst nådig Landshöfdingen har fullt hus der förut. Almqvist Amor. 289 (1822, 1839). I början av 1700-talet användes Smedjegården äfven som kronans rannsakningsfängelse samt mot slutet af årh. äfven som fängelse för staden och länet. Efter cellfängelsereformens genomförande på 1840-talet blef Smedjegården 1849 fängelse för kvinnor ”Tvångsarbetsanstalten å Norrmalm”, hvilket upphörde först under senare hälften af 1890-talet, hvarefter byggnaden 1896 refs och på platsen uppfördes Folkets hus. 2NF 26: 12 (1917). Därs. (: Nya Smedjegården; med angivande av att denna benämning användes ”i början”). Smedjegården, två olika, i Stockholm fordom belägna straffarbetsfängelser .. (av vilka det yngre var) Stadssmedjegården, som uppfördes på 1600-talets mitt. 2SvUppslB 26: 717 (1953); jfr 2.
4) (†) i utvidgad anv. av 3, allmännare: fängelse (se d. o. 4). HH XXI. 1: 121 (1711; om förh. i Ryssl. under karolinernas fångenskap).
Ssgr (i allm. till -gård 3; numera bl. om ä. förh.): smedjegårds-avdelning. (numera föga br.) i sg. best., om Stadssmedjegården ss. avdelning av centralfängelset på Norrmalm i Sthm. BtRiksdP 1892, I. 1: nr 17, s. 12.
-hjon. (numera föga br.) straffarbetsfånge på Stadssmedjegården; jfr hjon 3. Almqvist Smar. 28 (1845).
-häkte. i sg. best., om fängelset Stadssmedjegården; jfr häkte I 3. BtRiksdP 1892, I. 1: nr 17, s. 3. —
-GÄRNING. (†) konkret, om smidesarbete (utfört i smedja); jfr gärning 4 a. Bæijer BeskrYstad 76 (i handl. fr. 1777). —
-HAMMARE. [jfr mlt. smedehamer] (numera bl. tillf.) jfr -verktyg o. hammare, sbst.2 1, 2 samt smed-hammare, smid-hammare, smides-hammare. ArkliR 1565, avd. 25 (1567; för handsmide). Cannelin (1921). —
-HAMMARVERK~102, äv. ~200. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh., föga br.) hammarverk (se d. o. 2) för smedja. Kiellberg KonstnHandtv. Hofsl. 8 (1753). —
-HANTERING. (numera föga br.) om (i smedja utövad) smideshantering; jfr hantering II o. smed-hantering. Kiellberg KonstnHandtv. Hofsl. 2 (1753). —
-HANTVERK~02 l. ~20. (numera föga br.) om (i smedja utövat) smideshantverk; jfr smed-hantverk. VDAkt. 1694, nr 26 (1692). KrigsmSH 1800, s. 26. —
-HJUL. (i sht förr) vattenhjul drivande hammare o. d. i smedja. Lind (1749; under schmiede-mühle). —
-HÄRD. (smedje- 1544 osv. smedjo- 1734) (numera i sht i fackspr. l. vitter stil) smideshärd (i smedja); särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om härd (se härd, sbst.1 3 b) för färsksmide; jfr smed-härd. Holmkvist BergslHyttspr. (i handl. fr. 1544). Linné Dal. 107 (1734; för färskning av myrmalm). Kythereias Hälft (dvs. Hefaistos) beställsam / Vid sin smedjehärd på Lemnos, / Fattade sitt jern, och smidde / Åt de små Eroter pilar. Tranér Anakr. 54 (1830, 1833). Lindroth Gruvbrytn. 1: 653 (1955; om ä. förh., vid gruva). —
-HÄST. (numera bl. om ä. förh., föga br.) om häst använd för transport av fältsmedja. KKD 10: 125 (1708). —
-KAMMARE. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) verktygskammare i smedja. Grundell UnderrArtill. 222 (1705; rubrik). Livrustk. 1943—45, s. 32 (om förh. vid 1600-talets mitt). —
-KISTA. (förr) transportkista avsedd för l. innehållande inventarier till fältsmedja; jfr smed-låda. Spak HbFältartill. 160 (1873). —
-KOL. (smed- 1734—1818. smedje- c. 1645 osv. smedjo- 1736) (numera bl. mera tillf.) (i smedja nyttjat l. för nyttjande i smedja avsett) smideskol; nästan bl. i pl. l. koll.; jfr smid-kol. IErici Colerus 2: 114 (c. 1645). —
-KONST. (numera bl. tillf.) (i smedja utövad) smideskonst (se d. o. 1); jfr smed-konst. Kiellberg KonstnHandtv. Hofsl. 1 (1753). Väl förfarne i smidjekonst, bildade .. (tjuderna) af guld, koppar och jern sköna smycken. Castrén Res. 2: 58 (1845). —
-KUBB. (numera bl. mera tillf.) jfr -stock o. kubb, sbst.2 1 a samt -städ-kubb, smid-kubb. Weste (1807). —
-LAG. (numera bl. om ä. förh.)
2) smedskrå (se d. o. 2); jfr lag, sbst.3 14 c α o. smed-lag. Bæijer BeskrYstad 76 (i handl. fr. 1777). —
-LAGARE. (smedje- 1746 osv. smedjes- 1758) Anm. I pl. best., vilken form anträffats i nedan redovisade språkprov, sammanfaller smedje-lagare med ett annars icke anträffat betydelseidentiskt ord smedje-lage (jfr -lage o. där redovisade ssgr). Bergv. 2: 360 (1746: smedjelagarne). Därs. 560 (1751: Smedjelagarnes, gen.). Dahlgren Järnvräk. 183 (i handl. fr. 1758: smedjeslagarnes, gen.). (numera bl. i skildring av ä. förh.) om enskild bergsman ss. medlem av ett smedjelag (se d. o. 1). Bergv. 2: 360 (1746). —
-LEGA. [fsv. smidhio legha] (numera bl. i skildring av ä. förh.) avgift för begagnande av smedja; jfr lega, sbst.2 2 a. VadstKlUppbB 40 (1544). —
-LÖN. [fsv. smidhio lön; jfr mlt. smedelōn] (numera bl. tillf.) lön för arbete utfört i smedja, smedlön, smideslön. SthmSkotteb. 1543, s. 202. —
-MÄSTARE. [jfr mlt. smedemēster] om (i smedja verksam) smed- l. smidesmästare. G1R 13: 198 (1541). —
-PUST. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh., tillf.) (mindre) smedjebälg (särsk. om handbälg); förr äv. bildl., om persons strupe; jfr pust, sbst.1 II o. smed-pust, smid-pust 1, smides-pust. BoupptSthm 23/2 1661. Runius (SVS) 2: 260 (c. 1700; bildl.). —
-REDSKAP~02 l. ~20. [fsv. smidhio redhskap] koll. (numera bl. ss. r. l. m.), om (uppsättning) smidesredskap (som tillhör smedja l. (avses att) nyttjas i smedja); äv. (numera bl. ss. n.) i individuell anv., om enskilt sådant redskap, smedjeverktyg; jfr redskap 1, 2 o. smed-redskap. Item j smidiereskap. G1R 1: 176 (1523; i uppräkning i inventeringslista). Cannelin (1921). —
-RÄTTIGHET~102, äv. ~200. (numera bl. om ä. förh.) rättighet (se d. o. 1 e) till drift av (o. produktion av viss mängd järn vid) stångjärnssmedja; jfr smides-rättighet. SockenbeskrHäls. 63 (1790). —
-SAX. (numera bl. tillf.) om grov (plåt)sax (nyttjad l. att nyttja i smedja). BoupptSthm 3/11 1650. —
-SINDER. [fsv. smidhio sinder]
2) (numera bl. tillf.) = -slagg 2; jfr sinder 2 o. smed-sinder. Willam de Wijk gaf honom en lijten hop medh Segersteens grus (thet han medh Smidhie sinder matadhe). Bureus Suml. 33 (c. 1600); möjl. till 1. Forsius Min. 58 (c. 1613). Anm. I nedan anförda källa o. på anfört ställe förekommer ordet i bet. 2 med senare leden skriven sindh, sannol. utgörande en konstruerad singularform till (den ss. pluralis uppfattade) formen sinder. Schroderus Comenius d 11 a (1639: smidiesindh). —
-SKRIVARE. (förr) (titel för) statlig befattningshavare med uppgift att vid statsägd smedja l. verkstad (i sht vid flottans skeppsvarv) föra räkenskaper samt utöva uppsikt o. kontroll över redskap o. annan materiel. ArkliR 1565, avd. 3 (sannol. vid arklismedja). Siöart. 1685, s. 175 (vid flottan). Smedie-Skrifware. Hr. Petter Fust. Henel 1729 121 (1730; vid skeppsvarvet i Karlskrona). SvFlH 2: 102 (1943; om förh. under 1600-talets senare del). —
-SLAGG. (smedje- c. 1645 osv. smedjo- c. 1645)
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) (i hammarsmedjas härd uppkommen l. från sådan härd stammande) metallurgisk slagg, smidesslagg (se d. o. 1); jfr smed-slagg 1, smid-slagg 1. IErici Colerus 1: 184 (c. 1645).
2) (i fackspr., särsk. metall., numera bl. tillf.) (i smedja uppkommen l. från smedja stammande) smidesslagg (se d. o. 2), smedsinder; jfr smed-slagg 2, smid-slagg 2. Lind (1749; under Hammer-Schlag). —
-SLÄGGA. (numera bl. mera tillf.) jfr -verktyg o. smed-slägga, smides-slägga. ArkliR 1555, avd. 6. —
-STOCK. [sv. dial. smedjestock] (numera i sht i vissa trakter) om städstock som tillhör smedja l. (avses att) nyttjas i smedja; jfr -kubb o. smed-stock. TbLödöse 189 (1590). —
-STÄD. (smedja- 1556. smedje- 1545 osv.) [fsv. smidhio städh] (numera bl. tillf.) jfr -verktyg; äv. bildl.; jfr äv. -amboss o. smed-städ, smid-städ, smides-städ. Holmkvist BergslHyttspr. 2Tillägg 2 (i handl. fr. 1545). RARP 6: 326 (1658; bildl.). —
-TRÅG. behållare (tråg) som, fylld med vatten, används i smedja att avkyla heta föremål i; jfr -balja, -ho o. smed-tråg. SAOBArkSakkSvar (1975). —
-TYG. (†)
1) [jfr mlt. smedetǖch] till 1: smedjeverktyg, smidesverktyg; jfr smed-tyg, smid-tyg. Rudbeck Atl. 3: 127 (1698).
2) till 1, 2, i pl. l. koll., om (i smedja tillverkade) smidesartiklar l. -varor; jfr smide-tyg. Stiernman Com. 2: 223 (1639). —
-TÅNG. (smedja- 1555. smedje- 1552 osv.) [jfr mlt. smedetange] (numera bl. mera tillf.) jfr -verktyg o. smed-tång, smid-tång, smides-tång. Meyerson VapArboga 101 (i handl. fr. 1552). —
-UGN. [fsv. smidhio ughn] (numera bl. mera tillf.) jfr -verktyg o. smed-ugn, smides-ugn. Peringskiöld Sogubr. 12 (1719). —
-VAGN. (smede- 1707—1708. smedje- 1708 osv.) (förr) vagn för transport av utrustning till fältsmedja. KKD 10: 77 (1707). —
-VASK. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om vaskning av avfall i bly- l. silverhytta (i syfte att utvinna silverhaltigt smältgods); jfr hytte-vask. Hallenberg Mynt 273 (i handl. fr. 1545). —
-VATTEN. (numera bl. tillf.) (i smedjetråg o. d. förvarat) vatten för avkylning (o. härdning) av upphettade smidesstycken l. avkylning av upphettade arbetsredskap; jfr smide-vatten. Lind 1: 1097 (1749). —
-VERK. (†) (hammar)smedja; jfr smed-verk 2, smides-verk 2. Henel 1729 121 (1730; vid flottstation). Calonius 5: 236 (1799). —
-VERKSTAD~20, äv. ~02. (numera bl. mera tillf.) (verkstad utgörande) smedja, smidesverkstad; jfr smed-verkstad. Rinman JärnH 326 (1782). —
-VERKTYG~02 l. ~20. smidesverktyg (som tillhör smedja l. (avses att) nyttjas i smedja); jfr -redskap o. smed-verktyg. Salander Gårdzf. 187 (1727). —
-ÄMBETE. [fsv. smidie ämbete] (†)
-ÄSSJA. [jfr t. schmiedeesse] (numera bl. tillf.) jfr -verktyg o. smed-ässja, smides-ässja. Petersson KexsundSl. 10 (i handl. fr. 1706).
F (†): SMEDJO-HÄRD, -KOL, -SLAGG, se D.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content