publicerad: 1993
STUDIUM stɯ4dium, n. (Lælius Bünting Res. 2: 80 (1588) osv.) ((†) f. Möller (1790, 1807)); best. -iet (SKN 1841, s. 1, osv.), i best. anv. i sht förr äv. utan slutartikel (Thyselius HdlLärov. 1: 69 (1617), Snellman AkadStud. 36 (1840)) ((†) -iumet UUKonsP 19: 43 (1688), ASScF 5: Minnestal 6 (1858)); pl. -ier. Anm. 1:o Beträffande pluralformen studier se STUDIE. 2:o I ä. tid användes ordet med fullständig lat. böjning, varav ännu ngn gg (i skildring av ä. förh.) pl. på -a förekommer, t. ex.: (Hjälp åt en student) att dragha till Tyskland och förmere sine påbegynte studia. G1R 26: 706 (1556). (Lantmarskalken) förmantte dem (dvs. adelsmännen) yterligere att dhe wille senda dehres barn hijt (till riddarhuset) till Studijs. RARP 1: 169 (1632). (Vinna) godhe progresser i berörda Studio. Schück VittA 1: 157 (i handl. fr. 1647). Svenskar besökte alla dessa (dominikanernas) studia, mest naturligtvis Paris och Köln. Dens. i 3SAH 27: 85 (1915).
Etymologi
[fsv. studium (i bet. 1); jfr fd. studium (i bet. 1), d. studium, nor. studium, mlt. studium, (mh)t. studium, meng. studie, study med flera former (eng. study); utgående (för svenskans vidkommande sannol. gm förmedling av t.) i bet. 1 från mlat. studium (generale), universitet, i bet. 2, 3, 5 från (m)lat. studium, iver, strävan, lärd sysselsättning, i pl. äv.: vetenskapliga forskningar o. d., besläktat med STUDERA. — Jfr ETYD, STUDIE, STUDIO, STUDIOSUS, STUDIÖS]
1) (numera bl. i skildring av ä., i sht medeltida förh.) universitet l. högskola; äv. allmännare: läroanstalt. G1R 26: 360 (1556). Flere .. kloster underhöllo såkallade studier eller läroanstalter. Brunius SkK 301 (1850). Studium var medeltidens vanliga namn på en läroanstalt. Schück i 3SAH 27: 83 (1915). (Ärkebiskopen i Lund) befullmäktigades att upprätta ett studium på den plats, som Kristian (I) kunde komma att bestämma. SvKyrkH 2: 462 (1941).
2) (numera knappast br.) flit l. bemödande l. strävan l. sysselsättning o. d.; särsk. dels i uttr. vara ngns studium, vara ngns enda strävan, vara det enda ngn vill l. tänker på o. d., dels i uttr. göra ngt till sitt studium l. göra ett studium av ngt l. att o. följande inf., göra ngt till sin uppgift l. sysselsättning l. angelägenhet l. (ivrigt) bemöda sig om ngt l. att osv.; äv. bildl. Swedberg Schibb. 299 (1716). (Sv.) Det är hans studium, (fr.) c'est là toute son étude, il y met toute son étude. Weste (1807). Göra et studium af något. Dens. Göra ett studium af att bedraga sin nästa. Dens. FörslSAOB (c. 1817). Älska vällefnad till den grad att man just gör ett studium däraf. Därs. Det är hans studium, hans enda studium, (dvs.) han tänker ej på annat. Dalin (1854). Göra ngt till sitt studium. Cannelin (1939).
3) om handlingen att studera (se d. o. 2 a, b), studerande; inhämtande av kunskaper; (lärd l. vetenskaplig) forskning l. sysselsättning; stundom äv.: pluggande (se PLUGGA 3 b); i sg. numera nästan bl. med anslutning till 5 l. med genitiv- l. adjektivattribut l. med bestämning inledd av prep. av med huvudord betecknande föremålet med studerandet osv. l. hur studerandet osv. skall tillgå; förr särsk. i uttr. på l. till studium, till studier l. för att bedriva studier (se b). RA I. 1: 134 (1529: til). Hwilken Fader .. som sender sin son eller slächting uthländes til studium til någon ort, som (osv.). Därs. II. 2: 270 (1617). Det öfriga af min tid anwänder jag på mitt studium. ACelsius (1734) i SvBrIt. 2: 33. Tänk hwad det blir för et studium, at lära sig alla Nationers särskildta konstord. Sahlstedt Veckobl. 1767, nr 4, s. 15. (Litterära skrifter före Stiernhielm) visa .. intet annat inflytande af klassiska Litteraturens studium, än att de börja alltmer uppfyllas med latinska ord och talesätt. Broocman SvSpr. 93 (1810). Studiet af vårt fornspråk hade börjat vakna till lif (i mitten av 1800-talet). EHTegnér i 3SAH 6: 412 (1891). Den teoretiska fysiken är föremål för livligt studium. SvHandordb. (1966). — jfr ARKIV-, BIBLIOTEKS-, BRÖD-, DIALEKT-, ELEMENTAR-, FACK-, FÖR-, GEOGRAFI-, GRADUAL-, GRAMMATIK-, GRAMMATIKAL-, KAMMAR-, KÄLL-, LATIN-, MÅNG-, PRIVAT-, REAL-, REGIONAL-, RUN-, RÄTTS-, SANSKRIT-, SEMINARIE-, SILIKOS-, SJÄLV-, SKOL-, SKOLGOSS-, SPECIAL-, SPRÅK-, UNIVERSITETS-STUDIUM m. fl. — särsk.
a) (ngt ålderdomligt) konkretare (jfr b), om det som studeras l. är avsett att studeras, ofta liktydigt med: studieämne. Thyselius HdlLärov. 1: 69 (1617). Hvar och en som begärer något stipendium, måste först anseija hvadh Studium han vil slåå sig til, sedan måste han sigh der vid stadigt hålla, så att han pro secundo kan låta examinera sigh deruthi. Rudbeck Bref 1: 15 (1662). Anthropologien .. är ett studium, som i sin widd är tilräckligt för en Physicus i hela hans lifstid. Sahlstedt TuppSag. 22 (1759). Vele Vi att unge Konungen en gång om året .. vid öppna dörrar examineras i sina studier. Gustaf III 1: 269 (1789). Heinius' egentliga studium var juridiken. JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 192. Harlock (1944). — jfr BI-, HUVUD-, PARTITUR-, SPECIAL-STUDIUM.
b) i pl., konkretare (jfr a), med särskild tanke på att studerandet utgör en upprepad sysselsättning vanl. under en längre period l. på det ämne l. ämnesområde studerandet gäller; ofta i förb. med adjektivattribut angivande inriktningen av l. syftet med studerandet. Studier i l. över, i sht förr äv. av (ett visst ämne). Lärda, akademiska, humanistiska, naturvetenskapliga, musikaliska studier. Bedriva, idka, ägna sig åt, äv. (vard.) slå sig på, i sht förr äv. lägga sig på studier. Försumma, avbryta, avsluta, i sht förr äv. sluta sina studier. G1R 16: 281 (1544). (Alla böra) sina barn, som pröfwas till studier beqwäma wara, hålla i Scholan. KOF II. 2: 358 (c. 1655). (Lärarna) skole alltijd låta Barnen begynna sine Studier med Gudz Åkallan. Skolordn. 1693, s. A 3 c. Wid Prästmötet i Westerås 1787 .. (blev) alt Prästerskapet upmuntradt at beflita sig om studier, särdeles dem som närmast höra til Präste-Embetet. Wallquist EcclSaml. 1—4: 107 (1788). Slå sig, lägga sig på studier. Möller (1790). Han har slutat sina studier. ÖoL (1852). I sina studier af den nordiska vitterheten. Finland 270 (1893). (Uppsatserna) ha tillkommit .. som följdskrifter till förutgående studier över folkfester och tideräkning. Nilsson FestdVard. 7 (1925). Återuppta studierna i fornsvensk syntax. Östergren (1948). — jfr BOK-, MUSEI-, NATT-, PRÄST-, REALEXAMENS-, REALSKOLE-, RÖST-STUDIER. — särsk.
α) [delvis äv. att hänföra till pl. av STUDIE (se d. o. 2)] ingående i titel på vetenskaplig skrift l. tidskrift l. undersökning o. d. Studier i nordisk filologi, tidskrift grundad 1910 i Helsingfors. Studier till philosophiens historia och system. Atterbom (1835; boktitel). De litterära och vetenskapliga sträfvandena hade på 1840-talet föreningspunkter i ett par tidskrifter, Studier, kritiker och notiser, utgifna 1841—45 i Lund, och (osv.). SvH IX. 2: 142 (1909). Nordiska studier i filologi och lingvistik. (1976; titel på festskrift tillägnad G. Holm).
β) (†) övergående i l. närmande sig bet.: lektion; i uttr. göra sina studier hos l. under ngn, ta lektioner för ngn. Cavallin (1876).
γ) (†) i pl. best. i allmännare anv.: studier; särsk. i uttr. som betecknar att ngn ägnar sig åt l. vill ägna sig åt studier l. gå läsvägen. Ähr och någon som lust hafwer till studierne, så hindrass han doch, sompt af fattigdom, sompt af sochnegånger. Annerstedt UUH Bih. 1: 146 (i handl. fr. 1620). Uppfödd wid studierna. ÖoL (1852); jfr δ γ'.
δ) i vissa numera obr. uttr.
α') i uttr. bortlägga studierna, upphöra med l. avbryta l. avsluta studierna. Schück VittA 2: 81 (i handl. fr. 1681).
γ') i uttr. ha en son vid studier, ha en son som studerar. Iag hafwer twenne Söner wed Studier, den äldre i Upsala, den yngre i Wäxiö. VDAkt. 1712, nr 376.
4) (numera knappast br.) i pl., om gm studier (i bet. 3 b) förvärvade kunskaper l. insikter l. förvärvad lärdom. BraheBrevväxl. II. 1: 119 (1658). (Arvid Horn) ägde inga studier, men arbetade sig up under skickelige mäns anförande. Höpken 1: 18 (c. 1752). Eljest professor i Romerska litteraturen, har Madvig äfven djupa filosofiska studier. Snellman Tyskl. 13 (1842). Denne (dvs. en av den unge C. J. Schlyters lärare) var en skicklig räknekarl, men för öfrigt utan egentliga studier. Wisén i 3SAH 4: 121 (1889). Han har goda studier. Cannelin (1939). — särsk. (†) i uttr. samla studier, skaffa sig kunskaper l. bedriva studier. Dalin Vitt. II. 6: 181 (1755).
5) om handlingen att studera (se d. o. 4); (noggrann l. kritisk l. grundlig) läsning l. granskning l. undersökning l. iakttagelse; stundom närmande sig bet.: analys; äv. motsv. STUDERA 5, i fråga om ingående l. omsorgsfullt gjord förberedande specialundersökning l. forskning inom konst o. d., stundom närmande sig bet.: förberedelse; ofta med genitiv- l. adjektivattribut l. bestämning inledd av prep. av betecknande inriktningen av l. syftet med studerandet osv. På sina .. lediga stunder egnade (han) sig åt de heliga skrifternas studium. Rydberg Ath. 310 (1859). Detta konstwerk förråder mycket, omsorgsfullt studium. Cavallin (1876). Vid studiet av svängande strängar använder man vanligen ett monokord .. som utgöres av en resonansbotten, på vilken flera strängar äro fastsatta. Bergholm Fys. 4: 32 (1925). Äntligen fanns här en person, som var verkligt mystisk, inte bara vid första påseendet utan även efter ett mera ingående studium. Lindgren MästBlomkv. 38 (1946). Göra fingeravtrycken till föremål för ett noggrant l. ingående studium. Östergren (1948). Jag ägnade skrivelsen ett ingående studium. SvHandordb. (1966). — jfr ANTIK-, ANTIKVITETS-, BIBEL-, BIBLIOTEKS-, DETALJ-, FORNTIDS-, GRAMMATIK-, GRAMMATIKAL-, HANDSKRIFTS-, HERBARIE-, KONST-, MARK-, MILITÄR-, MODELL-, MÄNNISKO-, NAKET-, NAMN-, NATUR-, ORD-, PARTITUR-, PERSPEKTIV-, REGIONAL-, RUN-, SAK-, SAMHÄLLS-, SED-, SILIKOS-, SJÄLS-, SKOGSTYPS-, SKOLFILMS-, SKRIFT-, SOL-, SPECIAL-, YRKES-STUDIUM m. fl. — särsk.
a) motsv. STUDERA 4 d, i fråga om noggrant läsande l. övande av en roll l. ett musikstycke o. d. så att man behärskar den osv. grundligt, inövning, instudering. Rademine Knigge 1: 15 (1804). Hamlet .. spelade sin roll väl, men .. På flere ställen lyste studiumet för mycket igenom. Wallin Bref 270 (1849). Cavallin (1876). — jfr ROLL-STUDIUM.
b) i konkretare anv.
α) om ngt som studeras l. är avsett att studeras, studieobjekt. Han har ett par gånger besökt mig, och han intresserar mig som ett studium. Bremer NVerld. 1: 170 (1853).
β) (tillf.) om ngt som kräver l. förtjänar grundlig granskning l. undersökning l. iakttagelse o. d.; om ngt som är intressant att grundligt granska osv. På polisstationen klarades allting upp och Gardners ansikte var ett helt studium, då en tjänsteman från amerikanska legationen utlade situationen. Wasastjerna Duveen Konnäss. 82 (1936).
6) (numera föga br.) studie (se d. o. 1, 2). Fahlcrantz Lessing Gal. 14 (1821). Något egentligt wärde har skizzen icke annat än som ett studium, i hwilket man ser den skizzerandes förmåga att, om det gäller, anwända sina pund i en större composition. SKN 1845, s. 315. Studier .. (dvs.) Öfningar i en konst. Dalin (1854). — jfr FÖR-STUDIUM.
7) [eg. specialfall av 5] (i fackspr.) studie (se d. o. 5); anträffat bl. ss. förled i ssgr l. senare ssgsled (Sällfors ArbStInd. 391 (1939: arbetsstudium)).
Ssgr (Anm. Här nedan upptages endast ssgr som med relativ säkerhet är bildade enbart till studium; jfr äv. de under studie anförda ssgrna): A: (3, 5) STUDIE-AFTON. afton avsedd för studium; kvällssammankomst varvid studier bedrivs. SSUHStudiehandledn. 103 (1913). Anordna några studieaftnar i kartläsning och reduktionsräkning. Motorför. 1929, nr 12, s. 17. —
(3 (b)) -ANVISNING~020. anvisning (innehållande arbetsuppgifter o. d.) för studier. Studiekamraten 1919, nr 11, s. 3. —
(3 (b), 5) -ARBETE~020. arbete (se d. o. 5 d) med l. bestående i studier; ofta liktydigt med: studier. Det inflytande, som den boströmska filosofien då (dvs. på Boströms tid) hade på det vetenskapliga studiearbetet vid vår äldsta högskola. MinnCJBoström 371 (1897). Stifts- och landsbiblioteket i Växjö .. har .. att genom inköp av nyare vetenskaplig litteratur underlätta studiearbetet såväl för lärare och lärjungar vid .. läroanstalter inom staden som för övriga forskare och studieintresserade. SFS 1953, s. 1553.
Ssg: studiearbets-dag. dag avsedd för studiearbete l. under vilken studiearbete utföres; jfr studie-dag. TSvLärov. 1952, s. 35. —
(3 (b), 5) -AVDELNING~020. inom förbund, större företag o. d.: avdelning (se d. o. 3) med uppgift att planera o. ansvara för studierna bland medlemmar resp. anställda. Studiekamraten 1919, nr 16—17, s. 11. —
(3 (b)) -AVGIFT~02 l. ~20. (förr) av studerande erlagd avgift för åtnjutande av (högskole)studier. SFS 1899, nr 69, s. 2. —
(3 (b)) -BANA. (studie- 1875 osv. studii- 1843—1870) bana (se bana, sbst.1 1 g γ) hos person som ägnar sig åt studier i lärdomsskola o. vid universitet l. högskola, ofta liktydigt med dels: den lärda banan, dels: studieväg, dels: studier, stundom äv.: studietid. BerRevElLärov. 1843, Bil. S, s. 35. Studii-banan blef .. afbruten af nöden. Rundgren Minn. 1: 196 (1867, 1870). (B. E. Hildebrand) hade kommit till Lund med tanken rigtad på den teologiska studiebanan. Odhner i 2SAH 62: 25 (1885). Lars Elofsson .. kom till universitetet från en avlägsen landsortsstad, vid vars gymnasium han .. avlagt studentexamen med huvudbetyget Berömlig .. Och likväl blev hans studiebana vid universitetet ovanligt både lång och mödosam. LundagKron. 2: 65 (1921). Lämna studiebanan och övergå till de praktiska yrkena. ÅbSvUndH 56—57: 155 (1939). —
(3 (b)) -BEGÅVAD, p. adj. begåvad för studier; äv. substantiverat. Nordlund RådFolkskUngd. 28 (1920; substantiverat). Hon var studiebegåvad, flitig, ordentlig. Hedberg BleknBrud. 101 (1951). —
(3 (b)) -BEGÅVNING. om naturlig fallenhet l. speciella anlag för studier; äv. i utvidgad anv., om person som besitter sådan fallenhet osv. Han är en verklig studiebegåvning. SDS 5/4 1900, s. 2. Hänsyn borde i första hand tagas till studiebegåvning och skötsamhet (vid utdelning av studiebidrag). UNT 21/6 1933, s. 7. ÅbSvUndH LIX. 1: 63 (1940; i pl., om personer). —
(3 (b)) -BEKANT. särsk. motsv. bekant II: person som man blivit bekant med under studietiden, bekant från studietiden. Krusenstjerna Fatt. 3: 472 (1937). —
(3, 5) -BESÖK. av ngn l. ngra i studiesyfte gjort besök (på en plats (ofta arbetsplats) l. hos ngn), besök osv. för bedrivande av studier. Hembygdsstudium .. grundat på under studiebesök och studieutflykter gjorda iakttagelser (ingår i första seminarieklassens geografikurs). SFS 1914, nr 133, s. 442. Studiebesök vid undervisningsanstalter och industriella företag. TT 1942, Elektr. s. 33. Levertin hade gjort ett studiebesök på denna ort (dvs. i Strängnäs). Böök i 3SAH LIV. 2: 225 (1943). —
(3, 5) -BESÖKANDE, sbst. studiebesökare. Studiebesökande (i Kungliga Biblioteket) 1921 var 56,078. 2NF 34: Suppl. 624 (1922). —
(3 (b)) -BETYG. (studie- 1894. studii- 1869—1895) (numera föga br.) betyg (se d. o. I 2 b) avgivet vid läroanstalt o. d. åt person som där åtnjutit undervisning l. undergått prövning. Svedelius Statsk. 4: 89 (1869). Ansökningshandlingar, åtföljda af ålders-, fräjde- och studiibetyg. DN 1895, nr 9190 A, s. 1. —
(3 (b), 5) -BIBLIOTEK. för studier avsett bibliotek (se d. o. 1); äv. om l. med inbegrepp av den lokal där litteraturen förvaras (jfr bibliotek 4). AkadFören. 1830—1911 30 (1911). Antalet av litterära arbeten jämte planschverk och kartor, som använts vid .. Clas Totts undervisning i Uppsala åren 1640—44 .. (uppgår) till närmare 300 nummer, ett icke obetydligt studiebibliotek. Dahl BibliotHb. 2: 112 (1931). Ett studiebibliotek i rikets huvudstad, öppet för alla dem, som (osv.). LychnBibl. 3: 66 (1941). —
(3 (b)) -BIDRAG~02 l. ~20. ekonomiskt bidrag till studier; särsk. (o. vanl.) om statlig studiehjälp i form av ekonomiskt bidrag som utgår till vissa studerande; särsk. dels om den icke återbetalningspliktiga delen av studiemedel (se d. o.), dels om ett icke återbetalningspliktigt bidrag som sedan 1958 utgår till samtliga skolelever mellan 16 o. 20 (till 1964 18) år i gymnasial utbildning med minst fyra månaders heltidsundervisning (äv. kallat allmänt studiebidrag); äv. (förr o. urspr.) om sådant icke återbetalningspliktigt bidrag som utan behovs- l. lämplighetsprövning utgick till elev vid allmänt läroverk l. kommunalt gymnasium som icke kunde erhålla skolutbildning för det önskade utbildningsmålet i bostadsorten utan dagligen reste från bostadsorten till skolorten l. var inackorderad i skolorten (äv. kallat särskilt studiebidrag); jfr -medel. Studiebidragen skall utgå utan behovs- eller särskild lämplighetsprövning till elever, som för att bevista en skola antingen är inackorderade i skolorten eller dagligen reser från bostadsorten till skolorten. SDS 1949, nr 266, s. 17. Studiehjälp av statsmedel i form av studiebidrag och stipendium må .. kunna utgå till elev för genomgång av sådan kurs vid statsunderstödd folkhögskola, vartill skolan erhåller statsbidrag. SFS 1953, s. 983. Skolvärld. 1963, s. 1218 (: särskilda). Omkring 400 000 ungdomar i gymnasier, yrkesskolor, fackskolor, folkhögskolor och fackutbildningsanstalter skall få kraftigt höjda studiebidrag från den 1 juli 1964. Detta föreslår studiehjälpsutredningen .. Också den nuvarande 18-årsgränsen slopas. DN(A) 3/10 1963, s. 17. Elmér SvSocPolit. 153 (1964: allmänt). SvD 9/3 1971, s. 3 (om den icke återbetalningsskyldiga delen av studiemedel). —
-BOK. (studie- 1898 osv. studii- 1873)
1) till 3 (b): bok avsedd l. använd för studier, lärobok. Annerstedt UUH II. 2: 157 (1909). (Bokens) karaktär av studiebok accentueras genom ett antal goda studieanvisningar, utarbetade av pastor Gösta Wärnbäck. ÅbKristHum. 1964, s. 194.
2) (i Finl.) till 3 (b): bok (upptagande den studerandes namn, födelseår, inskrivningsdag vid universitet o. d.) vari åhörda kurser o. avlagda kunskapsprov antecknas av vederbörande lärare, tentamensbok. FFS 1873, nr 21, s. 5. Vid universitetet (i Helsingfors) genomfördes .. (sedan C. v. Kothen 1869 blivit vicekansler) en i många afseenden ny ordning i examensväsendet och studenternas förhållanden. Hit hör bl. a. införandet af ”studieböcker”. FinBiogrHb. 1190 (1899).
(3 (b)) -BREV.
1) (om ä. förh. i Finl.) intyg om att vederbörande avlagt studentexamen o. därför hade rätt att bedriva akademiska studier. Ahlman Suppl. (1883).
2) (numera bl. tillf.) brev rörande (villkor för) studier. Studiebrev till en god vän. Studiekamraten 1919, nr 19—20, s. 10 (rubrik till artikel).
3) kursbrev vid korrespondensinstitut o. d. innehållande utförliga studieanvisningar, diskussionsförslag o. andra arbetsuppgifter. Motorför. 1930, nr 2, s. 5. Studiebrev (dvs.) kursbrev vid korrespondensinstitut el. dyl. IllSvOrdb. (1955). —
(3 (b)) -BYRÅ. vid fakultet o. sektion vid universitet i Finl.: byrå med uppgift att ge råd, anvisningar o. information rörande studier. StudHbSvSprUndHfors 1980—81, s. 42. —
(3, 5) -CELL. mindre rum avsett att studera l. forska i; särsk. om sådant rum på bibliotek. Lysander Faust 26 (1875). —
(3) -CENTRAL. (i Finl.) av förening l. stiftelse upprätthållen central som gm studiecirkel-, föreläsnings- o. kursverksamhet erbjuder främst vuxenstuderande tillfälle att bedriva (allmänbildande) studier. UppslVFinl. 3: 233 (1985). —
(3, 5) -CENTRUM l. -CENTER. centrum för studier o. forskning. FolkT 8/11 1917, s. 2. Andersson SkånH 1: 367 (1947; om Lund under medeltiden). —
(3, 5) -CIRKEL. [jfr eng. study circle] om form av frivilligt, statsbidragsunderstött folkbildningsarbete som anordnas av studieförbund, lokala organisationer, ungdomsgårdar l. dyl. o. som består av en (mindre) grupp l. krets av personer som under (hand)ledare l. ordförande gemensamt bedriver planmässiga studier över ett på förhand angivet ämne l. ämnesområde. Studiecirkel i svenska, engelska, textilkunskap. Kyrkliga studiecirklar. GHT 1895, nr 250 B, s. 2. Studiecirkeln som arbetsform (i skolan) rekommenderas för bl. a. samhällskunskap. Skolvärld. 1963, s. 248. Statsbidrag till studiecirklar i energifrågor. SFS 1977, s. 2760. En studiecirkel har lägst fem och högst 20 deltagare. BraBöckLex. (1980).
Ssgr: studiecirkel-arbete. arbete (se d. o. 5 d) som bedrivs l. utförs inom en studiecirkel. Studiekamraten 1919, nr 12, s. 6.
(3, 5) -DAG. dag avsedd för studier; särsk. om sådan dag avsedd för fortbildning för lärare (o. med ledighet för eleverna). Geijerstam Medus. 73 (1895). Finlands gymnastiklärare samlades i början av januari till studiedagar. PedT 1941, s. 130. BonnierSvOrdb. (1980). —
(3 a) -DAMM. särsk. bildl., med tanke på studier o. studieliv ss. ngt själstorrt o. världsfrånvänt; jfr damm, sbst.2 2 f α. Hans genius hade fört honom ur sjukrummet och studiedammet. Levertin Diktare 103 (1898). —
(3 (b)) -DEMOKRATI. ss. benämning på förhållandet att de studerande själva under demokratiska former får deltaga i studiernas uppläggning, form o. innehåll o. d. Rig 1970, s. 96. —
(3 (b)) -DIREKTOR. (numera bl. i skildring av ä. förh.) chef l. ledare för studieverksamheten vid en skola o. d.; jfr -rektor. En studie-direktor har uppsigt öfver undervisningen (vid krigsskolan i Saint-Cyrl'École), biträdd dervid i daglig tillsyn af en studie-underdirektor. KrigVAH 1844, s. 98. Klint (1906; med hänv. till studierektor). —
(3 (b)) -DIREKTÖR. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = -direktor. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 30, Bil. s. 15. —
(3 (b)) -DOKUMENTATION. om (i regel datoriserad) registrering av högskolestuderandes studieresultat, närvaro på kurser l. föreläsningar o. d. SvStatskal. 1979, s. 519. —
(3, 5) -EXKURSION. exkursion avsedd för studier, exkursion som görs i studiesyfte. SvGeogrÅb. 1934, s. 227. —
(3 (b)) -FOLK. om personer som bedriver l. ägnar sig åt studier, läsmänniskor. SD(L) 1898, nr 423, s. 3. —
(3 b) -FOSTRAN. om förhållandet att fostra l. stimulera elev till goda studievanor. TSvLärov. 1948, s. 249. —
(3 b) -FRI. särsk. om dag, månad o. d.: som är fri från studier, som kännetecknas av att studier (vid universitet o. d.) icke äger rum. Utbildningen (för värnpliktiga i specialtjänst) förläggs i stor utsträckning till de studiefria sommarmånaderna. Armésold. 114 (1962). —
(3 (b)) -FRIHET~02 l. ~20. (studie- 1876 osv. studii- 1887) frihet (se d. o. 6 a) i fråga om uppläggning av studier o. d.; särsk. om den frihet som universitetsstuderande har i motsats till skolelev som är bunden av regler o. tvång, akademisk frihet. Cavallin (1876). Den akademiska studiefrihet, som berättigar en högskolas lärjunge att efter behag bevista föreläsningar och öfningar eller ej. Edgren GbgHögsk. 19 (1891). Ett starkt tryck på skollagstiftningen (på 1840-talet) i riktning åt humanisering och studiefrihet (i skolan). Almquist Wennerbg 121 (1917). —
(3 (b)) -FRÄMJANDE, n. särsk. i sg. best., om ett i Sthm 1958 bildat riksförbund för studiecirkelverksamheten inom fritidsrörelserna. Fåglar och Fågelskydd(.) Studieplan .. Utgiven av Studiefrämjandet. (1958; titel på broschyr). —
(3, 5) -FÄLT. (studie- 1876 osv. studii- 1842—1852) jfr fält 8 o. -fack, -område. Frey 1845, s. 224 (1842). Sovjetunionen erbjuder inom sitt vidsträckta territorium ett rikt studiefält för geografiska forskningar av skilda slag. SvGeogrÅb. 1940, s. 93. —
(3 (b)) -FÖRBUND. riksförbund l. organisation som godkänts av Skolöverstyrelsen o. som har till huvuduppgift att bland vuxna bedriva studie- o. bildningsverksamhet. 2NF 37: 701 (1925). jfr riks-studieförbund. —
(3 (b)) -FÖRHÅLLANDE. förhållande (se d. o. 4) som råder vid bedrivande av (högre) studier; i sht i pl. Verd. 1890, s. 37. —
(3 (b)) -FÖRUTSÄTTNING~1020. förutsättning (se d. o. 2) för studier; i sht i pl. SOU 1937, 45: 86. —
(3 (b)) -GEMENSKAP. om gemenskap (se d. o. 1) mellan personer som bedriver samma l. likartade studier. Ahrenberg Männ. 5: 151 (1910). —
(3, 5) -GLÄDJE. glädje som ngn finner i att bedriva studier l. som ngn erfar när han bedriver studier. HudiksvT 16/12 1954, s. 8. —
(3, 5) -GREN. (studie- 1876 osv. studii- 1871—1887) jfr gren, sbst.1 5 a, o. -fack. Cavallin 1: 940 (1871). —
-GRUPP. (studie- 1910 osv. studii- 1838)
1) till 3: grupp (se grupp, sbst.1 2) som gemensamt bedriver studier. Ahrenberg Männ. 5: 152 (1910).
2) (numera föga br.) till 3 a: grupp (se grupp, sbst.1 2 a) av studieämnen. SvLittFT 1838, sp. 543. —
(3) -GÅNG. [ordet är sannol. bildat efter mönster av skol-gång] eg.: studiers gång (se d. o. I 11); numera nästan bl. allmännare, vanl. liktydigt med: studier; äv. övergående i bet. dels: studietid (stundom: studietakt), dels: studieväg (se d. o. 2), studiemöjlighet. PedT 1908, s. 203. En orsak till denna långsamma studiegång i amerikanska skolor anser Trace vara själva inlärningsmetoden. SvD(A) 1962, nr 78, s. 4. Det engelska tutor-systemet, där en lärare har regelbunden kontakt med en grupp studenter och svarar för deras studiegång. DN(A) 26/1 1965, s. 2. För utbildning av högstadielärare tänker sig de sakkunniga en fyraårig fast studiegång. Skolvärld. 1965, s. 825. I svenska finns (vid Lunds universitet) följande studiegångar: Man kan läsa en sammanhängande Grundkurs AC 1 om 60 poäng (osv.). SvenskaNormStudPl. 3 (1970). —
(3, 5) -GÅRD.
1) gård (se gård, sbst.1 6 a) för studier l. forskning o. d.; särsk. om sådan gård avsedd för jordbruksforskning. UNT 2/8 1941, s. 4.
2) om (del av) gård (se gård, sbst.1 6 a) som används ss. studiehem för ungdom. Nationella ungdomsförbundet invigde på söndagen .. sin andra studiegård, en villabyggnad om sex rum och kök. SvD(A) 8/5 1933, s. 4.
3) (tillf.) om större (avskärmad) lokal (i skola o. d.) avsedd för bedrivande av studier. Eleverna arbetar (i en skola utanför Sthm) i studiegårdar — en sorts kontorslandskap, sedan de fått inledande information i ett konventionellt klassrum. DN 9/10 1974, s. 17. —
(3 (b)) -HALL. i skola, fritidsgård o. d.: hall (se hall, sbst.2 7) avsedd för bedrivande av studier, undervisningslandskap. Skolvärld. 1972, nr 12, s. 6 (i skola). SDS 15/6 1973, s. 3 (i fritidsgård). —
(3 (b)) -HANDBOK~02 l. ~20. (kortfattad) handbok som ger råd o. litteraturanvisningar för studier i visst ämne; särsk. om sådan handbok innehållande studieplaner o. kursbeskrivningar o. d. för vissa universitets- o. högskoleutbildningar. Studiehandbok för dem som vid Upsala universitet ämna aflägga filosofie kandidat-examen. (1887; i titeln). SvD(B) 1945, nr 300, s. 7 (i språk vid NKI-skolan). —
(3 (b)) -HANDLEDNING~020. vägledning i studier; äv. konkret, om skrift som innehåller vägledning i ngt studium. SSUHStudiehandledn. (1913; i titeln). (En yngling), vilken hade behov av studiehandledning. ÅbSvUndH 81 B: 31 (1950). OoB 1963, s. 292 (om skrift). —
(3 (b)) -HEM. om (del av) byggnad med lokaler för studier av olika slag, särsk. för folkbildningsverksamhet; äv. bildl. Från år till år kände .. (H. v. Schwerin) sig allt fastare knuten till den stad (dvs. Lund), som från barndomen varit hans studiehem. Flensburg (o. Collin) 137 (1915). Ett studiehem för konst- och kulturhistoriska forskare. Fatab. 1932, s. 278. —
(3 (b)) -HETS. hets (se hets, sbst.2 3) i studierna (särsk. föranledd av hård konkurrens). SvD(A) 14/3 1954, s. 5. —
(3 (b)) -HJÄLP.
2) om ekonomisk hjälp (se d. o. 1 d β) till studier; särsk. om (l. sammanfattande, för allt) statligt, ekonomiskt understöd som utgår till samtliga studerande mellan 16 o. 20 år i gymnasial utbildning. ÅbSvUndH 59: 44 (i handl. fr. 1919). Nu har jag beslutat erbjuda er, kandidat Murius, ett studielån, räntefri studiehjälp, att återbetalas när det i en avlägsen framtid kan komma att passa er. Stiernstedt Liw. 314 (1925).
-nämnd. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i sg. best., om en år 1953 stiftad sammanhållande o. ledande nämnd för statlig studiehjälpsverksamhet, 1964 ombildad (gm sammanslagning med Garantilånenämnden) till Centrala studiehjälpsnämnden som 1974 namnändrades till Centrala studiestödsnämnden (se studiestöds-nämnd). TSvLärov. 1952, s. 278. SFS 1964, s. 1108 (: centrala).
-utredning. utredning rörande studiehjälp; vanl. konkret: (av myndighet tillsatt) grupp av personer med uppgift att göra en utredning rörande studiehjälp. DN(A) 3/10 1963, s. 17.
(3 (b)) -HJÄLPREDA~020. (numera föga br.) om skrift ss. hjälpmedel för erhållande av upplysningar l. handledning l. vägledning i studiet av ngt; jfr -handbok, -handledning. SD 1895, nr 45, s. 4. —
(3 (b)) -HUS. om (del av) hus avsett för studier, ungefär liktydigt med: högskola l. kollegium (se d. o. 1 a); särsk. om medeltida förh. Schück i 3SAH 27: 66 (1915). De sekulära svenska klerkernas Parisstudier taga fart egentligen under 1200-talets sista årtionden. Det är på denna tid de nordiska studiehusen grundas. SvKyrkH 2: 163 (1941). —
(3, 5) -HÅG. (studie- 1871 osv. studii- 1842—1852) håg för studier, studieintresse, studielust. Frey 1845, s. 225 (1842). —
(3, 5) -IDKARE, m.//ig. (numera föga br.) om person som bedriver studier. Wieselgren Samt. 61 (1871, 1880). Örtengren LUByggn. 153 (1951). —
(3 (b)) -INRIKTAD~020, p. adj. inriktad (se inrikta, v.1 2 a) på studier. SvD(A) 23/12 1957, s. 2 (om elever). —
(3 (b)) -INSTRUKTÖR. instruktör med uppgift att planera, organisera o. genomföra studieverksamhet inom ett förbund l. en förening o. d. SvD(B) 3/11 1957, s. 10. —
(3, 5) -INTRESSERAD, p. adj. intresserad (se intressera III 3) av studier; äv. substantiverat. Studiekamraten 1919, nr 15, s. 8 (substantiverat). Wahlström FarD 161 (1920). —
(3, 5) -KAMMARE. (mindre) rum inrättat för bedrivande av studier l. vetenskapliga undersökningar o. d.; jfr studer-kammare. Strindberg NRik. 6 (1882). —
(3, 5) -KAMRAT. (studie- 1885 osv. studii- 1852—1897) om person sedd i relation till en l. flera andra som samtidigt bedriver l. har bedrivit samma studier; jfr studer-kamrat. Castrén Res. 1: 3 (1852). särsk. bildl., i sg. best., ss. namn på en år 1919 grundad tidskrift för det fria o. frivilliga folkbildningsarbetet. Studiekamraten. Tidning för det fria och frivilliga bildningsarbetet. (1919; titel). —
(3, 5) -KARL. (vard.) om person som ägnar sig åt studier; lärd person. Cavallin (1876). Herr Lundström har .. misslyckats som poet, som skriftställare, som aktör, som studiekarl, som journalist, till och med som enkel tidningsreferent. Lidforss Dagsb. 196 (1905). —
(3 (b)) -KLINIK. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om undervisningsavdelning avsedd att (enskilt l. i mindre grupper) ge stödundervisning i ett l. flera ämnen åt skolelev(er) som f. ö. gick i vanlig skolklass. DN(A) 15/7 1964, s. 2. —
-KOMMISSION. (studie- 1843 osv. studii- 1828)
1) (förr) till 3 (b): vid universitet l. högskola o. d.: kommission med uppgift att ha tillsyn över de studerandes studier o. vandel. SPF 1828, s. 384 (vid universitetet i Helsingfors).
2) till 5: kommission tillsatt att studera ngt. En omläggning af centralförvaltningen genomfördes (i Kina) 1906 .. Studiekommissioner sändes till Europa för att studera dess författning och förvaltning, skolfrågor, handelsordning m. m. 2NF 14: 73 (1910). —
(3 (b)) -KOMPETENS. (studie- 1962 osv. studii- 1895) gm studier förvärvad kompetens. DN 1895, nr 9198, s. 2. —
(3, 5) -KONSULENT. fackutbildad person med uppgift att organisera o. planera studier l. studieverksamhet (i sht inom studiecirkel o. d.), framställa studiematerial o. d. SvD(A) 1960, nr 172, s. 9. —
(3 (b)) -KORT. (förr) kort upptagande högskolestuderandes mantalsuppgifter (folkbokföringsuppgifter), som sändes till Statistiska centralbyrån för att ingå i ett kortregister. SFS 1937, s. 437. —
(3, 5) -KOSTNAD. kostnad för bestridande av (akademiska) studier; i sht i pl.; jfr student-kostnad. PedT 1892, s. 390. —
(3, 5) -KRAFT. (studie- 1891—1906. studii- 1887) jfr kraft 1. Jag kastade mig in på detta (speciella) ämne med all den studiikraft jag egde. Svedelius Lif 515 (1887). —
(3 (b)) -KREDIT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) kredit (se kredit, sbst.1 2 f) för studier; jfr student-kredit. Lundagård 1921, nr 6, s. 2. —
(3 (b)) -KURATOR. vid vissa högskolor l. inom skolväsendet anställd kurator med uppgift väsentligen att ge de studerande råd o. hjälp i studierna. SvD(A) 1962, nr 37, s. 3 (vid Tekniska högskolan i Sthm). —
(3, 5) -KURS. (studie- 1818 osv. studii- 1852—1888)
1) om i viss ordning fortskridande studier som meddelas den studerande i form av en (sammanhängande) serie av föreläsningar, lektioner l. övningar o. dyl. o. avser att ge önskad l. erforderlig utbildning l. kunskap i visst ämne l. fack; äv. bildl.; jfr kurs 7. SPF 1852, s. 371. Overksam har jag icke varit i bemödandet att fatta mitt lif allvarsamt. Och när man detta gör, finnes en studiikurs, som åligger hvarje menniska, nemligen att man studerar sig sjelf, hurudan man verkligen är och huru man skickar sig i lifvets öden. Svedelius SmSkr. II. 2: 182 (1882, 1888). särsk. i uttr. akademisk studiekurs, sammanfattande benämning på (ngns) utbildning o. studier vid ett universitet. Hammarsköld SvVitt. 1: 353 (1818).
2) kurs (se d. o. 8) som krävs för studier i ett ämne l. för viss examen o. d. Studiekursen (i nordiska språk) har omfattat följande pensa. RedHLärarinnesem. 1890—91, s. 11. —
(3 (b)) -LANDSKAP~02 l. ~20. [med avs. på ordbildningen se skol-landskap] om sammanhängande stor (skol)lokal utan (fasta) mellanväggar avsedd för bedrivande av studier; jfr skol-landskap. Studielandskapet — en tillämpning av kontorslandskapets idé på skolarbetet — har kommit in i debatten om den nya skolan. AB 12/12 1967, s. 4. —
(3, 5) -LEDARE.
2) ledare för studieverksamhet (inom en studiecirkel, studieförbund, större företag o. d.). (För erhållande av statsunderstöd till studieförbund fordras bl. a.) att riksförbundets studiecirkel- och biblioteksverksamhet står under inseende och kontroll af en utaf förbundet utsedd ledning (studieledare, studierektor e. d.). SFS 1912, s. 571. jfr riks-studieledare m. fl. —
(3 (b)) -LEDIGHET~102, äv. ~200. om social förmån som innebär att varje arbetstagare har rätt att vara ledig från arbetet på grund av schemalagda studier under högst två år utan omprövning av ledigheten. SakregRiksdP 1977—78, s. 477.
Ssg: studieledighets-lag. lag som reglerar vem som skall ha rätt till studieledighet o. under vilka förutsättningar som den kan tas ut. Iseskog PersonJur. 31 (1990). —
(3, 5) -LEDNING. särsk.:
2) konkret: ledning (se ledning, sbst.2 1 slutet) för studieverksamhet (inom studiecirkel, studieförbund, större företag o. d.). Studieledning för riksförbund, som för biblioteksverksamhet önskar bidrag af statsmedel, skall .. (till K. Maj:t) insända ansökning härom. SFS 1912, s. 572. —
(3, 5) -LINJE. jfr linje 8 o. -fack, -gren. Agronomexamen avlägges å någon av följande tre studielinjer, nämligen jordbrukslinjen, husdjurslinjen och den ekonomiska linjen. SFS 1933, s. 1053. —
(3, 5) -LIV. (studie- 1877 osv. studii- 1843—1857) liv (se d. o. I 3, 5 b) som en person för som bedriver studier; särsk.: liv präglat l. kännetecknat l. bestående av studier; ofta liktydigt med: studentliv; ngn gg närmande sig bet.: studerande (se studera 2). Universitetets friare studii-lif. BerRevElLärov. 1843, s. 102. F. ö. är det en erfarenhet jag flera gånger gjort här i Uppsala, och det är den, att studielifvet ej är så ideellt, som man tänker sig det. EFries (1877) hos Cederschiöld Banbr. 19. Hela hans levnad var .. ett oavbrutet studieliv. MinnGPrästh. 6: 40 (1930). —
(3, 5) -LUGN. om lugn (se lugn, sbst. 3) som råder l. brukar råda vid utövande av studier. Schück AllmLittH 1: 356 (1919). Studielugnet i läsesalen. IllSvOrdb. (1955). —
(3, 5) -LUST. (studie- 1872 osv. studii- 1897—1898) jfr lust 1 o. -håg, -intresse. Wieselgren Samt. 67 (1872, 1880). —
(3 (b)) -LÅN. lån för finansiering av studier; särsk. (förr) om statligt sådant lån som var räntefritt intill två år efter studiernas avslutande. BtRiksdP 1914, XIII. 1: nr 7, s. 1. Hans förord förmådde faster Charlotte att lova hjälpa mig med ett studielån. Hammar Minn. 1: 150 (1937). Statens räntefria studielån. SocÅb. 1942, s. 43.
Ssgr: studielåne-, äv. studielåns-fond. (förr) fond för studielån; särsk. i sg. best., om en mellan 1939 o. 1964 existerande sådan fond. Lundagård 1921, nr 8, s. 4. (1939) uppdelades studielånefonden på en allmän fond och en särskild fond för univ.-studier. 2SvUppslB 27: 1064 (1953).
-nämnd. (förr) i sg. best., om en mellan 1919 o. 1964 existerande nämnd (1953 namnändrad till Studiehjälpsnämnden) med uppgift att utdela l. föreslå utdelning av studielån. SvD(A) 17/1 1920, s. 5. —
Ssgr: studielämplighets-intyg. (förr) Till ledning vid fördelningen av statsstipendierna till elever vid högre skolor har statsstipendienämnden betyg och studielämplighetsintyg. TSvLärov. 1947, s. 232.
-prov. prov (se d. o. 1 b) som avser visa studielämplighet ss. urvalsinstrument vid intagning av studerande vid universitet o. högskola. SvD 8/1 1970, s. 12. —
(3, 5, 6) -MAGASIN. för studier avsett magasin (se d. o. 1) med föremål av olika slag. En betydande del af de textila samlingarna (i Röhsska museet i Gbg) har icke utställts för allmänheten utan ordnats i ett studiemagasin med sinnrik anordning, där man själf kan uppsöka .. de stycken, af hvilka man är intresserad. SvSlöjdFT 1916, s. 111. —
(3, 5, 6) -MATERIAL. material (se material, sbst. 1 d) avsett för studium l. studieverksamhet. LärovKomBet. 1884—85, 1: 47. Studierna liksom studiematerialen var kostnadsfria. FrDepartNämnd. 1972, s. 172. —
(3, 5, 6) -MATERIEL.
2) (föga br.) studiematerial. Verd. 1887, s. 73 (1884; om franska språket). Den ryska revolutionen (bör) med sina ändlösa flöden av blod och tårar, med sina drag av högsta heroism och djupaste bestialitet kunna avge ett intressant studiemateriel. Lidforss OndMakt. 129 (1909). —
(3 (b)) -MEDEL, pl. medel (se medel, sbst. 14) för finansiering av studier; särsk. om behovsprövat ekonomiskt stöd som staten tillhandahåller studerande över 20 år vid universitet o. högskolor o. vissa andra eftergymnasiala utbildningsanstalter samt till elever över 20 år som studerar på grundskole- l. gymnasienivå o. som består av en (mindre) icke återbetalningspliktig bidragsdel o. en (större) del som skall återbetalas. Lundagård 1922, nr 6, s. 14. Brist på studiemedel tvingade honom (dvs. S. A. Hedin) att .. söka kondition som informator. Hellström i 3SAH LVIII. 2: 44 (1947). Studiemedel är den samlande beteckningen för de pengar — lån + bidrag — som kan sökas av studerande vid universitet och högskolor och därmed jämställd utbildning (t. ex. sjuksköterskeskolor). SvD 30/8 1976, s. 18.
-nämnd. lokal nämnd med uppgift att inom sitt distrikt handha frågor rörande studiefinansiering o. ge råd o. upplysning i studiesociala frågor. SFS 1964, s. 875. Ansökan (om studiemedel) sänds till studiemedelsnämnderna, som finns i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund, Linköping och Umeå. BraBöckLex. (1980).
-system. system för handhavande av o. organisation o. d. av studiemedel. Skolvärld. 1968, nr 10, s. 13. —
(3, 5) -METOD. (studie- 1893 osv. studii- 1842) vid studier använd metod, metod enligt vilken man studerar; jfr -sätt o. studerings-metod. Hela denna studiimetod, att studenten inhemtar all sin kunskap genom åhörande af föreläsningar, är .. alltför ensidig. Snellman Tyskl. 411 (1842). —
(3, 5) -METODIK.
2) studiemetod. Grundläggande för det nya gymnasiet är en studiemetodik som syftar till ökad aktivitet och mer självständigt arbete. Skolvärld. 1968, nr 6, s. 10. —
(3 (b)) -MÅLSMAN~20, äv. ~02. (förr) om person med uppgift att bistå ngn som ansökt om (o. erhållit) räntefritt studielån med råd, upplysningar o. på annat lämpligt sätt i hans studier. SFS 1919, s. 1232. —
(3, 5) -MÅNAD. om (den del, t. ex. de timmar l. de dagar, av) månad då studier bedrivs l. pågår. SOU 1949, 54: 20. —
(3, 5) -MÄSSIG. som överensstämmer med l. kännetecknar l. påminner om l. avser l. lämpar sig för studier l. studieverksamhet o. d.; äv. ss. adv. TSvLärov. 1948, s. 249. Därs. 1953, s. 11 (ss. adv.). —
(3 (b), 5) -MÖJLIGHET~102, äv. ~200. möjlighet till studier, i sht i pl. Högberg Utböl. 1: 194 (1912). —
-NÄMND.
1) till 3 (b), 5: nämnd med uppgift att utöva överinseende över l. omhänderha studier l. studieverksamhet. StadgNorrlN 1897, s. 7.
2) till 5: nämnd med uppgift att studera (o. avge omdöme om) ngt. IdrFinl. 1: 68 (1904; vid gymnastikfest). SvD(L) 1925, nr 53, s. 8 (vid vinterspelen i Östersund). —
(3 (b)) -OBEGÅVAD, p. adj. som saknar begåvning l. anlag för studier; äv. substantiverat. TSvLärov. 1947, s. 328. —
(3, 5) -OBJEKT. objekt (se d. o. 3) avsett l. lämpligt för studium; objekt som studeras. Verd. 1883, s. 227. Ur naturgeografisk synpunkt var (de skotska) högländerna ett givande studieobjekt. SvGeogrÅb. 1958, s. 205. —
(3 (b)) -OLÄMPLIG~020. icke studielämplig; äv. substantiverat. UNT 19/1 1943, s. 4 (substantiverat). Folksk. 1953, s. 67 (om realskoleelever). —
(3 (b)) -OMBUDSMAN~002, äv. ~200.
1) vid fackförbund anställd tjänsteman med uppgift att ansvara för organiseringen av förbundets studiearbete. MorgT 1948, nr 258, s. 1.
2) av studentkår o. d. anställd l. vald tjänsteman med uppgift att bevaka innehåll o. kvalitet i universitets- o. högskoleutbildningen. Lundagård 1957, nr 7, s. 12. —
(3 (b)) -OMDÖME~020. (skriftligt) omdöme om ngns studier l. studieresultat; särsk. om sådant omdöme avgivet om elev vid folkhögskola. SFS 1966, s. 33. Poäng för studieomdöme från folkhögskola bestämmes enligt föreskrifter som meddelas av skolöverstyrelsen och universitets- och högskoleämbetet i samråd. Därs. 1976, s. 367. —
(3, 5) -OMRÅDE~020. område (se d. o. 3) som görs till föremål för studium; jfr -fält. Wieselgren Bild. 494 (1889). —
(3 (b)) -ORDNING. (studie- 1865 osv. studii- 1840) ordning (se d. o. 3) för studier; särsk. om sådan ordning vid universitet l. högskola. Snellman AkadStud. 36 (1840). (Det) omnämnes högst sällan .. att han (dvs. K. XII), enligt den för honom uppgjorda studieordning, läste teologi, reformationshistoria, svensk historia (osv.). Beskow i 2SAH 40: 195 (1865). —
(3 (b)) -ORGANISATION.
(3 (b)) -ORIENTERANDE, p. adj. som orienterar (se orientera 8) om studier. Skolvärld. 1968, nr 13, s. 20 (om undervisning). —
(3 (b)) -ORIENTERING. (i sht för skolelever såväl i grundskola o. gymnasieskola som i vuxenutbildningen anordnad) orientering (se d. o. 11) om studier. SOU 1952, 42: 11. —
(3 (b)) -PAKET. bildl., om ett genomarbetat (o. stort) o. ss. en helhet betraktat studiematerial; särsk. om sådant material bestående av lärobok, övningsbok, bredvidläsningsmaterial, audivisuellt material o. dyl. o. som täcker ngt l. ngra kursmoment, stundom äv. en hel årskurs i ett skolämne l. ett helt ämnesområde o. d., läromedelspaket; jfr -sats. SvD(A) 12/8 1965, s. 6. Flera av de studiepaket som använts i studiecirklarna om energifrågorna har varit politiskt färgade. SvD 30/1 1975, s. 19. —
(3 (b)) -PENNING l. -PENG. om ekonomiskt stöd till studerande; särsk. om sådant stöd till vuxenstuderande, bestående av särskilt vuxenunderstöd (som gäller för studier på grundskole- o. gymnasienivå o. utgår till studerande med minst fyra års förvärvsarbete o. utgörs av en bidragsdel o. en återbetalningspliktig del), dagstudiestöd (som utgår för högst tio studiedagar per år) o. timstudiestöd (som utgår för högst 70 studietimmar); äv. (i Finl.) om icke återbetalningsskyldigt studiebidrag. Studerandes studiepenning stiger under nästa läsår mera än beräknat, ifall statens studiestödscentral får sin vilja igenom. Borgåbl. 1977, nr 193, s. 12. BraBöckLex. (1980). —
(3 (b)) -PERIOD. period varunder studier bedrivs; äv. (i Finl.) om studiekurs. SvFlicksk. 141 (1888). Stenmark FinlSv. (1977; om studiekurs). —
(3 (b), 5) -PLAN. (studie- 1838 osv. studii- 1838—1871) (detaljrikt uppgjord) plan (se plan, sbst.1 II 2) för uppläggning l. bedrivande av studier l. visst studium l. viss studieverksamhet; särsk. dels om sådan skriftlig plan utgörande förslag till uppläggning av undervisningen i skolan, innehållande en (för samtliga elever avsedd) grundkurs o. en överkurs (avsedd att ge fördjupning utöver grundkursen) samt studieanvisningar o. d., dels om en till universitets- o. högskolestuderandes ledning av de olika fakulteterna l. sektionerna (se sektion 5 d slutet) uppgjord skriftlig plan angivande studiekurser, examensfordringar, råd o. metodiska anvisningar för varje examensämne (ofta liktydigt med: kursplan); äv. med försvagad bet., närmande sig bet.: föresats l. avsikt som ngn har med sina studier. Följa studieplanen i ämnet. Göra upp studieplaner. En kort anwisning till studiiplan kunde .. gifwas, synnerligast wid Gymnasier med 3 Afdelningar, bland hwilka den öfwersta bör bestå af dem, som efter läsårets förlopp begifwa sig till Universitetet. SvLittFT 1838, sp. 717. Till de studerandes ledning skall (vid universitet o. högskolor) för varje examensämne finnas en studieplan. SFS 1953, s. 1202. Under sina sista år i Uppsala ändrade Gunnar Hazelius sina studieplaner för att bättre anpassa dem till sitt blivande arbetsfält. Rig 1957, s. 75. särsk. närmande sig bet.: schema. Då Handelshögskolan i Stockholm år 1909 inrättades, ingick även på dess studieplan ämnet ekonomisk geografi. Globen 1929, s. 29. —
(3 (b), 5, 6) -PLATS.
1) jfr plats, sbst.1 2, o. -ort. Eichhorn Stud. 3: 177 (1877, 1881). Konstakademien blev min studieplats. MestAEngström 218 (1941).
(3 b) -PRAKTIK. praktik (se d. o. 3) varunder man bedriver studier av ngt. SFS 1967, s. 561 (vid journalisthögskola). —
(3 (b)) -PROGRAM. program för studier l. studieverksamhet; jfr -plan. LärovKomBet. 1884—85, 2: Bil. B, s. 158. —
(7) -PROTOKOLL. (förr) Studieprotokoll: det protokoll, som föres vid arbetsstudium. Sällfors ArbStInd. 392 (1939). —
(3 (b)) -RABATT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) studeranderabatt. SvKomm. 1962, nr 6, s. 241. —
(3 (b)) -REGLEMENTE. (studii- 1873) (numera bl. i skildring av ä. förh.) Studii- och Disciplins-Reglemente för Studerande wid Alexanders-Universitetet i Finland. FFS 1873, nr 21, s. 4. —
(3 (b)) -REKTOR. (studie- 1888 osv. studii- 1870—1892) om person som har ansvar för planläggningen av undervisning l. pedagogiska frågor o. d. vid en skola l. universitets- l. högskoleinstitution l. ett riksstudieförbund o. dyl. l. vid de olika försvarsgrenarna inom krigsmakten. Wieselgren Samt. 45 (1870, 1880; vid lärarinneseminarium). Till studierektor (vid Arbetarnas bildningsförbunds Stockholmsavdelning) .. valdes läroverksadjunkt John Berg. SvD(A) 25/5 1925, s. 4. DN(B) 1946, nr 19, s. 5 (vid armén). SvD 18/6 1969, s. 9 (vid universitet). Rektor och studierektor fördelar uppgifterna mellan sig varvid studierektor främst har pedagogiska uppgifter. SvYrkeslex. 2: 79 (1973).
(3 (b)) -REKTORAT. särsk.: befattning l. tjänst som studierektor; jfr rektorat 1. TSvLärov. 1941, s. 18. —
(3, 5) -RESA. (studie- 1869 osv. studii- 1897) resa som ngn gör för att studera ngt, resa avsedd för bedrivande av studier; jfr -färd o. observations-resa. För att skärpa sin konstnärsblick och odla sin smak har han .. företagit fyra studieresor, till Danmark, Tyskland och Frankrike. Eichhorn Stud. 1: 271 (1869). Innan Sohlberg knöts till Stora Kopparberget hade han gjort en flerårig studieresa på kontinenten, där han bl. a. studerade de harziska bergverken. Lindroth Gruvbrytn. 1: 645 (1955). —
(3 (b)) -RIKTNING. (studie- 1875 osv. studii- 1851) riktning (se riktning, sbst.2 4) i vilken studier leder (jfr -inriktning); äv. motsv. riktning, sbst.2 5, i konkretare anv., särsk. dels om uppfattning l. åsikt o. dyl. l. komplex av uppfattningar osv. om studier som omfattas av ett antal i detta hänseende liktänkande personer, dels om ämnesområde för studier (jfr -fack, -gren); stundom närmande sig bet.: studiebana. InvignAFLdByggnInbj. 14/5 1851, s. 15. (Zarncke blev) medelpunkten för den (sydtyska) studieriktning, som alltmer trädde i skarp opposition mot den (nordtyska) skola, i spetsen för hvilken Lachmann, Haupt och Müllenhoff stodo. NF 18: 185 (1894). (Det är) sannolikt, att .. (A. A. Retzius) såväl som Bengt Fries påverkat .. (S. L. Lovén) i hans beslut att slå in på en ny studieriktning. LVetA IV. 3: 22 (1903). Geofysiken är en studieriktning stadd i snabb och oöverskådlig utveckling. Ymer 1930, s. 11. (Akademiska föreningens) uppgift skulle vara att bidraga till en allsidigare utbildning genom umgänget mellan äldre och yngre, genom utbytet mellan olika kynnen, åsikter och studieriktningar. Fjelner SkMannLd 261 (1935). (Min far som var lektor i historia) har påverkat min studieriktning. YHirn i BonnierLM 1938, s. 340. —
(3, 5) -RUM. rum i vilket man bedriver studier, rum avsett för studier; äv. oeg., om plats l. ställe där man bedriver l. kan bedriva studier; jfr studer-rum. En kammare, en trädgård, bordet eller sängen, ensamhet eller sällskap, morgon- eller aftonstund — alla timmar äro lika lämpliga (för undervisning), alla platser äro studierum. Verd. 1884, s. 189. PedT 1947, s. 59. —
(3 (b)) -RÅD.
2) av studentkår o. d. inrättat råd (se råd, sbst.3 22) med uppgift att företräda studenterna i olika organ l. ämnesområden vid universitet l. högskola o. för studenternas räkning bevaka utbildningens kvalitet o. innehåll. Lundagård 1920, nr 7, s. 10. Utbildningsutskottet, som är ett kårens organ, utser .. särskilda beredningar för varje utbildningsnämnd, kallade studieråd. SvD(A) 14/1 1965, s. 7. —
(3 (b)) -RÅDGIVARE~0200. (föga br.) särsk. vid skola l. studieförbund o. d. anställd person med uppgift att ge studerande råd angående deras studier, studievägledare. TSvLärov. 1946, s. 38. DN(A) 16/9 1963, s. 8 (vid korrespondensinstitut). —
(3 (b)) -RÅDGIVNING~020. rådgivning rörande studier, i sht bestående i information om (lämpliga) studievägar, yrkesutsikter, anställningsvillkor o. d. NKI-skolans studierådgivning (1934; titel på broschyr). DN(A) 4/2 1964, s. 22 (vid skola). Skolvärld. 1968, nr 31, s. 15 (vid universitet o. högskolor). —
(3 (b)) -RÄTT. om rättighet (för ngn) att bedriva (högre) studier vid universitet o. d. Studierätt vid svenska universitet .. (K. Maj:t har) medgifvit, att studerande, som vid Gustavus Adolphus-College aflagt bachelor-of arts-examen .. må utan vidare pröfning idka studier och aflägga examina vid de svenska universiteten. AB 1894, nr 21, s. 2. —
(3, 5, 6) -SAMLING, sbst.2 (sbst.1 se sp. 13191). samling (av föremål o. d.) avsedd för studium. Lokal för en studiesamling af mineral- och bergartsstuffer, till hvilken eleverna i den allmänna kursen (vid Tekniska högskolan i Sthm) kunde på fritider hafva tillträde. BtRiksdP 1894, 8Hufvudtit. s. 116. Fatab. 1966, s. 149 (av textilier vid museum). —
(3 (b)) -SCHEMA. schema (se d. o. 2 f) för (bedrivande av) studier. Ringertz Curie Mor 300 (1937). —
(3, 5) -SEKRETERARE. (vid studieförbund o. d. anställd) sekreterare med uppgift att planera o. organisera studieverksamhet, utarbeta studieplaner o. d.; äv. (i Finl.) om vid universitet o. d. anställd person som har till uppgift att informera om studieval, ansökningsförfarande, antagningsprinciper o. d. Studiekamraten 1935, s. 283 (vid fackförbund). DN(B) 1959, nr 29, s. 18 (vid Tjänstemännens bildningsverksamhet). FinlStatskal. 1972, s. 214 (vid Helsingfors universitet). —
(3, 5) -SITUATION. om situation (se d. o. 2) vari ngn befinner sig vid studier; vid studier uppträdande situation. SvD 24/5 1971, s. 5. —
(3 (b)) -SKATT. (studie- 1868—1937 (om ä. förh.). studii- (-ij-) 1658—1857) (förr) om skatt l. skattesumma anslagen till ngns studier; dels om sådan skatt som före 1658 utgick från kyrkorna i Skåne o. Blekinge till universitetet i Köpenhamn o. som efter 1658 blev förlänad den dåvarande biskopen, varefter den 1689 anslogs åt biskopsstolen (stundom kallad biskopens studieskatt) o. upphörde 1898, dels om liknande skatt från Halland, vilken åren 1646—1898 var anslagen till mindre bemedlade barn från Halland för studier vid Gbgs gymnasium. DonationsbrPWinstrup 16/3 1658. Så ähr och icke det förslaget mindre att aggreera, att studijskatten, som i förre tijder ähr af kyrckiorne udlagdt till Kiöpenhambns academie, här effter läggias till Lunde academie, och will man förmoda, att biskopen som den nu opbär lär .. (finna rimligt) bem:te studijskatt .. att cedera och afstå. Banér GenGuvBer. 97 (i handl. fr. 1666). BtRiksdP 1869, IV. 1: nr 84 (: Biskopens). Efter Skånes och Blekinges förening med Sverige blef studieskatten i dessa provinser genom ett kongl. bref den 16 mars 1658 donerad biskopen Peder Winstrup såsom en personlig förläning .. (o. 1689 bestämdes) biskopsstolens .. inkomster för all framtid, då studieskatten blef biskopen i Lund anslagen. Därs. 1898, I. 1: nr 52, s. 35. Därs. (från Halland). —
(3 (b)) -SKULD. skuld (se skuld, sbst. I 2) åsamkad vid finansiering av studier gm lån. PedT 1890, s. 139. —
(3 (b)) -SOCIAL. som avser (förbättring av) l. rör (högskole)studerandes sociala förhållanden; som avser att lösa l. underlätta studerandes sociala problem. LD 1957, nr 294, s. 12 (om åtgärder). SvD(A) 1962, nr 16, s. 3 (om undersökning). Studiesociala förmåner är bl. a. utbildningsbidrag, starthjälp och flyttningsbidrag i samband med arbetsmarknadsutbildning. BraBöckLex. (1980). —
(3 (b)) -STATISTIK. statistik över studier; särsk. om sådan statistik vid universitet l. högskola baserad på de lokala register (med uppgifter om de studerande o. deras studieresultat) som förs vid varje universitet osv. SD(L) 1905, nr 25, s. 5. Registrering av studerande och studieresultat samt studiestatistik vid universitet och högskolor. SvD 20/5 1970, s. 25. —
(3, 5) -STIPENDIUM. (studie- 1889 osv. studii- 1894) stipendium som utdelas för möjliggörande av studier; särsk. (förr) om sådant statligt behovsprövat stipendium som utgick till obemedlade universitetsstuderande. Af Dahlgrenska donationen erhåller en genremålare resestipendium för ett år å 3,000 kr. Af samma fond finnes ock ett studiestipendium under ett år å 1,000 kr. Lundin NSthm 499 (1889). Stockholms stads studiestipendier är avsedda att underlätta fortsatta studier för i Stockholms stad mantalsskrivna personer, som visat god lämplighet för vald studielinje och inger grundade förhoppningar om framgång i studierna samt prövas vara i behov av ekonomisk hjälp för desamma. DN(A) 9/9 1963, s. 24. jfr handels-studie-stipendium. —
(3 (b)) -STREJK. strejk bestående i att de studerande vid skola, universitet l. högskola o. d. avsiktligt o. på ett organiserat sätt lägger ned studierna o. uteblir från undervisningen (för att utöva påtryckning på ngn). Gummerus Kampår 48 (1925). —
(3 (b)) -STREJKA. [delvis avledn. av -strejk] deltaga i studiestrejk. Hundratals elever vid fem skolor i Stor-Stockholm studiestrejkade på fredagen mot betygen och för att de skall få vara med och bestämma över skolarbetet. DN 14/5 1977, s. 38. —
(3 (b)) -STÖD. särsk.: ekonomiskt stöd för finansiering av studier; särsk. om sådant statligt stöd som ges i form av förlängt barnbidrag, studiehjälp, studiemedel, studiepenning o. timersättning för grundutbildning för vuxna. Studiestöd till elever vid de fria kristna samfundens seminarier och vissa ledarinstitut. BtRikdsP 1965, IX. 2: nr 49, s. 2. Beredningen för studiestöd och humanitärt bistånd till afrikanska flyktingar och nationella befrielserörelser. SvStatskal. 1970, s. 106. Staten lämnar studiestöd .. i form av förlängt barnbidrag, studiehjälp och studiemedel. SFS 1973, s. 639.
Ssgr: studiestöds-central. (i Finl.) benämning på en år 1969 inrättad central statsmyndighet med uppgift att handlägga o. administrera ärenden rörande studiestöd. FFS 1969, s. 100.
-nämnd. särsk. i uttr. Centrala studiestödsnämnden, om en år 1964 inrättad central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande studiesocial verksamhet o. som därtill är chefsmyndighet för studiemedelsnämnderna o. vuxenutbildningsnämnderna o. som 1974 gm namnändring ersatte Centrala studiehjälpsnämnden (se studiehjälps-nämnd). SFS 1974, s. 868. —
(3, 5) -SYFTE. särsk. i uttr. i studiesyfte, för att studera ngt, för bedrivande av studier. Af .. (hertig Karl) sändes Johannes (Erici Salæmontanus) 1592 till Polen, som rekommendationsbrefvet angaf, i studiesyfte, men sannolikt faktiskt för att söka utforska Sigismunds planer. 2NF 13: 35 (1910). —
(3, 5) -SYNPUNKT~02 l. ~20. särsk. i uttr. ur l. från studiesynpunkt, ur l. från studiernas l. studiearbetets synpunkt, med tanke på l. med hänsyn till studierna l. studiearbetet. TSvLärov. 1942, s. 78 (1941: ur). Edlund KalmarprovProgn. 107 (1955: från). —
(3, 5) -SÄTT. (studie- 1876 osv. studii- 1852) jfr -metod o. studerings-sätt. HWasser VSkr. 1: 9 (1852). —
(3, 5) -TEKNIK. teknik som används l. är avsedd att användas vid bedrivande av studier; äv. pregnant: teknik som är lämplig att l. bör användas vid bedrivande av studier, för studier lämplig l. rätt teknik; jfr -metod, -sätt. SvD(A) 1934, nr 184, s. 5. Det gäller ju att söka komma fram till den studieteknik som varje ämne kräver. SvD(A) 1960, nr 79, s. 8. —
(3 (b)) -TEMPEL. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om lokalavdelning inom templarorden med uppgift att bedriva studieverksamhet. (Templarorden) räknar 172 studietempel, med ett sammanlagt medlemsantal av 4,000. FrStigStätt. 1916, s. 104. —
(3 (b)) -TERMIN. jfr -månad. SOU 1936, 34: 197. En studietermin skall (för filosofie ämbets- o. kandidatexamen) anses motsvara fem månaders studietid och ett studieår tio månaders studietid. SFS 1953, s. 1203. —
(3, 5) -TID. (studie- 1871 osv. studii- 1828—1894) tid (utgörande del av dag l. år l. årstid l. dyl.) som ägnas åt l. avses l. reserveras för l. upptages av studier; äv.: med studier tillbringad tid (utgörande del av ngns liv), stundom liktydigt med: studenttid; äv. om den tid det tar för ngn att avlägga viss examen. SPF 1828, s. 460. (Jag hade) redan under min studii-tid vid universitetet med all omsorg vinnlagt mig om en både theoretisk och praktisk kännedom af Finskan. Castrén Res. 1: 3 (1852). Särskilt ville (universitetskansler) Hamilton erfara, hur lång studietid kandidatexamen, resp. licentiatexamen krävde för olika ämnesgrupperingar. LundagKron. 1: 49 (1918). Under studietiden i Lund visade .. (V. Benedictssons far T. Bruzelius) ingen lust för boken, ville bli militär. Böök i 3SAH LX. 2: 7 (1949). En studietermin skall anses motsvara fem månaders studietid och ett studieår tio månaders studietid. SFS 1953, s. 1203.
Ssgr: studietids-deklaration. (utom i fråga om ä. förh. numera bl. tillf.) jfr -tids-uppgift. TSvLärov. 1954, s. 395.
-registrering. vid universitet l. högskola företagen registrering av de studerandes studietid tills examen avlagts; utom i fråga om ä. förh. numera bl. tillf. TSvLärov. 1952, s. 562.
-statistik. vid universitet l. högskola företagen statistik över de studerandes studietid, grundad på årliga uppgifter l. på uppgifter i samband med avlagd examen; utom i fråga om ä. förh. numera bl. tillf. SOU 1949, 54: 19.
-uppgift. av vid universitet l. högskola inskriven student lämnad uppgift om studietid; utom i fråga om ä. förh. numera bl. tillf.; jfr -tids-deklaration. SOU 1936, 34: 86. —
(3, 5) -TILLFÄLLE~020. om (ngt som erbjuder) tillfälle till studium l. studier. Carlsson HelaSthm 316 (1912). —
(3, 5) -TIMME. timme varunder studier bedrivs, timme som ägnas åt studier; förr närmande sig l. övergående i bet.: lektionstimme. Kamraten 1894, s. 262. För allmän studiecirkel utgår bidrag med högst hälften av kostnaden för lärararvode, dock högst 4 kronor för studietimme, med högst hälften av kostnaden för ledararvode, dock högst 1 krona 50 öre för studietimme. SFS 1953, s. 647. —
(3 (b)) -TRÄNING. träning i att (rätt) bedriva studier. HT 1950, s. 71. På det nya gymnasiets schema där man hittar så många aldrig förr skådade ämnesbeteckningar står också ämnet studieträning. GHT 21/2 1969, s. 9. —
(3 (b), 5) -TRÖTT. som är trött på (att bedriva) studier; äv. dels substantiverat, dels om ngt sakligt, i utvidgad anv.: som är l. ger uttryck för leda vid studier. DN 26/10 1973, s. 16 (i utvidgad anv., om idealitet). Därs. 18/4 1979, s. 2 (substantiverat). —
(3, 5) -UNDERSTÖD~102, äv. ~200. ekonomiskt understöd för finansiering av studier. Lundin NSthm 500 (1889). —
(3, 5) -UPPGIFT~02 l. ~20. uppgift avsedd l. lämplig för studier; särsk. om (arbets)-uppgift ålagd skolelev ss. enskilt arbete. SFS 1914, nr 133, s. 443. Varje stycke (i boken) är försett med en kommentar och ett förslag till studieuppgifter. TSvLärov. 1952, s. 87. —
(3, 5) -UTFLYKT~02 l. ~20. särsk.: (för skolelever anordnad) utflykt som görs i studiesyfte. jfr -besök, -färd, -resa. SFS 1914, nr 133, s. 442. —
(3, 5) -UTSTÄLLNING~020. utställning (av föremål o. d.) för studium l. studier. Fornv. 1954, s. 168. —
(3, 5) -VANDRING. (numera bl. mera tillf.) jfr -utflykt. (Han hade) gått ut på sin sedvanliga studievandring i bazarerna. Heidenstam End. 58 (1889). —
(3 (b)) -VECKA. vecka l. veckosammankomst avsedd för l. ägnad åt studier; särsk. om sådan (av studieförbund o. d. arrangerad) vecka varunder ngt särskilt ämne l. särskild fråga studeras l. debatteras o. d. SvTeatFörbMedlBl. 1913, nr 24, s. 11. Vårt lands första studievecka för husmödrar och hembiträden öppnades .. i Lund. UNT 29/10 1935, s. 4. —
(3) -VERK. eg.: verk avsett för studium; särsk. om verk innehållande etyder (se etyd 2 b). För de flesta musikaliska instrumenter kan framvisas grundliga och omfattningsrika studieverk. Nilson Pedalspeln. 5 (1884). (R. Kreutzer) var på sin tid mycket populär som operakompositör, men eftervärlden har satt hans studieverk för violin högre. Norlind AMusH 568 (1921). —
(3, 5) -VERKSAMHET~102, äv. ~200. (studie- 1919 osv. studii- 1856)
1) verksamhet bestående i bedrivande av studier, stundom närmande sig bet.: studier l. hemläxor o. d. ÅbSvUndH 11: 40 (1856).
(3, 5) -VISTELSE. vistelse som görs i studiesyfte; jfr -uppehåll. Ett par års studievistelse i England. LärovKomBet. 1884—85, 2: Bil. B, s. 100. —
(3, 5) -VÄG.
1) studiebana; stundom närmande sig bet.: studietid. Det kunde vara af intresse att en gång teckna en sådan studieväg (som F. W. Scholanders) i sin fullständighet, då material därtill förelåg. Nyblom i 3SAH 13: 190 (1898). Med dessa tre stora (dvs. Platon, Goethe o. Nietzsche) konfronterade Ekelund gärna andra som han mötte på sin långa studieväg, prövande och mätande med deras mått. Werin Ekelund 2: 302 (1961).
2) studiemöjlighet; äv.: studieämne l. studielinje o. d. För honom (dvs. F. W. Scholander) voro .. antiken och renässansen studievägarna. Nyblom i 3SAH 13: 83 (1898). En annan aktiv, effektivt planerad studieväg särskilt för landsbygdens ungdom erbjöd de ambulerande folkhögskolekurserna. Björck HeidenstSek. 259 (1946). Svårt välja rätt studieväg i gymnasiet. ÖgCorr. 24/7 1970, s. 18.
3) bildl., i fråga om högre studier, i sht i sg. best.: den lärda vägen, läsvägen. Marcus tyckte .. att hans lille kontorist hade ett ovanligt ”läshufvud”, och öfvertalade förvaltar Tammelin att låta honom gå studievägen. Schöldström Kik. 229 (1890). särsk. i uttr. i studieväg, i fråga om studier. Det är så mycket man måste hinna med i studieväg nu för tiden. DN(A) 18/7 1964, s. 14. —
(3 (b)) -VÄGLEDARE~0200. vid universitet l. högskola l. annan skola o. d. anställd person med uppgift att ge de studerande information om olika utbildningsvägar, råd om uppläggning av studierna o. d. SvD(A) 1/11 1966, s. 10. —
(3 (b)) -VÄN. vän från studietiden (i sht om studentkamrat till vilken ngn står i vänskapsförhållande). Nyblom i 2SAH 57: 65 (1880). —
(3, 5) -VÄRD. som är värd studier l. att studeras. Särskildt studievärd är .. den äldsta delen af katedralen (i Salamanca). TT 1899, Byggn. s. 146. —
(3, 5) -VÄRDE. värde för l. vid studier. Näringshistoriska kartor över industri och uppodling ha också ett betydande studievärde. Rig 1950, s. 118. —
(3 (b)) -VÄSEN l. -VÄSENDE.
1) sammanfattande, om alla (högre) undervisningsanstalter, anordningar o. verksamheter inom ett område (särsk. ett land), som tillsammans tjänar studieverksamheten l. undervisningen inom området; stundom närmande sig bet.: studiesystem; numera nästan bl. i fråga om postgymnasial studieverksamhet l. undervisning; ofta i sg. best. PedT 1891, s. 14. Följden af detta studieväsen (dvs. ett överdrivet detaljstudium) blir den, att, när lärjungen undergår sin mogenhetspröfning, känner han till en mängd småsaker, men sviktar i själfva grunderna. Därs. 1897, s. 306. Förslag angående undervisnings-, examens- och studieväsendet vid rikets universitet. SFS 1904, Bih. nr 2, s. 58. —
(3, 5) -ÅR. (studie- 1887 osv. studii- 1845—1893) (levnads)år ägnat åt studier; i sht i pl., sammanfattande: studietid, stundom närmande sig bet.: studentår l. studenttid; äv. om (den del, t. ex. de veckor l. månader av) år då studier (i sht vid universitet l. högskola) bedrivs; jfr studer-år. Under Studiiåren vid Universitetet. Studentblad. 1845, nr 1—2, s. 2. Det var ju svårt att neka en gammal vän från studieåren ett handtag. Swensson Willén 51 (1937). Jag har aldrig ångrat mina studieår i Lund. Böök Ranns. 104 (1953). En studietermin (för filosofie magister- o. kandidatexamen) skall anses motsvara fem månaders studietid och ett studieår tio månaders studietid. SFS 1953, s. 1203. Sveriges Radios musikskola börjar med höstterminen 1964 sitt sjunde studieår. DN(A) 17/5 1964, s. 28. —
(3, 5) -ÄMNE. (studie- 1887 osv. studii- 1873—1893) ämne som studeras l. är ägnat studier; ämne som är företrätt på en undervisningsanstalts o. d. kursplan. FFS 1873, nr 21, s. 5. Humanistiska studieämnen. Svedelius Lif 290 (1887). Boklistor och anteckningar låta förstå, att också den praktiska lagkunskapen hade en plats bland hans studieämnen. Ahnlund AOxenstierna 74 (1940). Färgläran har alltid varit ett svårgripbart studieämne, som lätt förirrat sig i dogmatiska trossatser. Form 1951, s. 133. —
(3, 5) -ÄNDAMÅL~102, äv. ~200. (studie- 1899 osv. studii- 1901) ändamål med studier; särsk. dels i uttr. i l. för studieändamål, för att studera ngt, för bedrivande av studier, i studiesyfte, dels i uttr. tjäna till l. för studieändamål, tjäna till ändamål för studium l. studier. (Om) hvarje år .. pedagoger strömma till feriekurserna i Genève, måste .. (en av orsakerna därtill) vara att söka .. i det sätt, hvarpå feriekursernas ledare .. visat sig förstå konsten att .. tillgodose kursdeltagarnes studieändamål. PedT 1899, s. 32. Gellerstedt i 3SAH 16: 33 (1901: i). SvNat. 1912, s. 72 (: tjäna för). (I Boston använder man en stadsplan, på vilken alla platser markerats, där dödsolyckor i trafiken under år 1926 inträffat) som varningstavla vid farligare trafikknutar, varjämte den tjänar till studieändamål. Motorför. 1927, nr 3, s. 1. TurÅ 1956, s. 148 (: för). —
B [av lat. studii-, gen. sg. av studium] (†): (3 (b)) STUDII-ANSTALT. motsv. anstalt 5: institution, institut l. inrättning o. d. för studier. Reuterdahl SKH III. 2: 408 (1863; om universitetet i Uppsala). —
-BANA, -BETYG, -BOK, -FRIHET, -FÄLT, -FÄRD, se A. —
(3 b) -FÖRTECKNING. (förr) förteckning över skrifter l. läroböcker som studerats o. som lämnades av student vid inskrivning vid universitet. Studiiförteckning, som wid inskrifningen (av studerande) aflemnas, upprätte inom hwarje facultet desz Curator, enligt Rectors dertill gifna formulair. SPF 1852, s. 354. —
-GREN, -GRUPP, -HÅG, -INTRESSE, -KAMRAT, se A. —
(3 (b)) -KARRIÄR. om akademisk karriär. ASScF 11: Minnestal 2: 9 (1880). —
-KOMMISSION, -KOMPETENS, -KRAFT, -KURS, -LIV, -LUST, -METOD, se A. —
(3 (b)) -NAMN. (förr) namn som ngn i samband med studier antog efter hemorten l. fädernegården o. d. Namnet ”Svedberg” tog (Jesper) .. sig själf som studiinamn efter fädernegården (Sveden). Hagström Herdam. 2: 160 (1898). Anders Torssander .. tog i likhet med andra allmogesöner ett studiinamn efter sin födelsesocken. Därs. 3: 643 (1899). —
-ORDNING, -PLAN, -REGLEMENTE, -REKTOR, -RESA, -RIKTNING, -SKATT, -STIPENDIUM, -SÄTT, se A. —
(3, 5) -TAG. i uttr. hålla ngn i studietagen, hålla ngn i livlig studieverksamhet, tvinga ngn att ständigt studera. Sitt presterskap höll .. (I. B. Rothovius) vaket och i studiitagen genom att flitigt kalla det till prestmöten. Hagström Herdam. 2: 298 (1898). —
-TID, -VERKSAMHET, -ÅR, -ÄMNE, -ÄNDAMÅL, se A.
Avledn.: STUDIEBAR, adj. till 3, 5: som lämpar sig för studium l. studier; äv. övergående i bet.: studievärd. (För franska arkitekter) finnes nu intet annat studiebart, intet annat konstnärsideal än Rom och dess gamla byggnadsmärken. TT 1898, Byggn. s. 116.
Spoiler title
Spoiler content