publicerad: 2006
TORKA tor3ka2, v. -ade. ((†) pr. sg. -er Rålamb 13: 158 (1690), Tiällman Profvis. A 2 a (1692); imper. sg. tork Bellman (BellmS) 4: 74 (1769), Fröding Stänk 87 (1896); imper. pl. -en Lucidor (SVS) 356 (1673; uppl. 1997), Lucidor (SVS) 397 (1674; uppl. 1997), -er Lagerström Bunyan 2: 159 (1727)). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 36 (1738: förtorkelse), Oxenstierna Vanderdecken 76 (1865)), -ERI (se avledn.), -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.); jfr TORK.
Ordformer
(tork- (-å-, -rr-, -ck-) 1526 osv. törk- (th-, -ck-) 1526–1692)
Etymologi
[fsv. thörka, thorka; jfr fd. thyrkæ (d. tørke), fvn. þorka, nor. tørke; k-avledn. av TORR, adj. — Jfr TORK, TORKNA]
I. tr.
1) gm inverkan av värme l. vind l. teknisk anordning o. d. låta innesluten fuktighet l. vätska avdunsta från (ngn l. ngt); särsk. med avs. på dels textilier, dels spannmål, dels virke l. tegel o. d., dels (i fråga om konservering av) matvara (i sht fisk l. kött l. frukt o. d. (jfr VI); äv. med saksubj., särsk. sol l. eld o. d.; äv. dels (i sht förr) i pass. (äv. refl. (jfr II)) närmande sig dep., dels abs. Hon torkar bär, frukt och svamp på hösten. Höet torkades på hässjor. Skutorna låg i hamnen och torkade seglen. Golvet måste torkas med en byggfläkt efter vattenläckan. Torka med hårtorken. Lakanen torkades i vårvinden. The laxa som torkas widh Norraforsfiske. HH XI. 1: 21 (1530). Såsom then ene Solen kan igenom then samma wärmen någre ting smälta, som smör, flott och wax: Enpart kan hon torcka och hårde göra, såsom leer, teghel, leerpåttor. Forsius Phys. 25 (1611). Lät .. (fläsket) smälta vthi Pannan, och när thet begynner skarpna eller tårcka sigh, giuth tå ther vppå 6. eller 7. Egg sönderslagne. Salé 193 (1664). Som elden nyttig i wårt hus / Upplyser, warmar, törker / .. Så miukar, warmar hiärtan kall / Guds ord, att de rätt brinna. Tiällman Profvis. A 2 a (1692). (Vi måste) blifva ståendes (i staden), till dess snöen och isarne sampt floden öfvergick och vägarne någorlunda torkades. HH XVIII. 4: 45 (1711). Kornet kallas .. (efter groningen) malt och föres till torkrummet eller kölnan för att torkas. ArbB 42 (1887). Sedan tyget tvättats, eventuellt blekts, färgats eller tryckts, torkas det i utspänt tillstånd. Kjellstrand TextVaruk. 106 (1940). Framför en pappersbrasa i kakelugnen började vi torka hans skor och kläder. Lo-Johansson Förf. 76 (1957). — jfr BORT-, EFTER-, HALV-, IN-, LUFT-, RI-, RÖK-, SEG-, SKINN-, SOL-TORKA m. fl. o. BORT-, FAST-TORKAS.
2) på annat sätt åstadkomma att vätska avlägsnas l. sugs upp från (ngn l. ngt) (gm vattenupptagande medel l. vakuum l. frysbehandling o. d.); förr särsk. med avs. på kropp(sdel). Torka preparatet i vakuum. Om man tagher hwitt Rökelse .. och håller thet i munnen en stund, och swällier thet sedhan nedh, thet törkar Hiernan mykit wäl. Månsson Åderlåt. 4 (1642). Thenna Salwa torckar Såret. IErici Colerus 2: 318 (c. 1645). Biörke-Löf brukas och til Får, uti brist af annat foder, och tårkar fåren inwärtes, och bewarar dem för wattu-soten, nästan såsom Alelöf. Rosensten Skog. 18 (1737). Rent bränwin .. torrkar och utbränner kroppen, samt gör den benägen för slag, inflammationer .. och lungsot. Linderholm 1: 272 (1802). — jfr VAKUUM-TORKA.
3) gm att med hand l. duk (se d. o. 2) l. papper o. d. stryka l. gnida över ytan av (ngt) l. huden hos (ngn) avlägsna fuktighet l. vätska l. låta fuktighet osv. sugas upp; särsk. i sådana uttr. som torka disk o. d.; äv. dels abs., dels med objektiv predikatsfyllnad betecknande resultat; stundom utan klar avgränsning från 5. Jag torkade glasen. Du måste torka dina händer (riktigt torra). Torka rumpan. War Maria then som smordhe herran medh smörielse, och törkadhe hans föter medh sitt håår. Joh. 11: 2 (NT 1526). Knäpp på din harpa för denna Bomans Mor, / Som sitt öga torkar, / Och dammar sina svarta skor. Bellman (BellmS) 1: 185 (c. 1775, 1790). Torka nu hästen, som ni är van, / från skum! Tavaststjerna NVers 73 (1885). (Hon) torkade den daggiga rutan och såg ut öfver insjöviken. LbFolksk. 30 (1890). En söndag när hon diskade och han torkade åt henne, såg han på hennes händer. Wägner Sval. 181 (1929). Hon torkade hastigt sina kinder och sin röda näsa. Gustaf-Janson ÖvOnd. 16 (1957). Jag reste mig upp (ur badet) och lät henne torka mig. Edelfeldt Rit 236 (1991). — särsk. med obj. betecknande den fuktighet osv. som avlägsnas, särsk. sådan fuktighet osv. avsöndrad från kropp, i sht svett l. tår(ar) o. d.; ofta följt av prep.-uttr. inlett av från l. ur; särsk. i uttr. torka svetten ur l. från pannan. Tårarna torckas snart wedh annars Olycka. Grubb 29 (1665). Strax swetten af hans hals jag med ett kläde torckar. Kolmodin QvSp. 1: 253 (1732). Grosshandlaren .. tänkte, att man bör ha två näsdukar, en att torka svetten ur pannan med, en att snyta sig i. Johnson Kommentar 6 (1929). (Han) torkade olja från fingrarna. Karnstedt Gnistsk. 84 (1990). — jfr BORT-TORKA.
4) (†) i oeg. l. bildl. anv., särsk. i sådana uttr. som torka ngn på örat l. vid öra (äv. i ansiktet), slå ngn på örat, ge ngn en örfil; jfr STRYKA, v. III 22. Trumslagaren .. (kom) ut och torkade Wachtmästaren i ansicktet, weet doch intet om han hade trumpinnan i handen eller hwad det war. ConsAcAboP 6: 450 (1689). Hur’ plär väl en torstig göra, / Se’n han glas i handen fått? / Jo! Han torkar den vid öra’ / Som vill neka honom vått. Bellman (BellmS) 15: 34 (1766).
5) rengöra (ngt) från smuts l. damm o. d. (medelst handduk o. dyl. l. trasa med vätska som sedan torkar (i bet. III 1)); särsk. i uttr. torka fötterna (särsk. med tanke på smutsig fotbeklädnad); äv. med objektiv predikatsfyllnad betecknande resultat; jfr 3. Du ska torka golvet med en våt trasa. Torka näsan. Törka offta fingren. FormPuerColl. B 8 b (1559). Een twätar golf, en torkar, en sopar, en felar, en gnider. 2Saml. 35: 220 (1662). Bestyret med att blåsa och torka ren den gamla gitarren. Fahlcrantz Kyrkoh. 63 (1907). Häradshövdingen tog av sig pincenén, torkade den, satte den åter på sig. Bergman Mark. 29 (1919). Ingen klandrades, om han föredrog Grand Hotell framför ”matinrättningen”, där de gråmålade borden alltid torkades i längdriktningen, så att smutsränderna fingo militär rättning. Hedberg VackrTänd. 41 (1943). (Han) torkade .. munnen på servietten. Jersild 50Fräls. 75 (1984). — jfr DAMM-, REN-TORKA. — särsk.
a) med obj. betecknande det som avlägsnas (följt av prep.-uttr. angivande varifrån orenligheten avlägsnas). Torka smutsen av skorna. Torck smöret utaf truten! Bellman (BellmS) 4: 74 (1769). (Man) bäddar sängarna, sopar golfvet och torkar dammet. Friberg Kokb. 5 (1893). Vi .. sökte torka rödfärgen från ansikte och kläder. Hellström Malmros 102 (1931). jfr DAMM-TORKA.
b) (numera bl. mera tillf.) oeg., i uttr. torka sömnen (ut)ur ögonen, gnugga (se d. o. 1 a) sömnen ur ögonen. Kommer och torker sömnen utur ögonen, här är en Gåta för eder. Lagerström Bunyan 2: 159 (1727). Pigan hade nyss satt sig upp och torkade sömnen ur ögonen. Tersmeden Mem. 2: 117 (c. 1790).
II. refl. motsv. I 1, 3, 5: göra sig (l. sin hud) torr l. ren; särsk.: dels låta huden l. kläderna bli torr(a) (gm inverkan av solen l. annan värmekälla), dels göra sig torr l. ren (medelst handduk l. servett o. d.); ofta följt av prep.-uttr. inlett av om l. i l. kring, angivande kroppsdel som görs torr osv.; förr äv. bildl. Torka dig framför brasan. Finns det en handduk jag kan torka mig på? Han torkade sig i pannan med näsduken. Jag måste torka mig i ögonen. Torka dig om fötterna på dörrmattan. Schroderus Comenius 556 (1639). Tycker tigh at tu lijdher något meen, / Så torcka tigh wäl medh een tegelsteen. Chronander Bel. E 4 b (1649). (Då uttern) wil gifwa sig i färd med Huggormar, wälter han sig först i Gyttja eller Lera samt torckar sig i Solen, at then torra Leran måtte tjena honom för en pantserskjorta. Orrelius Diurr. 13: 8 (1750). (Han) torkade sig kring munnen och lät servitören fylla våra kaffekoppar och glas på nytt. Sundman AndréeLuftf. 23 (1967). — särsk. i fråga om toalettbesök. Glöm inte att torka dig. (Sv.) Torka sig bak, (fr.) se torcher le derrière. Weste (1807). Dasset har tre sitsar bredvid varandra. Ofta gick två eller tre deltagare på dass samtidigt. De torkade sig med tidningspapper. Expressen 31 ⁄ 10 2003, s. 4.
III. intr., motsv. I 1.
1) bli torr (gm avdunstning av vätskeinnehåll); särsk. i brist på (regn)vatten, dels om träd l. växt(lighet) o. d.: vissna, dels om vattendrag l. brunn o. d.: torka ut, sina (se SINA, v. 2 a); särsk. i uttr. torka fast, torka o. fastna. Färgen torkade långsamt. Kläderna torkade snabbt i solen, vid elden. Fläcken, bläcket hade inte hunnit torka. De nya skotten torkade tyvärr. Schroderus Dict. 257 (c. 1635). (Bönderna) måste föra’t rådt hem, ty om ståcken får tårka så spricker han så att han ej duger (till virke); men då han sönderklyfves rå till små stycken, så spricka sedan dessa ej mer. Barchæus LandthHall. 13 (1773). Uti ditt anlet blodet torkat; kom, / Nu är det tid att sköta dina sår. Hagberg Shaksp. 1: 136 (1847). Djupa brunnar torka icke. Topelius Lb. 2: 169 (1875). Det var som om tungan torkat fast vid gommen. Lundegård Tit. 230 (1892). (Gråtrutens ungar) bli, efter torkandet, tidigt rörliga och ta sig gärna ut mot de gamla. Rosenius SvFågl. 5: 200 (1939). Sedan krukan torkat, skall den signeras och stämplas. Kulturen 1951, s. 52. — jfr BORT-, EFTER-, FAST-, GENOM-, HOP-, IN-, KLIBB-, LUFT-, ROT-, SAMMAN-, SJÄLV-, SOL-TORKA m. fl.
2) oeg. l. i mer l. mindre bildl. anv.; särsk.
a) om person: ha tråkigt l. tyna bort o. d. på grund av brist på livskraft l. stimulans o. d., särsk. i uttr. sitta och torka; äv.: vara l. klara sig utan alkoholhaltig dryck (jfr TORK 2 b). Valerius 1: 131 (1831). Jag och barnen resa, det är säkert, ty vi behöfva ej sitta hemma och torka. Knorring Skizz. I. 1: 24 (1841). Jag tror ni sitter och torkar, smågossar! – schål, gubbar! Blanche Jernbär. 14 (1847). Jag (kunde) försvara mitt handlingssätt, som ju innebar att jag spolierade möjligheten för dem jag handlade åt att bli av med sin alkoholism. Åtminstone gjorde jag det svårare för dem att torka. Strömstedt MittLiv 2: 149 (1982). På långvårdsklinikerna ligger alltid 5–10 gamla som aldrig får besök, som torkar i det tysta. DN 1 ⁄ 7 1987, s. 24. — jfr FÖR-TORKA.
b) i uttr. torka inne, inte bli av l. gå om intet. Min generalsfullmakt torkade inne, / Och äfwenså herrliga bragdernas tal. VexiöBl. 1841, nr 53, s. 2. Den 24 januari hade .. (han) tänkt fira 20 år som buss-chaufför. Firandet ser nu ut att torka inne. DN 4 ⁄ 1 1995, s. D3. — jfr IN-TORKA.
c) (numera föga br.) i uttr. torka bakom öronen, bli torr bakom öronen. Ska’ jag förbjudas te’ gå dit jag vill, rakt som en vettvilling, som inte torkat bakom öronen? Roos Strejk. 10 (1892). Nej pojkar ä pojkar. De måste torka litet bakom öronen. Sundbeck Elsa 25 (1897).
IV. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.
1) motsv. I 1, 2: som torrgör l. torkar ut. Som Tobaken äger en vpwärmande och torckande Kraft; så frågas, om han nyttig är at bruka wid Febrer? Aken Reseap. 186 (1746). Climatet (i Rom) är mästa delen af året torkande. HH XXXII. 2: 121 (1780). Solens och luftens torkande inflytelser. QLm. 3: 27 (1833). De beständiga uppbrotten .. utöfva en ”torkande” (reducerande) inverkan på (slaggen). JernkA 1869, s. 277. Värme och torkande vindar. DN 15 ⁄ 5 1995, s. A5.
2) motsv. III: som torkar; särsk. (i fackspr.) om olja (äv. fett): som torkar (gm att uppta syre ur luften); motsatt: icke torkande. Man brukar ock (till oljefärg) torkande oljor, til deras biträde som icke så lätt vilja torkas. Miniatursk. 94 (1784). Torkande oljor äro lin-, hamp-, nöt-, ricin- och vallmoolja; icke torkande oliv- eller bomolja, rof-, mandel- och sesamolja. NF 4: 1186 (1881). De torkande oljorna besitta den egenskapen, att under luftens inflytande inom kort förvandlas i en fast, hartslik massa. AHB 113: 6 (1883). Det doftar aromatiskt av torkande trä i bygghallen. MånJourn. 2002, nr 5, s. 56. — jfr HASTIGT-, SNABB-TORKANDE.
V. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; särsk.
1) motsv. I 1, 2 o. III 1: som torkats l. blivit torr. Läryu(n)gana .. förundradhe .. sigh och sadhe, Hurw är thz fikona trädh så snart torkat. Mat. 21: 20 (NT 1526). Ett nät af usla trasor höljer / Hans lemmar, torkade af svält. Leopold (SVS) I. 2. 1: 433 (1801). Med vin och vatten läskades torkade gommar. Rydberg Sing. 143 (1876). Torkadt fårkött är en vara, som ej sällan förekommer på Gotland. ArbB 39 (1887). I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker användas endast torkadt, rostadt eller brändt malt. SFS 1905, nr 32, s. 5. Torkad frukt bör före kokningen vattläggas, helst ett dygn i förväg, hvarefter den kokas mjuk i samma vatten. Walin Födoämn. 147 (1906). Torkade sädesax och gräs av olika slag är också mycket omtyckta liksom torkade blombuketter. Kulturen 1971, s. 95 (om förh. vid slutet av 1800-talet). — jfr KÖLNE-, LUFT-, O-, SALT-, SKEN-, SKULL-, SKÖR-, SOMMAR-TORKAD m. fl.
2) motsv. I 3, 5: som torkats torr l. ren, avtorkad, borttorkad. Sätt vasen på det torkade bordet. Glasen är inte ordentligt torkade. PH 12: 514 (1782; om tårar). — jfr O-TORKAD.
VI. ss. vbalsbst. -ning motsv. I 1, 2, 3, 5, III 1.
om förhållandet l. handlingen att ngt torkas (torrt l. rent) l. torkar; avdunstning; särsk. i uttr. hänga o. d. till torkning (jfr TORK 1); äv. konkretare, om enskild omgång då ngt torkas l. torkar. Under torkningen måste du vädra ordentligt. Torkning av vindrutan. Torkning i Solen. Linc. Qq 2 a (1640). Efter tvättningen (av kläderna) kommer torkningen. Hubendick FlickLek. 247 (1879). Vid torkningen börjas städse med hästens ben. Wrangel HbHästv. 53 (1884). Sedan teglet genom torkning hårdnat tillräckligt, måste det brännas. ArbB 155 (1887). Äldst och brukligast af alla konserveringsmetoder i vårt land är utan tvifvel torkningen af frukt. Abelin Frukt 227 (1902). Hängd till torkning mellan träden / tvätten fladdrade och smällde. Rickson JerB 3: 95 (1928). Länge efter torkningen ligga .. (strandskateungarna) nog inte kvar under den gamla i boet. Rosenius SvFågl. 4: 131 (1933). — jfr FÖR-, SKARP-, SKULL-, SLUT-, SPREJ-TORKNING m. fl.
1) till I 3, 5: torka (ngt) torrt l. rent l. torka bort (ngt); äv. dels refl., dels med saksubj.; äv. bildl. Torka av dig (om fötterna) på dörrmattan. Iagh torkade watnett aff och badh hustru Anna kläda på hono(m) kläde(n). Marci Und. 9 b (1579). Wi torke ännu swetten af osz efter den leken. Dalin Arg. 2: 93 (1734, 1754). När all råsten (på gevärslåset) blifwit afskurad, afsköljas alla delarne och torkas sedan wäl af. PH 3: 2155 (1744). De tårar kärlek gjutit / Skall stolthet torka af. Wennerberg 3: 4 (1883). Min sängkamrat har jag friköpt, så att ingen skulle torka af händerna på henne. VLitt. 1: 524 (1903).
2) (†) till III: torka bort (se torka bort 3). Har insjöns bölja torkat af? Qvanten LyrDikt. 97 (1859). Linets qvalitet blir till följd .. (av torkan) ytterst dålig, enär det växte ojemnt och flerstädes torkade af vid roten. SD 1899, nr 406, s. 6. —
1) (numera föga br.) till I 1, 2: bringa (ngn l. ngt) att förtorka l. vissna l. torka ut; äv. bildl.; äv. (i sht förr) i pass. närmande sig dep. När solen gick vpp, förbrände thet (dvs. säden), och effter thet hadhe inga röter torkadhes thet bort. Mat. 13: 6 (NT 1526). Edert samwet lärer en gång vpwakna och göra Eder ett så stort hierteqwal, så att I skole tårckas bort. Fernander Theatr. 164 (1695). Wijndrufworna torckades bort, förr än de kunde mognas. Ehrenadler Tel. 728 (1723). Särskildt ansågs aspbark och aspmjöl som ett ypperligt medel att ’torka bort’ ”vattnet” eller ”vattensjukan”, hvaraf hästarna ej sällan hemsöktes. Modin GTåsjö 192 (1916).
2) till I 3, 5: avlägsna (vätska l. smuts o. d.); särsk. med avs. på tår(ar). Torka bort fläcken. Thins ögons tårar och ÿnckelig gråt, / will iagh aff strÿcka och törcka bort. Visb. 1: 242 (c. 1640). Tag hit några blad och torka bort blodet på stöfveln. Wetterbergh Penning. 230 (1847).
3) till III 1 (o. 2): bli torr, avdunsta; förtorka, vissna; äv. oeg. l. bildl., särsk. om person l. sinne o. d. Sådden torkade bort. Aken Reseap. 231 (1746; om koppor). Wetterbergh SamhKärna 2: 199 (1857; om mat). (Korpen) flög fram och åter, till dess vattnet hade torkat bort ifrån jorden. 1Mos. 8: 7 (öv. 1893). Frigörelsen för sinnen, som torkat bort i förståndsmässighet. Schück o. Warburg 2LittH 2: 36 (1912). De torka bort i landsorten, de kanske är förgrämda, ensamma, romantiska. Ahlgren Veckopr. 91 (1940). —
1) (†) till I 1, 2: bringa (ngn l. ngt) att torka; äv. i pass. närmande sig dep. Man (skall) hängia .. (läkemedlet) för Hästen uthi Häcken, och här uthaf låta slekia, så tårcker det Hästens Lungor och Lefwer ihop igen. Rålamb 13: 158 (1690). När fostret är födt torckas nafwel-ådern tilhopa, och är då allenast at anse som ett band. Rosenstein Comp. 326 (1738).
2) till III 1 (o. 2): minska i omfång gm att torka l. vara utan vätska; äv. bildl. At träd torkar ihop och ger ut sig på bredden eller tjockleken. Hülphers Mus. 304 (1773). (Hunden) flåsande i sporrstrek jagar, / Se’n hon fått svälta fjorton dagar, / Och torka hop till ben och skinn. Stenhammar 134 (1795). Svalgets slemhinna hade torkat ihop, och det var omöjligt att svälja. Hedin GmAs. 1: 503 (1898). Den ståtliga biskopslönen .. torkade ihop för hans inre syn. Högberg Utböl. 1: 129 (1912). —
1) till I 1: bringa (ngt) att torka l. torka ihop; förr särsk. i pass. närmande sig dep. Slå en Orm til dödz, sätt honom i een ny Kruka medh nytt Wax vppå Elden, koka honom til thesz han torkas in. Hildebrand MagNat. 78 (1650). särsk. (†) bildl.: fördraga (se fördraga, v.2 4 b) l. tåla (ngt); jfr torka i sig, torka på sig. Thet (skar) honom hemligen i hiertat, dogh torkade han thet in thet bäste han kunde. Schroderus JMCr. 437 (1620). Torka in ovett. Dalin (1854).
2) till III 1: gm torkning absorberas, torka ihop (o. minska i vikt); äv.: torka o. därvid fastna l. tränga in i ngt. Grötresterna hade torkat in och tallriken blev inte ren. Hudkrämen torkade in snabbt. (På G. I:s tid räknade man) 23 skålpund .. (på en besman) emedan Victualie waror efter kort tid skulle torka in 3 skålpund. SvMerc. 3: 1371 (1758). Rödglödga jernet och far hastigt öfver detsamma med en stor målarborste doppad i linolja; upprepa detta så snart oljan torkat in på det heta jernet. Oxenstierna Vanderdecken 58 (1865). Det är .. tydligt, att virke som upplägges i enkla varv och på underlag, så att största möjliga del av sidoytan blir fri, skall torka in. SvSkog. 840 (1928). särsk. bildl.: bli till intet, gå om intet. Envallsson Procent. 8 (1786). Hvad duellen angår, så torkar den förmodligen in. Lindegren 2: 182 (1806). Återigen torkade alltså ett allmänt väntat s k östtoppmöte in. DN(A) 19 ⁄ 4 1964, s. 12. —
TORKA I SIG10 4 0. (numera föga br.) särsk. bildl., till I 3: tåla (ngt); stå ut med (ngt); jfr torka in 1 slutet, torka på sig. Alla delade tydligen Brunneri öppet uttalade tanke, att det var svårt att ”torka i sig dylika förvitelser”. Annerstedt UUH II. 1: 157 (cit. fr. 1675). Scheven var till ytterlighet godtrogen och kunde torka i sig denna lögn. Schück o. Warburg 3LittH 6: 362 (1930). —
TORKA NER l. NED. (†) till III: förtorka l. torka ut. Der som källan torkat ner / Speglas ingen himmel mer. Sätherberg Blom. 1: 9 (1841). Å gräsvallar med sandig jordmån har klöfvern helt hastigt torkat ned. SD 1896, nr 273, s. 8. jfr nedtorka. —
TORKA PÅ SIG10 4 0. (numera föga br.) särsk. bildl., till I 3: tåla (ngt); stå ut med (ngt); jfr torka in 1 slutet, torka i sig. Mycket mera i samma väg fick jag torka på mig. Ullman FlickÄra 62 (1909). Då han sen kom och började bli oförskämd mot mig, så måste jag väl svara? Jag behöver väl inte torka på mig vad som helst? Hedberg Rabies 100 (1946). —
TORKA TILL. (†) till I 4: slå till (ngn l. ngt). Swedberg Ordab. (1725). Torkar till näsan, att hon skall flyga i wäggen. NVedboDomb. Vårt. 1757, § 42. —
1) till I 1, 2: få (ngn l. ngt) att torka; förr särsk. dels med avs. på matvara, dels till I 2, i fråga om att få ngn att torka invärtes; äv. (förr) i pass. närmande sig dep.; äv. bildl. Hwad hon ej brukar til sitt hushåld (av frukt), thet försäljer hon, eller ock torckar hon thet vp. Broocman Hush. 1: 45 (1736). Fåren få om hösten, då de först sättas in, torr halm, hvilket torkar up dem invärtes. Kalm VgBah. 103 (1746). Lät tåre-strömmar flyta; / Tils hjärtat tårkas upp. Bergeström IndBref 213 (1770). All dagg, som faller, torkas opp, / men ständigt har du tårar. Levertin II. 2: 79 (1898). En frisk kuling hade torkat upp en del av smältvattnet. Jersild BabH 290 (1978).
2) till I 3, 5: avlägsna (vätska l. smuts o. d.) gm torkning med trasa o. d.; äv. abs., särsk. i uttr. torka upp efter sig, göra (torrt o.) rent efter sig. Måste jag alltid torka upp efter er? Sahlstedt (1773). (Glaset) ramlade omkull, och barmästaren fick brått att torka upp dess innehåll med en servett. Dardel Konf. 44 (1924). Mest användes hon .. till att skura, tömma, hålla fram, bada, bädda, torka upp och alla liknande slags arbeten. Trotzig Sjukd. 224 (1972).
3) till III 1: bli torr (igen); särsk. opers., i fråga om markyta o. d. efter nederbörd. Trädesgiärdet, som gemeneligen för torckar op än korn eller wåhrlandet. AllmogHemsl. 106 (1741). Väl kunde en regnskur inom kort förvandla sandöknen till ett träsk, men det torkade snart upp. Solnedg. 4: 30 (1914). —
1) till I 3, 5: göra (ngt) torrt o. rent. Han torkade ur stekpannan. Knorring Skizz. II. 2: 62 (1845; med avs. på ögon). Jag torkade ur alla skåp, putsade fönster, tvättade mattor och skrubbade alla hörn. Expressen 19 ⁄ 12 2002, s. 24.
2) till III 1: bli torr, torka ut. HbTrädg. 1: 71 (1872; om jord). SvSkog. 836 (1928; om virke). De lekplatser fisken normalt använder är också torrlagda och de rika bottnarna torkar ur. GbgP 19 ⁄ 5 1993, s. 28. —
1) till I 1, 2: få innesluten vätska att avdunsta från (ngn l. ngt); särsk. till I 2 i fråga om invärtes uttorkning; förr äv. i pass. närmande sig dep.; äv. med saksubj.; äv. bildl. Hwad som vpwärma kan tin feuchte Kropp och kall, / Och torcka phlegma vth, thet tu vthwälja skal. Palmchron SundhSp. 401 (1642). Sommaren torkar Watnet vut. Arvidi 160 (1651). Alla Brunnar, Bäckiar och små Åar torckas aldeles uth. Rudbeck D. Ä. Atl. 3: 557 (1698). De ömsesidiga försäkringarna hade torkat ut hela vårt samtalsämne, våra kunskaper i franskan och vår strupe. Ahrenberg Stud. 82 (1878). När vattnet drar sig tillbaka, torkar man ut markerna, bygger nya vallar och bryter ny bygd. FinT 1955, s. 9.
2) till III: bli torr l. invärtes uttorkad. Loefling Resa 34 (1752). EconA 1808, jan. s. 65 (om hö). Jag visste att hon var tvungen att äta och dricka. Gjorde hon inte det torkade hon ut. Rådström Mån. 220 (1989).
Ssgr (i allm. till I 1, III 1): A: TORK-ANLÄGGNING~020. (i sht i fackspr.) jfr anläggning III 1 a α o. -hus o. torknings-anläggning. GHT 21 ⁄ 10 1897, s. 1. —
(I 1) -ANORDNING~020. anordning för torkning av ngt. Arenander Lin. 28 (1910). Torkanordningar för handdukar, skodon, borstar. Key Hemv. 118 (1939). —
(I 1) -APPARAT. (i sht i fackspr.) jfr apparat 3 a o. torknings-apparat. Berzelius ÅrsbVetA 1839, s. 277. —
-BASTU, förr äv. -BADSTUGA. (tork- 1895 osv. torke- 1633–1683) (förr) jfr badstuga 4 o. -hus, -kölna o. pörte 3. Fatab. 1918, s. 60 (1633). 1/8 mantal .. bebyggdt med manbyggnad .. smedja, torkbastu, sommarladugård, sjöbod. PT 1910, nr 292 B, s. 1. —
-BOD. (numera bl. tillf.) bod (se bod, sbst.1 2) för torkning. Schulthess (1885). Torpet .. är bebyggdt med stuga af trä .. tvättstuga, torkbod, vedbod .. och svinhus. PT 1910, nr 5 B, s. 1. —
-BORD. (i fackspr.) bord för torkning. Efter verkställd sköljning, upplägges salpetern på torkborden att lufttorka. Fries Krutl. 9 (1869). Torkbord för matriser. GrafUppslB (1951). —
-BOTTEN. (numera mindre br.) torklave. Dalin (1854). En låg byggnad, bestående av tre längor, hvilka innesluta liksom en borggård, på denna ligga torkbottnar, där kaffet utbredes till torkning. Verd. 1888, s. 247. Fatab. 1941, s. 152. —
(I 1) -BRINNA. (numera föga br.) om roste (se roste, sbst.2 1): brinna långsamt varvid svavel bortgår. Ekman RelSmältewStKåpparbg 27 (1704). Företedde all blötmalm denna angenäma syn (dvs. att vara blåbränd), sade man att rosten torkbrunnit, varmed menades, att blötmalmen ”uttorkats” från svavel. Lindroth Gruvbrytn. 2: 22 (1955). —
-BRÄDE. (tork- 1736 osv. torke- 1755) (numera mindre br.) torklave; jfr bräde 2. Plommon kan man .. insättia på torck-bräden i en bak-vgn, sedan brödet är vttagit. Broocman Hush. 4: 63 (1736). Vid Svenska Krutbruken är torkstugan .. et stort rum, som .. är försedt med ställningar eller lafvar, på hvilka torkbräden i flera våningar .. upsättas. KrigVAH 1824, s. 197. Cannelin (1939). —
(I 1) -CENTRIFUG. (förr) centrifug för torkning av tvätt l. ull o. d. TT 1897, M. s. 75. För armén anordnades rörliga tvättinrättningar .. (bestående av tågvagnar) med eldrivna och ångvärmda tvättmaskiner, torkcentrifuger och varmmanglar. SvDÅb. 18: 158 (1941). 2SvUppslB 5: 1129 (1947; i fråga om ull). —
(I 1) -CYLINDER. (i fackspr.) cylinder (se d. o. 3) för torkning (medelst ånga o. d.); jfr -centrifug, -trumma, -tumlare. (Papperet) passerar .. kring stora, med ånga uppvärmda torkcylindrar, hvaraf en maskin kan innehålla ända till 12 stycken. UB 1: 467 (1873). Vägmaskinl. 306 (1942; i fråga om asfaltverk). —
(I 1) -DAG. (tork- 1915 osv. torke- 1717) (numera bl. tillf.) dag med bra torkväder. VDAkt. 1717, nr 145. Det hade varit en riktigt god torkdag .. Mitt byk, som jag hängt upp på morgonen, var för länge sedan torrt. Nylander Sjöfolk 1: 87 (1915). —
(I 3, 5) -DUK. (tork- 1676 osv. torke- 1620–1782) duk (se d. o. 2) att torka l. rengöra med. Olwf selfwerknecht hafwer vtagedt till Torckedwker .. Lerefft. KlädkamRSthm 1620 A, s. 42 a. Materialen i torkdukarna är i de flesta fall polyester och polyamid (= nylon). ICAKurir. 1996, nr 14, s. 22. —
(I 1) -ELDA, -ning. (i ä. fackspr.) elda (se d. o. 6) i avsikt att torka (ngt); särsk. med avs. på nybyggd masugn. JernkA 1828, 2: 134. En nymurad masugn torkeldas först under omkring en månads tid. JernkA 1894, s. 266. Vill man förekomma .. (fukt i trossbotten) böra torkeldning och putsning af taken föregå inläggningen af trossbottenfyllningen. TT 1895, Byggn. s. 33. —
(I 3) -FILT. (i ä. fackspr.) jfr filt, sbst.1 2 slutet. TT 1878, s. 242. Som maskinfilt tulltaxeras även för pappersmaskiner avsedda torkfiltar. VaruhbTulltaxa 1: 306 (1931). —
(I 1) -FLÄKT. fläkt (se fläkt, sbst.1 III 2) avsedd för l. använd vid torkning. SvD(A) 4 ⁄ 4 1928, s. 10. Torkfläktarna av bordsmodell försedda med huva kostar ungefär lika mycket (som torkhuvarna). SvD(A) 26 ⁄ 11 1965, s. 22. —
(I 1) -FRUKT. (numera föga br.) frukt avsedd l. lämplig att torkas. (Såsom) mellersta Sverges yppersta ”torkfrukt” .. förtjenar .. (Fulleröpäronet) plats i hvarje trädgård. Eneroth Pom. 2: 192 (1866). Då samlades familjens kvinnliga medlemmar iförda långa vita förkläden och skalade torkfrukt. Heidenstam Kastanj. 33 (c. 1930). —
(I 1) -FÄLT. (i ä. fackspr.) särsk. om fält (se d. o. 1 d) använt för torkning av torv. De å torkfälten bredvid hvarandra tätt utlagda torfstyckena vändas efter 3 till 6 dagar och staplas sedermera efter ytterligare 3–6 dygn. JernkA 1878, s. 17. —
(III 1) -FÖRMÅGA. torkningsförmåga. TT 1876, s. 19. Linolja är den förnämsta av våra torkande oljor, ingen annan kan tillnärmelsevis uppvisa en motsvarande torkförmåga. Bolin OrgKem. 136 (1925). Sonesson BöndB 495 (1955). —
-GALGE. (numera föga br.) anordning för torkning av tvätt l. hö l. fisknät o. d. På ängarna och vid husen (i Hälsingl.) har man uppställt hässjor och torkgalgar för hö, ärter och säd. Stiernstolpe Arndt 3: 24 (1808). En både prydlig och mycket praktisk torkgalge för tvättade handskar, strumpor, näsdukar m. m. Key Hemv. 93 (1939). —
-GALLER. inrättning för torkning i form av galler (se galler, sbst.2 2). TT 1871, s. 334. Så funnos .. på varje värkstad över fyren torkgaller, där de tillskurna trästyckena .. torkades av den varma luften. Landsm. XVIII. 1: 27 (1912). —
(I 1) -GALT. (förr) jfr galt, sbst.3 2, o. -gryta. SD 1899, nr 36, s. 4. Det (brann) friskt i trävirket .. i ett rum, där en s. k. torkgalt placerats, en med koks fylld gryta, som eldas för att torka väggarna. SvD(A) 1931, nr 76, s. 24. —
(I 1) -GODS. (i ä. fackspr.) gods (se d. o. 3) avsett att torkas. (I cylindern) transporteras torkgodset vid långsam rotation af trumman oafbrutet framåt och torkas härvid med en genom fyren .. alstrad varmluftström. TT 1901, K. s. 36. —
(I 1) -GRYTA. (förr) jfr -galt. Elden hade uppstått därigenom, att vid torkning af en i betong gjuten trappa .. användas två torkgrytor, som eldas med koks. SvD(A) 5 ⁄ 2 1917, s. 5. —
(I 3) -HANDDUK~02 l. ~20. handduk för torkning av i sht disk. SvTyHlex. (1851). När vi inte plockat in disken på två dagar får vi en nymanglad torkhandduk prydligt framlagd på diskstället. Expressen 18 ⁄ 8 1990, s. 26. —
-HISS. anordning för torkning av tvätt som kan hissas upp i taket. Form 1945, s. 206. Torkhissen var fylld av strumpor, nylonskjortor och en rik sortering mera onämnbara plagg. DN(B) 1962, nr 43, s. 14. —
-HJÄLLE. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) torklave; jfr hjälle 1. Der man har täckta hässje-ställningar eller ”torkgällor” .. underlättas derigenom skörden af ärter och bönor m. fl. växter högst betydligt. Arrhenius Jordbr. 2: 143 (1860). —
-HUS. (tork- 1672 osv. torke- 1659–1749) (i fackspr.) om (del av) byggnad l. inrättning där ngt torkas l. torkar; jfr -anläggning, -bastu, -bod, -kölna, -lada, -ria, -stuga. BoupptSthm 14 ⁄ 5 1659. (I) torkhus, kölnor, mälterier o. s. v. måste .. ständig tillsyn öfvas, så att ej .. antändning uppstår. Ahlström Eldsl. 90 (1879). Ofta användes vindarna till flera byggnader, även arbetarbostäder till torkhus och voro de då särskilt inredda härför. Ambrosiani DokumPprsbr. 384 (1923). jfr rök-, sädes-torkhus.
-skötare. YrkesförtArbFörmedl. 57 (1952). Torkhusskötare övervakar torkningen av virkespaketen i torkhusanläggningar. SvYrkeslex. 2: 334 (1973). —
(I 1) -HUV. hårtork i form av en huv. Damfrisörer! Permanentapparater, Torkhuvar, Frisörstol och Manicurbord. DN(A) 4 ⁄ 10 1933, s. 22. —
-HÄSSJA. (i sht förr) jfr hässja, sbst.1 1 (slutet). VetAH 1769, s. 229. För att göra sin sticktorftillverkning mera oberoende af väderleken kan man .. begagna sig af enkla torkhässjor, men om dessa skola göra fullgod tjenst, böra de förses med tak och blifva då ganska dyra. LfF 1910, s. 217. —
-HÄST. (förr) jfr häst 3 b. TLev. 1913, nr 15, s. 2. Det gamla systemet (inom tvättindustrin) med tvätten upphängd å utdragbara ställningar, s. k. torkhästar .. har tydligen övergivits. TT 1927, Allm. s. 60. —
-INRÄTTNING~020. (i fackspr.) inrättning (se inrättning, sbst.2 2 b) för torkning. Torkinrättningar med warm luft i fabriker och werkstäder. SFS 1870, nr 49, s. 14. Stora, mekaniska torkinrättningar komma även till användning, i vilka faneren torkas genom att passera en serie uppvärmda valsar. HantvB I. 2: 46 (1934). —
-KAMMARE. (förr) jfr kammare, sbst.2 2 c. Godset upptages .. utbredes väl i luften att torka och hänges öfver natten i en torkkammare, som man småningom upphettar till ungefär +70°. Åkerman KemTechn. 2: 297 (1832). —
-KANAL. (förr) jfr kanal 1. (Skulle) den tanken praktiskt förverkligas, att utföra maskinpapperets torkning, icke med upphettade valsar, utan medelst långa torkkanaler och helt enkelt luftrörelse .. då skulle nog (osv.). TT 1882, s. 95. SvSkog. 1107 (1928). —
(I 5) -KLÄDE. (tork- 1790 osv. torke- 1675–c. 1755) (numera bl. i skildring av ä. förh.) näsduk o. d.; jfr kläde II 1. Omsider begÿnte han spotta på Magnum .. så slemtt att Magnus motte taga torke klädett och strÿka aff sigh spotten. VDAkt. 1675, nr 112. Ett kläde, som vi kan kalla näsduk eller torkkläde, användes av förnäma personer i Främre Orienten långt före vår tideräkning. Kulturen 1959, s. 171. —
-KÖLNA. (förr) jfr kölna, sbst. 1, o. -bastu, -hus. Gadd Landtsk. 3: 526 (1777). Torkkölnan för malt i typisk västsvensk utformning från Korteruds by i Köla socken, uppförd på Skansen 1923. Fatab. 1954, s. 7. —
-LADA. (i sht i fackspr.) jfr lada, sbst.1 c, o. -hus. VetAH 1741, s. 17. Torkningen sker vanligen i torklador, enkla övertäckta skjul, där råteglet skyddas mot sol och regn men luften får fritt blåsa igenom. HantvB I. 4: 9 (1936). —
-LAVE, förr äv. -LAGE. (tork- 1547 osv. torke- 1547–1792) (i sht förr) träställning l. hylla för torkning; jfr lave 9 o. -botten, -bräde, -hjälle, -hylla. G1R 18: 575 (1547). Tårklafven, består allenast af horizontelt liggande bräder, tätt genombårade med nafvarhål om en tumms diameter. Barchæus LandthHall. 63 (1773). I de nordligare landskapen .. torkar .. (man) köttet på enkom för detta ändamål uppförda torklavar ovanpå husen. SvKulturb. 11–12: 134 (1932). —
-LINA. lina att hänga tvätt o. d. till tork på; jfr -streck. Serenius (1741). Ett par gamla handdukar på en torklina etc. avskräcker många tjuvar. GT 26 ⁄ 6 1999, s. 15. —
(I 1) -LUFT. (i sht i fackspr.) jfr luft, sbst.2 1 e. JernkA 1879, s. 684. Man har gjort den erfarenheten, att en högre temperatur hos torkluften än 50° C. ej får användas för utsäde. LAHT 1931, s. 517. —
-LÅDA. (i ä. fackspr.) låda vari ngt torkas l. torkar. JernkA 1853, s. 215 (i fråga om torv). En cirka 10 mm. tjock glasplåt .. torkas med artificiel värme i en särskildt konstruerad torklåda. TT 1899, K. s. 52. —
(I 1) -MASKIN. (i sht i fackspr.) maskinell torkanordning inom textil- l. pappersindustri o. d.; äv. om maskin (i hushåll) för torkning av tvätt; jfr torknings-maskin. Holmberg 1: 799 (1795). Torkmaskin för appreterade väfnader. 2UB 8: 536 (1900). Varje år förbrukar landets 30 000 tvättstugor och hushållens alla tvätt- och torkmaskiner hela två miljarder kilowattimmar. DN 4 ⁄ 5 1994, s. A4. jfr centrifugal-torkmaskin.
(I 5) -MATTA. matta att torka av skor på. Fotskrapor och grofva torkmattor. Ödman VårD 2: 147 (1888). Tylömattan är en vändbar torkmatta av gummi och stål. SvByggkatal. 1955, s. 923. —
(I 1) -MEDEL. (i fackspr.) ämne som åstadkommer l. påskyndar torkning, sickativ; jfr -preparat, -saker, -ämne. HjelpMåln. 14 (1857). Siccativ, torkmedel, bestå företrädesvis av mangan- eller blyföreningar, hartser och eteriska oljor. Kallstenius HbOljem. 50 (1915). —
(I 1) -METOD. metod att torka ngt; jfr torknings-metod. Bolin VFöda 231 (1933). Torkmetoden innebär dock att köttet aldrig värms upp till de 70 grader som krävs för att bland annat EHEC-bakterierna ska försvinna. KvällsP 12 ⁄ 1 2000, s. 12. —
(III 1) -MÅN. jfr mån, sbst.1 11. Grafström Kond. 50 (1892). Smalare bräder på 4 tum blev med tiden mer efterfrågade eftersom de gav mindre torkmån och det därigenom blev färre springor mellan golvbräderna. TurÅ 1987, s. 15. —
-OLLA. jfr olla, sbst.2 3. At torcka Päron och Äplen. Förwäll dem, och när de äro swala, skahla och torcka dem vti vgnen på en torckålla. Egerin Kokb. 308 (1733). Intressant nyhet på hushållssidan var en elektrisk torkolla från Finland. SvD 18 ⁄ 11 1983, Weekend s. 11. —
(I 1) -PARTI. (i fackspr.) särsk. om del av pappersmaskin. TT 1895, K. s. 24. Torkparti .. (dvs.) del av massatorkmaskin eller pappersmaskin där efter våtpressning kvarvarande vatten i banan avdunstas i värme. TNCPubl. 74: 267 (1980). —
-PLAN. (numera föga br.) iordningställd plats för torkning; jfr plan, sbst.1 I 1. Det torkade teglet (slogs) antingen på ett bräde, på en brädlapp eller på å marken beredde torkplaner. Gundberg Tegel 10 (1860). Auerbach (1915). —
-PLATS. plats för torkning. ÖoL (1852). (Barken) var lastad med salt fisk som skulle föras till torkplatser på Helgeland. Lindström JTengbÖ 98 (1923). —
-PLÅT. plåt varpå ngt torkas l. torkar. Kiellberg KonstnHandtv. Brygg. 4 (1753). När klassen parkerat sina lerskulpturer på en torkplåt .. sammanfattar .. (hon) det konstpedagogiska arbetet. DN 20 ⁄ 10 2003, s. B6. —
(I 1) -PREPARAT. (i sht i fackspr.) jfr preparat 2 o. -medel. Siccolor .. Nytt konc. torkpreparat för grafiska färger. NordBoktrK 1911, nr 2, Omsl. s. 2. GrafUppslB (1951). —
(I 1) -PRESS. (i sht i fackspr.) anordning l. maskin l. apparat för torkning av ngt under press. 2UB 10: 231 (1907). Torkpressen består i huvudsak av två plana järnskivor vända mot varandra, av vilka den övre skivan med en skruvinrättning kan pressas mot den undre. Elge BoktrK 73 (1915). Maskiner och apparater för tvättinrättningar .. Torkpressar. SvIndKal. 1945, TillverknReg. s. 153. —
-RAM. (i sht i fackspr.) ram avsedd för l. använd vid torkning; särsk. dels om sådan ram använd horisontalt o. försedd med nät för torkning av frukt o. d. (jfr -olla), dels om sådan ram använd (vertikalt) för uppspänning o. torkning av matris l. textil (jfr klädes-ram). Varandes här utom, egit färgerie, stamp, torckram och präss inrättade. VgFmT I. 6–7: 102 (1760). Farmarna (breder) ut sin frukt på torkramar. LAHT 1912, s. 255. Vid kall stereotypi aftages matrisen från formen i ännu fuktigt tillstånd, spännes in i en torkram och torkas i torkugn. 2NF 26: 1301 (1917). —
-RIA. (tork- 1736 osv. torke- 1798) (förr) jfr ria, sbst.1, o. -hus. Broocman Hush. 2: 90 (1736). Jag ville se den i de finska ladorna vanliga torkrian .. murad i ladans ena ända, lik en stor ugn. LfF 1903, s. 97. —
-RUM. (tork- 1749 osv. torke- c. 1750–1754) rum (se rum, sbst.3 9) utrustat med fläkt l. värmeaggregat o. d. för torkning av tvätt l. kläder; äv. (i fackspr.) om (större) anläggning o. d. för torkning av virke l. tobak l. malt o. d. (jfr -stuga). Lind 1: 251 (1749). Man låter stundom den heta och torra luften inströmma i torkrummet vid golfvet och åter utgå, sedan den strukit öfver de ämnen, som skola torka, i andra ändan af rummet upp under taket. Åkerman KemTechn. 1: 87 (1832). All skördad tobak skall förvaras i de anmälda torkrummen. SFS 1914, s. 1357. Till bostadslägenhet bör .. höra eget avträde, och bör sådan lägenhet .. äga tillgång till tvättstuga och torkrum. SFS 1936, s. 563. —
-RÄNNA. (†) om kärl o. d. vari ngt förvaras medan det torkar l. pressas ur (o. vari urpressade rester stannar kvar); jfr ränna, sbst.1 2 f. Thet liufligha Wijnbärsafftet warder aff then bärotta i torckrännan (ballian) pressade Drwfwan .. medh Wijnpressen vhrkryst. Schroderus Comenius 440 (1639). Skårpor .. klyfwas och torkas i ugnen uppå torckrännor. Warg 685 (1755). —
-SILO. MeddJordbrTeknF 31: 60 (1932). Logen .. har redan på ett femtiotal svenska gårdar ersatts med torksilon eller eltorken, som den också kallas. SvD(A) 31 ⁄ 8 1938, s. 3. —
-SKJUL. (numera bl. tillf.) jfr skjul 3. JernkA 1851, s. 140. Torvmossar med rader av torkskjul. TurÅ 1952, s. 81. Östergren (1958). —
-SKÅP. skåp med uppvärmnings- l. ventilationsanordning för torkning; särsk. dels i laboratorium o. d., dels (i hushåll) för torkning av tvätt. Berzelius ÅrsbVetA 1833, s. 262. (För platinatryck) erfordras ett torkskåp med 56° C. värme, så att det inhängda papperet är alldeles torrt på högst 2 minuter. FotogrT 1891, s. 151. Torkskåp förbrukar mer energi än torktumlare. RådRön 1998, nr 10, Bil. s. 11. —
(III 1) -SPRICKA. spricka i yta hos virke l. mark o. d. uppkommen under torkning. Torksprickor, som gå längs fibrerna och ofta intränga ända till midten af kärnan. Rothstein Byggn. 30 (1856). Torksprickor .. uppstår i leriga eller gyttjiga sediment som exponerats för sol och börjat torka. Loberg Geol. 208 (1987). —
-STEGE. (förr) torkanordning i form av stege (se d. o. 2). SvTyHlex. (1851). Bladen lägger man på torkstegar, som äro öfverspunna med ett trådnät. UB 5: 455 (1874). —
-STRECK. jfr -lina. ÖoL (1852). Vår och sommar .. utspändes de oändligt långa torkstrecken från vägg till vägg. Nyblom Minn. 1: 46 (1904). —
-STUGA. (tork- 1805 osv. torke- 1624) (förr) torkhus l. torkrum. TurÅ 1918, s. 56 (1624). Det trängre grannlaget, dock vanligen icke mer än två till fyra gårdar, (hade) en torkstuga gemensamt. Gruddbo 92 (1938). —
-STÅNG. (tork- 1851 osv. torke- 1749) jfr stång 1 f. Lind 1: 1561 (1749). Det (var) förbudet för fiskarne att på stranden uppsätta sina torkstänger, på hvilka garnen vid torkningen upphängas. AntT XI. 2: 52 (1891). Varmrian är en ovanligt hög byggnad, som är försedd med tre uppsättningar av torkstänger på tre olika nivåer. Rig 1960, s. 78. —
-STÄLL. torkanordning för uppställning av våta föremål, numera i sht diskat porslin o. d. Roosval Schmidt 327 (1896; för glasnegativ). Det fanns inget smutsigt porslin i diskhon, men på torkstället stod två glas och en mugg. Sjöwall o. Wahlöö MannRök 30 (1966). —
-STÄLLNING. jfr ställning III 1. KrigVAH 1824, s. 138. TT 1871, s. 195 (i fråga om tegel). Torkställning som passar de flesta värmeelement och även balkongräcket. KatalJosefsson 1989, Höst. s. 300. —
(I 1, III 1) -TID, sbst.2 (sbst.1, se torka, sbst. ssgr). tid som behövs l. åtgår för torkning; äv.: tid då ngt torkar; jfr torknings-tid. Ju kortare tid virket legat sjunket, dess kortare torktid behöfver det. SkogsvT 1912, s. 141. (Efter första påstrykningen) återigen lösn. 1 och så åter lösn. 2 med torktid emellan. Key Hemv. 126 (1939). Vid övermålning med Snickerifinish eller Snickerilack skall torktiden vara ca 16 timmar. BeckerFärgfakta 1991, s. 2: 12. —
-TORN. (i fackspr.) tornliknande torkanläggning. Sädestorn eller torktorn. LAHT 1892, s. 186. Mjölkpulver får man genom .. att spruta mjölken i fina droppar i ett torktorn med varm luft. ModStKokb. 129 (1983). —
(I 3, 5) -TRASA. (tork- 1738 osv. torke- 1750) Lind (1738). Ett proffs torkar aldrig av sina (boule)klot med en stor handduk. En liten torktrasa får det på sin estetiska höjd vara. DN 17 ⁄ 6 2002, s. 8. —
(I 1) -TRUMMA. torkcylinder. Torktrummor för torf och pinnar. JernkA 1892, s. 380. En stor torktrumma, som kan rymma tvåtusen fot film på en gång. Fägersten Johnson Congorilla 172 (1932). —
(I 1) -TUMLA, -ing. [jfr -tumlare] torka (ngt) i torktumlare; äv. abs. Man får låta .. (den kombinerade tvättmaskinen o. torktumlaren) stanna efter tvätten, ta ut en del av tvättgodset och sedan torktumla i flera omgångar. ÖgCorr. 3 ⁄ 1 1967, s. 9. Vi torktumlade jackan och den fick exakt samma utseende som före tvätt! ICAKurir. 1991, nr 4, s. 7. —
(I 1) -TUMLARE. [efter eng. tumble drier] apparat för torkning av tvätt l. våta kläder o. d.; jfr -cylinder. Tag bort luddet i torktumlaren! Branden började i en torktumlare. Torktumlaren består av en roterande trumma genom vilken varmluft blåses. Luften kan värmas elektriskt. IngHb. 3: 856 (1949). Frotté mår bäst av att inte varmmanglas. I torktumlare blir den mjuk och porös, precis som den skall vara. SvD(A) 3 ⁄ 8 1968, s. 10. —
(I 1) -UGN. (i sht i fackspr.) ugn för torkning; jfr darra, sbst. Rosenhane Oec. 82 (1662). En torkugn, eldad med kol och avsedd att torka våtbärgad säd. Rosman BjärkSäb. 3: 183 (1927). Torkugn .. (dvs.) Särskild ugn för utdrivning av vatten och andra flyktiga vätskor ur gods, t. ex. trä, fuktiga massor för framställning av keramiskt gods, kärnor och formar i gjuterier och lackerade varor. SvIndLex. 1: 157 (1948). jfr sand-torkugn. —
(I 1) -VALS. (i fackspr.) roterande vals i torkmaskin. För att ej pressa fuktigheten genom (tork)filtarne och ej göra deras beröringsyta med papperet hård, ligga de an med baksidan mot sina torkvalsar. TT 1878, s. 242. —
-VIND. vind avsedd för l. använd till torkning av i sht tvätt. Et Stenhus på Södermalm .. med en tårck-Wind öfwer hela Huset. PT 1758, nr 5, s. 4. I stan betalar de rika mångmiljonbelopp för att få flytta in på torkvindarna. TurÅ 1990, s. 166. —
-VINDA. vinda varpå tvätt torkas. Torkvindan är elektrogalvaniserad, tillverkad av stålrör. Lätt hopfällbar. SvD(A) 12 ⁄ 6 1967, s. 23. —
(I 1) -VÄDER, sbst.2 (sbst.1, se torka, sbst. ssgr). för torkning lämpligt l. idealiskt väder. Om tecken är til säkert torkwäder. Retzius FlOec. 590 (1806). De höll på att bärga det sista höet, medan torkvädret varade. Moberg DinStund 175 (1963). —
-YTA. (numera mindre br.) yta varpå ngt torkas l. torkar; äv.: yta avsedd att torka(s). Vid kultorfsberedningsmetoden .. skulle, om torkningen skedde på mossen och kulorna utlades bredvid hvarandra, erfordras en torkyta af omkring 120 tunnland. TT 1873, s. 202. Grus- och asfaltpulvertorkare. Konstruktionen är synnerligen praktisk med jämn uppvärmning af torkytan och stor värmeutvecklingsförmåga med liten bränsleåtgång. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 137. 2NF 36: 1254 (1924). —
B (†): TORKE-BASTU, -BRÄDE, -DAG, -DUK, -HUS, -KLÄDE, -LAVE, se A. —
(I 3) -PAPPER. särsk.: läskpapper. VarRerV 42 b (1579). (Lat.) Charta bibula .. (sv.) Läskepaper, Torkepaper. Linc. N 1 b (1640). —
-RIA, -RUM, -STUGA, -STÅNG, -TRASA, se A.
C: TORKNINGS-ANLÄGGNING~020. (numera bl. tillf.) torkanläggning. LAHT 1911, s. 170. Sonesson BöndB 426 (1955). —
(I 1) -APPARAT. (numera bl. tillf.) torkapparat. Berzelius ÅrsbVetA 1834, s. 173. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 16. —
(III 1) -FÖRLOPP. (i fackspr.) jfr förlopp, sbst.2 2. De förhållanden, som påverka torkningsförloppet och de företeelser hos virket, som åtfölja denna. HbSkogstekn. 95 (1922). —
(III 1) -FÖRMÅGA. (i fackspr.) förmåga (se d. o. 3 a) att torka; jfr tork-förmåga. Af stor betydelse är lackernas torkningsförmåga. AHB 131: 31 (1887). —
(I 1) -FÖRSÖK. särsk.: försök (se försök 1 b) med torkning av i sht frön l. bär o. d. De bästa mest upplysande torkningsförsöken i värme äro anställda af Stockholms läns frökontrollanstalt. LAHT 1899, s. 232. LAHT 1916, s. 269 (i fråga om lingon). —
(I 1) -KOSTNAD. i sht lant. LAHT 1911, s. 472. Regnar det vid skörden stiger torkningskostnaderna ofantligt. DN 28 ⁄ 7 2001, s. A6. —
(I 1) -METOD. jfr tork-metod. Bremer Nina 331 (1835). Olika torkningsmethoder. Vid de utländska krutbruken företages vanligen krutets egentliga torkning efter poleringen. Fries Krutl. 41 (1869). ModStKokb. 545 (1983). —
(III 1) -PERIOD. (i sht i fackspr.) period under vilken ngt torkar. Under årets första kvartal torkar vinterhugget virke vanligen alls icke; under 2:dra kvartalet inträffar vanligen torkningsperioden. SkogsvT 1907, Fackupps. s. 137. —
(I 1) -PROCEDUR. Torkningsproceduren är enklare (för päron än äpplen), emedan kärnhusen ej behöfva eller böra uttagas. LAHT 1887, s. 297. SvVäxtförädl. 1: 604 (1951). —
-PROCESS. process (se process, sbst.1 5) då ngt torkas l. torkar. Medelst luckor framför luftens till- och aflopps-öppningar regleras .. torkningsprocessen. TT 1871, s. 133. När (den uppstoppade) fågeln är färdigmonterad men innan torkningsprocessen skall börja ser man över fjäderdräkten. DjurVärld 15: 190 (1961). —
-TID. torktid. Oldendorp 1: 173 (1786). Ett starkt regn under torkningstiden kan i grund förstöra (druvorna). Bremer GVerld. 5: 98 (1862). Man framställer färger med kort torkningstid och stor täckningsförmåga. Thurell VårdTrähus 162 (1975).
Avledn.: TORKARE, om person m. ⁄ ⁄ ig., om sak r. l. m.
1) (i sht i fackspr.) till I 1, om person som (yrkesmässigt) utför l. övervakar l. leder torkning (ingående ss. led i fabriksmässig förädling av råvara); äv. (ngn gg) till I 3, om person som torkar disk o. d. Björkman (1889). Öfriga för tobakens förarbetande anstälda arbetare .. såsom ”vickelpressare” .. ”tobaksvägare”, ”cigarräknare”, ”torkare” m. fl. ArbStat. A 2: 64 (1899). (Sanden) torkas .. vilket i mindre gjuterier tillgår så, att en torkare för hand breder ut sanden på plåtar, som han sätter in i en torkugn. SvYrkeslex. nr 120, s. 1 (1955). Torkare .. (dvs.) person som torkar (t. ex. disk). IllSvOrdb. (1955). Torkare .. (dvs.) arbetare som sköter kölnan och maltets torkning. TNCPubl. 47: 63 (1971).
2) (†) till III 2 a, med negativ bibet.: person som håller sig från dryckenskap. The som gerna wilia warna sigh för thenna odygden (dvs. att dricka o. svärma), måste bära förtretzlighe ord, Vslingar, armlingar, torckare, rädde om fyriken, och mera sådhant. Andreæ Upp. Qq 1 a (1621). Ähn skiälte Erich Suensson honom för en Tårkare. ÅngermDomb. 1641, fol. 167.
3) till I 1, 3: torkapparat l. anordning som torkar bort ngt l. som man torkar av ngt med; äv. ss. senare led i ssgr betecknande inrättning avsedd l. använd att hänga upp l. ställa ngt till tork på. Torkaren levereras komplett i driftfärdigt skick såväl stationär som transportabel. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 137. Hon stoppade pennan i torkaren, sköt arket åt sidan. Bergman LBrenn. 293 (1928). Kylsystemet i ett kompressordrivet kylskåp .. består (bl. a.) av .. en torkare .. och en behållare som kallas ackumulator. Sundblad o. Jacobsson Elkunsk. 74 (1969). jfr handduks-, hår-, im-, kläd-, penn-, potatis-, strump-, strålkastar-, sädes-, tallriks-, vindrute-torkare m. fl. särsk. med förbleknad agentiell innebörd, övergående i bet.: tork-; särsk. i ssgn torkar-blad.
Ssg (till torkare 3 slutet): torkar-blad. Vindrutetorkarna har förbättrats genom att torkarbladen breddats. Motorför. 1955, nr 9, s. 30. —
TORKERI, n. till I 1, särsk. konkret: större anläggning för torkning av livsmedel l. virke o. d. LoW (1911). Flera torkerier äfvensom andra konserveringsanstalter för trädgårdsalster och skogsbär ha .. uppstått i olika delar af landet. LAHT 1912, s. 294. Tillgången på fisk till torkning har .. blivit allt mindre, dessutom kan filé- och frysfabrikanterna i Norge betala mer för fisken än vad torkerierna kan. ST 23 ⁄ 11 1965, s. 15. jfr blåbärs-, bär-, kopra-, potatis-, snabb-, såg-, sågverks-torkeri. —
TORKERSKA, f. (†) till I 3, särsk.: kvinna som yrkesmässigt sysslar med torkning (av buteljer). (Ingen tabellkolumn anger kön) af det enkla skälet, att alla de i tabellen redovisade arbetarne äro af mankön, med undantag af dem, hvilka innefattas under sådana rubriker (ex. buteljplockerskor, torkerskor), som tydligen angifva kvinnokön. Key-Åberg GlasindSv. 46 (1899).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content