publicerad: 2011
UNDERVISNING un3der~vi2sniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar (G1R 2: 78 (1525) osv.) ((†) -er RA I. 1: 343 (1544), G1R 25: 120 (1555)).
Ordformer
(under- (v-, w-, -nn-, -dh-) 1523 osv. vnner- 1630. wnndier- 1592. -visning (-u-, -w-, -ij-, -gh) 1523 osv. -vissning (-u-, -w-, -ij-, -sz-, -szz-, -ningh, -ninngh) 1529–1695)
Etymologi
1) († utom i b) motsv. UNDERVISA 1: handlingen l. verksamheten att underrätta l. upplysa ngn om ngt; äv. om förhållandet att bli underrättad l. upplyst om ngt; särsk. dels konkretare: underrättelse l. upplysning l. information l. besked, dels konkret: dokument l. skrivelse o. d. innehållande underrättelse osv.; jfr BERÄTTELSE 1, 2. Ath wij haffue ther wel saa clar wndherwiisningh om then wpresningh som nogon annen. G1R 2: 138 (1525). Här oppå begärar var keriste nadigiste herre vetha storeförstens etc. sinne, goda råd och mening gönum hans scriffteligh vnderuisning. SvTr. 4: 88 (1527). Affgich een Vnderwijsningh til Församblingen. HärnösDP 1661, s. 56. (Jag) begiärar ödmiukeligen undervissningh om sonen och pijgan skola infinna sigh i Wexiö. VDAkt. 1686, nr 135. Åt alla lemnade han företräde, afhörde dem med tålamod, sökte undervisning, svarade med korthet och urskillning. Rosenstein 1: 373 (1810). — jfr BESVÄRS-UNDERVISNING. — särsk.
a) (†) i sådana uttr. som göra l. ge ngn (sådan l. sådan) undervisning (om l. uppå ngt), äv. få (sådan l. sådan) undervisning. Om eders h. Secretarius komber. maage wij tha honom mera wnder- uisningh göra. om war Mening. G1R 1: 138 (1523). Ath the stoor fryctan hade för k: Cristiern oc hans folk epther saadana wndheruisningh som the hade faath aff högborne försthe k: Frederiich. G1R 2: 119 (1525). Th(e)t J .. wele skicke scriffuaren(n) .. hitt, haffwandes medh sigh clara och beskedelige boker och regist(er), th(e)r egenom(m) hann weth och kann gör(e) the vnderuiszning(er) som her vtij ca(m)mare(n) behoff äre att wethe. HH XXXIII. 2: 13 (1546). G1R 28: 6 (1558: opå). (Jag) wil .. gifwa Eder sådana underwisningar, som skola spara Eder en stor del af tiden. Richardson Krigsv. 1: 4 (1738).
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) konkret(are), om (i jordebok befintlig) redogörelse för kamerala förh. (inom ett område); äv. allmännare, om skriftlig handling vari räkenskaper o. d. bokfördes. I schole .. haffwe medh edher register, vnderwissningh och quittentier på thenn tillföringh, såsom i haffwe gjordtt till wåre fäldthläger. PrivFrihetsbrJönk. 274 (1567). Undervisningar, den underrättelse, som, ifrån äldre tider varit uti Jordeböckerne intagen, ej allenast om de skattetal hvarefter hemmanens räntor å hvarje ort beräknas och utgå, utan äfven om de persedlar som derstädes, efter hvarje slags skattetal, böra i Jordeboks- samt Hemman- och Mantals-Ränta utgöras. Bonsdorff Kam. 473 (1833). Varje räkenskap (skulle) begynna med en redogörelse för fögderiets omfattning .. samt meddela det för varje ort egendomliga uppbördssättet och de tider, vid vilka de olika naturaprestationerna utgjordes (undervisningen). Almquist CivLokalförv. 1: 126 (1917). I en ”undervisning” om lämpliga import- och exportvaror år 1550 kan man se vad som togs från Nederländerna på den tiden. Heckscher SvEkonH 1: 42 (1935). — jfr RÄNTE-, SKATTE-UNDERVISNING.
2) motsv. UNDERVISA 2: handlingen l. verksamheten att undervisa ngn; numera nästan bl. i fråga om pedagogisk verksamhet (se b); äv.: förhållandet att bli undervisad; särsk. konkretare, liktydigt med: instruktion l. råd o. d. RA I. 1: 343 (1544). En utförlig instruction och underwisning, på hwad sätt han .. med Ständerne i Finland .. förhandla skulle. Werwing Hist. 1: 127 (c. 1690). (Jag) uthbeder .. mig ödmiukast, Eder Faderliga Högwördighetz och Max: Vener: Consistorii höggunstiga vnderwisning, huru iag mig här wid bete skall. VDAkt. 1737, nr 65. Det äfven Läsare af flygtig smak böra finna sig roade af et arbete, ämnadt til ljus och undervisning. Kellgren (SVS) 5: 446 (1790). En menniskas naturliga gåfvor må vara aldrig så stora, så är dock undervisning nödvändig. Setterblad Mackenzie 173 (1887). Det är mellan dig och Magnus det gäller (i segeltävlingen), fortsatte han sin undervisning. Se till att du är före honom i mål. Hesslind Sista 100 (1974). — särsk.
a) (i religiöst språk l. i fråga om kyrkliga förh.) motsv. UNDERVISA 2 a; förr särsk. konkretare, dels i fråga om katekesförhör, dels: förklaring l. förmanande l. vägledande ord l. rättesnöre o. d. Allenast .. låso the Fadher wor medh noghro formaningar och trösteligha vnderwijsningar. OPetri 2: 407 (1531). At han skulle giffua migh een wiss vnderwijsning om alt thetta. Dan. 7: 16 (Bib. 1541). M. Oleff Petri .. Screff .. några små böker ganske nyttige till vnderwijsning och ingong i Gudz ordz kennedom. Svart G1 96 (1561). Then underwisningh, lära och tröst, som the hafwa hördt af Gudz ord. RA II. 2: 308 (1617). (Främmande trosbekännares barn skall uppfostras i den lutherska läran) förmedelst Prästernas flijtige underwijsning, utaf Catechismo. Kyrkol. 1: 5 (1686). Då Han .. för dem sig uppenbarade, meddelande dem sina undervisningar och uppdrag. Wallin 1Pred. 2: 67 (c. 1830). — jfr BIBEL-, KATEKES-, KONFIRMAND-, KONFIRMATIONS-UNDERVISNING m. fl.
b) motsv. UNDERVISA 2 b; särsk. i uttr. meddela undervisning, undervisa; äv. konkretare, dels om enskild omgång av kunskapsförmedling, dels om (bestämd mängd) lektionstid som lärare (äv. elev o. d.) är förelagd; äv. med inbegrepp av (elevens inhämtande av) lärostoffet o. d. (se särsk. ζ, η). Har du mycket undervisning? Jag har tre timmar schemalagd undervisning på onsdagar. Vem sköter undervisningen? Du måste delta i undervisningen. Dhe som .. äro begåfwade, til wijdare underwijsning, Studier och Boklige konster. Schmedeman Just. 476 (1667). At kunskaperne .. bibringas oss något genom Erfarenheten, men mäst genom undervisningar af menniskor och ur böcker. LBÄ 9–10: 118 (1798). All undervisning, som skall kunna med framgång företagas, (måste) ske gradvis .. befordra sjelfverksamhet och privat flit genom uppväckande af intresse för undervisningen. Sprinchorn PedUtsk. 13 (i handl. fr. 1804). Inom straff-inrättningen bör .. en eller tvenne dertill anställde skolmästare, meddela fångarne undervisning. Oscar I Straff 124 (1840). En usel uppsats hade .. (han) skrivit, men det kunde .. bero på .. tidigare dålig undervisning. Swensson Willén 77 (1937). Introduktionsboken i socialpsykologi har vuxit fram i samband med vår undervisning och forskning vid Högskolan i Växjö. Angelöw o. Jonsson SocPsyk. 9 (1990). — jfr BONN-, LEKMANNA-, PROV-, SPECIALIST-UNDERVISNING. — särsk.
α) i fråga om skolväsende l. skolform. Undervisningen i krigs-skolan måste blifva dels theoretisk, dels praktisk. Hamilton MilUnd. 78 (1842). — jfr FOLKSKOLE-, GYMNASIAL-, HEM-, REALSKOLE-, SEMINARIE-, SKOL-UNDERVISNING m. fl.
β) i fråga om den person l. de personer som undervisas; särsk. med bestämning i gen. Dee feehl och brister som her till haffwa passerat uthi ungdommens Undervijsning. Thyselius Bidr. 77 (1640). Drager .. någon hijt in (till Sv.) Lärare af en fremmande Religion .. til Barns underwijsning i Religionen; så skal then samme .. (betala böter) och förwijsas Rijket. Kyrkol. 1: 3 (1686). En Officerares undervisning och skyldighet. Benzelstierna Cens. 1 (1737). Upplysningar om de döfstummes undervisningar, nattvardsgång m.m. Borg InstDöfst. 4 (1854). Hans hustru som tog del i undervisningen av de minsta, hette bara Frun. Wigforss Minn. 1: 50 (1950). — jfr BARN-, BARNMORSKE-, BLIND-, FOLK-, MASS-, NOMAD-, SAMARIT-, SOLDAT-, STUDENT-UNDERVISNING m. fl.
γ) i fråga om läroämne o. d., särsk. i förb. med prep. i (förr äv. uti). Vi har undervisning i fordonsteknik hela förmiddagen. Her Ture Biälke .. gik altijdh en gång hvar dagh i Stokholm til gamle Ärkeb. til undervijsningz uti gamle Svenskan och annor torftigh ting. Bureus Suml. 60 (c. 1600; rättat efter hskr.). Utom läsning, skrifning och räkning förekommer undervisning i teckning, musik samt slöjd af hvarjehanda slag. Almquist Häls. 566 (1896). Ögats byggnad behandlas vid undervisningen i biologi. Bergholm Fys. 4: 35 (1957). — jfr GRAMMATIK-, HEMBYGDS-, HISTORIE-, KRIGS-, LÄS-, MATEMATIK-, RID-, RYSK-, SIM-, SVENSK-, TECKNINGS-, TRAFIK-, TYSK-UNDERVISNING m. fl.
δ) i fråga om utformningen av l. formen för kunskapsförmedlandet. Undervisningen är frivillig. De har bara självstudier, ingen undervisning och absolut ingen katederundervisning. At nyttia privat underwisning. ProjFörordnTrivialsch. 1760, s. B 1 a. Undervisningen bör vara praktisk. Dahm Skolm. 39 (1846). Den obligatoriska undervisningen i skolorna. Schauman 6Årt. 1: 15 (1892). Att Jonas ej längre hade det rätta tålamodet med den metodiska undervisningens petitesser. Siwertz JoDr. 124 (1928). Filmens roll inom undervisningen har blivit alltmera framträdande .. Skolfilmsidén har definitivt slagit igenom. Förberg SäljFilm 16 (1946). Till undervisning räknas också studiecirkelverksamhet i organiserade former. Musikjur. 417 (2005). — jfr ELEMENTAR-, HEM-, HJÄLP-, KLASS-, KORRESPONDENS-, PARALLELL-, PRIVAT-, SAM-, SAMTALS-, SJÄLV-, SPECIAL-, STÖD-, TELEFON-UNDERVISNING m. fl.
ε) (†) konkretare, om lektion l. föreläsning varunder kunskaper förmedlas; äv. om resultatet av undervisning: lärdom, kunskap; ofta i pl. At folkit söchte tit thet kunde få bettre lerdom eller undervisning, än the henne hema öfverkomma kunne. RA I. 1: 121 (1529). Det är .. ganska nödwändigt, at alla de underwisningar och upfinningar blifwa kände, som för mänskligheten äro tiänande. Fischerström 1: XII (1779). (Han) började .. bevista de ryktbaraste Läkares och Chirurgers .. undervisningar. Zetterström ÅmVetA 1820, s. 13. Den man .. af hvilkens lärorika och muntra samtal jag då hade så mycket nöje och hemtade så mycken undervisning. CSäve hos Ahnfelt Rääf 331 (1865).
ζ) (†) konkret(are), om handledning l. lärostoff (i tryck), lärobok o. d.; äv. (i Bibeln): undervisande dikt l. bön o. d. Een nyttwgh wnderwijsni(n)g wthwr schrifftenne om menniskiones fall. OPetri 1: 1 (1526). Een vnderwijsning Dauidz til at bidia tå han war j kulo(n)ne. Psalt. 142: 1 (öv. 1536). Thetta är Vnderwijsningen, huru man må lätteligen sluta någre Rijm. Arvidi 39 (1651). (I Sv. under 1500-talet) trycktes .. några Almanackor .. några undervisningar om pestilentien och om en ny komet. Broocman SvSpr. 89 (1810). Vid dessa öfningar följes en år 1896 utgifven undervisning i skjutkonst, som gäller för alla ryska trupper. IllMilRevy 1898, s. 48. — jfr KONSTAPELS-, KORPRALS-UNDERVISNING.
Ssgr (till 2 b): UNDERVISNINGS-ANSTALT~02 l. ~20. skola, läroanstalt; jfr anstalt 5 o. -verk 1. ÅbSvUndH 83–84: 296 (1779). Åstadkomma .. en underwisningsanstalt, som både för fattiga och bemedlade mäns barn lemnar underwisning allt ifrån stafning ända till de kunskapsmått, som fordras för fullständig Student Examen. ÅbSvUndH 32: 26 (1837). —
-ARBETE~020. arbete med att bedriva undervisning; äv.: arbete som utförs av elev ss. led i undervisning. Oldendorp 2: 119 (1788). Erik Dahlbergh, vilken personligen deltog i undervisningsarbetet. Ekstrand Karlbg 20 (1937). Praktiskt undervisningsarbete (bör) förekomma. TSvLärov. 1944, s. 23. —
-AVDELNING~020. grupp av elever som undervisas tillsammans; äv.: avdelning (inom organisation o. d.) med uppgift att handha frågor rörande undervisning. SFS 1846, nr 18, s. 3. Med undervisningsavdelning (avses) en avdelning barn, som, oavsett om de tillhöra en eller flera årsklasser, på samma timmar hava sin huvudsakliga undervisning av samma lärare. SFS 1919, s. 2566. Direktörer för Unescos undervisningsavdelning. TSvLärov. 1952, s. 521. —
-AVGIFT~02 l. ~20. jfr avgift 1 o. -gäld. SFS 1892, nr 80, s. 6. Vid sidan av .. i samhällets regi drivna läroanstalter uppstodo privata skolor, frekventerade av det högre borgerskapets barn och med höga undervisningsavgifter. Paulsson SvStad 1–2: 472 (1950). —
-BATALJON. (i skildring av ä. förh. i Finl.) bataljon undergående militär utbildning. Finland 123 (1893). —
-BOK. lärobok. Bureus KonStyr. A 3 a (1630). Ur undervisningsböcker, ur psalm-böcker, ur hela Gudstjensten skulle .. alla märken af ålder i språk utplånas. Geijer UpplysnRel. 71 (1811). —
-BREV. (i sht förr) särsk. i fråga om korrespondensundervisning, om i brevkurs ingående brev med lektioner för självstudium. Till hvarje undervisningsbref fogas ett särskildt .. uppgiftsbref med frågor och uppgifter öfver det motsvarande brefvets innehåll. 2NF 36: 1181 (1924). —
-BYRÅ. byrå (se d. o. 3) som handhar ärenden rörande undervisning. BtRiksdP 1876, I. 1: nr 1, Bil. 7, s. 78. —
-BÖRDA. om undervisning uppfattad ss. en börda. FinBiogrHb. 1637 (1901). Den knivskarpa konkurrensen mellan olika universitet, då det gäller att knyta vetenskaplig talang till lärosätena, har medfört att reduktion av undervisningsbördan blivit ett lockmedel. SvD(A) 29/5 1965, s. 5. —
-DAG. dag under vilken undervisning meddelas l. erhålls. SFS 1910, nr 124, s. 6. I genomsnitt förlorar ett skolbarn 7 undervisningsdagar på ett skolår. Dahlberg SjSamh. 1: 156 (1934). —
-DEPARTEMENT. (i sht om utländska förh.) departement som handhar ärenden rörande undervisning; jfr -ministerium. AB 1894, nr 58 A, s. 2 (i Genève). —
-ENHET. särsk. (†) om delkurs o. d. som utgör en enhet. Arcadius Folksk. 99 (1903). Undervisningsenhet kallas ett mera bestämt avgränsat sak- el. färdighetsområde, vilket utgör en del av en på förhand uppgjord lärokurs inom ett visst ämne. PsykPedUppslB 2186 (1946). 2SvUppslB (1954). —
-ERFARENHET. I .. undervisningserfarenhet grånade lärare. SkaraP 1929, nr 23, s. 1. Både föräldrar och elever kan nog vara lugna om de får en av dessa outbildade lärare, som har ett par eller kanske t o m 10 års undervisningserfarenhet. DN 12/11 1980, s. 27. —
-FILM. för undervisning avsedd film; jfr skol-film. Filmbl. 1915, s. 259. En .. (patient) finns med i en undervisningsfilm från medieavdelningen vid universitetssjukhuset i Linköping. DN 19/9 1998, s. D2. —
-FORM. jfr form I 9 o. -metod. TLär. 1847–48, s. 68. Föreläsningar, belysta af en serie väl valda skioptikonbilder, äro en på det högre (skol)stadiet särdeles lämplig undervisningsform. SFS 1909, nr 28, s. 24. Under 1800-talets sista hälft började inom humanistiska discipliner tillämpas en i vissa avseenden ny undervisningsform: seminarieövningarna. Örtengren LUByggn. 69 (1951). —
-FRI. fri från undervisning; i sht om tid. Studieterminen bör avslutas med en undervisningsfri period, avsedd för tentamensläsning. Lundagård 1958, nr 6, s. 13. Han är väldigt intresserad av språk och historia, men främst och helst är det musik och litteratur som upptar hans undervisningsfria tid. GbgP 16/4 2003, s. 23. —
-FRIHET~02 l. ~20. frihet (se d. o. 6 a) i fråga om organisation l. meddelande av l. innehåll i undervisning. (Begreppet ”fritt universitet” används bl. a. om) i afseende på både undervisnings- och studiefrihet fullt oinskränkt högskola. Ljungman UnivFr. 27 (1880). Nationalkonventets bestämmelser om undervisningsfriheten, enligt hvilka hvarje fransman haft rätt att grunda skolor och lämna undervisning. PedT 1890, s. 349. —
-FÖREMÅL~102, äv. ~200. (numera mindre br.) ämne l. stoff som skall läras ut; jfr föremål 2. En lärare i tyska språket, hwilken har till underwisningsföremål tyska språkets grammatik, öfwersättning eller uttydning deraf på modersmålet. SPF 1858, s. 273. Karl den store föreskref .. såsom undervisningsföremål: psalmer, läsning och skrifning, sång, räkning och grammatika. PedT 1897, s. 107. —
-FÖRMÅGA. jfr förmåga 3 o. -gåva. Eichhorn Stud. 2: 235 (i handl. fr. 1868). Språkskicklig Lärarinna .. med god undervisningsförmåga erhåller .. plats. DN 13/2 1894, s. 4. —
-FÖRSÖK. jfr försök 1. Åliggandet att tillhandahålla lärjungar till undervisningsförsök åt alla lärarekandidater i Sverige. LärovKomBet. 1884–85, 1: 377. —
-GRUPP. jfr grupp, sbst.1 2. Att nybörjarundervisningen i främmande språk skulle kunna tillrättaläggas för olika begåvningstyper, genom att elevmaterialet i en undervisningsgrupp görs mera homogent i fråga om språkanlag. TSvLärov. 1949, s. 64. För stora undervisningsgrupper och mastodontskolor försvårar självfallet skolarbetet. Skolvärld. 1972, nr 6, s. 3. —
-GÅNG. ordning enl. vilken undervisning sker; jfr gång I 11. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 80 (1898). Klassen får inte vara större, än att utrymme och materialtillgångar tillåter anordnandet av laborationer, när undervisningsgången så fordrar. TSvLärov. 1944, s. 88. —
-GÅVA. (†) förmåga l. skicklighet att undervisa; begåvning l. fallenhet för undervisning; vanl. i pl.; jfr -förmåga. Rydén Pontoppidan 540 (1766). Vid seminariet .. (där) den blifvande läraren .. finge orientera sig, samt desslikes afgifva prof på sina större eller mindre undervisningsgåfvor. Frey 1845, s. 65. PedT 1898, s. 644. —
-GÄLD. (†) avgift för att få delta i undervisning; jfr -avgift. Undervisningsgälden, som af hvarje .. Lärjunge utgöres för hvarje Termin med en half Tunna Råg. FörslSkolordn. 1817, s. 36. Uppfostringskommittén af år 1812 ville .. införa en ”undervisningsgäld” och i sammanhang därmed förbjuda lärarna att mottaga gåfvor. BtRiksdP 1904, I. 3: nr 50, s. 191. —
-JOURNAL. (förr) journal vari anteckningar om undervisning l. betyg o. d. gjordes. SFS 1902, nr 55, s. 7. Vid skolan skall föras .. undervisningsjournal, vari av läraren göres anteckning om den å lärorummet varje timme meddelade undervisningen. SFS 1926, s. 46. —
-KLIMAT. om atmosfär (se d. o. 5) i klassrum o. d. SÖ .. har glömt bort, att en av de väsentligaste förutsättningarna för ett gott undervisningsklimat är, att läraren finner motivation för sin uppgift. Skolvärld. 1968, nr 10, s. 9. —
-KOMPETENS. Kravet på undervisningskompetens i minst två skolämnen för lärarduglig examen. TSvLärov. 1950, s. 451. —
-KONST. pedagogisk förmåga; jfr konst 3 e. Hwalström SpecPaid. 218 (1773). Att (de tyska) bildningsanstalterna .. försågos med ett lärarestånd, som i vetenskaplig utbildning och undervisningskonst ej ännu eger sin like. Frey 1841, s. 229. —
-KURS. (numera bl. tillf.) kurs (se d. o. 7). BerUppfostrCom. 1813, Bil. III, s. 11. Ny undervisningskurs .. börjar vid barnmorskeläroanstalt två gånger årligen. SFS 1951, s. 471. —
-LINJE, förr äv. -LINIE. (numera mindre br.) jfr linje 8. LärovKomBet. 1884–85, 1: 90. Även elever från 9 y och 9 a, som vill komplettera i en del ämnen utanför den egentliga undervisningslinjen, skulle ha tillgång till mognadsklassen. TSvLärov. 1955, s. 504. —
-LOKAL. lokal för undervisning. De storartade uppoffringar kommunerna öfver allt underkasta sig för att bereda det uppväxande slägtet tidsenliga, rymliga och sunda undervisningslokaler. TT 1880, s. 27. —
-LÄRA(N). lära(n) om undervisning, didaktik. PedT 1900, s. 151 (1803). Allmän och särskild undervisningslära, den senare i anslutning till praktiska öfningar i öfningsskolans folkskoleafdelning. SFS 1894, nr 94, s. 17. Undervisningslära (didaktik) kan sakenligt indelas i tre huvudavsnitt, åsyftande att ge svar på frågorna, varför, vad o. huru man bör undervisa. PsykPedUppslB 2186 (1946). —
-MASKIN.
1) bildl., om person; jfr maskin 2 b. Man kan ej gerna förutsätta, att läraren i teologi och filosofi skulle vara en sådan undervisningsmachin, att han ena timman talade till förmån för känslan, andra timman deremot för den fria forskningen. TLär. 1846–47, s. 230.
2) [efter eng. teaching machine] pedag. om självinstruerande hjälpmedel i undervisning o. vid inlärning. SvD(A) 25/10 1962, s. 4. Undervisningsmaskinen var av enkel typ, där eleverna själva fick skruva fram frågor och uppgifter samtidigt som de fyllde i svar på en särskild svarsremsa. SvD(A) 14/9 1968, s. 10. —
-MATERIAL. hjälpmedel vid undervisning. PedT 1891, s. 122. Som ett rent undervisningsmaterial måste även en liten himmelsglob betraktas .. 10 cm i diameter. Kulturen 1975, s. 78. —
-MATERIEL, förr äv. -MATERIELL. jfr materiel 1 b o. -material. Under begagnande af en riklig undervisningsmateriel taga åskådningsförmågan hos lärjungen i anspråk. ÅbSvUndH 32: 114 (1869). —
-MEDEL. jfr medel, sbst. 13, o. -material. Lyceum I. 2: 156 (1810). Hvarje lärare åligger .. att behörigen vårda och redovisa de böcker, kartor, plancher m. fl. undervisningsmedel, skolan honom anförtror till eget och lärjungarnas begagnande. TLär. 1846–47, s. 77. Somliga af .. (disputationerna var) ett undervisningsmedel, förmedelst hvilket studenterna skulle sättas i tillfälle att visa sin förmåga att tänka klart och uttrycka sig ledigt. Annerstedt UUH II. 2: 121 (1909). —
-METOD. jfr metod 1 c o. -form, -sätt, -teknik. Sahlstedt CritSaml. 619 (1765). Lärarna .. behöver tid för egen forskning och möjlighet att förnya sina undervisningsmetoder. Sydsv. 6/10 2009, s. A5. —
-METODIK. pedag. jfr metodik, sbst. 1 slutet. LärovKomBet. 1884–85, III. 1: 312. Beträffande nutida divisionsmetoders utbredning har ett stort antal nutida räkneläror och arbeten i undervisningsmetodik rådfrågats. PedT 1960, s. 25. —
-MINISTER. (om utländska förh.) om skol- l. utbildningsminister; jfr ecklesiastik-minister. AnderssonBrevväxl. 2: 165 (1853). Förenta staterna har 52 olika undervisningsväsen men ingen gemensam undervisningsminister. TSvLärov. 1954, s. 570. —
-MINISTERIUM. (om utländska förh.) om utbildningsdepartement. Verd. 1891, s. 277. Undervisningsministeriet har 1987 tillsänt landets universitet och högskolor en promemoria, där de uppmanas att befrämja internationaliseringen. Hufvudstadsbl. 30/4 1988, s. 6. —
-NÄMND. (numera bl. i Finl.) jfr nämnd 2 b. PedT 1894, s. 296. Studentombud för filosofiska fakultetens humanistiska sektion inom studentkårens undervisningsnämnder. TSvLärov. 1953, s. 143. Helsingfors undervisningsnämnd vill slopa den konfessionella religionsundervisningen i skolorna. Kyrkpress. 1995, nr 44, s. 2. —
-OMRÅDE~020. jfr område 3. LärovKomBet. 1884–85, 1: 200. Planerna på att samla alla lärare inom det praktiska undervisningsområdet till ett enhetligt förbund har nu förverkligats. TSvLärov. 1948, s. 172. Inom undervisningsområdet är det brist på fritidspedagoger, speciallärare och förskollärare. DN 8/12 2005, s. C9. —
-PLAN. plan för bedrivande av undervisning (innehållande kurs- o. timplan, målbeskrivning o. d.). Undervisningsplanen bestämmer dels ordningen, i hvilken ämnena böra följa på hvarandra, dels tidsmåttet för de ämnen, som läras på samma tid. Grenander Niemeyer 115 (1805). (I de fall kommunen är ensam finansiär) är det vanligen kommunen ensam, som bestämmer läroverkens inrättning och undervisningsplan. NF 2: 902 (1877). Undervisningen sker på engelska och eleverna följer en internationell undervisningsplan, International Baccalauréat. GbgP 5/2 2004, s. 6. jfr normal-undervisningsplan. —
-PROGRAM.
1) program (se d. o. 3) för bedrivande av (viss) undervisning; jfr -plan. LärovKomBet. 1884–85, 2: Bil. B, s. 157. Ett europeiskt undervisningsprogram om ungdomsmedicin och ungdomsrelaterade frågor. DN 18/1 2007, s. 37.
2) om utbildningsprogram i radio l. TV. (Det amerikanska TV-bolaget) vill sända ett fullt undervisningsprogram för alla skolår, från grundskolan till universitetet. AB 13/11 1961, s. 8. —
-PROV. (utom i Finl. numera i sht i skildring av ä. förh.) prov (inför anställning som lärare l. efter avslutat provår o. d.) på förmåga att undervisa. BerRevElLärov. 1833, s. 98. Sökande, som fått undervisningsprov sig förelagt, skall ett dygn före provet .. erhålla uppgift å de lärostycken, i vilka han vid provet skall undervisa. SFS 1933, s. 12. Nergelius ligger före Ryynänen med avseende på pedagogisk utbildning, läromedelsproduktion och undervisningprovet. Hufvudstadsbl. 14/3 2003, s. 7. —
-RESULTAT. resultat av undervisning. En utredning om undervisningsresultaten i de inbyggda realskolorna. TSvLärov. 1953, s. 287. —
-RESURSER, pl. jfr resurs 2 a α o. -medel. PedBl. 1876, s. 72. Omedelbara åtgärder för en förstärkning av de filosofiska fakulteternas undervisningsresurser. LD 1958, nr 164, s. 16. —
-ROTEL. (†) rotel (se d. o. 4) som handhar ärenden rörande undervisning. SvStatskal. 1939, s. 455. —
-RÅD. ss. titel för ledamot av skolmyndighet o. d.; jfr råd, sbst.3 23 b. NF 3: 468 (1879; om fr. förh.). Undervisningsråd och ansvarig på Skolverket för förslagen till förändringarna (av gymnasieutbildningen). NTeknik 1998, nr 49, s. 8. —
-SAL. jfr sal, sbst.2 2 d. Lärjungen skall gå upp i undervisningssalen när klockan slår, han må känna sig olustig eller ej. Almqvist VSkr. 5: 197 (1833). —
-SCHEMA. (tryckt) timplan gällande undervisning (under viss period) (jfr schema 4); förr äv. (motsv. schema 2): riktlinje för undervisning. Undervisningsschemat för höstterminen är klart och finns anslaget. (Skolboken) bör icke vara annat än ett undervisningsschema för läraren och en ledning för lärjungens sjelfstudium. TSvLärov. 1863–65, s. 314. (G. Retzius) framhåller .. att de nya praktiska discipliner, som uppkomma måste få plats i undervisningsschemat och företrädas av särskilda lärare. Bergstrand SvLäkS 145 (1958). —
-SERIE. i lärarutbildning ingående serie av sammanhängande lektioner. TSvLärov. 1948, s. 185. Utbildningen (vid Lärarhögskolan) omfattar en teoretiskt inriktad termin, en praktiktermin samt en provtermin med undervisningsserier. LD 23/6 1958, s. 5. —
-SITUATION. vid undervisning uppträdande situation; situation som ngn befinner sig i vid undervisning. (Om särskild lokal krävs för bildvisning) saknar läraren möjlighet att använda hjälpmedlen i vanliga undervisningssituationer. TSvLärov. 1954, s. 593. Problemet för skolpsykologen är att han eller hon anses vara okunnig om undervisningssituationen. SkolVard. 137 (1977). —
-SJUKHUS~02 l. ~20. sjukhus där undervisning för blivande läkare o. sjuksköterskor o. d. bedrivs; jfr universitets-sjukhus. Han förlorade aldrig ur sikte, att patienterna, på ett undervisningssjukhus, det s. k. ”kliniska materialet”, i första hand är levande, lidande medmänniskor. Petrén LundMed. 27 (1921, 1943). Staten ger de landsting som har undervisningssjukhus bidrag om totalt cirka 1,4 miljarder kronor avsett att täcka merkostnaderna för forskning och grundutbildning främst av läkare. DN 9/3 1994, s. A4. —
-SKICKLIGHET~102, äv. ~200. jfr skicklighet 4 a o. -förmåga, -gåva. Ansökningar .. åtföljda af vederbörliga betyg öfver ålder, kunskaper, undervisningsskicklighet och förhållande. AB 1845, nr 2, s. 1. —
-SKRIFT. (numera bl. tillf.) skrift avsedd att användas i undervisning. I sina omsorger, att utgiva tjenliga undervisnings-skrifter .. lefde han i synnerhet för det uppväxande slägtet. 2SAH 8: 172 (1817). —
-SKYLDIGHET~102, äv. ~200. skyldighet att undervisa (visst antal lektioner l. viss del av tjänst); jfr -plikt. BerRev-ElLärov. 1833, s. 66. Lärare eller lärarinna, som förestår två afdelningar .. åtnjuter några timmars minskning i sin undervisningsskyldighet. Sthm 1: 315 (1897). —
-SPRÅK. språk på vilket undervisning sker (jfr språk 4); förr äv. om individs l. yrkesgrupps sätt att tala l. uttrycka sig i sin undervisning (jfr språk 6). Johannes lärer osz i sitt milda, enkla underwisningsspråk, att tillbedja och wälsigna en kärlek, sådan som alldrig bott i ett menniskohjerta. Rogberg Pred. 2: 75 (1822). Att svenskan .. är undervisningsspråket i de flesta högre skolor (i Finl.) försvårar mycket tillgången till en högre bildning för den talrika rent finska befolkningen i landet. PedBl. 1876, s. 26. Hans grundtanke är, att vårt undervisningsspråk så mycket som möjligt bör vara det vanliga bildade talet. PedT 1899, s. 304. —
-STADGA. (numera mindre br.) stadga (se stadga, sbst.2 1 b) rörande undervisning. BetDöfstUnd. 1878, s. 21. Östergren (1964). —
-STADIUM. stadium (se stadium, sbst.3 2 a) inom skolundervisning. LittBlAllmBildn. 1861, s. 69. Hänsyn skall .. tagas till sökandens ådagalagda lärarskicklighet, särskilt .. på det undervisningsstadium som tjänstgöringen beräknas avse. TSvLärov. 1953, s. 77. —
-STATISTIK. statistik över undervisning. BtRiksdP 1876, I. 1: nr 1, Bil. 7, s. 78. För att kunna vinna öfversikt af ungdomens framsteg i sin kristliga kunskap .. införde Paulinus .. ett slags undervisningsstatistik. Lundström LPGothus 1–2: 217 (1893). —
-STOFF. jfr stoff, sbst.1 1 b α. SvFlicksk. 21 (1888). Urval av undervisningsstoff liksom även presentationssätt och ämnesmetodik förändras märkbart. TSvLärov. 1954, s. 485. —
-SYFTE. jfr syfte, sbst.1 7. PedT 1904, s. 102. Lärarinnan .. framhöll att promenaden skedde i undervisningssyfte. TSvLärov. 1943, s. 194. —
-SYSTEM. jfr system, sbst.1 5 b. SC 2: 40 (1821). Var ligger problemet – hos Kalle, hos Kalles hemmiljö, i samhällets struktur som skapar konkurrens, hos Kalles fröken, i undervisningssystemet? SkolVard. 136 (1977). —
-SÄTT. jfr sätt, sbst.4 1, o. -metod. ProjFörordnTrivialsch. 1760, s. A 3 a. Hvarje undervisningssätt, som väcker lärjungens intresse, måste helsas med glädje. Verd. 1890, s. 103. —
-TEKNOLOGI. pedag. Undervisningsteknologi är systematiskt och metodiskt tillämpad pedagogik. SvD(A) 8/11 1966, s. 21. Denna kombination av hjälpmedel tillsammans med analys om vad som skall läras in och en analys av effekten kallas undervisningsteknologi. SvD 14/11 1969, s. 14. —
-TID. tid under vilken undervisning avses äga l. äger rum (o. som elev bör delta i); äv. om tjänstgöringstid för lärare o. d.; jfr -timme. Sahlstedt CritSaml. 619 (1765). Dagliga undervisningstiden skall vara från kl. 7 till 9 f. m., från 10 till 1, från 3 till 6 e. m. ÅbSvUndH 12: 134 (c. 1860). För rektor vid profårsläroverk .. må undervisningstiden, efter medgifvande .. af Öfverstyrelsen, kunna efter omständigheterna minskas. SFS 1905, nr 6, s. 38. När en elev är borta mer än 20 procent av undervisningstiden ska kommunen rapportera frånvaron till CSN. DN 15/7 2008, s. A13. —
-TIMME, äv. -TIMMA. lektion (se d. o. 4); jfr timme 6 o. -tid o. läro-timme. Broocman TyUnd. 1: 119 (1807). Undervisningstimmarnes fördelning på de skilda läroämnena bestämmes .. af vederbörande folkskoledirektioner. NPress. 1894, nr 3, s. 2. —
-UTFLYKT~02 l. ~20. (numera mindre br.) exkursion i studiesyfte; studiebesök. SFS 1919, s. 2637. Undervisningsutflykter kan nog inte anordnas för ofta, åtminstone om de äger rum på lämpliga tider, med väl valda syften, under sakkunnig ledning – men kanske utan tonvikt på karta, papper, penna och arbetsportfölj! PedT 1960, s. 127. —
-VAN. van att undervisa. En ung flicka, af god familj, (e. o. postexpeditör) undervisningsvan söker plats i familj såsom lärarinna. Idun 1890, s. 9. —
-VANA. vana att undervisa; förr äv.: vid undervisning förekommande vana. Vi förstå, att efter som målet för all bildning icke längre är det gamla, så måste .. undervisningsvanorna .. alldeles omarbetas för att .. motsvara nutidens behof. Verd. 1883, s. 49. En filosofie studerande, med goda betyg och undervisningsvana, önskar kondition öfver sommaren. NerAlleh. 1886, nr 84, s. 4. —
-VERK.
1) (†) undervisningsverksamhet, undervisning; jfr läroverk 1. Till Lärare wid Gymnasier .. (utses personer som har) öfning och erfarenhet uti underwisnings werket. ProjFörordnTrivialsch. 1760, s. A 1 b. Män .. vilka endast för undervisningsverket haft håg och fallenhet. Samuelsson HALärovUpps. 278 (cit. fr. 1823).
2) läroanstalt l. skola; äv. sammanfattande, om skolväsen; äv. (o. numera bl., i Finl.) om myndighet som handhar ärenden rörande undervisning, förr särsk. i uttr. Stockholms stads undervisningsverk. Lagerbring Skr. 83 (1751). För undervisningsverket, som i Wexiö Stift länge varit försummadt, torde jag dock möjligtvis kunna uträtta något. Tegnér Brev 3: 23 (1824). Adjunkt .. (dvs.) Person, anställd i någon lärarebefattning vid ett högre l. lägre undervisningsverk (akademi-, läroverks-, seminarie-adjunkt m. fl.). NF 1: 141 (1875). Efter att ha verkat i snart 140 år håller direktionen över Stockholms stads undervisningsverk på att avvecklas. DN(B) 1958, nr 319, s. 7. På undervisningsverket hade man räknat med att 266 barn skulle börja på ettan i höst. Hufvudstadsbl. 18/2 1994, s. 6. —
-VERKSAMHET~102, äv. ~200. verksamhet bestående i undervisning. LärovKomBet. 1884–85, 1: 87. Vår undervisningsverksamhet, som nu växer alltmera och ställer allt större krav på personal och lokaler. Kulturen 1969, s. 7. —
-VÄG. om tillvägagångssätt vid undervisning, pedagogik; äv. (o. numera bl.) i uttr. i undervisningsväg (förr äv. uti undervisningsvägen), i fråga om l. när det gäller undervisning. GustKyrkoliv 75 (1787: uti). Det är påkostande at se den ena generation komma och den andra gå, utan at något i undervisningsväg går framåt. Berzelius o. Palmstedt Brevväxl. 2: 142 (1833). Kritik av de gängse undervisningsvägarna. PedT 1958, s. 75. —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. sammanfattande, om allt som hör till l. har samband med undervisning(en) (inom ett land o. d.); jfr skol-väsen. Domkapitlen blifva administrativa verk, som handhafva .. uppsigt öfver undervisningsväsendet. Nordström Samh. 1: 253 (1839). Alltid var (kyrkoherde) Bergman mycket intresserad för undervisningsväsendet. När han .. kom till Winslöf och fann, huru illa där var sörjdt för undervisningen, så inrättade han i själfva prästgården en skola. MinnGPrästh. 1: 7 (1924). —
-ÅR. (numera bl. tillf.) läsår. Thyselius HdlLärov. 2: 281 (1835). Undervisningsåret delas i två terminer. SFS 1909, nr 78, s. 1. —
-ÄMNE. i undervisningsplan o. d. ingående ämne, läroämne, skolämne. Broocman TyUnd. 1: 57 (1807). (Kristendomen får färre lektionstimmar.) Det torde nämligen vara klart, att detta undervisningsämne mer bör afse att inverka på ungdomens hjerta och karakter, än (osv.). SydsvD 23/12 1870, s. 2. —
-ÄNDAMÅL~102, äv. ~200. särsk. i uttr. för undervisningsändamål, för bedrivande av undervisning. 2UB 10: 247 (1907). Fattiga länder måste .. ibland ha rätt att utan ersättning till upphovsmannen kopiera exempelvis böcker för undervisningsändamål, böcker som studenterna annars inte har råd att köpa. DN 15/6 1995, s. A4. —
-ÖVNING. övning i att undervisa; i sht i pl. SFS 1914, s. 396. En sådan omläggning av utbildningen, att av den sista terminen åtminstone 10–12 veckor skall kunna ägnas enbart åt undervisningsövningar. TSvLärov. 1953, s. 106.
Spoiler title
Spoiler content