publicerad: 1991
STRUMPA strum3pa2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (HH 2: 35 (1553) osv.) ((†) -er, möjl. äv. att hänföra till sg. strump, G1R 8: 100 (1532), VDAkt. 1699, nr 290 (1698); -ar, sannol. ”uppsnyggning” av -er, OxBr. 11: 65 (1632); -ur Rääf Ydre 3: 151 (i handl. fr. 1598), VDAkt. 1682, nr 25); förr äv. STRUMP, sbst.2, r. l. m.; pl. -er? l. -ar? (se ovan).
Ordformer
(strompa 1581 (: Silckis Strompor, pl.)—1698. strump c. 1755—1828 (: Silkesstrump). strump- (-ph-, -pp-) i ssgr 1658 (: strumphossor, pl.) osv. strumpa 1553 (: strumpor, pl.) osv. stråmpa 1703—1739 (: skinstråmpa). — stromper (-mpp-), pl. 1532—1622 (: Stöflestromper). strumpar, pl. 1632. strumper (-mpp-), pl. 1553—1698. strömper, pl. 1564 (: kledeströmper)—1652 (: handströmper))
Etymologi
[fsv. strömper, pl.; jfr d. strømpe, ä. d. äv. strympe; av mlt. strump, m., benbeklädnad, strumpa (pl. strümpe), motsv. t. strumpf; etymologiskt identiskt med mlt. strump, t. strumpf, stycke av trädstam o. d. (se STRUMP, sbst.1), o. eg.: stumplik l. avkortad benbeklädnad (jfr bet.-växlingen ’stump': ’strumpa' hos (mh)t. stumpf (se STUMP, sbst.)); formen med -a är urspr. sekundär till pl. -er uppfattad ss. ”försvagningsform” av ett -or; pl. strömper (liksom d. strømper, ä. d. strymper) av mlt. strümpe, pl., medan pl. strumper (urspr.) har sitt -u- från sg. strump l. mlt. strump]
1) mer l. mindre åtsittande (stickad, i sht förr äv. av tyg l. skinn sydd) klädespersedel täckande hela l. nedre delen av benet o. foten (o. åtm. vid utevistelse buren inuti skodon); ss. buren av män urspr. om dylik klädespersedel, som tog vid där kortbyxa l. knäbyxa o. d. slutade; äv. om fotlös dylik klädespersedel, förr särsk.: strumpskaft l. strumpholk, motsatt: fotsocka l. strumpa (i ovan angiven bet.); ngn gg äv. om beklädnad av liknande beskaffenhet ss. ytterplagg (utanpå skodon); jfr DAMASK, HOSA, sbst., SOCKA, sbst.1 Strumpor uppmaskas. Strumporna korvar sig. Hon stoppar strumpor. Korta, långa, tjocka, tunna, broderade strumpor. Gå i bara strumporna. G1R 8: 100 (1532). Semesk ttyll strumper. KlädkamRSthm 1560 G, s. 9 a. Huad vijdare ehr med min person, så ehr det så, at jag för verk skull icke i 4 år hafuer hafft strumpebond på mig utan lösa strumpar syt ved böxserna, och sedan med nedervegna stöflar gå måste. OxBr. 11: 65 (1632). I sine skoor bruka .. (lapparna) inga strompor, uthan allenast höö. Landsm. XVII. 1: 63 (1671). 10. p(a)r tråd FohtZocker uthan strumpor. BoupptSthm 1673, s. 1394 b. Stoppade tjocka strumpor, lika stöflar, af mörkt sidentyg, de förnämares broderade med guld eller silfwer på kragarna. Osbeck Resa 169 (1751, 1757). Man (kan) påsätta hundens fot en dubbel strumpa .. Foten, med socka och allt, doppas sedan (osv.). Svederus Jagt 73 (1831). Canon .. Strumpa utan fot. Dalin FrSvLex. 1: 170 (1842). Moské .. på hvars fina och slipade marmorgolf vi ej blefvo insläppta, förr än ett slags strumpor dragits öfver våra stöflar. Lundgren MålAnt. 2: 13 (1872). (Sv.) strumpa utan fot: (fr.) chausson. Schulthess (1885). Man mins .. den hvita, stickade strumpan — våra mödrars stolthet. De väfda garn- och sidenstrumporna hafva funnit användning öfver allt. Idun 1888, Bih. s. 21. Rig 1939, s. 127. — jfr BAL-, BARN(A)-, BOMULLS-, CYKEL-, DAM-, FILT-, FINN-, FLICK-, FRUNTIMMERS-, GARN-, GOSS-, GUMMI-, HALV-, HARULLS-, HEL-, HERR-, KAMELHÅRS-, KANON-, KARL-, KASTOR-, KATTUNS-, KLÄDES-, KNÄ-, KORT-, KRAG-, KRAM-, KVINNO-, KVINNFOLKS-, LEN-, LIN-, LINNE-, LÅNG-, LÄDER-, LÄRFT(S)-, MANFOLKS-, MANS-, NYLON-, NÅL-, PAGE-, PONTIFIKAL-, PROMENAD-, PURPUR-, RAGG-, RATIN-, REDGARNS-, RES-, RID-, RULL-, SAJENS-, SAJETT-, SARS- l. SERGE-, SCHARLAKANS-, SIDEN-, SILKES-, SKID-, SKINN-, SKOTSK-, SKOTTE-, SLIT-, SNÖ-, SNÖR-, SOMMAR-, SPIRAL-, SPORT-, STICK-, STÖVEL-, TREKVARTS-, TRÅD-, ULL-, YLLE-STRUMPA m. fl. o. FRIS-, FRUNS-, RAGGER-STRUMPOR.
2) [oeg. l. utvidgad anv. av 1] (†) om strumpliknande armbeklädnad l. lös skjortärm; äv.: manschett (se d. o. 1); anträffat bl. ss. senare led i ssgrna ARM-STRUMPA (23 par Armstrumpor. KlädkamRSthm 1721, s. 61), HAND-STRUMPA (6 par kruset handströmper .. 8 kammerdugss kraffuer .. med hanndströmper til, som er slette. Geete Ordkl. 21 (i handl. fr. 1652)), ÄRM-STRUMPA.
3) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. — särsk.
a) om föremål l. växtdel l. del av djur påminnande om strumpa l. om strumpskaft.
α) bot. på svampfot: rester av ett yttre hölje, slida (se SLIDA, sbst.2 3 b α). Flugsvampen (har) nederst alltid .. rester av ett yttre hylle och (är) sålunda .. försedd med ”strumpa”. SvD(A) 4/9 1924, s. 12. Fotbasen är (hos flugsvampar) löklik med strumpa (slida). Cortin SvampHb. 9 (1937).
β) zool. om strumpliknande beklädnad på djurben, dels (o. numera i sht) om sådan beklädnad ner till tårna på fågelben, dels om utstående hår på ben på bi l. skalbagge (varpå pollen fastnar o. därigm transporteras); särsk. i ssgrna STRUMP-BI, -VRÅK, -ÖRN. Skalbagge .. som troget härmar ett .. bi, t. o. m. dess ”strumpor” (benens utstående hår för insamling af pollen). 2NF 18: 556 (1912).
γ) om föremål påminnande om strumpa (utan formad fot).
α') strumpliknande silanordning. När Citron-Gallerie är gådt genom Strumpan, dhet är sijlat, lägg (osv.). Rålamb 14: 85 (1690). Höök AdÖfn. 14 (1695).
β') skyddsfodral l. överdrag l. dyl. samt ss. efterled i ssgn PROTES-STRUMPA. Strumpa till en parasoll. Weste FörslSAOB (c. 1817). särsk. (förr) strumpliknande skyddsfodral som träddes över pistolen, innan denna fördes in i hölstret, pistolstrumpa. Pistole-Kappor eller Strumpor gula. LMil. 1: 324 (1683); möjl. ssg. Pistoler med strumpor och holster. Annerstedt UUH II. 2: 449 (i handl. fr. 1712). jfr KLÄDES-, PISTOL-STRUMPA.
γ') strumpliknande glödnät anbragt ss. glödkropp över brännaren i en gaslampa l. fotogenlampa med förgasningsbrännare (s. k. luxlampa). Priset på en glödlampa, som .. förut varit 13 kr., har nu nedsatts till 8 kr. 50 öre och sjelfva glödkropparna, de s. k. strumporna, säljas för 1 kr. 70 öre stycket. SDS 1894, nr 412, s. 2. Bara inte luxlampan slocknade så ofta .. Nu kommer den igen, nu skall den ha ny strumpa. Holmström LändStränd. 2: 173 (1919). Kasterna var gamla, och över arbetsplatsen hängde en gaslåga utan strumpa. Typografminn. 183 (1952). jfr AUER-, GLÖD-, GLÖDLJUS-STRUMPA.
δ) om slang- l. rörliknande föremål påminnande om strumpskaft.
α') om ett i båda ändar öppet överdrag l. fodral; särsk. om överdrag till segel, i sht till spinnaker. Båtliv 1990, nr 4, s. 14.
β') (numera bl. tillf.) sjöv. (segelduks)slang l. rör för spygatt. (Sv.) Strumpa för et spygatt .. (fr.) Mauge .. maugère. Weste (1807). Meurman (1847).
γ') el.-tekn. om nät av flätad metalltråd använt som avskärmningsanordning utanpå isolerad ledare; ss. efterled i ssgn SKÄRM-STRUMPA.
δ') (ngt vard.) stickad rak strump- l. fodralliknande klänning. ”Strumporna” .. säljs ut som realisationsklänningar. GHT 26/9 1957, s. 11.
ε') bot. gm ståndarsträngarnas sammanväxning uppkommet rör som omger ett stift. Stiften (Stylus) är trådlik, något wriden, så lång som Strumporna, mot spitsen, på öfre sidan, luden. VetAH 1742, s. 205.
b) om strumpliknande teckning l. figur (på benet på djur, i sht häst). Strumpor säges djuret hafva, då benets nedre del är hvit upp till midten af skenbenet eller till knät. Juhlin-Dannfelt 399 (1886). Hvita strumpor upp på halfva skenbenen samt bruna öron höra .. till .. (herefordboskapens) igenkänningstecken. LAHT 1901, s. 307. En .. svart (svin-)ras med vita strumpor samt vit svansspets och bläs. LmUppslB 101 (1923). En liten rödfux med höga vita strumpor. Gripenberg Spökjäg. 52 (1933). — jfr HALV-, HEL-STRUMPA.
c) i vissa numera obrukliga uttr.
α) [jfr östsv. dial. gå med (l. bära) svartsockar, vara svartsjuk, nor. dial. svarthososjuke, svartsjuka; jfr äv. eng. to wear yellow hose l. stocking, vara svartsjuk, eg.: bära gul hosa l. strumpa; uttryckens urspr. är dunkelt; säkerligen dock sammanhängande med den bl. a. inom pantomimteater, konst o. litteratur vanliga företeelsen att en persons karaktär l. sinnesstämning uttrycks gm färgen på olika klädesplagg; jfr eng. yellow, som sedan gammalt i eng. symboliserar svartsjuka] bära l. draga l. ha svarta strumpor, vara svartsjuk. Hon .. / .. älskar (O Förtreet) ey honom, men en ann. / Då plågar Afwund, då, då bär man swarta Strumpor / Är wedh godh Helsa siuk. Lucidor (SVS) 110 (1669). Dock .. må wår Brud ej swarta Strumpor bära / Wi få wäl alla nog, fast än wi tijo ära. Runius (SVS) 1: 157 (1702). Han har swarta Strumpor. Celsius Ordspr. 1: 629 (1708); jfr Holm Ordspr. 317 (1964). Begynner en gång hon (dvs. hustrun) att swarte strumpor draga / Får swår misztanckfull sot inrymme i des siähl. Düben Boileau Sat. 70 (1722). Han har swarta strumpor ((dvs.) är swart-sjuk). Lind 2: 897 (1749). Derföre behöfwer du ej draga swarta strumpor. Rhodin Ordspr. 29 (1807).
β) [sannol. ss. motsats till α] (†) bära vita strumpor, inte vara svartsjuk l. dyl. Tu (dvs. Sara) hade, kanske, fel; men swartsiuk tu ei war: / Jag tror, at ingen än så hwita strumpor bar. Kolmodin QvSp. 1: 55 (c. 1710, 1732).
4) (†) i uttr. spanska l. venediska strumpor, om ett slags toffelliknande skor utan bakkappa med höga sulor (i sht använda i Spanien o. Venedig). Fenedisk strump(er) — 1/2 dussin. TullbSthm 21/12 1569. (Sv.) Spanska strumpor. (fr.) Chapin. Nordforss (1805).
5) (mera tillf.) elliptiskt för: blåstrumpa. Vår månglärda strumpa. SöndN 1864, nr 36, s. 3; jfr: En man, så stolt och fin, just en af edra, / .. Jag trott att ni .. skulle hedra, / Liksom han hedrar alla ”strumpor blå”. Braun Knut 43 (1847).
Ssgr (i allm. till 1): A: STRUMP-AFFÄR. jfr affär 6; särsk.: affär (se d. o. 6) som säljer strumpor; jfr -bod, -butik. Harlock (1944). —
-AUTOMAT.
-BEN. (strump- 1886 osv. strumpe- 1689—1990)
2) textiltekn. trä- l. plåtredskap format som ett ben (se ben, sbst.1 II 1) använt vid tillverkning l. färgning av strumpor; jfr -bräde, -form. BoupptSthm 1689, s. 522 a (efter sidenfärgare).
3) konstgjort ben (jfr ben, sbst.1 II 1) tillverkat för att trä upp strumpor på vid skyltning. UNT 11/4 1930, s. 11 (i annons). —
-BESÄTTNING. (strumpe- 1609) (†) besättning (se d. o. II 1 a) på strumpa. Tafft till strompebesetningh. KlädkamRSthm 1609 A, s. 30 a. —
(3 a β) -BI. [jfr t. hosenbiene] (numera föga br.) zool. (bi av) släktet Dasypoda Latr., byxbi. Arterna af Dasypoda .. utmärkas af honornas mycket långa, kring bakbenen yfvigt utstående samlingshår, hvilka gifvit anledning till benämningen strumpbin. 2NF 20: 1475 (1914). —
-BINDERI. (strump- 1718. strumpe- 1718) (†) strumpstickande, strumpstickning; äv. konkret: fabrik för stickning av strumpor; jfr binda, v. 7 c. Dykeri-Inspectoren Erasmus Cleve wil göra en begynnelse med et Strumpbinderies inrättande, jämte et Färgeri. Stiernman Com. 6: 445 (1718). Därs. 446. —
-BINDNING. (strump- 1843. strumpe- 1773) (†) strumpstickning; särsk. abstr.; jfr binda, v. 7 c. Barchaeus LandthHall. 103 (1773). Betalt för .. strumpbindning. NVedboDomb. Vårt. 1843, § 162. jfr (i dial., konkret): För den, som skall i vall med kritterna, blir det att i tidiga morgonstunden .. få en kopp kaffe i sig och så litet bröd och smör jämte den vanliga ”strumpbindningen” .. i en påse och så i väg. TurÅ 1914, s. 306.
-BOD. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) butik för försäljning av strumpor (o. andra stickade varor); jfr bod, sbst.1 3. Lind (1749). Strumpbod .. (dvs.) Försäljningsbod för strumpor, vantar m. m. som är af strumpväfnad. Weste FörslSAOB (c. 1817). SAOL (1950). —
-BRÄDE. (strump- 1795 osv. strumpe- 1798) (numera i sht textiltekn.) bräde format som ett ben med fot, på vilket strumpa sättes för att spännas ut o. formas; jfr -ben 2, -form. Silkes-strumpor .. twättas aldeles på samma sätt som sidentyg .. Man kan .. updraga dem på strump-bräden och låta dem der torka. Warg Tilläggn. 161 (1795). SAOL (1973). —
-BUNDEN, p. adj. (†) iklädd strumpor som hålls uppe med om benet bundet strumpeband; jfr binda, v. 3 b. (Eng.) To Garter, (sv.) binda strumpbandet. (Eng.) Gartered .. (sv.) strump-bunden. Serenius Y 3 b (1734). —
-BYXOR, pl., äv. -BYXA. om klädesplagg utgörande en kombination av byxa o. strumpor l. om byxa med strumpliknande nederdel.
a) (förr) om åtsittande mansbyxa med strumpliknande ben (försedda med en fotdel l. med en hälla under foten); jfr -tygs-byxor, hosa, sbst., pantalonger. Wikforss 2: 704 (1804). Strumpbyxor .. (dvs.) Byxor, hvilka nedtill som strumpor sluta sig om benet och foten. Dalin (1854). Tricoter (ell. Trikåer), tätt åtsittande strumpbyxor. Dens. 2: 561. Strumpbyxor av grågul silkestrikå, tillhörande Gustav III:s dalauniform 1789. Livrustk. 1949—51, s. 158.
b) om ett i sht för kvinnor o. barn avsett plagg som utgörs av långa strumpor upptill utformade så att en byxa (försedd med resår kring midjan) bildas; dels om ersättare för vanliga damstrumpor, dels om värmande överdragsplagg som ersätter varma ytterstrumpor o. s. k. yllebyxor; i sht i pl. DN(A) 15/1 1954, s. 16. Strumpbyxor; vår tids korsettdödare. TurÅ 1970, s. 89. —
-DISK. disk (se disk, sbst.1 II 2 f) för försäljning o. exponering av strumpor. UNT 1/7 1946, s. 12. —
-FABRIK. (strump- 1758 osv. strumpe- 1727—1760)
1) (†) koll.: fabriksmässigt tillverkade strumpor o. annan stickad vara; jfr fabrik 3. Nordencrantz Arc. 247 (1730).
2) fabrik (se d. o. 4) för tillverkning av (vävnad till) strumpor, förr äv. av (vävnad till) andra stickade varor; jfr -makeri. 2BorgP 3: 712 (1727). Strumpfabrik .. (dvs.) Fabrik för strumpor, vantar och annat af strumpväfnad. Weste FörslSAOB (c. 1817).
Ssg (till -fabrik 2): strumpfabriks- l. strumpfabrik-bod. (†) butik där strumpfabriks produkter säljs; jfr fabriks-bod 1, 2 o. strump-bod. PT 1758, nr 26, s. 4. SP 1792, nr 281, s. 4. —
-FLICKARE. (strump- 1771 (: Strumpflickare-Boden, sg. best.) osv. strumpa- 1587. strumpe- 1613) [jfr t. strumpfflicker] (förr) person som yrkesmässigt lagade strumpor (o. andra stickade persedlar samt utförde annat klädlagningsarbete). SkinnkamRSthm 1587, s. 18. Hanns strumpeflickar. 3SthmTb. 7: 306 (1613). Meurman (1847).
Ssg (förr): strumpflickar-, äv. strumpflickare-bod. bod där strumpflickare l. strumpflickerska arbetade. DA 1771, nr 21, s. 3. Kulturen 1977, s. 99. —
-FLICKERSKA. (förr) jfr -flickare. Serenius G g g 2 b (1734). Det fanns professionella strumplagerskor, de s. k. strumpflickerskorna, som åtog sig lagningsarbeten av olika slag, främst kläder, linne och så förstås strumpor. Kulturen 1977, s. 99 (om förh. på 1700-talet). —
-FLICKNING. (strump- 1807 osv. strumpe- 1609—1610) (förr) handlingen l. verksamheten att (ss. strumpflickare l. -flickerska) laga strumpor (o. andra stickade persedlar) l. utföra andra klädlagningsarbeten. KlädkamRSthm 1609 A, s. 27 b. (Sv.) strumpflickning, (fr.) ravaudage; raccommodage. Schulthess (1885). —
-FORM. textiltekn. form (se d. o. II 3) varöver strumpor dras l. spänns o. d. för att erhålla sin avsedda form; jfr -ben 2, -bräde. Holmberg 1: 891 (1795). —
-FOT. fot (se d. o. 2) på strumpa; äv. ss. separat del av strumpa (avsedd att stickas fast i strumpskaft vid utbyte av trasig strumpfot o. d.). Juslenius 375 (1745). Strumpfötter för vidstickning. SvD(A) 14/1 1928, s. 9. särsk. i uttr. i (ngn gg äv. på) strumpfötterna (förr äv. i strumpfot), i strumplästen, i bara strumporna. Jag mins i Norrköping, / Sen vi vår grundlag fått med murar tryggt förskansa, / Hos Eggens hur en gång jag i strumpföttren dansa / Och alla undra på hvem denna token var. Bellman (BellmS) 4: 42 (1769). Min gemål, se blott hur många / Sköna här i strumpfot gå! Topelius Läsn. 7: 201 (1891). Moberg Sold. 105 (1944: på strumpfötterna). Tassa omkring i strumpfötterna. Östergren (1947). Troligtvis är han i strumpfötterna. Sjögren TaStjärn. 77 (1957). —
-FOTA, adj. oböjl. [till -fot efter mönster av barfota] (numera nästan bl. i Finl.) ss. predikativt attribut: i strumplästen l. bara strumporna. Där hade hon tassat strumpfota omkring i stugan och haft sitt för sig. Koch Timmerd. 36 (1913). Barn mår bra av att gå strumpfota. VNyland 12/4 1980, s. 6. —
-FOTAD, p. adj. [till -fot efter mönster av barfotad] (i Finl., numera knappast br.) (som är) i strumplästen, (som är) i bara strumporna. Topelius Läsn. 7: 201 (1891). Vi rycka till oss våra gevär och springa in i skogens mörker — så strumpfotade vi äro. Munsterhjelm Wallenius MännJäg. 47 (1934). —
-FÖRFOT. (†) strumpfot; jfr förfot 2. (T.) Solen an den Strümpffen, (sv.) strump-förfötter. Lind 1: 1429 (1749). —
-FÖRLÄNGNING. (strumpe- 1609) (i sht förr) förlängning (se d. o. 1) på l. av strumpa. KlädkamRSthm 1609 A, s. 27 b. —
-GÄRD. (numera bl. i vissa trakter o. kulturhist.) = -stickning 2; jfr gärd, sbst.1 1, o. stick-gärd. Stikk-gäl, Strump-gäl. Schultze Ordb. 1578 (c. 1755). —
-HANDEL. (strump- c. 1755 osv. strumpe- 1727) handel (se handel, sbst.2 11 b) med strumpor o. (i sht förr) äv. med andra trikåvaror; äv. konkret: strumpaffär, strumpbutik; jfr handel, sbst.2 11 b ε. 2RA 2: 108 (1727). WoH (1904; äv. om strumpbutik). Redan tidigt på 1600-talet var strumphandeln och strumpstickningen i en stad som Hamburg ett betydande näringsfång. Svensson SkånFolkdr. 226 (1935). —
-HOLK. (benbeklädnad som har utseendet av ett) strumpskaft, holk (se holk, sbst.1 2 c γ); jfr benling 2. Tholander 1Ordl. (1850). (Bjären eller trollharen) förfärdigas ibland af en strumpholk m. m. Rääf Ydre 1: 82 (1856). Karlarna (i finnskogen) buro trindmössa, kortbyxor, gammaldags rock af groft tyg och strumpholkar. TurÅ 1913, s. 212. —
-HOSA. (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) strumpfot; strumpsocka. Elin sadhe sigh eij achta migh mera än som hon achtadhe sina strumphossor. VDAkt. 1658, nr 125. —
-HÅLLARE. anordning för att hålla uppe strumpa l. strumpor; i sht dels om elastiskt band som i ena änden är fäst l. fästs i korsett l. gördel (buren av kvinnor) o. i den andra har ett spänne (l. knapphål) för strumpans fästande (jfr strumpeband 1), dels om anordning för att hålla uppe kort herrstrumpa, bestående av en (under knäet fäst) gördelliknande del med nedåtgående spännförsedda band, herrstrumpeband; äv.: strumphållargördel. KatalIndUtstSthm 1897, s. 316 (sannol. om herrstrumpeband). Snörliv .. med .. 2 par elastiska strumphållare. KatalÅhlénHolm 37: 18 (1916). SvD(B) 7/3 1925, Bil. s. 2 (om strumphållargördel). Han hade .. dragit på sig svarta silkesstrumpor, strumphållare av vitt siden och sina .. lackpumps. Marcus-Fall Baum MännHot. 92 (1930). Tegnér Stadion 38 (1938; om säkerhetsnål).
Ssgr: strumphållar-gördel. gördel med strumphållare (att bäras under kläderna). DN(A) 5/3 1922, s. 18.
-HÄL. häl (se häl, sbst.1 2) på l. till strumpa. Nordforss (1805). Madamen höll på att sticka en strumphäl. Karlfeldt Bang Tine 135 (1902). —
-HÄNGSLE. (†) till livstycke: strumpeband; i sht i pl.; jfr hängsle 2 o. -hållare. Ribbing BarnFostr. 114 (1892). Strumpebanden ersättas med strumphängslen, som .. knäppas fast vid lifstycket. Almquist Häls. 734 (1897). —
-KARDERI. (†) karderi för ruggning av ullstrumpor med kardborrar för att erhålla en luddig yta. Linné Vg. 122 (1747). —
-KLÄDE. (strumpe- c. 1650—1735) (förr) kläde (se d. o. I 1) till strumpor. G1R 29: 664 (c. 1650). VDAkt. 1735, nr 105. —
-KLÄNNING. (strump- 1957 osv. strumpa- 1958) stickad rak tubformig klänning (som liknar en strumpa utan fot); jfr strumpa 3 a δ δ'. AB 27/8 1957, s. 10. —
-KOLV. (†) klubbliknande redskap liknande en stoppsvamp, vilket användes vid strumpstoppning; jfr kolv I 6. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 155. —
-LAGARE. textiltekn. på strumpfabrik: person (arbetare) som lagar hål o. maskbrott i den stickade produkten. NordYrkesklassif. 113 (1962). —
-LAPPARE. (strump- 1745 osv. strumpe- 1595) särsk. (förr): strumpflickare. Dirich strumpelapper. 3SthmTb. 1: 351 (1595). Juslenius 260 (1745). —
-LIK.
2) [sannol. eg. kortform för strumpvävslik l. strumptygslik] (†) som liknar trikå. Synnerberg 134 (1815). —
-LINNING. (tillf.) om strumpas övre kant l. krage. IdrBl. 1935, nr 95, s. 9. Han ser i ögonvrån en vit glimt av hennes lår ovanför strumplinningen. Delblanc Nattresa 27 (1967). —
-LISTA. (strumpe- 1708) (†) = strumpebands-list. (Hon) kiöpte sig een strumpelista. NVedboDomb. Höstt. 1708, § 102. —
-LÄST. strumpfot (jfr läst, sbst.3 1); numera i sht i uttr. i strumplästen (se slutet); äv. (tillf.) i bildl. anv., om gömma där man förvarar guld o. penningmedel; jfr -socka. Schultze Ordb. 2547 (c. 1755). Guldet lämnar åter strumplästen i U.S.A. UNT 1933, nr 59, s. 1. särsk. i uttr. i (bara), stundom äv. på strumplästen (ngn gg äv. strumpläst l. strumplästerna), i bara strumporna, i strumpfötterna, med fötterna i bara strumporna; särsk. dels i förb. med gå l. vara l. komma l. tassa o. d., gå osv. i bara strumporna osv. (ofta med tanke på att ngn är l. känner sig obesvärad l. ogenerad l. otvungen o. d.), dels (o. endast i uttr. i strumplästen) i förbindelse med vara l. mäta l. väga med efterföljande måttsbestämning för att beteckna att ngn är så l. så lång l. väger så l. så mycket i bara strumporna osv.; jfr -socka a. Hemma gick hon helst i strumplästen. Kvinnan var lång, 180 cm i strumplästen. Weste FörslSAOB (c. 1817: gå). CFDahlgren 2: 314 (1819: dansa på strumplästen). Farbrodern och hans vän lemnade .. det yttre rummet. Efter i strumplästen smög vår hjelte. Blanche Tafl. 3: 279 (1849, 1857). Svarta bokhållare .. sittande på mattan .. på det indiska viset, barfotade eller i strumplästen. Lundgren MålAnt. 2: 129 (1872). John Fridberg .. hvilken mäter 6 fot 10 tum i strumplästen. VL 1906, nr 232, s. 3. Asmund på Berget låg och sträckte sig på sängen i skjortärmarna och strumplästen. Aanrud Ber. 1: 5 (1915). Grip Folkhumor 97 (1916: på strumplästerna). Bergman Mark. 91 (1919: i strumpläst och skjortärmar). Om kvällarna när man sitter inne och kurar i strumplästerna sen dan är slut. Holmström Benj. 82 (1932). En liten nätt gosse på minst sex fot i strumplästen. Jakobsson HavVag. 8 (1933). En person, vilken .. väger sextiofem och ett halvt kilo i strumplästen. Hammar Wodehouse NärÖg. 230 (1941). Jungfrun .. kom tassande i strumplästen. Kernell UtfGrönGob. 168 (1942). Höijer Martin 79 (1950: i strumplästarna). särsk. i mer l. mindre bildl. anv., i uttr. i (l. på) strumplästen.
a) för att uttrycka att ngn är försiktig i uttryckssätt l. åtgärder. F(ranzén) älskar kanske för mycket det familjera i ton och framställning. Hans poësie går gerna i strumplästen, hvaremot min väl ofta torde gå på styltor. Tegnér Brev 3: 231 (1825). Föröfrigt må jag (dvs. Atterbom), när jag besinnar huru varsamt den fromme Franzén i ett af sina vackraste Minnen tassar på strumplästen omkring samma ämne, ändå tacka Akademien, att hon låtit mig så pass sjunga ut om Carl XI och De la Gardie. Atterbom (1850) i 3SAH XXXVII. 2: 426. Listen går i strumplästen, men våldet med järnskodda skor. Östergren 4: 152 (1931).
b) (tillf.) för att uttrycka att ngn är barskrapad l. utblottad o. d. Ingen ska tro att John Allforce from Seattle, Wash., U. S. A. kommer till det här landet i bara strumplästen. Widegren Släkt. 117 (1940).
-mått. mått (se mått, sbst.4 3 a (α)) som anger hur lång en person är i strumplästen. SvD(A) 3/3 1941, s. 8. —
-MAKARE. (strump- 1734 osv. strumpe- 1605—1730) [jfr t. strumpfmacher] (numera bl. i skildring av ä. förh.) person som (yrkesmässigt) tillverkade strumpor (o. andra stickade varor); jfr makare 2 o. -stickare, -vävare. Michel Strumpemaker. BobgDomb. 15/5 1605. Möller 1: 330 (1755). —
-MAKERI1004 l. 0104, äv. 3~002. (strump- 1693 osv. strumpe- 1719—1730) (numera bl. i skildring av ä. förh.) = -fabrik 2. Det så kallade strumpmakerij här i Ståckhålm, hvarest så väl silkes, riggarns och fijna ullstrumpor som .. camisoler, samt vantar .. förfärdigas, finner sig nu mera i godh gång. RARP 16: 120 (1693). Kulturen 1977, s. 102. —
-MANUFAKTUR. (strumpe- 1727) [jfr t. strumpfmanufaktur] (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr manufaktur 2. 2RA 2: 108 (1727). —
-MANUFAKTURIST. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr manufakturist 1. Runemark VägvSthm 58 (1790). (Tenngjutaren Gudmund Lindqvist) kan ej vara identisk med strumpmanufakturisten Gudmund L., som levde samtidigt. Löfgren TenngjH I. 3: 459 (1950). —
-MASKIN. [jfr t. strumpfmaschine] stickmaskin för tillverkning av (vävnad till) strumpor (o. andra stickade varor). Strumpstolsmakeriet, uti hwilket strump-machiner af jern smiddes. Linné Vg. 123 (1747). En Strump-machin, som wäfwer sjelf, medelst en hwefs omdragande. Polhem Test. 123 (1761). SDS 20/2 1985, s. 25 (: automatiska). —
-NÅL. (†) nål i l. till strumpstol l. strumpstickningsmaskin. DA 1771, nr 262, s. 1. Bergv. 3: 526 (1775). —
-PENNINGAR, pl. (strump- 1765 osv. strumpe- 1690) särsk. (om ä. förh.) om pengar utgående till anställd ss. en löneförmån (i st. f. strumpor in natura) l. utgörande ersättning för (nötning av) egna strumpor använda i tjänsten. LMil. 2: 355 (1690). Handsk och Strumppenningar .. för 67 Man. KlädkamRSthm 1792, s. 499. —
-PRESSARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) pressare (se d. o. 1) på strumpfabrik. Kjellberg Ull 450 (1943; om förh. på 1700-talet). —
-PÅTAGARE~0200. redskap avsett att hjälpa handikappad att ta på sig strumporna. Esping o. Carlsund Samh. 134 (1978). —
-SKAFT. skaft (se skaft, sbst.1 I 5 c) på strumpa; äv. om (benbeklädnad som har utseende av l. utgör) lös skaftdel av strumpa; jfr -holk. Schultze Ordb. 4176 (c. 1755). Begagnas korta strumpor, torde ett eller annat par lösa strumpskaft vara fördelaktiga vid dåligt väder. Nordensvan (o. Krusenstjerna) 2: 380 (1880). Strumpor för manskapet .. kunna vara hvita eller färgade, långa eller korta, i hvilket sistnämnda fall dock äfven bör anskaffas ett par strumpskaft af ylletyg. Hallman Förf. 284 (1881). Fatab. 1948, s. 163. —
-SKINN. (strump- c. 1755 osv. strumpe- 1561—1695) (i sht förr) skinn till strumpor, till strumpor använt skinn. KlädkamRSthm 1561 K, s. 8 b. —
-SKO. (tillf.) strump- l. sockliknande överdragssko. En eller annan af skogsfolket har en af gethår förfärdigad strumpsko utanpå läderskon. Schröder Skid. 24 (1900). —
-SKYDD. (i sht förr) om skydd för strumpa som bäres utanpå l. under denna (o. täcker hela foten l. blott tårna l. hälen); äv. i uttr. strump- och skoskydd, om strumpliknande skydd som dras över sko o. strumpa. KatalPUBergström XL. 2: 19 (1928: Strump- och skoskydd). Strumpskydd ha till uppgift att skydda strumporna från nötning och användas främst av damer. De äro av två slag: hälskydd och tåskydd. Varulex. Beklädn. 270 (1945). —
-SOCKA l. -SOCK. (strump- 1738 osv. strumpe- 1720) (i sht i vissa trakter) strumpfot; äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) dels: (kortskaftad) socka (se socka, sbst.1 1), dels: fotlös benbeklädnad som har utseendet av ett strumpskaft. VRP 28/6 1720. Yngre af bägge könen gå .. (sommartid) mycket barfotade eller utan skor med strumpor, som blott räcka ned til fotleden, dem de kalla strumpsåckor. SockenbeskrHäls. 25 (1790). (Sv.) Strumpsocka .. (t.) Socke. SvTyHlex. (1851). (Sv.) strumpsocka .. (eng.) sock. Björkman (1889). särsk.
a) i uttr. i (stundom äv. på) (bara) strumpsockorna l. strumpsockarna (stundom äv. strumpsockar), ngn gg äv. i strumpsock, i (bara) strumplästen; äv. betecknande att ngn rör sig tyst o. smygande l. att ngn är l. känner sig vara i familjär situation l. miljö o. d. VRP 23/2 1738. Benedictsson Eftersk. 65 (c. 1885: på strumpsockar). Wessel .. kom en vacker dag ned till Köpenhamn och presenterade den allvarsamma musan i blotta strumpsockorna. Strindberg TjqvS 2: 232 (1886). Det är vi (dvs. de döda) som lever. Vi bor i dem därnere. Vi bor stilla. Vi går kring i strumpsockorna, det är ingen som hör oss. Lagerkvist EvigLeend. 6 (1920). Strax därpå smög Börje sig in på strumpsockarna med ett fång ved på armen. Nordström PatrAM 63 (1931). Alltjämt i strumpsockorna och skjortärmarna satte han sig ned vid bordet med brevet framför sig och tillfogade ett postskriptum. Cronstedt Körmendi Äv. 28 (1936). Stora vaktrummet, där vakthavande lotsarna satt och rökte och pratade eller vilade ut i strumpsockorna i de väggfasta kojerna. Asplund LivSmultr. 97 (1945). Man sprang här i strumpsock. Salje Låg. 279 (1971).
b) (mera tillf.) i uttr. gå o. d. strumpsock, gå osv. i strumpsockorna, gå i (bara) strumplästen. Martinson Nässl. 202 (1935).
-SPETA. (strump- 1845 osv. strumpe- 1742—1796) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) strumpsticka; jfr speta, sbst. 1 b. HdlÅgerupArk. 31/11 1742. —
-STEG. (mera tillf.) steg taget i strumplästen l. bara strumporna. Från stugan hördes tassande strumpsteg. Hildén Indians. 60 (1910). —
-STICKA.
1) sticka (se sticka, sbst.1 2 b) i första hand avsedd för strumpstickning (o. liknande stickarbeten). BoupptSthm 1672, s. 376 b.
2) i bildl. anv., dels om mycket smalt (o. formlöst) ben, dels om mycket smal (o. formlös) person. Byxorna, helst ljusa, spända som trikoter, du må hafva Goliathsben eller strumpstickor. Sjöberg SthmHeml. 229 (1844). GHT 27/10 1943, s. 13 (om person).
Ssgr (till -sticka 1): strumpsticks-, äv. strumpstick-etui. etui för förvaring av strumpstickor. VexjöBl. 1842, nr 6, s. 3.
-STICKANDE, n. stickande (se sticka, v.2 5) av strumpor, strumpstickning. VetAH 1761, s. 275. Strumpstickande, emot .. betalning. PH 10: 140 (1773). —
-STICKARE. (strump- 1738 osv. strumpe- 1717) person som stickar strumpor; särsk.: person som arbetar vid strumpstickningsmaskin l. sköter strumpautomat. Lind 1: 290 (1738). Strumpstickare sköter strumpautomater för stickning av herrstrumpor och sockor eller damstrumpor. SvYrkeslex. 2: 259 (1973).
-STICKERI1004 l. 0104, äv. 3~002. (strump- 1674 osv. strumpe- 1727—1747)
1) (numera bl. tillf.) strumpstickning (ss. yrkesmässig verksamhet l. näringsfång). BoupptSthm 1674, s. 241 b. König LärdÖfn. 6: 34 (1747).
2) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) fabrik l. företag för tillverkning av strumpor (o. andra stickade varor). 2RA 3: 673 (1734). VgFmT I. 6—7: 62 (i handl. fr. 1755). —
-STICKERSKA. kvinna som stickar strumpor (för hand l. med maskin); äv. om kvinna som arbetar vid l. sköter strumpstickningsmaskin i fabrik. Lind (1749). Man hör att t. ex. en strumpstickerska, som för hand kan hinna med högst ett par hundra maskor i minuten, i en fabrik på samma tid med maskiners tillhjälp åstadkommer 50.000. EkonS 1: 443 (1894). —
-STICKNING.
1) handlingen l. verksamheten l. näringsfånget att sticka strumpor l. sockor, förr sannol. äv. andra varor ss. vantar o. d. (antingen för hand l. med maskin). (T.) Der wollene Drat zum Strümpffe-Stricken, (sv.) twinnat ullgarn til strump-stickning. Lind 1: 551 (1749). Redan tidigt på 1600-talet var strumphandeln och strumpstickningen i en stad som Hamburg ett betydande näringsfång. Svensson SkånFolkdr. 226 (1935).
2) konkret, om stickning (se sticka, v.2 5 e) som ska bli en strumpa. Hustrur med strumpstickningen i handen och barnen på ryggen. Lagerlöf Berl. 2: 211 (1891).
-STOL. [jfr t. strumpfstuhl] (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) strumpvävstol; jfr stol, sbst.1 I 1 b. Linné Vg. 121 (1747). Införsels-förbud för andra på strumpstol eller genom stickning tillwerkade arbeten, än strumpor och wantar. Backman Lags. Suppl. 138 (1846). 2UB 8: 364 (1900).
Ssgr (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.): strumpstols-, äv. strumpstol-alngods. vävnad som försäljs efter alnmått o. som är tillverkad i strumpstol. SFS 1892, nr 34, s. 23.
-arbete. särsk. konkret: arbete (se d. o. 11 b) tillverkat i strumpstol; jfr -stols-vara. Schulthess (1885). Till strumpstolsarbeten hänföras .. genombrutet strumpstolsgods med regelbundna maskor liggande i raka linjer .. eller med garn, inlagt i figurer. VaruhbTulltaxa 1: 322 (1931).
-gods. jfr gods 3. BtRiksdP 1892, X. 1: nr 102, s. 22. Underkläder af allahanda slag, västar, jackor, sportkostymer, vantar, muddar, hufvor m. m., eller hvad man brukar beteckna med den allmänna benämningen ”strumpstolsgods”. 2UB 8: 386 (1900).
-nål. (†) nål (se d. o. 1 e) varmed stickning utförs i en strumpstol; jfr strump-nål. Eneberg Karmarsch 2: 671 (1862). Schulthess (1885).
-smed. (†) om tillverkare av strumpstolar. PH 5: 3523 (1753). Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 2: 42 (1760).
-STOPPARE. särsk. (förr): person som (yrkesmässigt) stoppade (se stoppa, v. I 1 c) strumpor. Wikforss 2: 704 (1804). —
-STOPPERSKA. särsk. (förr): kvinna som (yrkesmässigt) stoppade (se stoppa, v. I 1 c) strumpor. Wikforss 2: 704 (1804). —
-STOPPNING. handlingen l. verksamheten l. konsten att stoppa (se stoppa, v. I 1 c) strumpor; äv. om förhållandet att sådan verksamhet bedrivs l. pågår; äv. konkret(are), dels om strumpa l. strumpor under stoppning, dels om enskild omgång av strumpstoppning (i ovan anförd bet.). Dalin 465 (1854). Mörkret hade äntligen tvungit prästfrun att sluta med strumpstoppningen. Lagerlöf Liljecr. 195 (1911). Rig 1921, s. 121 (konkretare). I strumpstoppning var hon inte alltför tålig eller skicklig. Hammarling Day Pappa 225 (1940). Jag tog med mej lite strumpstoppning och smet upp. MorgT(A) 19/1 1947, s. 13. Lidman Gossen 70 (1952).
-SULNING. (i sht förr) om lagning l. förstärkning av strumpa gm isättning av (ny) sula, sulning av strumpa. Form 1943, s. 32. Strumpsulning. Edra söndriga strumpor bli som nya. Lämna in dem till oss. ÖgD 25/11 1946, s. 16. —
-SÖMMARE. textiltekn. arbetare på strumpfabrik som syr ihop strumpor baktill. NordYrkesklassif. 113 (1962). —
-SÖMMERSKA. (förr) på strumpfabrik: kvinnlig arbetare som sydde samman strumpor. Kjellberg Ull 450 (1943; om förh. på 1700-talet). —
(3 a α) -TICKA. bot. tickan Polyporus varius Fr. (vars fot nedtill har ett mörkfärgat parti som kan associera till en strumpa). FoFl. 1946, s. 217. —
-TORKARE. anordning att trä upp våta strumpor på för snabbare torkning o. förebyggande av krympning. KatalNK 1917, Vår. s. 23. —
-TYG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) gm maskinstickning framställd tygliknande produkt för tillverkning av strumpor o. andra stickade persedlar; jfr -väv, -vävnad 2 o. trikå. (Sv.) Strumptyg .. (t.) gestricktes, gewebtes Zeug. Möller (1807). SvD(A) 1959, nr 13, s. 13 (om jersey).
-TÖJARE. textiltekn. anordning på vilken strumpa träs l. fästs för att töjas o. sträckas; jfr -bräde, -form. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 155. Salomon Slöjdsk. 4: 64 (1882). —
-VALK. (strump- 1715—1894. strumpe- 1756) (†)
1) valkad strumpa? TulltaxaInkWahr. 1715, s. A 4 a. Strump-Walkar 1 Dusz(in). Accistaxa 19/9 1776, s. 151.
2) om valk åstadkommen gm att strumpan rullas inåt, nedanför knäet. (Strumpornas) uppfästning sker bäst genom att rulla ihop dem i en valk inåt, under knäet, nedanför hvilket byxlinningen knäppes så att strumpvalken kommer strax ofvanför byxlinningen och på så sätt håller strumpan uppe. Östberg Vel. 58 (1894). —
-VARA. [eg. kortform för: vara av ”strumptyg”] (†) stickvara, trikåvara. Åstrand (1855). Nisbeth (1870).
-VECKA. vecka under vilken en kampanj för försäljning av strumpor pågår (o. strumpor säljs till speciellt låga priser). Östergren (cit. fr. 1941). —
(3 a β) -VRÅK. (†) vråken Buteo lagopus Pontopp., fjällvråk, fjösbent vråk; jfr -örn. 1Brehm 2: 317 (1875). —
-VÄVARE. (strump- 1724 osv. strumpe- 1735—1750) [jfr t. strumpfweber] (numera bl. i skildring av ä. förh.) person som sysslar med maskinstickning av (vävnad till) strumpor (o. andra stickade varor); äv. om person som driver strumpväveri. KlädkamRSthm 1724, s. 13. Spinnerskor, som arbeta hos Siden-wäfware, Tröje- eller Strumpewäfware, Sidenredare och Klädemakare. PH 2: 1263 (1735). Strumpväfvare .. (som väfver strumpor, mössor, tröjor m. m.). Westee (1842). SAOL (1950).
-VÄVERI1004 l. 0104, äv. 3~002. (strump- 1729 osv. strumpe- 1727—1730) [jfr t. strumpfweberei] (numera bl. i skildring av ä. förh.) om verksamheten (l. yrket l. näringsfånget) att (gm maskinstickning) tillverka (vävnad till) strumpor (o. andra stickade varor); äv. konkret, dels om fabrik l. inrättning för sådan tillverkning, dels om den tillverkade produkten; jfr silkesstrump-väveri. 2BorgP 3: 712 (1727; om fabrik). Jag .. (har) förbättrat de wanliga Wäfstolar, som så wäl här i Swerige, som öfwer alt utomlandz brukas til strumpwäfwerij. Polhem Invent. 52 (1729). I Tyskland har strumpväfveriet sitt hufvudsäte i Böhmen, Sachsen och Thüringen. Synnerberg 2: 104 (1815). Därs. (om produkten). Kjellberg Ull 185 (1943).
Ssgr (numera bl. i skildring av ä. förh.): strumpväveri-arbete. jfr arbete 11 b; särsk. konkret. FFS 1903, nr 46, s. 45.
-VÄVERSKA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) kvinnlig strumpvävare; äv. om hustru till strumpvävare. Nordforss (1805). Weste FörslSAOB (c. 1817; äv. om hustru till strumpvävare). Meurman (1847). —
-VÄVNAD. (strump- 1758 osv. strumpe- 1760)
1) (†) maskinstickning av (vävnad till) strumpor (o. andra stickvaror). Ferrner ResEur. 270 (1760). År 1733 fick .. (Flors fabrik) sine privilegier, som tillåta .. strumpwäfnad af alla slags ämnen. SockenbeskrHäls. 141 (1791). SvT 1852, nr 23, s. 4.
2) = -tyg; äv. (o. numera bl., om ä. förh.): vävt tyg till l. i strumpor. SvMerc. 3: 1148 (1758). Strumpväfnad .. (dvs.) Sådan väfnad som i strumpor. Weste FörslSAOB (c. 1817). SvFlH 2: 456 (1943).
Ssg (till -vävnad 1; †): strumpvävnads-arbete. jfr arbete 11 b; anträffat bl. konkret. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 78. —
-VÄVS-MÄSTARE. (†) strumpvävare som fått mästarbrev; jfr mästare 10. Kellgren (SVS) 6: 287 (1790). —
-VÄVSTOL~02 l. ~20. (strump- 1749 osv. strumpe- 1755) [jfr t. strumpfweberstuhl] (numera bl. i skildring av ä. förh.) (vävstolsliknande) stickmaskin för tillverkning av (vävnad till) strumpor (o. andra stickade varor), strumpstol; särsk. om sådan stickmaskin (sannol. efter engelsk förebild konstruerad o.) lanserad i Sv. av Christopher Polhem. Lind 1: 1827 (1749). En mechanism att anbringa på en vanlig strumpväfstol, för att tillverka brocherad tricot. Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 77. Kulturen 1977, s. 103.
Ssg (†): strumpvävstols-makeri. = strumpstols-fabrik; jfr makeri b. VgFmT I. 6—7: 62 (i handl. fr. 1755). —
(3 a β) -ÖRN. (†) fågeln Hieraëtus pennatus Gmel., dvärgörn (vars ben är fjäderklädda ända ner till tårna); jfr -vråk. 1Brehm 2: 298 (1875).
B (numera bl. tillf.): STRUMPA-FLICKARE, -KLÄNNING, se A.
C (utom i STRUMPE-BAND (se d. o.) numera bl. med ålderdomlig prägel l. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): STRUMPE-BAND, se d. o. —
-BEN, -BESÄTTNING, -BINDERI, -BINDNING, -BRÄDE, -FABRIK, -FLICKARE, -FLICKNING, -FÖRLÄNGNING, -HANDEL, -KLÄDE, -LAPPARE, -LISTA, -MAKARE, -MAKERI, -MANUFAKTUR, -PENNINGAR, -SKINN, -SOCKA, -SPETA, -STICKARE, -STICKERI, se A. —
-SÄMSK. (†) sämskskinn till strumpa l. strumpor. Huitt strumpe sämsk. KlädkamRSthm 1561 K, s. 113 b. —
-VALK, -VÄVARE, -VÄVERI, -VÄVNAD, -VÄVSTOL, se A.
Spoiler title
Spoiler content