publicerad: 2006
TORV tor4v, sbst.1, r. l. m. l. f. (NoraskogArk. 4: 33 (1620) osv.) ((†) n. IErici Colerus 1: 135 (c. 1645), AllmogHemsl. 97 (1692)); best. -en (ss. n. -et); pl. -ar (Möller 1: 202 (1745) osv.), äv. -er (HB 2: 193 (1577: Jordtorffwer) osv.).
Ordformer
(torv (-å-, -rf, -rff, -rfv, -rfw) 1523 (: torff wallar) osv. törf 1620)
Etymologi
[fsv. torf, törf; jfr d. tørv, fvn. torf, nor. torv, fsax. turf, äv.: gräsbevuxen mark, mnl. torf, turf (nl. turf), (m)lt. torf (varav t. torf), feng. turf (varav eng. turf, gräsbevuxen mark); möjl. till den rot som föreligger i sanskr. darbhá-, gräsknippe, gräs, till dṛbháti, knyter, flätar l., om grundbet. är avskuret stycke, ur semantisk synpunkt mera troligt, samhörigt med gr. δρέπειν, skära l. rycka av, fkyrkslav. dǐrǐnǔ, gräsbevuxen mark, kymr. darn, stycke, till den rot som föreligger i TÄRA. — Jfr TORVA, sbst., v.2]
1) om sammanhängande, ytligt jordlager bevuxet med gräs (l. mossa o. d.) o. genomvävt med rötter, grässvål (jfr SVÅL 2); särsk. om av sådant jordlager utskuret o. d. stycke för anläggande av gräsplan o. dyl. l. (i sht förr) för täckande av tak l. vägg l. för gödning, torva (se TORVA, sbst. 1); numera i sht koll.; förr särsk. i förb. med adj. grön; stundom svårt att skilja från 2. Till Erich Håkenson och Oleff Larson .. att the skole lathe legge thet rum, som then brunnen är udi, med torff och jordh, så att thet med thet förste kunne bliffve gröntt. G1R 22: 250 (1551). Leet skära torff uthe på löthen till nya capitels taaket. BtÅboH I. 11–12: 8 (1654). Gräswählen eller Torf giöder wel, ther hon på Åkren wäl multnar. Risingh LandB 22 (1671). Betäcka med en tårf den stora Hieltens Graf. ÖB 92 (c. 1712). På gröna torfwen de sig hwila. Nordenflycht (SVS) 1: 402 (1744). Då hon gick i brännande rötmånadssol och hackade torv på trädan. Martinson KärlekKr. 49 (1947). (Av brevet) framgår att man utförde ombyggningar, uppsnyggningar och .. beklädde gårdsplanen med torv. FinT 1955, s. 225. — jfr BRINK-, DIKES-, FÄLL-, GRÄS-, JORD-, PLOG-, REN-, SVÅL-, TAK-TORV. — särsk. (†) om liten jordlott; jfr JORD-TORV 2, TORVA, sbst. 2. Efter som iag i Swerige intet äger någon torf eller huus .. beder iag .. E. Kongl. Mayt. allernådigst wille för Vnna mig någhon Lägenheet at Arrendera. Stiernhielm (SVS) III. 1: 190 (1656). Nej, blif vid din födsel-ort, / Föd dig på din torf med ära. Wallenberg (SVS) 2: 94 (1771; uppl. 1999).
2) i sht geol. (övervägande) sedentär (se d. o. 3) o. organisk jordart (som bildats gm ofullständig nedbrytning av i sht växtmaterial i fuktig o. syrefattig mark l. i vatten); äv. om upptagen o. torkad l. bearbetad sådan jordart (för användning ss. bränsle l. medel för jordförbättring l. på grund av sin uppsugande förmåga ss. medel för renhållning l. sanering o. d.); vanl. koll. l. ss. ämnesnamn; äv. (mera tillf.) i pl., om sort l. slag av torv; jfr 1. Ta upp torv ur mossen. Sticka, skära, bryta torv. Elda med torv. Torven kan användas som strömedel. Lufttorkad, ren torv. GlHes. 4: 15 (Bib. 1541). Om wedh är här (i Skåne) tämmeliga beswerligt, altså måste the bränna torf. Bolinus Dagb. 70 (1676). Tårf .. (dvs.) en med et slags gräs- och andra wäxters rötter blandad fet och brännbar jordart, som skuren i tärningar eller skifwor och soltorkad, brukas til bränsle. Orrelius (1797). Utom de för gasgenerering använda .. torfverna hafva .. (i tabellen) äfven upptagits åtskilliga tyska torfsorter. JernkA 1891, s. 350. I Lund infördes 1894 obligatorisk användning af torf i afträdena. Almquist Häls. 468 (1896). Bensinen sögs upp med hjälp av specialbehandlad torv. GbgP 3 ⁄ 6 1996, s. 5. En del bränder .. på Sumatra har .. spridit sig ned i torven som kan sträcka sig 20 meter ned under jorden och brinner i månader. GbgP 12 ⁄ 4 1998, s. 35. — jfr BACK-, BECK-, BERG-, BOK-, BRÄNN-, CYLINDER-, DY-, FRÄKEN-, KÄRR-, LJUNG-, MOSS-, PRESS-, RÅ-, RÖR-, SJÖ-, SKÄR-, STARR-, STICK-, STRAND-, STRÖ-, STYCKE-, SVART-, SÄV-TORV m. fl.
Ssgr (i allm. till 2): A: TORV-ARBETARE. person som (yrkesmässigt) utför torvarbete. TT 1874, s. 181. —
-ARBETE~020. arbete bestående av upptagning o. bearbetning o. d. av torv. År 1854 påbörjades åter torfarbetet och har sedan dess fortgått med flera olika försök. JernkA 1858, s. 3. —
-ART. (numera bl. mera tillf.) art av torv; vanl. i pl.; jfr -slag. Rinman 1: 337 (1788). I upptagningsdikenas väggar kan man lätt studera de olika torvarternas lagring. UNT 8 ⁄ 7 1942, s. 7. —
-ARTAD, p. adj. jfr arta, v. V 3. Ibland egentelige vitrioliske jordarter räknas den svarta torfartade jorden, som gräfves vid Schmideberg. Rinman 2: 1171 (1789). —
-ASKA. bränd torv. VetAH 1745, s. 184. Torfaska, bränd torf, har vida mera varierande beståndsdelar och värde, än ler- och jordaska. Lundequist Landtbr. 75 (1840). —
-ASSISTENT. (förr) jfr assistent 2 e o. -tjänsteman. (Riksdagen) anvisade för anställande af en torfingenjör och en torfassistent på extra stat för år 1904 ett anslag af 11,200 kronor. BtRiksdP 1904, 9Hufvudtit. s. 93. Statens torvingenjörer och torvassistenter. SFS 1918, s. 1878. —
-AVLAGRING~020. Man torde vidare .. kunna inse, hvarföre i trakter, der så väl vegetation som mylltäcke nära nog saknas, torfaflagringar icke kunna uppstå. Post KoprJordb. 51 (1862). —
-BAL. bal med torv(strö). Från fabriken transporteras torfbalarna på en .. linbana till lastbryggan. SkogsvT 1910, s. 137. —
(1) -BEKLÄDNAD. (numera mindre br.) betäckning av torv; jfr -klädnad, -täcka 1. Torvbeklädnad, (dvs.) beklädnad med grästorvor, som utskurits ur vegetationstäcke och läggas i lager på varandra. TeknVet. VoV. 2: 295 (1928). TechnTermsSoilM nr 1001 (1954). —
-BEREDNING. (numera mindre br.) beredning av torv. Man (har) .. vid torfberedning sökt att genom torfmassans ältning eller trampning vinna en produkt, som saknade de med skärtorfven förenade olägenheter. TTekn. 1860, 1: 193. De Geer SvNatRiked. 2: 305 (1950). —
(1) -BETÄCKT, p. adj. (numera bl. tillf.) betäckt med torv; jfr -täcka 1. Nöjd med det torf-betäckta skjul, / hvars låga väggar mig från vindarna förskona. LBÄ 9–10: 9 (1798). SvGeogrÅb. 1949, s. 100. —
-BILDANDE, p. adj. (i sht i fackspr.) som bildar torv. Torvbildande våtmark. Den inträngande luften befordrar sönderdelningen af de torfbildande resterna af hvitmossa och ängsull. Olbers Fleischer 17 (1891). —
-BILDARE. (numera bl. mera tillf.) om torvbildande växt. Post KoprJordb. 29 (1862). De nordiska urbergstrakternas viktigaste torvbildare – vitmossorna och tuvdunet – och deras följeväxter, t.ex. skvattram, hjortron och tranbär. TurÅ 1940, s. 51. Östergren (1958). —
-BILDNING. geol. bildning (se d. o. 4) av torv. Hisinger Ant. 4: 254 (1828). Torvbildning inträder när växterna utfylla vattenmassan .. och tillträdet av luftens syre är försvårat eller förhindrat. VetAÅb. 1942, s. 276. —
-BLANDAD, p. adj. Brun eller hund-hven .. finnes isynnerhet på fattig sand- eller torfblandad jord. Juhlin-Dannfelt 155 (1886). —
(1, 2) -BLOCK. jfr block 5. (Han) utgrävde icke skelettet på platsen utan tog ut det helt med omgivande torvblock. Fornv. 1947, s. 248. En låg mur, uppbyggd av torvblock, har klätts med murgröna. Kvant o. Palmstierna VTrädgB 30 (2004). —
-BOD. (förr)
1) till 1: bod vars ytterväggar o. tak täckts med torv; jfr -hus 1. Allraförst har man bodt vthi Kwlor, Bergzreeffwor .. och Torffbodar. Schroderus Comenius 522 (1639).
2) till 2: bod för förvaring av torv; jfr -hus 2. GT 1788, nr 25, s. 6. Torfbod .. (dvs.) Bod, der bränntorf förvaras. Dalin (1854). —
-BORR. geol. (vid sedimentprovtagning o. d. använd) borr för upphämtning av torv. De flesta af dessa prof voro med ett s. k. torfborr upphemtade från 5–16 fots djup i Foglamossen. MosskT 1888, s. 177. —
-BRAND. brand (i sht utan låga) i torv(mark); jfr jord-brand b. 2NF 13: 118 (1910). Då tar vinden elden över mossen och det blir torvbrand, den är nästan outsläcklig. Martinson VägUt 126 (1936). —
-BRASA. (numera i sht om ä. l. utländska förh.) jfr brasa, sbst.1 1. Jag infördes i hans stora rum, som voro ganska väl meublerade med en stor torfbrasa på spiseln uti bägge rummen. Tersmeden Mem. 2: 42 (c. 1790). —
-BRIKETT. brikett av (torkad o. mald) torv. MosskT 1890, s. 296. Torvbriketter billigt bränsle i Stockholm. UNT 21 ⁄ 10 1948, s. 3. Miniväxthus med torvbriketter. Expressen 3 ⁄ 5 1994, s. 18.
-BRYTNING. brytning (se bryta 9) av torv. Då och då såg man skaror av krigsfångar sysselsatta med torvbrytning eller dikning. Fahler FängFångl. 87 (1918). —
-BRÄNNING.
1) (förr) till 1, svedjande (se svedja, v. 1 a) av torv vid nyodling o. d.; jfr bränna, v. I 1 e. Kungörelse, Angående Nyodlingar genom flåhackning och torfbränning å Kongsgårdars- och Boställs-ägor. KungörNyodl. 5 ⁄ 7 1821 (titel).
2) till 2; jfr bränna, v. I 2, o. -eldning. Hos Kongl. (Bergs)Collegium är et förslag ingifwit om torfbränning, så wäl som deras förkolning och förmodade nytta wid smältningar och smiden wid bergwerken. Bergv. 2: 59 (1738). —
-BRÄNSLE. torv använd l. avsedd att användas som bränsle. (Vi är övertygade om) att många af våra privatbanor skola när som helst hafva stor fördel i att drifva sin trafik med torfbränsle. TT 1874, s. 180. —
-BÅR. (förr) bår (se bår, sbst.1 1) för bärgning o. forsling av torv. Torfstycket blir .. hvilande på slåarne .. och afstjelpes genast på någon af torfbårarne. JernkA 1874, s. 198. —
-BÄDD. bädd (se d. o. 6, 8) av torv; särsk. (trädg.) om sånings- l. planteringsbädd av torv. J det vida jordens sköte / Må en torfbädd unnas mig, / Där mit stoft får hvila sig. Lidner (SVS) 3: 335 (c. 1790). I torfbäddarne visa sig champignonerna redan efter en kortare tid och blifva större än i vanliga gödselbäddar. MosskT 1892, s. 317. —
(1) -BÄNK. (förr) torvbelagd jordvall o. d. (avsedd att sitta på); jfr -soffa, -vall o. gräs-bänk, mullbänk, sbst.1 1 (slutet). Ehrenadler Tel. 231 (1723). Byns gubbar satt på torvbänkarna utanför stugorna nu under de ljumma kvällarna. Moberg Rid 27 (1941). —
-DAMM, sbst.1 (†) vattenfylld torvgrav; jfr damm, sbst.1 II. Ännu helt liten fann han svarta små gäddungar i en torfdamm; han tog dem därifrån och släppte dem i en lerdamm. Wieselgren GDag. 336 (1883, 1901). —
-DAMM, sbst.2 damm (se damm, sbst.2 2 c) från torv. Wrangel HbHästv. 121 (1884). De fyllde torv i korgen och han kände torvdammet i näsan. Lundkvist FlodHav. 30 (1934). —
-DIKE.
1) (†) till 1: vall l. mur täckt med torv; jfr dike 3 a o. -mur. Gärdes-gårdar sågos hela dagen af Torf-diken, eller grön torf hoplagda som murar. Linné Sk. 289 (1751).
2) till 2, om dike (se d. o. 1 a) vars ränna skyddas av torv; äv. om dike som bildats vid torvtäkt o. d. Mossen genomkorsas av torvdiken. Torfdike, (dvs.) täckdike, i hvilket vattenloppet skyddas genom i dikets smala bottenränna nedpressad torf. Juhlin-Dannfelt (1886). —
-DIKNING. om dränering av torvmosse o. d. gm dikning. Orsaken .. är, att denna mosse .. ej har den konsistens i sitt undre lager, som för torfdikning är nödvändig. MosskT 1888, s. 245. —
-DY. (numera föga br.) om torv som på grund av hög vattenhalt är lös l. tunnflytande; särsk. i uttr. mogen torvdy, betecknande sådan torv som påträffas mellan det överliggande mer kompakta torvlagret o. det underliggande bottenlagret av gyttja o. d. i torvmark; äv. om torvblandad dy i sjö o. d; jfr dy, sbst. 1 a, o. -välling. Sedan .. (i torvmossarna) skärtorfvens lager slutat, har man måst derutur uppösa torfdyen, som man hopklappar till deg, och bakar till kakor i solen. Agardh o. Ljungberg I. 2: 196 (1853). Nathorst JordH 1067 (1894; i sjö). Den mogna torfdyn .. är att söka i högmossarnes äldre delar mellan den omogna hvitmossetorfven och bottenlagret af gyttjeartad torfdy. TT 1902, K. s. 58. SAOL (1973). —
-ELD. eld (se d. o. 5) där bränslet utgörs av torv. Lind 1: 1541 (1749). Den lilla värman, som deras sparsamma torf-eldar kan åstadkomma, varar ej längre än torfven brinner. Brelin Resa 138 (1758). —
-ELDNING. eldning (se elda 5) med torv; jfr -bränning 2. At Kammaren måtte i möjeligaste måtto wara fri från oss af torfeldning, war Kakelugnsdörren ute i andra rummet. Tidström Resa 24 (1756; rättat efter orig.). —
-ELEKTRICITETSVERK. (†) torvkraftverk för elproduktion; jfr elektricitets-verk o. -kraftverk. Ett fullt modernt torfelektricitetsverk, det första i sitt slag, finnes vid det gamla ståtliga herregodset Skabersjö. KemT 1906, s. 6. —
-FABRIK. jfr fabrik 4 (jfr -verk); förr äv.: tillverkning av torv (jfr fabrik 1). EconA 1807, juli s. 73. En torffabrik måste ligga vid mossen och kan ej .. göras större, än att torftillgången i mossen räcker ett visst antal år. HeimdSmåskr. 9: 16 (1910). —
-FIBER. fiber (se d. o. 2 slutet) av l. i torv; jfr -tåga. Torffiber, d. v. s. rotfibrerna af åtskilliga Eriophorum-arter, erhålles såsom biprodukt vid framställning af torfkolpulver. TT 1895, M. s. 87. Alldeles okändt i vårt land är icke .. att spinna torffibern till garn och deraf tillverka tyger. LAHT 1900, s. 109. —
-FÄLT. jfr fält 5. EconA 1807, juli s. 79. Svarta torvfält sköt in i mossens brungrå yta. Lundkvist FlodHav. 52 (1934). —
-FÖRÄDLING. (numera bl. mera tillf.) förädling (se förädla d) av torv. Den så kallade torfförädlingen medelst maskiner. MosskT 1891, s. 395. UNT 29 ⁄ 8 1946, s. 3. —
(1, 2) -GAFFEL. (förr) gaffel (se d. o. 1 a) för bärgning l. sönderdelning o. d. av torv. Gadd Landtsk. 1: 253 (1773). Med en torf-gaffel eller grepa, sönderstyckas .. brink-torfwen, och utkastas på åker-tegen. Gadd Landtsk. 3: 86 (1777). —
(1) -GAMME. (i sht i skildring av ä. samiska förh.) gamme vars ytterväggar täckts av torv; jfr -kåta. Fatab. 1926, s. 188. När kniporna och änderna börjar ägga, flyttar kvinnorna ut ur torvgammernas kvava vinterhem till de luftigare sommartälten. TurÅ 1946, s. 113. —
-GAS. (förr) gas framställd gm torrdestillation av torv. Torfgasens lysningsförmåga är lika stark som kolgasens. SvLittFT 1834, sp. 567. Torfgasen kom första gången till användning vid .. Skabersjö elektricitetsverk. PT 1908, nr 101 A, s. 2.
Ssgr (förr): torvgas-generering. För torfgasgenereringen har .. Herr Lundin inventerat en generator af ny och serdeles ändamålsenlig konstruktion. JernkA 1868, s. 2.
-motor. motor som drevs med torvgas. Körtings Torfgasmotor. Garanterad torfförbrukning: 850 gram vanl. svensk torf pr eff. hkr och tim. TT 1903, nr 15, Ann. s. 10.
-GEOLOG. (numera i sht i skildring av ä. förh.) geolog med torv ss. forskningsinriktning l. specialitet. BtRiksdP 1905, 10Hufvudtit. s. 8. Fältundersökningarna, som utföras af 1 botanist och torfgeolog, ha .. omfattat 7,716 torfmarker i 23 län. 2NF 37: 610 (1925). —
-GEOLOGI. (numera i sht i skildring av ä. förh.) geologi (se d. o. 1) med inriktning på torv. Ymer 1913, s. 85. Några av de mossar, som blivit klassiska i torvgeologiens historia, ligga inom Uppland. NatUppl. 32 (1948). —
(1, 2) -GRAV. om hålighet l. grop efter upptagning av torv; jfr grav, sbst.1 1, o. -damm, sbst.1, -håla. Schück VittA 4: 440 (i handl. fr. 1744). Torvgraven framme i fonden gapade som ett färskt sår i kolsvart kött. Lundkvist FlodHav. 52 (1934). —
(1, 2) -GRUND. (†) grund (se grund, sbst.1 I 2, II 1) (huvudsakligen) av torv. Likväl är exempel att träd blifvit planterade på en sådan torfgrund och fortvuxit. Ström Skogsh. 153 (1830). 1MinnNordM IV. 3: 3 (1882). —
-GRUS. (†) torkad o. söndersmulad torv; jfr grus 1 d. UB 5: 376 (1874). (I städerna) rekommenderas slaskvattnets filtrering genom torf. Ändamålet uppnås helt enkelt för mindre hushåll med tvänne träbyttor .. med silbotten, hvilka fyllas med torfgrus och uppställas öfver hvarandra. MosskT 1890, s. 319. —
-GRUVA. (†) hålighet l. fyndort o. d. för brytning av torv; jfr gruva, sbst.1, 3, o. -mina. SvMerc. 6: 221 (1760). Becktorf .. Är här uti riket sällsynt, men gräfves .. på några alnars djup under damjorden, uti nog vidsträckta torfgrufvor. Rinman 2: 1017 (1789). —
(1) -GRÄFTA. (†) större hacka för bearbetning av torv (vid nyodling o. d.); jfr gräfta, sbst., o. -hacka. Torf-gräftan .. nyttias, i synnerhet i Österbotten, at uphacka torfwen och mullen emellan lösa stenar, då stenbackar uptagas och upodlas. Gadd Landtsk. 1: 370 (1773). —
-GRÄVARE. (förr) person som (yrkesmässigt) grävde upp torv; jfr grävare 1 o. -arbetare. Heinrich (1814). (Att torven ofta vilar på vatten) vitsordas af torfgräfvare i olika delar af länet. MosskT 1888, s. 257. —
(1) -GÖDNING. (numera mindre br.) gödning (se d. o. 2 (b)) av (multnad) torv. At nyttja torf-gödning, som hackas wäl sönder är en härlig sak. Brauner Åker 43 (1752). Gadd Landtsk. 3: 386 (1777). —
-GÖDSEL. gödsel innehållande l. utgörande torv(strö); jfr -strö-gödsel. En tysk landtman berättar .. att han genom användande af torfgödsel ökat sina potatisskördar med 90 procent. Wrangel HbHästv. 123 (1884). —
(1, 2) -HACKA. särsk. (förr) till 1: hacka för bearbetning av torv (vid nyodling o. d.); jfr -gräfta, -rist, -yxa. GripshR 1585, s. 180. Torf-hackan .. hwilken i synnerhet kan nyttias til gräs-torfwors sönderhackande. Gadd Landtsk. 1: 371 (1773). —
-HANTERING. TT 1873, s. 204. I denna kungörelse förstås .. med torvhantering: upptagning av torv och tillverkning av bränntorv. SFS 1942, s. 2295. —
-HUND. [jfr t. torfhund] (i vissa kretsar) om den utdöda hundrasen Canis familiaris palustris Rüthimeyer; jfr -spets o. schnauzer, spets, sbst.5 Redan den gammalschweiziska .. endast som fossil kända ”torfhunden” tyckes ha varit en spetsartad hund. 2NF 11: 1313 (1909). BraBöckLex. 18: 274 (1978). —
-HUS.
1) (numera bl. om ä. l. utländska förh.) till 1: hus vars ytterväggar o. tak täckts med torv; jfr -bod 1, -gamme, -hydda, -koja, -kåta. Isländska torvhus. Infödingarne (på ön) bo .. i ganska rymliga och invändigt ej otrefliga torfhus. Nordenskiöld Vega 2: 261 (1881).
2) (förr) till 2: hus vari torv (till bränsle) förvarades; jfr -bod 2. Cavallin Herdam. 3: 217 (i handl. fr. 1703). När torvskjutsarna komma hem, inbäras lassen i torvhuset. Hörlén GSed. 119 (1914).
3) (förr) till 2: hus byggt av torvtegel. Orsaken, hvarföre hittils så få torfhus blifvit uppförda, ligger .. deri, att ordentligt pressadt torftegel varit en sällsynthet. TT 1876, s. 275. —
(1) -HYDDA. (numera bl. om ä. l. utländska förh.) hydda (se hydda, sbst. 1) täckt med torv; jfr -bod 1. En obetydlig torfhydda vid Kangek nära Godthaab i Syd-Grönland. Fries Grönl. Förord 2 (1872). —
-INDUSTRI. jfr industri 3. TTekn. 1860, 1: 199. Vår torfindustri är af mycket ungt datum. De första torfströfabrikerna i vårt land anlades under 1880-talet. LAHT 1909, s. 316. —
-INGENJÖR. (förr) ingenjör (se d. o. 4) verksam inom torvindustrin; särsk. om sådan av staten tillsatt ingenjör; jfr -tekniker, -tjänsteman. En Torf-ingeniör .. som vid 1855 års exposition i Paris hade förevisat utmärkta prof å torkade torftegel äfvensom å torfkol. JernkA 1858, s. 132. Har (anläggnings)planen jämte .. kostnadsförslag icke upprättats av någon statens torvingenjör, skall sådan tjänsteman (osv.). SFS 1927, s. 923. —
-INVENTERING. i sht geol. inventering av (tillgång l. kvalitet o. d. på) torv. Rörande Sveriges tillgångar på för olika ändamål .. användbar torf pågår sedan 1917 .. den åt Sveriges geologiska undersökning anförtrodda torfinventeringen. 2NF 29: 382 (1919). —
-JORD.
1) (†) till 1, om gräsbevuxen odlingsjord l. åker o. d. Egentligt odlingsarbete förekommer icke annorstädes än å torfjorden, der odlingssättet är flåhackning och bränning. LAHT 1883, s. 81.
2) till 2: jord uppblandad med torv; äv. om mark med sådan jord (jfr -mark, -mosse o. moss-jord). Gardenia trivs i kalkfri torvjord. Stridsberg Åkerbr. 27 (1727). At torf-jorden är en swart mylla eller förruttnade vegetabilier, der om är wäl intet twifwelsmål. Osbeck Resa 3 (1750, 1757). jfr starr-torvjord.
-område. Hvarjämte Olsson anhållit att få inköpa ett af honom hittills brukadt torfjordsområde om 50 ar. BtRiksdP 1903, I. 4: nr 62, s. 10. —
-JORD-ART. art av torvjord. Hvilka erfarenheter hafva då .. vunnits rörande olika torfjordarters lämplighet till odling? LAHT 1905, s. 373. —
(1, 2) -JÄRN. (torv- 1554, 1746 osv. torve- 1751–1755) särsk. (förr) om redskap för torvupptagning; jfr järn 5 b o. -kniv, -lie, -skära, sbst., -spade. VgFmT I. 8–9: 90 (1554). Sedan upskäres torfven med torfjernet .. medelst 2:ne snidt. VetAH 1746, s. 252. —
(1, 2) -KAKA. (numera mindre br.) kakliknande stycke av torv; jfr kaka, sbst. 5. TT 1874, s. 204. Vid islossningen åker torvkakor och rotstubbar efter de avverkade strandträden i väg med isflaken. Selander LevLandsk. 193 (1955). —
(1) -KLÄDA. (numera mindre br.) täcka (ngt) med torv; särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr -lägga, -täcka 1. Faschin-klädandet liksom torf-klädandet, behöfver icke börja förr än vallen nått sin halfva höjd. Hazelius Bef. 94 (1836). Torvklädda islandshus försvinner. SvD(B) 29 ⁄ 6 1957, s. 3. —
(1) -KLÄDNAD. (†) = -beklädnad. När torfklädnaden fått sin erforderliga höjd afjemnas den med bila eller skarp spade. Hazelius Bef. 89 (1836). Björkman (1889). —
(1, 2) -KNIV. (förr) jfr -järn. BoupptRasbo 1706. Torfknifven, hvilken ser ut som spader-äss, och sitter fast i ändan af en stör. VetAH 1746, s. 252. —
(1) -KOJA. (förr) koja vars ytterväggar o. tak täckts med torv; jfr -hydda. Någon gammal tradition, att de första inbyggarne i Lappland bott i små torfkojor. Wiklund LappSång 31 (1906). —
-KOKS. (förr) koks framställt av torv; jfr -brikett, -kol, -kols-koks. Man (har) kunnat så förminska kostnaderna .. att dessa torfkoks erhållas till vida billigare pris, än Engelska koks af stenkol. TByggn. 1859, s. 96. —
-KOL. (förr) kol (se kol, sbst.1 1 a slutet) framställt (gm torrdestillation i mila l. kolugn) av torv. 2BorgP 7: 308 (1741). Till skogarnas besparing är äfven torfkohl hos oss upfundne, ej allenast at bränna i spisarna utan äfwen at smida med. Linné Stenr. 79 (c. 1747).
Ssgr: torvkols-, äv. torvkol-brikett. (förr) brikett tillverkad av torvkol; jfr torv-brikett. MosskT 1887, s. 108.
-fabrik. (förr) fabrik för framställning av torvkol. Vid torfkolsfabriken i Elmhult drifves .. torfupptagning med största ifver. SDS 1892, nr 396, s. 2.
-KOLNING. (förr) kolning (se kola, v.1 2) av torv. Rinman 2: 1018 (1789). Det lockande i torfkolningen ligger .. i hufvudproduktens större bränslevärde och dess okänslighet för vatten gent emot råtorfven. KemT 1911, s. 10. —
-KRAFTVERK~02 l. ~20. kraftverk som drivs medelst förbränning av torv; jfr -elektricitetsverk. Sverige har .. tillräckligt med torv för att bygga ett torvkraftverk i Norrland. SvD 13 ⁄ 2 1974, s. 9. —
-KRAN. (†) mekanisk inrättning l. maskin för bearbetning av torv; jfr kran 2. Torfkranen torde framför de i Sverige brukliga äga företräde uti rotationshastigheten samt knifvarnes form och ställning. JernkA 1861, s. 224. De .. olika slagen af myrjord lemna, då de malas i en torfkran, en ypperlig bränntorf. MosskT 1890, s. 85. TT 1900, Allm. s. 346. —
-KRUKA. (i fackspr.) kruka tillverkad av torv. Man använder numera torvkrukor att så i. Västerbotten 1979, s. 36. —
-KULLE. (numera bl. mera tillf.) pals. BotN 1888, s. 98. Tjälen har skjutit upp torven och modellerat den i fantasifulla former. Dessa torvkullar kallas palsar. TurÅ 1963, s. 188. —
-KVARN. (förr) kvarn (se d. o. 2) för bearbetning av torv. JernkA 1858, s. 9. En torvkvarn, där torven under riklig vattentillförsel blandas och males sönder. De Geer SvNatRiked. 2: 304 (1950). —
(1) -KÅTA. (i sht i skildring av ä. samiska förh.) kåta vars ytterväggar täckts med torv; jfr -gamme. SDS 1895, nr 605, s. 2. Torfkåtorna äro vanligen mycket mera rökiga än tälten, men äro naturligtvis .. mycket varmare. Wiklund Lapp. 13 (1899). —
-LADA. (i sht förr) lada för (torkning o.) förvaring av torv; jfr -bod 2, -hus 2. DA 1793, nr 215, s. 2. (Man bearbetade torven) och formade den till bitar, som sedan torkades i fria luften eller i torvlador. SvGeogrÅb. 1937, s. 14. —
-LAGER. i sht geol. jfr lager, sbst.3 1 (a). Stiernstolpe Cuv. 120 (1821). Torflagret (i mossen) med ett djup af 3–5 m. innehåller .. cirka 15 millioner kbm. afverkningsbar torfströmassa. SkogsvT 1910, s. 135. —
(1, 2) -LIE, äv. -LIA. (torv- 1662 osv. torve- 1585–1619) (förr) jfr lie o. -järn. GripshR 1585, s. 179. Tufwor skiäras bort bäst med en torf-lia. Broocman Hush. 2: 212 (1736). —
-LÅGA. (numera bl. tillf.) låga från brinnande l. glödande torv. Hvarföre torflågan är mindre oxiderande än vedlågan. JernkA 1858, s. 24. —
(1) -LÄGGA, -ning. belägga (ngt) med torv; särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: försedd med (täcke av) torv; jfr -täcka 1. Rudbeckius Dagb. 140 (c. 1630). Hus-lök .. war planterad på de torflagde taken. Linné Sk. 18 (1751). Lagningen (av gravhögen) bestod i att groparna fylldes med grus och torvlades. Fornv. 1945, s. 205. —
-MARK. mark (se mark, sbst.1 3 c) som består l. präglas l. domineras av (brytbar) torv; särsk. (i fackspr.) i fråga om sådan mark där torvtäckets tjocklek uppgår till minst 50 cm. Lind 1: 1541 (1749). Å djup torfmark växte senapen och rapsen öfver allt det andra. MosskT 1888, s. 98. Torvmarkerna indelas i mossar och kärr. Geete o. Grinndal 22 (1923). NE (1995; i fackspr.).
Ssgr: torvmarks-areal. En högst avsevärd del av landskapets torvmarksareal (har) numera torrlagts. Almquist UpplVeg. 17 (1929).
-undersökning. Genom de talrika och ofta ingående torvmarksundersökningar, som .. utförts i vårt land, har ett stort antal nya fynd gjorts av subfossila frukter av Trapa natans. SvBot. 1920, s. 39. —
-MASKIN. JernkA 1875, s. 185. Torvmaskiner för produktion av torvströ. SvIndustri 205 (1935). Torvupptagning och ältning sker numera alltid i en gemensam transportabel torvmaskin. De Geer SvNatRiked. 2: 305 (1950). —
-MASSA. jfr massa, sbst.2 1, 3. Då torfmassan blifvit förarbetad, utrinner den uti en nedanför qvarnen stående vagn. JernkA 1858, s. 10. Tall, som med sina rötter bilda ett nät av grenar i torvmassan. SvGeogrÅb. 1939, s. 203. —
-MELASS. (förr) melass med tillsats av torvströ l. torvmull. Torfmelassen .. förorsakade hos en ko .. en lindrig trumsjuka. TLandtm. 1897, s. 871. SvUppslB 18: 692 (1934). —
-MILA. (förr) mila (se mila, sbst.2 slutet) för framställning av torvkol. Torf-milan bör emot blås-väder förses med en god skärm af ris .. eljest blifva kolen svaga och lätta. VetAH 1781, s. 275. —
-MINA. (†) = -gruva; jfr mina, sbst.1 2. At uptäcka de så kallade Torf-minor i jorden, kan brukas jord-bårr. VetAH 1781, s. 260. Heinrich (1814). —
-MJÖL. (förr) mjöl (se d. o. 2) av torkad o. mald torv; äv.: torvblandat mjöl. MosskT 1889, s. 305. Bröd bakat med torvmjöl. SvD(A) 13 ⁄ 6 1942, s. 3. —
-MOSSA. (i sht i fackspr.) torvbildande mossa; förr äv. om mossor av släktet Sphagnum Lin., vitmossor; i sht i pl. Han visade, att torfmossa insuper 2 gånger sin egen vigt vatten. Hildebrandsson Buchan 105 (1874). Vitmossor, torvmossor, Sphagnum, enda släktet av fam. Sphagnaceae .. inom klassen bladmossor. 2SvUppslB 31: 613 (1955). —
-MOSSE. (torv- 1723 osv. torve- 1691) mosse (se mosse, sbst.2) vari torv bildas l. bildats (jfr -myr); äv. allmännare, om torvmark. Williandes Wij .. att Allmogen .. underrättes att betiäna sig till brändzle af Tårff på de Orter och ställen, derest .. där till tiänlige Tårfwe-Måsar kunna finnas och wara at tillgå. Schmedeman Just. 1300 (1691; rättat efter orig.). Forna träsk och sjöar, som i tidernas längd igenvuxit och öfvergått till torfmossar. Nathorst JordH 1064 (1894). jfr skogs-, starr-torvmosse.
-fynd. arkeol. fynd (ss. ben l. andra kvarlevor av djur l. människa l. artefakter o. d.) i torvmosse l. torvtäkt; jfr moss-fynd. VittAMB 1874, s. 178. Då kronhjorten efter de fåtaliga torfmossfynden utom Skåne att döma aldrig varit allmän norr om denna provins. AntT XIX. 2: 69 (1911). —
-MULL. pulverformig massa av torkad o. mald l. riven torv (använd l. avsedd ss. medel för jordförbättring l. strömedel o. d.); jfr mull, sbst.2 1 c, o. -jord 2, -strö. MosskT 1887, s. 104. Groparne (under kalvkättarna) fyllas med torfmull, hvarigenom all urin uppsamlas. TT 1894, Byggn. s. 27. Torfmulls användande vid nyplantering af fruktträd förordas lifligt af fackmän. TLandtm. 1897, s. 89.
Ssgr: torvmulls-, äv. torvmull-blandad. uppblandad med torvmull; särsk. i fråga om sand l. (odlings)jord o. d. (Sticklingarna) stickas i torvmullblandad sand i fat. Holzhausen Vårblmr 31 (1924).
-klosett. (numera bl. i skildring av ä. förh.) klosett o. d. försedd med behållare för torvmull (för uppsugning o. d. av urin l. fukt), mulltoalett; jfr torr-toalett. MosskT 1887, s. 105. (Talaren) vitsordade .. de förträffliga egenskaperna hos aktiebolaget Ceres sjelfströende torfmullsklosetter, hvilka visat sig på lyckligaste sätt hafva löst renhållningsfrågan. VL 1894, nr 66, s. 2.
-pudrett. (förr) pudrett beredd av torvmull; jfr torv-pudrett. MosskT 1887, s. 105. Torfmullspudrett beredes numera allmänt vid större städers renhållning och är ett eftersökt handelsgödselmedel. 2NF 22: 555 (1915). —
(1, 2) -MUR. torvtäckt mur uppbyggd av jord l. sten o. d. (jfr -dike 1); äv. (o. numera bl.) om mur uppförd av (förbandsvis) staplade torvblock (jfr -vägg). En torvmur fungerar bra som rabattkant. Sina gierden och trägårder haffwa .. (skåningarna) inne bygd medh torff och steen murer rätt som en kiörkiogårdh. Bolinus Dagb. 71 (1676). Grästorfvor, omkr. 30 cm. i fyrkant och 10 à 12 cm. tjocka, uppläggas hvarftals och ”i förband”, så att en torfmur bildas. Zethelius Fältarb. 32 (1892). —
-MYLLA. (numera bl. tillf.) med torv blandad mulljord l. (gm svedjning uppkommen) mullrik torvjord. (Hedarna) se hiskelige ut, torfmyllan har färg af en mörkgrå aska. Palmstedt Res. 32 (1778). Ström Skogsh. 154 (1830). —
-MÄSTARE. (förr) jfr mästare 1, 10. MosskT 1888, s. 380. Torfmästare, duglig arbetsledare, söker plats till 1 november. SDS 20 ⁄ 10 1918, s. 12. —
-PRESS. (i sht förr) jfr press, sbst.1 2. Den mindre torfpressen .. består af en liggande cylinder med en skruf, som arbetar torfdyn samt utpressar torfven genom ett munstycke. JernkA 1875, s. 185. —
-PRODUKT. (industriellt framställd) produkt (se d. o. 4) av torv. Adelsköld Dagsv. 3: 159 (1900). Torvprodukter användas .. som isoleringsmaterial i byggnader och som absorptionsmedel i ladugårdar etc. SvGeogrÅb. 1944, s. 108. —
-PRODUKTION. produktion (se d. o. 3) av torv. 1942 utgjorde Danmarks torvproduktion .. 4,82 milj. ton. SvGeogrÅb. 1943, s. 225. —
-PROFIL. geol. profil (se d. o. 2) utvisande olika skikt i torv. Ymer 1949, s. 43. Övergångar i torvprofilerna mellan skikt med högförmultnad torv och sådana med torv av mycket lägre förmultningsgrad. Selander LevLandsk. 231 (1955). —
-PROV. prov med l. på torv; jfr prov 1, 5. JernkA 1867, s. 315. I cirka 20 torfprof från olika trakter af Sverige .. hafva vi funnit svafvelhalten variera mellan 0,04 och 0,77 proc. TT 1874, s. 179. —
-PUDRETT. (förr) torvmullspudrett. Lägges härtill, att den med torfströ blandade spillningen, som fått namn af torfpudrett, har ett stort wärde som gödningsämne .. så inses (osv.). MosskT 1887, s. 59. —
-PULVER. pulver framställt av (torkad, mald o. siktad) torv (använt l. avsett ss. bränsle l. (i sht förr) ss. strömedel på avträde(n)). JernkA 1861, s. 210. Juhlin-Dannfelt 7 (1886; på avträde). Miljömässigt är det bättre att elda med torvpulver än med flis. GbgP 10 ⁄ 3 1982, Bil. s. 17.
Ssg: torvpulver-fabrik. Vid Vakö torfpulverfabrik har ett brikettverk uppsatts. 2NF 29: 383 (1919). —
(1, 2) -REMSA, förr äv. -RIMSA. remsa (se d. o. 1 e) av (utskuren) torv. Gadd Landtsk. 3: 111 (1777). (De torra områdena) äro omgifna af torfremsor, utanför hvilka ligga moras. Fennia 36: 195 (1915). —
(1, 2) -RIST. (†) torvhacka; jfr rist, sbst.2 1, o. -järn. Möller 2: 1097 (1785). Björkman (1889). —
-RIVARE. maskin l. maskindel varmed torv finfördelas; jfr rivare 12 o. -rivnings-maskin. Torfven .. lossas direkt i en elevator, som drager den upp till torfrifvaren. SD 1899, nr 415, s. 1. —
Ssg: torvrivnings-maskin. torvrivare. En enkel och praktisk torfrifningsmaskin för ång- eller vattenkraft tillverkas af gamla uttjenta cirkelsågblad. MosskT 1889, s. 101. —
-RÖK. rök från brinnande l. pyrande l. glödande torv. Linné Sk. 405 (1751). Allt var der (i krogstugan) obeskrifveligen orent och svart af torfröken, som kom från elden. Ferrner ResEur. 275 (1760). —
-RÖR. (†) (i maskin tillverkat) rörformigt stycke av torv. TT 1872, s. 190. Facklorna (som skyddar fälten från frostskador) bestå af torfrör, i hvilka särskilda tändcylindrar vid begagnandet lätt insättas. TLandtm. 1897, s. 518. —
(1) -RÖTA, äv. -RÖTE. (†) om (utskuren) grässvål (på åkermark) som genomgår l. genomgått förmultning o. nedplöjts (för att förbättra jords fruktbarhet); äv.: åker på vilken rötning (jfr röta, v.3 3 e) sker l. har skett, särsk. i fråga om andra årets plöjda mark (vid nyodling o. d.); jfr röta, sbst.1 1 d, o. -syra 1. Broman Glys. 3: 64 (c. 1730). Korn skal man få et härligit uti torf-röta, det är, uti en åker, som .. legat några år i linda, och sedan blifvit uptagen til åker. Kalm VgBah. 199 (1746). (Det värmländska åkerbrukets) cirkulation är följande: 1. Nybrott med hafre; 2. Torfröta med hafre (osv.). Agardh BlSkr. 2: 150 (1853). Dalin (1854). —
-SCHAKT. (i sht i fackspr.) jfr schakt, sbst.2 Torfschaktens djup bestämmes naturligtvis af mossens mäktighet. JernkA 1876, s. 221. —
-SKIKT. skikt (se d. o. 3) av torv; jfr -lager. De under matjordslagret befintliga torfskikten. LAHT 1905, s. 378. —
-SKOLA. särsk. (förr) om statlig skola för utbildning av tjänstemän o. d. inom torvindustrin. PT 9 ⁄ 7 1902, s. 2. Torfskolan består af två afdelningar, däraf den ena afser att utbilda förvaltare vid torfverk, den andra och lägre att utbilda torfmästare. SD(L) 22 ⁄ 3 1904, s. 1. —
(1, 2) -SKÄRA, r. l. f. (förr) jfr skära, sbst.6 2 a α, o. -järn. ArkliR 1562, avd. 4. Till torfvens upptagning kan äfven den i flera landsorter brukliga torfskäran begagnas. Hazelius Bef. 89 (1836). —
(1, 2) -SKÄRA, v., -ning. (medelst speciellt redskap) skära (mark l. mosse o. d.) för att ta upp (l. forma) torv; särsk. till 1, med avs. på gräsplan o. d., särsk. ss. vbalsbst. -ning. Vid torvskärning ska grästorven inte vara tjockare än 1,5–2 cm. PrivFrihetsbrJönk. 127 (1638). I andra trakter, der all skog redan blifvit förstörd, nyttjas bönderne i stället till torf-skärning. LBÄ 29–31: 116 (1799). (Efter gödslingen) torfskäras mellanstyckena mellan (potatis)sängarna. Alm(Sthm) 1834, s. 44. —
-SKÄRARE.
1) (förr) till 1, 2: person som (yrkesmässigt) gm torvskärning tog upp torv; äv. ss. tillnamn; jfr skärare I 1 o. -stickare 1. AntT XVI. 1: 140 (1570). Bleff Jenns torffskierare sachffellther till staden 3 m(ar)k. TbLödöse 231 (1591). SthmSlH 1: 311 (cit. fr. 1688).
2) till 1: särsk. (i fackspr.) maskin l. maskindel som (vid anläggandet av gräsplan o. d.) skär l. skalar torv ur mark; jfr skärare III o. -järn, -skära, sbst. Skum-plogen, eller den så kallade Torfskäraren .. kan utan särdeles möda förfärdigas efter goda ritningar. LAA 1820, s. 216. —
-SKÖRD. [fsv. torfskyrþ]
1) (†) till 1: skördande av torv; jfr skörd, sbst. 6 (a). Emedan torfskyrd eij kan annorlunda skee än på gräswald. FörarbSvLag 1: 453 (1693). SFS 1826, s. 566.
2) till 2: skörd (se skörd, sbst. 6 a, 7 a) av torv; förr äv.: torvtäkt (jfr skörd, sbst. 5). BB 19: 2 (Lag 1734). En myckenhet af halfruten Ek, finnes i denna Torfskyrd. VetAH 1781, s. 258. Fru K. fick .. tillfälle att se en anläggning för torvupptagning där man kunde få fram 23 torvskördar per år. LD 1958, nr 196, s. 3. —
-SLAG. slag (se slag, sbst.2 1) av torv; jfr -art. Ett torfslag, som vid torkning och sönderrifning icke förlorar sin trådiga struktur. Olbers Fleischer 12 (1891). —
-SLAGNING. (†) slagning (se slå, v. I 7 b slutet) av torv till torvtegel. JernkA 1858, s. 15. Uti Irland, der bränntorf .. hålles till salu på torgen, utgör torfslagningen en folknäring. JernkA 1861, s. 145. MosskT 1892, s. 412. —
-SMIDE. (förr) smide över torveld. Något mer Vrak-spik har man likväl at vänta vid Torf-smide, om ämnes-järnet är flagigt. VetAH 1781, s. 280. —
-SMUL. (numera bl. mera tillf.) jfr smul, sbst. 1, o. -grus. Isen (till en ishög) lägges på 0,3 m. tjock botten af kolstybb, sågspån eller torfsmul. Juhlin-Dannfelt 178 (1886). —
(1) -SOFFA. (förr) torvbelagd avsats (för odling av växter l. att sitta på); jfr -bänk o. gräs-soffa. Spjelsoffor i rustik smak .. voro ställda på flera ställen, och äfven torfsoffor, der läget tyckts helst medgifva dem. Linnerhielm 2Br. 9 (1803, 1806). En brunbränd torfsoffa, i hvilken det skulle växa aklejor. Lagerlöf Berl. 1: 274 (1891). Hedén Ringmur. 334 (1945). —
(1, 2) -SPADE. (förr) spade (med blad anpassat för vågrät stickning (se sticka, v.1 I 2 g)) för torvupptagning; jfr -järn o. stick-spade. Grundell UnderrArtill. 217 (1705). Till sjelfva jordarbetet begagnas följande redskap: .. Spade, Skarperspade .. Torfspade. Stål Byggn. 1: 149 (1834). —
-SPETS. [jfr t. torfspitz] (i vissa kretsar) torvhund; jfr spets, sbst.5, o. pinscher, pommersk 3. Trägårdh Djurv. 86 (1927). Mot stenålderns slut uppträdde torvspetsen i flera raser. 3NF 10: 129 (1929). JägUppslB 164 (1989). —
-SPRIT. (förr) (gm torrdestillation framställd) sprit av torv. PT 22 ⁄ 11 1900, s. 3. Talaren hyste den .. förmodan, att genom brännvinstillverkningens bedrifvande så, att spritpriset blir lågt, hvilket blir nödvändigt under konkurrens med torfsprit .. erhålles i sprit ett billigt lysmaterial. PT 1906, nr 252 A, s. 3. SAOL (1973). —
-STACK. stack (se stack, sbst.1 1) (för förvaring o. torkning) av torv. Björkman (1889). Den 24 Juli var den första torfstacken .. lagd och den 1 Aug. den andra .. Då var all torfven vänd. TT 1904, Allm. s. 293. —
-STICKARE. (förr)
1) till 1, 2: person som (yrkesmässigt) stack (se sticka, v.1 I 2 g) l. skar torv; jfr -skärare 1. Nordforss (1805).
2) till 1, ss. del av artilleriutrustning: om redskap (bestående av vasskantad järnring fäst vid ett kort skaft med handtag) varmed torv stacks (se sticka, v.1 I 2 g) l. skars ut (för användning ss. förladdning i vissa skjutvapen); jfr stickare, sbst.1 III 1. På Krutet föres Förslag och därpå en med Torfstickaren upskuren och efter Calibern passande torfva med grässidan inåt. Törngren Artill. 2: 104 (1795). Jakobsson ArtillK12Tid. 347 (1943). —
-STICKNING. (förr) stickning (se sticka, v.1 I 2 g) av torv; jfr -upptagning. MosskT 1888, s. 182. Vid torfstickning med maskin går arbetet fortare och billigare än för hand. 2UB 5: 194 (1902). —
-STRÖ. torv i form av strö (se strö, sbst.1 2); jfr -mull. Wrangel HbHästv. 121 (1884). Torvströ lägges till nöt i gödselrännan för uppsugning av urinen. Sonesson HbTrädg. 36 (1919). Vill man .. få fram en särskilt ren nyans (hos de röda hortensiorna), så myllar man ganska rikligt med fuktat torvströ under buskarna. SvD(B) 19 ⁄ 9 1954, s. 13.
-bädd. bädd av torvströ. Är stallet utan särskildt golf .. är det ändamålsenligast att förse stallets hela golfyta med en alnstjock torfströbädd. MosskT 1889, s. 102.
-fabrik. fabrik för framställning av torvströ. JernkA 1886, s. 525. Strötorven rives och siktas i torvströfabriken samt pressas i allmänhet till balar. SvIndustri 237 (1935).
-gödsel. jfr torv-gödsel. MosskT 1887, s. 104. Då torfströgödsel utföres på lätt, varm jord, torde .. någon kalkning icke finnas behöflig. TLandtm. 1900, s. 51.
-rivare. maskin l. maskindel varmed (torkad) torv finfördelas till torvströ; jfr rivare 12 o. torv-rivare. KatalIndUtstSthm 1897, s. 192.
-stack. (numera mindre br.) jfr stack, sbst.1 1, o. torv-stack. Ett antal överblivna torvströstackar .. finnas till salu för reducerat pris. Östergren (cit. fr. 1933). —
(1, 2) -STYCKE. stycke av torv. Barchæus LandthHall. 114 (1773). (Fältpressens knivar) uppdela torfmassan i strängar, hvilka sedan afskäras tvärsöfver till torfstycken. PT 1906, nr 68 A, s. 3. —
(1) -SVÅL, förr äv. -SVÄRD. (numera föga br.) grässvål; jfr svål 2. Linné Skr. 5: 75 (1732). Då det gäller omplöjd vall .. är det af vikt att ytberedningen .. (ej) rifver upp den nervända och oförmultnade torfsvålen. Arenander Lin. 9 (1910). Lindqvist BakMoln. 202 (1911). —
-SYRA.
1) [till syra, v. (se syra, v. I 1 b, 2)] (†) till 1, = -röta. Gammal åker, kallas jorden efter den plöjning, som sker efter den på torfsyran sådda sädens skärning. LBÄ 44–50: 222 (1801). Torvsyra, kallas den nedplöjda och multnade grässvålen. Ekbohrn (1936).
2) (numera mindre br.) till 2, sammanfattande, om syror (se syra, sbst.1 4) som finns i torv, humussyra. Berzelius ÅrsbVetA 1842, s. 383. Bäckens vatten är förorenadt af torfsyror, enär bäcken utgör aflopp för flera större myrkomplex. BotN 1909, s. 277. Sonesson BöndB 252 (1955). —
(1) -SÄTTA, -ning.
1) (numera föga br.) täcka (mur l. fästningsvall o. d.) med torv l. (mot jordvall o. d.) stapla torvblock med grässvålen nedåt; äv. ss. vbalsbst. konkret om mur av sådana staplade torvblock (jfr -mur, -vall); jfr sätta, v.3 I 13 (a γ), sättning, sbst.2 2 (a), o. -täcka 1 o. placka. RP 10: 672 (1644). The Fästningar som mäst stå i fara at blifwa med wärjan i handen öfwerfalne, äro the, hwars wallar icke äro wäl torfsatte. Richardson Krigsv. 3: 130 (1749). Sker åverkan å dragvägar .. murar, torfsättningar eller andra till kanalen hörande anläggningar .. bötes (osv.). SPF 1858, s. 104. TeknVet. VoV. 2: 295 (1928).
2) (†) tillsätta torv ss. gödning. Broocman Hush. 2: 47 (1736). (På Vikbolandet) upgräfves efterhand all mat-jorden på ängen, och föres på åkern, at där med torfsättas. Tiburtius PVetA 1761, s. 18.
Avledn. (till -sätta 1): torvsättare, m. ⁄ ⁄ ig. (förr) om person som (i armén) lade torv på fästningsvall l. uppförde mur(ar) av torv o. d. Richardson Krigsv. 3: 252 (1749). På kortare håll kan en man framföra på skottkära .. så mycket som en torfsättare lägger på 2 minuter. Hazelius Bef. 90 (1836). —
(1, 2) -TAG. (numera bl. mera tillf.) plats för upptagning av torv; jfr tag, sbst.1 4 b, o. -täkt. MosskT 1887, s. 236. Torvtag för kåtatäckning. Fatab. 1945, s. 83. —
(1) -TAK. [fsv. torfthak] (i sht förr) torvtäckt tak. Att hafwa halmtaak i städerne förståås altijd förbudit, men .. och äre torftaak äfwen fahrlige. FörarbSvLag 1: 497 (1693). Han (fick) se att grannens get stod och betade gräs på hans stugas torvtak. Lindström Leksaksb. 68 (1931). —
-TEGEL. (förr) tegelformigt stycke av (torkad o. pressad) torv (avsett l. använt ss. byggnadsmaterial l. till bränsle); jfr tegel 1 a. JernkA 1851, s. 135. Bränntorf kostar .. i Bohuslän 25 öre pr 100 torftegel. Thelaus Skog. 54 (1865). Mellan stolparne muras med torkade, af hvitmossa skurna torftegel. MosskT 1888, s. 238. —
-TEKNIK. (numera bl. tillf.) om teknik (se d. o. 2) som har avseende på torv l. torvproduktion. SDS 11 ⁄ 3 1904, s. 1. —
-TEKNIKER. (förr) tekniker (se d. o. 2) med inriktning på torv o. torvprodukter; jfr -ingenjör. KemT 1899, s. 77. Under 2:a världskriget sköttes torvingenjörens uppgifter av s.k. legitimerade torvtekniker. 2SvUppslB 29: 714 (1954). —
-TEKNISK. (numera bl. mera tillf.) jfr teknisk 2. Att (mosskultur)föreningen .. enhälligt beslutit att .. anskaffa en med torftekniska förhållanden fullt förtrogen ingeniör. BtRiksdP 1901, 9Hufvudtit. s. 72. —
-TILLVERKNING~020. (numera bl. tillf.) tillverkning (se d. o. 2) av bränntorv o. d.; äv. konkret(are), om anläggning l. företag o. d. där sådan verksamhet bedrivs. Torftillverkning i stor skala. JernkA 1876, s. 226. Att de torvtillverkningar, som ha till uppgift att tillverka torv för eget behov, äro mera livskraftiga beror nog därpå, att (osv.). JernkA 1916, s. 174. —
-TJÄNSTEMAN~002, äv. ~200. (förr) tjänsteman verksam inom torvindustrin; jfr -assistent, -ingenjör, -tekniker. BtRiksdP 1904, 9Hufvudtit. s. 93. SFS 1920, s. 2811. —
-TJÄRA. (i fackspr.) tjära utvunnen av torv gm torrdestillation. AHB 83: 22 (1873). Torvtjäran kan omvandlas till motorbränslen efter relativt enkel destillation. TT 1941, Allm. s. 164. —
-TRÄ. (†) om trä påminnande byggnadsmaterial framställt av pressad torv. TT 1896, Allm. s. 270. Vackert poleradt, i olika färger hållet torfträ för parkettgolv och till väggbeklädnad. SDS 11 ⁄ 3 1904, s. 1. —
-TÅG, sbst.1 tåg avsett för transport av torv. SkogsvT 1910, s. 135. 1987 ska torvtågen från Sveg till Uppsala börja rulla. Land 1984, nr 5, s. 3. —
-TÅG, sbst.2 bot. växten Juncus alpinoarticulatus Chaix. Weimarck SkånFl. 73 (1963). Nära släkt (med myrtåg) är torvtåg (J. alpinoarticulatus ssp. alpinoarticulatus), som blir 30–60 cm hög och har yvigare blomställning. NE 13: 554 (1994). —
-TÅGA. (†) fiber i torv; jfr -fiber o. moss-tåga. Til slut blir .. (torven) sammansluten och tät, så at inga måsz- eller torf-tågor synes i honom, hwilken täthet han behåller äfwen sen han är torr. Brauner Åker 122 (1752). De fina torftågorna .. torka ganska fort, och då torfven .. antändes, är det just dessa fina tågor, som först fatta eld. JernkA 1858, s. 7. —
-TÄCKA, v., -ning.
1) till 1: täcka (tak l. byggnad o. d.) med (utskuren) torv; vanl. i p. pf. i adjektivisk anv.: försedd med täcke av torv; äv. ss. vbalsbst. konkret: beläggning (på tak) av torv; jfr -beklädnad, -betäckt, -kläda, -lägga, -sätta 1. Weste (1807). Häraf följer .. att bjelkar och trävirke i fria luften bör betäckas med .. ett matjordslager, som slutligen får en åt sidorne slutande torftäckning. Stål Byggn. 1: 213 (1834). Torftäckning tillgår så att torfvorna läggas i flera rader jemte hvarandra. Hazelius Bef. 89 (1836). Torvtäckta skjul utan fönster härbärgerar de djur, sibiriska kor och ponnyer, som utgör bas för människornas utkomst (i Sibirien). GbgP 20 ⁄ 1 2001, Bil. s. 34.
2) till 2: täcka över (ngt) med torv; särsk. ss. vbalsbst., dels konkretare, om enskild omgång varvid ngt täcks, dels konkret: torvtäcke; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. En stor del av Sveriges yta består av torvtäckt mark. Allt efter som torftäckningen förstöres, påkastas ny torf, hvarigenom man söker .. utestänga luften från töret. TT 1874, s. 18. SmålP 1890, nr 57, s. 4. —
-TÄCKE. täckande (yt)lager av torv. Post KoprJordb. 30 (1862). Växtresterna (förmultnar) så långsamt, att nästan all mark .. höljs in i ett torvtäcke, som håller kvar vattnet som en blöt tvättsvamp. Selander LevLandsk. 106 (1955). —
(1, 2) -TÄKT. upptagande av torv; äv. konkret, om ställe där torv tas l. tagits; numera i sht till 2; jfr -skörd 2, -tag, -upptag. 2RARP 12: 315 (1741). (Sv.) Torftägt, (eng.) A place where turf is dug. Widegren 774 (1788). (Satsningen på inhemska bränslen) innebär att våra myrar i allt större utsträckning används för torvtäkt. Sportfiskeb. 68 (1984). —
-UGN. (numera bl. tillf.) ugn som (är avsedd att) eldas med torv; äv.: ugn för utvinnande av torvkol o. d. Han kolade 3 olika stycken granved i en torf-ugn och utrönte derefter kolens solida innehåll. JernkA 1846, s. 284. SAOL (1973). —
-UPPTAG~02 l. ~20. (numera föga br.) torvtäkt; jfr -tag. Här och där systemlösa gropar efter torfupptaget. TT 1892, s. 34. 2NF 22: 206 (1915). —
-UPPTAGARE.
1) (i fackspr.) person som (yrkesmässigt) arbetar med torvupptagning; jfr -arbetare, -skärare 1, -stickare 1. MosskT 1890, s. 5. Torvupptagare. Tar upp, vänder, kupar och stackar torv; sköter ofta rivnings- och pressmaskin. NordYrkesklassif. 95 (1978).
2) (numera bl. tillf.) maskin l. maskindel för upptagning av torv. Som bekant har en tysk fabrikant .. sedan flere år tillverkat torfupptagare. JernkA 1875, s. 158. —
-UPPTAGNING~020. upptagning av torv; jfr -stickning. MosskT 1888, s. 22. Torvupptagning och ältning sker numera alltid i en gemensam transportabel torvmaskin. De Geer SvNatRiked. 2: 305 (1950). —
(1) -VALL. [fsv. torfvalder] (i sht förr) om jordvall som täckts med torv (o. avsedd l. använd för fördämning l. skydd l. försvar o. d.) (jfr -dike 1, -mur, -sätta 1); äv. om gräsbevuxen vall; jfr -bänk. Lægh tiigh .. win om ssaa bewara Calmarna ssloth ok stadth mæth torff wallar .. Saa Ath han kan ecke beskiwtas mæth sswor skaath. G1R 1: 111 (1523). När träden började växa, bundo de torfvallen starkt tillsammans. Bladh o. Hornstedt 45 (1799). En torfvall, som bildade en bänk, afsedd äfven till sittplats och benämnd torfbänken. LfF 1912, s. 72. —
-VATTEN. brunfärgat o. humushaltigt (o. surt) vatten (som upptagit ämnen ingående i torv). SvMerc. V. 1: 36 (1759). Att torfvattnet verkligen upplöser mineralämnen och isynnerhet jern, bevisas t. ex. genom blekningen .. af grönstenar. JernkA 1865, s. 120. —
-VERK. (numera bl. mera tillf.) om industriell anläggning o. d. för bearbetning av torv l. för framställning av bränntorv o. d.; jfr -fabrik, -maskin. TT 1874, s. 182. Det 3:dje torfverket vid .. (torvfabriken) bestod af en s. k. presstorfmaskin .. bestående af en liten liggande cylinder .. hvilken direkt formar torfven utan tillsats af vatten. JernkA 1897, s. 358. Transformatorer för den elektriska strömmen, som drev torvverken. Lagercrantz Fågelrop. 42 (1947). —
(1) -VÄGG. (i sht förr) torvtäckt (ytter)vägg; äv.: vägg uppförd av staplade torvblock (jfr -mur). Branta sluttningar beklädas stundom med en 1 till 2 fot tjock torfvägg. Stål Byggn. 1: 216 (1834). På Jylland har man .. funnit de med tjocka torvväggar ombonade husen från .. (tidig järnålder), vilkas ena del var avsedd för människorna, den andra för djuren. HallHist. 1: 117 (1954). —
-VÄLLING. (†) tunnflytande torv; sörja l. modd av torv; jfr -dy. Sedan torf-vällingen blifvit inledd i slamreservoirerna .. afsätter sig torfven småningom på botten. JernkA 1861, s. 228. SvIndustri 236 (1935). —
(1, 2) -YXA. (förr) torvhacka (med bred spadliknande egg). BoupptRasbo 1716. Tappar af hvitmossa .. som för sin lätthets skull icke med torf-yxa kunde fördelas. EconA 1807, dec. s. 88. —
-ÄMNE. (numera mindre br.) ämne som består av l. ingår i torv; torvaktigt ämne. Berzelius Kemi 5: 1141 (1828). I mossjöarna .. bildas en brun, på humus- och torvämnen .. rikt bemängd s. k. dy. LAHT 1931, s. 1187.
B (†): TORVE-JÄRN, -LIE, -MOSSE, se A.
Avledn.: TORVAKTIG, adj. till 1, 2: som påminner om l. liknar torv till konsistens l. struktur. Holmberg 2: 926 (1795). Bokskogen .. uppträder också i en moss- och risrik typ med mera torfaktigt humustäcke. 2NF 25: 1085 (1917). Det var finfördelat, torvaktigt stoff och lätt att handskas med. Lundkvist Blixen AfrPast. 411 (1937). (Lämlarnas) vinterbon, som oftast brukar vara utgrävda i torvaktig gräsmark. Selander LevLandsk. 102 (1955). —
TORVIG, adj., se d. o.
Spoiler title
Spoiler content