publicerad: 1938
KURS kur4s, r. l. m.; best. -en; pl. -er32 (Zettersten AnmMynt 108 (1771) osv.) ((†) -ar Hauswolff Nav. 268 (1756), Balck Idr. 1: 42 (1886)). Anm. Förr användes äv. den lat. (o. t.) formen cursus.
Ordformer
(cours(s) 1640—1849. course 1705—1800. kors 1630. kurs(s) (cu-) 1556 osv.)
Etymologi
[jfr d. kurs, kursus, mnt. kors, t. kurs, kursus, fr. cours, course; ytterst av lat. cursus, eg.: lopp, till currere (sup. cursum) springa; eg. samma ord som KOSA, sbst.2, o. KORSO. — Jfr DISKURS, EXKURS, KONKURS, KORSAR, samt EXKURRENT, KORRIDOR, KURANT, KURIR, KÄRRA; jfr äv. KURSERA, KURSIV, KURSOR, KURSORISK]
1) (†) rörelse framåt gm springande, lopp.
a) lopp av häst; kapplöpning. Uti denna parken (vid Whitehall) hålles nu den 1 Maji alltid .. course och vadlöpande med hästar. Kurck Lefn. 48 (1705).
b) om angrepp i tornerspel. Then (riddare) som ej rör Quintanen, förlorar sin Course. AnmTornSp. 1776. BL 17: 128 (1849).
c) i oeg. o. överförd anv.
γ) i fråga om sjukdomsämne: lopp, utlopp. Elaka materier .., hvilka hafva blifvit förhindrade att ha deras vanliga cours. Ekeblad Bref 1: 196 (1652).
2) färd, resa, tur; numera bl. järnväg. om tur som göres av kursvagn. Oss okärtt är, at .. I uthi eder curs blifue retarderede. OxBr. 1: 146 (1620). Vi .. göra åter ett par mils course på bondsläda. Kellgren (SVS) 6: 136 (1784). Edvard .. är ännu ej återkommen från sin kurs till sydvestra Sverige. Knorring Skizz. II. 2: 233 (1845). Att uppgöra förslag .. till kurser för kursvagnar. SFS 1905, nr 14, s. 2. Wrangel Paris 407 (1909). — jfr POST-KURS. — särsk. (†) med avbleknad bet., i uttr. hava kursen i ngt, hava fritt tillträde till ngt, vara i kursen att (göra ngt), hava tillfälle att. Emedan mig .. till mitt ämbetes så myckit bättre förrättande är nödigt, att hafwa coursen uthi Contoirets acter. CivInstr. 140 (1684). (Vi skulle under uppehållet i Genève) altjdh ändå i cursen wara, at .. den franska reesan företaga. SvBrIt. 2: 30 (1709).
3) i sht sjöt. o. flygv. riktning vari ett fartyg, flygplan osv. styres för att komma till avsedd plats (o. som uttryckes antingen gm den linje som förbinder två geografiska punkter l. gm den vinkel denna linje gör med meridianen). Sätta (sin) kurs på, förr äv. åt ngt (ställe), förr äv. ställa sin kurs till ngt, taga sin kurs på l. till ngt. Hålla, ändra kurs(en). Styra kurs(en). Komma ur kursen, motsatt: vara på kursen, ligga kurs. Behållen, magnetisk, missvisande, rättvisande, styrd, stävad kurs, se BEHÅLLEN osv. G1R 26: 471 (1556). Någre (holländska fartyg hava) tagit theras cours på Götheborg. Stiernman Com. 2: 274 (1640). Meste delen af flottan war tillhopa, settiandes sin cours åth Bornholm. Dahlberg Dagb. 23 (c. 1660; uppl. 1912). GT 1788, nr 137, s. 1 (: stälde sin cours). Här ändrade vi vår cours och styrde något nordligare. Landell Bligh 79 (1795). Då skeppet är på kursen, ställ äfven akterseglen efter vind. Roswall Skeppsm. 1: 106 (1803). (Den italienske amiralen) formerede sig på linie .. styrande kurs mot nordvest. Oscar II IV. 1: 141 (1869, 1890). I vår kurs se vi en ångbåt. Engström Häckl. 31 (1913). Något bättre blev det sedan vinden skrotat sig så att vi kunde ligga kurs NNO och Nord. VFl. 1922, s. 32. — jfr ENKEL-, GENERAL-, KOMPASS-, KOPPEL-KURS. — särsk.
a) i oeg. o. överförd anv., i fråga om förflyttning till lands. Ifall Du företar någon resa nedåt under sommaren så ställ Din kurs så att Du passerar Tammerfors. Runeberg (1834) hos Lönnrot SvSkr. 2: 196; jfr 2. Regementspastorn .. styrde genast kurs på ryssen, för att söka inleda ett samtal. Quennerstedt IndSold. 23 (1887). (Herrarna) sätta kurs på parlamentsbyggnaden. Essén KessGen. 89 (1915).
b) i bildl. anv.; särsk. om riktlinjerna för styrandet l. ledningen av ett land, parti, företag osv. Genom afvikandet från naturens vanliga och trygga curs. Törneros Bref 2: 61 (c. 1825). Läskarlen får styrka i sin tanke, förmåga att hålla ut och hålla kursen. Larsson Kunsk. 13 (1909). (Statsministern) representerar ”regeringens” allmänna politiska kurs. Malmgren Förf. 1: 101 (1929).
4) (†) i fråga om cirkulation av handlingar, tjänstgöring o. d.
a) cirkulation (i sht inom ett kontrakt) av handlingar o. d.; särsk. konkret, om aktstycke som vid cirkulation åtföljde försändelsen o. angav den ordning vari cirkulationen skulle äga rum o. på vilket anteckning skedde om försändelsens ankomst o. avsändande; äv. konkret, om hela försändelsen. VDAkt. 1702, nr 75. Cursen går altijd förseglat till och ifrån hwar pastor, inlagd i en väska. Därs. 1724, nr 92. Herrar præpositi anmodades .. at genom en ny curs draga försorg om värkställigheten (av prenumeration av Hallenius' bibelvärk). SynodA 1: 322 (1732). På Cursen (i konsistoriella ärenden) skal .. (klockaren) antekna dag och tima, när han kommer och när han går. PH 5: 3124 (1751). En pratig klockare, som prosten sändt åstad med kursen. LoF 1873, s. 106. — jfr PROST-KURS.
b) [efter nylat. cursus paræciarum] alfabetisk förteckning över pastoraten (i ett stift), försedd med anteckningar som tjänade till efterrättelse vid gymnasisternas sockengång. Ödmann Hågk. 57 (c. 1805; uppl. 1918).
c) om turlista för tjänstgöring o. d. VDP 13/3 1754. Då ny Curs til Tingz Predikningars hollande uti Komsta och Västrahärad, skall utskrifvas. VDAkt. 1773, nr 473.
5) förhållande(t) att vissa pänningsorter äro i omlopp o. mottagas i betalning; äv. i fråga om frimärken. Vara i kurs, ur kurs. Biurman Brefst. 124 (1729). Östergren (1931). — särsk. bildl. De sanningar, som .. hade fått kurs och omlopp såsom fullvigtiga i vetenskapens verld. JJNervander 1: 112 (1845). Väl äro de ytterst få, som i stället för ett oriktigt ord förmå prägla och gifva kurs åt ett godt. UVTF 26: 139 (1880).
6) vid viss tidpunkt gällande, i marknaden l. på fondbörsen noterat pris på valutor, växlar, obligationer, aktier o. d., räknat antingen ss. en viss summa l. procentuellt i förh. till det nominella värdet. Dagens kurs. Stigande, vikande, fallande kurser. Köpa, sälja till en kurs av (så l. så mycket). Förtjäna på kursen, dvs. på skillnaden mellan inhemsk valutas värde inom det egna landet o. dess notering i utlandet l. tvärtom i fråga om utländsk valuta. OxBr. 11: 586 (1630). Den förbistring, som igenom Myntets och Coursens hvälfningar existerat. NoraskogArk. VI. 1: 45 (1768). Jag skickar räkningen, som efter närvarande cours lärer utgöra nära 40 rdr 32 sk. riksgds. Berzelius Brev 8: 26 (1809). Den låga kursen på det tyska s. k. Younglånet, som nyligen sjönk under 70%. SvTidskr. 1931, s. 53. — jfr AKTIE-, ALPARI-, BOTTEN-, EMISSIONS-, HANDELS-, KÖP-, MYNT-, RUBEL-, SLUT-, SÄLJ-, TOPP-, TVÅNGS-, UNDER-, VALUTA-, VÄXEL-, ÖPPNINGS-, ÖVER-KURS m. fl. — särsk. i bildl. anv., i uttr. som angiva vilket värde l. anseende som tillmätes ngn l. ngt; i sht i uttr. stå i hög, låg kurs, stå högt, lågt i kurs, äv. stå i kurs, ha god, dålig l. ingen kurs, förlora, sjunka i kurs. Rydén Pontoppidan 485 (1766). Gamla vanor gälde högt, och nya påfund hade dålig kurs. Wieselgren Samt. 31 (1870, 1880). På sista tiden hava dessa mytologiska tolkningar förlorat i kurs. SvLittH 1: 12 (1917). Den fysiska styrkan stod .. bland den tidens skolpojkar högt i kurs. Vesterlund Skolm. 37 (1924). Exegetiken har väsentligen blivit filologi och religionshistoria, åtminstone den exegetik som sedan några decennier kan sägas ha stått i kurs. SvTeolKv. 1928, s. 34.
7) i viss ordning fortskridande undervisning l. studier som avser (avse) att giva önskad l. erforderlig utbildning l. kunskap i visst hänseende; numera bl. om (sammanhängande) serie av föreläsningar, lektioner l. övningar (i sht av mera elementär art) i visst ämne l. visst fack. Propedeutisk kurs. Ge en kurs, gå på en kurs. Hela medicinska cursen (genomgås) på 4 åhr. Linné Bref I. 1: 164 (1757). Barbau du Bourg håller äfven Cours i Botaniken. Thunberg Resa 1: 54 (1788). Min .. bror Gustaf skulle genomgå en kurs för officersexamen. De Geer Minn. 1: 21 (1892). Profåret omfattar två samtidigt fortlöpande kurser, en praktisk och en teoretisk. SFS 1905, nr 26, s. 6. Vera var äldsta dottern, hade nyligen slutat skolan och gick på kurser. DN(A) 1929, nr 352, s. 14. (Docentens) propedeutiska kurs i praktisk filosofi. Hellström Malmros 23 (1931). — jfr AFTON-, BEFÄLS-, BIBEL-, BOKHÅLLERI-, DANS-, DISSEKTIONS-, ELEMENTAR-, FACK-, FERIE-, FORTBILDNINGS-, FORTSÄTTNINGS-, HANDELS-, HEMBYGDS-, HUSMODERS-, HÖGSKOLE-, INSTRUKTIONS-, KORRESPONDENS-, LEK-, LÄRO-, POSTELEV-, PROVÅRS-, REPETITIONS-, RESERVOFFICERS-, RIDSKOLE-, SKOL-, SLÖJD-, SMIDES-, SNABB-, SOMMAR-, UTBILDNINGS-, VINTER-KURS m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. akademisk kurs, sammanfattande benämning på (ngns) utbildning o. studier vid ett universitet. Af min Academiska cours återstår intet mer än Promotionen. VDAkt. 1779, nr 267. (Han) blef .. filosofie magister, hvarmed hans akademiska kurs afslutades. SvBL 10: 241 (1890).
b) (†) om metodiskt studium av ngt. Jag har sedan min hitkomst (till Sthm) gjort en kurs i Bergsförfattningarna. Geijer Brev 305 (1838). Det var först efter en mödosam kurs i Hickes' Thesaurus .. (Benzelius') jernflit lyckades öfvervinna de svårigheter denna urkundsforskning (dvs. granskningen av Codex argenteus) framstälde. 2SAH 58: 266 (1882).
c) (†) övergående i bet.: serie. I höst ärnar .. (Nervander) börja en cours populära föreläsningar i Physiken. FoU 20: 333 (i handl. fr. 1836). En cours af (kemiska) försök. Berzelius Brev 11: 211 (1839).
d) i överförd anv., konkret.
β) om deltagarna i en kurs. Hela hundradetjugufemte kursen var samlad nere vid den lilla ångbåtsbryggan (på Nääs). Elkan Österl. 110 (1901).
8) i sht pedag. det kunskapsmått som kräves för viss examen l. den del av ett läroämne som skall genomgås under viss tid. Kurserna för fil. kand.-examen. Kursen kan medhinnas l. inhämtas på två terminer. Den kurs som man läst i ett ämne. Höstterminens kurs. Han kunde kursen. Professorn frågar bara på kursen. Det hör inte till kursen. Bibeln, hvaraf i Skolan valda stycken läsas efter en fastställd cours. FörslSkolordn. 1817, s. 106. När en kurs bestämmes för en afdelning. Dahm Skolm. 202 (1846). Han (hade) hunnit med kursen litet fortare än normalt enligt ämneskonferensens beslut. Swensson Willén 192 (1937). — jfr APPROBATURS-, GODKÄNDS-, GYMNASIAL-, KRISTENDOMS-, LITTERATUR-, SKOL-, STUDIE-, ÄMNES-KURS m. fl.
Ssgr: (3) KURS-ANGIVARE~0200. sjöt. repeteranordning varigm på elektrisk väg den på huvudkompassen (gyrokompassen) styrda kursen angives. LbNav. 394 (1937). —
(7) -AVGIFT~02 l. ~20. —
-AVSLUTNING~020.
1) till 7. Kursavslutning på Nääs.
2) pedag. till 8. Men kan .. en kursafslutning (i t. ex. tredje klassen) verkställas, så bör den det äfven. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 29, Bil. s. 31. 3SAH 17: 65 (1902). —
-BOK; pl. -böcker.
1) [efter t. kursbuch] (i fackspr.) till 2: bok innehållande tidtabeller o. andra uppgifter rörande kommunikationerna. UB 7: 695 (1875). SJ 4: 357 (1906).
3) till 8.
a) (numera föga br.) pedag. om dagbok för anteckning av vad som genomgåtts under en lärotimme. SFS 1892, nr 96, s. 6. RedInstBlindaSthm 1897—98, s. 36.
b) (i universitetsspr.) bok som ingår i kursen för examen i visst ämne. Söderhjelm Brytn. 166 (1901). —
(4 a) -BREV. (†) cirkulärbrev till prästerskapet i ett kontrakt. PH 5: 3124 (1751). Wahlfisk KatUnd. 105 (1889). —
(6) -DIFFERENS. handel. jfr DIFFERENS 2 b. AdP 1800, s. 456. Börsspel i kursdifferenser. Hernberg Rättsh. 215 (1922). —
(6) -FALL. handel. jfr FALL III 3. Skogman Bank 1: 57 (1845). Svåra kursfall inträffade på New York-börsen .. och nya bottenkurser noterades för exempelvis ståltrusten. SvTidskr. 1931, s. 52. —
(6) -FLUKTUATION. handel. kurssvängning, kursförändring. Att den nya bankens aktier blifva underkastade kursfluktuationer. Vinterbl. 1853, s. 55. —
(6) -FÖRBÄTTRING. handel. —
(8) -FÖRDELNING. pedag. Ehuru kursfördelningen vid dessa (kommunal-)skolor kan komma att blifva en annan än i de lägre klasserna af de allmänna läroverken. LärovKomBet. 1884—85, 1: 345. SFS 1921, s. 728. —
(6) -FÖRLUST. handel. RiksdRevRiksgäldsk. 1899, s. 46. Flertalet papper fingo vidkännas ytterligare kursförluster. SDS 1928, nr 51, s. 11. —
(6) -FÖRSÄMRING. handel. På tisdagens Stockholmsbörs voro .. kursförsämringarna i majoritet. NDA(A) 1933, nr 57, s. 12. —
-FÖRÄNDRING.
1) sjöt. o. flygv. till 3. Pettersson Nav. 215 (1861). särsk. bildl.; jfr KURS 3 b. Strindberg Inf. 155 (1897). SvD(A) 1934, nr 39, s. 4.
(7) -GÅNGEN, p. adj. (i Finl., i sht i annonsspr.) som har genomgått kurs. ”En kursgången sjuksköterska”. SoS 1903, s. 130. jfr Bergroth FinlSv. 116 (1917). —
(3) -KONTROLLÖR, r. l. m. (numera knappast br.) sjöt. registrerande kursangivare, kursskrivare. GHT 1896, nr 279 B, s. 2. 2NF 14: 695 (1910). —
(2) -KÖRNING. (förr) körning med hyrvagn o. d. till på förhand uppgivet ställe; motsatt: tidkörning. Dagen 1897, nr 28, s. 1. Laurin 1Minn. 238 (1929). —
(6) -LISTA, r. l. f. upptagande kurserna. SC 1: 840 (1821). Dagligen utgives en officiell kurslista, benämnd Stockholms Fondbörs. Leander TidnHand. 19 (1926). Kurslista å icke börsnoterade värdepapper. NDA(A) 1933, nr 63, s. 10. —
(4 a) -LÅDA, r. l. f. (†) låda som användes till förvaring av handlingar som cirkulerade inom ett kontrakt, ”prostlåda”. VDAkt. 1793, nr 494. Därs. 17/9 1855. —
(6) -LÄGE. handel. Hernberg Rättsh. 366 (1922). Kursläget fast för obligationer. SvD(A) 1935, nr 353, s. 12 (rubrik). —
(8) -LÄSNING. särsk. (förr) pedag. om system enligt vilket lärjungarna individuellt läsa sina kurser o. flyttas till högre klass i enlighet med därvid uppnådda resultat, ämnesläsning; motsatt: klassläsning. BerRevElLärov. 1843, s. 48.
(6) -NOTERA. [till -NOTERING] handel. anträffat bl. i pass., i sht i p. pf. Låta sina värdepapper kursnoteras i Frankrike. SD(L) 1896, nr 393, s. 1. I allmänhet föredragas kursnoterade obligationer .. framför övriga. HandInd. 542 (1927). —
(6) -NOTERING. handel. kursens fastställande o. kungörande (medelst kurslistor). JernkA 1817, 2: 157. För köp och försäljning samt kursnotering av svenska obligationer, aktier och andra dylika värdepapper hålles i Stockholm fondbörs. SFS 1920, s. 485. —
(8) -PLAN, r. pedag. Kursplaner för normalskolan. SFS 1905, Bih. nr 52, s. 2. De på kursplanerna upptagna teologiska läroböckerna. SvTeolKv. 1928, s. 277. —
(3) -RIKTNING. (i fackspr.) BiblJäg. 4: 228 (1897). Wrangel SvFlBok 18 (1897). Kursriktningen (vid orientering i terräng). IdrIMar. 1935, s. 155. —
(6) -RÖRELSE. handel. jfr -FLUKTUATION. HandInd. 495 (1926). Värdepappers kursrörelser. Cassel TeorSocEkon. 571 (1934). —
(6) -SEDEL. [efter t. kurszettel] (numera bl. i fråga om utländska förh.) kurslista. Zettersten AnmMynt 77 (1771). Den officiella franska kurssedeln. HandInd. 502 (1926). —
(3) -SKRIVARE, r. l. m. sjöt. apparat varigm man erhåller ett diagram över den styrda kursen. LbNav. 406 (1937). —
(6) -STEGRING. handel. SvT 1852, nr 182, s. 3. Den nya börsveckan öppnade .. med smärre kursstegringar för ett stort antal papper. SvD(A) 1934, nr 204, s. 10. —
(3) -STRECK. (i fackspr.) streck (på kompassen) som betecknar kursen, kurs. Rosenfeldt Nav. 24 (1693). IdrIMar. 1935, s. 154. —
-SÄTTNING.
2) handel. till 6; jfr -NOTERING. Rosenberg Bankv. 37 (1878). Vid kurssättningen i Stockholm upptogos samtliga valutor till lördagens nivå. SvD(A) 1933, nr 64, s. 14. —
(3) -TABELL. sjöt. tabell varefter man uträknar kursen, styrtabell. Weste (1807). TSjöv. 1905, s. 287. —
(2) -UR, n. (förr) ett slags ur för kontroll av den tid som användes av postiljonerna vid postens befordring. SFS 1827, SärskBl. s. 61. —
(2) -VAGN. [efter t. kurswagen] järnväg. vagn för regelbunden godsbefordran med bestämda tåg på viss sträcka. SFS 1905, nr 14, s. 2. Engström o. Carlson HlednTrafik. 47 (1917). —
(3) -VINKEL. sjöt. o. (numera i sht) flygv. vinkel som kurslinjen gör med meridianen, kurs. Lavén Sjöv. 42 (1853). —
(6) -VÄRDE. handel. 2VittAH 19: 309 (1850). Kursen är pari, då kursvärdet sammanfaller med det nominella värdet. Leander TidnHand. 37 (1926). —
(3) -ÄNDRING. sjöt. o. flygv. TSjöv. 1890, s. 390. Befälhavaren .. hade strax före grundstötningen givit rorsmannen order om kursändring. GHT 1934, nr 80, s. 12.
KURSA, v.2, se d. o. —
KURSARE, sbst.1 (sbst.2 se KURSA, v.2 avledn.), m.||ig. (ngt vard.) person som genomgår l. genomgått en kurs, kursdeltagare. Almqvist TreFr. 1: 138 (1842). En morsk, nyvärpt underlöjtnant, som icke varit kadett utan ”kursare”. Pereswetoff-Morath Kadettm. 168 (1889). Innan gonggongen kallar de 70 kursarna till invigningsmiddag. DN(A) 1934, nr 202, s. 16 (i fråga om en ”studievecka”).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content