SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1936  
KLÄDE klä3de2, n. (SthmSkotteb. 1521, s. 223, osv.) ((†) r. l. m. l. f. Schouten Siam 41 (1675), Linné Skr. 5: 141 (1732)); best. -et; pl. i bet. I o. II -en (BoupptSthm 1678, s. 1186 a (i bet. II 1), Stiernman Com. 4: 310 (1681; i bet. I 1) osv.) ((†) = (TullbSthm 1536, s. 63 b (i bet. I 2); -er (Mark. 11: 8 (NT 1526; i bet. II 2), Nemnich Waarenlex. 90 (1797: Förkläder)), i bet. III -er40 (Mark. 14: 63 (NT 1526) osv.) ((†) = (OPetri Tb. 8 (1524; uppl. 1929), Swedberg Schibb. 217 (1716: kläden, pl. best.); -en Visb. 1: 48 (1572), 2Saml. 4: 105 (1627); klän Warnmark Epigr. L 1 a (1688), 2Saml. 13: 72 (c. 1690: kläna, pl. best.); klär G1R 22: 378 (1551: kler), Fatab. 1911, s. 95 (1793); klädren, pl. best. SUFinlH 1: 16 (1600), Johansson HomOd. 5: 321 (1844)); förr äv. KLÄD, m. l. f.;
Ordformer
(förr äv. skrivet cl-. kle- (cle-) 1524 (: klede, pl.)1730 (: kleder, pl.). klädh c. 16001621. kläd(h)e (cl-, -æ-) 1521 osv. klädde 1601. kläds- (klädz-) (i ssgr) 1578 (: klädz strumpor)1890 (i vers: klädsfabriker). kläs- (i ssgr) 1673 (: Kläs Sarge)1900 (angivet ss. vard.). kläss- (i ssg) 1677 (: Kläss Kappa). kles- (i ssg) 1677 (: Kles Jacka))
Etymologi
[fsv. klädhe (pl. kläþe, klädher, klädhen), sv. dial. kläe, motsv. d. klæde, sbst., isl. klæði; jfr ffris. klāth, klēth, feng. clāð (eng. cloth, varav KLOT, sbst.2), clæð; jfr äv. mnt. klēt, mht. kleit (t. kleid); möjl. till en ieur. rot gloi(t), vara klibbig (jfr KLENA, v.2, KLI, KLISTER, sbst.1) o. utgående från en bet.: tyg valkat med lera (med avs. på bet. jfr FILT, sbst.1). — Jfr KLÄDA, v.]
I. (längd l. räcka av) visst slags tyg.
1) av kardullsgarn vävt, vanl. tvåskaftat tyg som gm appretering (valkning, ruggning m. m.) erhållit en fast konsistens o. en filtartad yta; numera företrädesvis om dylikt tyg av hög kvalitet (med slät o. glänsande yta); äv. (i vissa uttr.) om tyget ss. råväv l. ss. föremål för appretering; förr äv. allmännare: (valkat) ylletyg. Valka, rugga, överskära kläde. Fint, grovt kläde. En frack, prästrock av kläde. Svart, blått, grönt kläde. X (dvs. tio) alne blath klæde. SthmSkotteb. 1521, s. 223. Ath thw lather köpe oss thet mestha klæde tw kandt aastadt komma tiil wore swena helfftena swarth oc helfftena brwndtgwldt. G1R 2: 44 (1525). Stoor Lofwen och okrympt Kläde, minskas altijdh .. (dvs.) Lofwen förgiätes, och Klädet löper ihoop. Grubb 765 (1665). Vi sågom (i en fabrik i Norrköping) Ullen spinnas, väfvas til Kläde, Kardas med Kardor. Linné Öl. 10 (1745). Ingom å landet må vara tillåtit, at til salu hålla, eller kringföra några hemväfda Kläden eller Tyger, af hvad namn de vara måga. PH 4: 2815 (1748). Till en början utgjordes .. (de svenska militäruniformerna) af kyller eller af kläde af olika färg. 2NF 30: 1080 (1920). — jfr ATLAS-, BILJARD-, BJÖRN-, BORG-, BORGAR(E)-, BUTELJ-, CHAMOA-, DAM-, FLOCKEN-, FRIS-, FYRLODER-, FYRSTÅL-, GRAV-, HAMBURG(ER)-, KOMMISS-, PARAD-, UNIFORMS-KLÄDE m. fl.
2) (†) längd (räcka) av kläde (i bet. 1) l. ylletyg. iiij (dvs. fyra) svarte polniske klede .. st(yck)et affh polniske klede sold[es] før vij (dvs. sju) {marker}. TullbSthm 1536, s. 63 b. jfr: iiij (dvs. fyra) st(yck)e groffth kledhe Stickitt for XXX (dvs. trettio) {marker}. TullbSthm 1539, s. 111 a.
II. (större l. mindre) stycke tyg (av olika material) o. i anv. som närmast ansluta sig till denna bet.
1) (större l. mindre) stycke tyg (av olika material); numera företrädesvis (i sht ss. senare led i ssgr) om stycke tyg som användes till (apterats för) ngt visst ändamål, särsk. till att betäcka l. hölja ngt: duk (se d. o. 2); ofta om dylikt stycke tyg användt ss. klädesplagg (särsk. huvudduk); äv. (numera bl. ss. senare led i ssgr) närmande sig l. övergående i bet.: (för viss kroppsdel avsedd) klädespersedel. Och skalt tu göra itt klädhe j tabernaklens döör, wirkat medh golt silke. 2Mos. 26: 36 (Bib. 1541; Bib. 1917: förhänge). It altare och thess kläde. KOF II. 1: 300 (1659). Slom .. (dvs.) stor och wjd kappa, eller annat kläde, som man slår omkring sig. Spegel 447 (1712); jfr 2. Förväll syra och krama saften derutur igenom et kläde. Warg 298 (1755). På hufvudet bars ett i tresnibb viket hvitt kläde af linne med blå eller röda ränder. HLilljebjörn Hågk. 1: 16 (1865). Biskop Genberg .. påstod, att blotta nämnandet af ordet biskop hade på (J. J.) Nordström samma verkan som att visa ett rödt kläde för en tjur. De Geer Minn. 2: 62 (1892). Då han absolut inte på annat sätt kunde få henne att tiga, band han resolut ett kläde för munnen på henne. FoF 1915, s. 22. — jfr ALTAR-, ARM-, ASK-, BARDSKÄRAR-, BASTINGAGE-, BILJARD-, BOK-, BORD-, BÅR-, BÄNK-, BÖRD-, DISK-, DOP-, FLORS-, FOT-, FÄSTE-, FÖR-, FÖRE-, HALS-, HAND-, HUVUD-, HÄNG-, HÄST-, HÖFT-, KALK-, KRISTNINGA-, LIK-, PANN-, PATEN-, TORK-, UNDER-, Å-KLÄDE m. fl. — särsk. (†) om stycke tyg ss. material för ngt visst klädesplagg. Oluf gifuer be:te Sigrid i förlikningh, ett Tröyekläde om 2 RDr allnen, klädet 1 1/2 alln. VDP 1654, s. 193. Lijtet kläde giör stackot kiortil. Grubb 462 (1665). Ondt skiära wijd mantel aff lijtet kläde. Dens. 638. jfr TRÖJE-KLÄDE.
2) († utom i ssgn KLÄDES-FÅLL) sammanfattningen av vad ngn är iförd till beklädnad, dräkt; (löst hängande) klädesplagg som omsluter större delen av kroppen, kappa, mantel; äv. abstraktare: sätt att kläda sig, sätt varpå ngn är klädd, klädsel; jfr KLÄDNAD 1, 3. Motte iach allenast komma wedh hans clädhe, thå bliffue iach helbrögda. Mat. 9: 21 (NT 1526; Bib. 1917: mantel). Monge breedde sine clädher på väghen. Mark. 11: 8 (NT 1526; Bib. 1917: mantlar). The (sågo) en vng man sitiandis på högra sidhon cläddan vthi herlighit hwit clädhe. Därs. 16: 5 (NT 1526; Bib. 1917: klädnad). Johanniter orden mz suart cläde och hwijt korsz. OPetri Clost. A 4 a (1528). (Trollet) var klädder i gamalt kläde, slarfvot kiortel, vidha ärmer. Bureus Suml. 84 (c. 1600). Wild är min (dvs. adelsmannens) klädh, mitt sin är yrt. Fosz 394 (1621; nt. orig.: myne kledynge; Weigere: mine klæder). Mine gärningar för Gudi äre, / Som itt slemt och styggeligit Kläde. Brask Apg. M 2 b (1648); möjl. till 1. Börk Darius 187 (1688; bildl.).
III. [utvecklat ur II; i formen kläder efter likbetydande t. kleider, pl.] i pl. (numera bl. i formen kläder) ss. sammanfattande benämning på de olika av tyg l. skinn l. dyl. förfärdigade persedlar som människan anbringar omkring l. på (olika delar av) sin kropp för att skydda sig mot kyla, väta, solsken o. dyl. (l. för att skyla l. pryda sig). En omgång kläder. Köpa, få nya kläder. Hemgjorda, skräddarsydda kläder. Lappa, laga, sy kläder. Rena, fläckiga kläder. Sälja gamla kläder. Gå i gamla, urvuxna kläder. Vara svår att slita kläder. Byta om kläder. Taga andra kläder på sig. Taga av sig kläderna. Ha sina bästa kläder på sig. Komma hastigt i l. ur kläderna. Kasta sig i kläderna. Kasta av sig kläderna. Gå till sängs med kläderna på. Han hade inte varit ur kläderna på flera veckor. Hava kläder och föda hos ngn. Hålla ngn med kläder och föda. OPetri Tb. 8 (1524; uppl. 1929). Thå reeff then öffuerste presten sin klädher sönder. Mark. 14: 63 (NT 1526). Bonden droogh (dvs. bar) sådana cledhe som han sielff giorde. OPetri Kr. 42 (c. 1540). Iagh troor at Gudh .. besörier migh rikeligha medh klädhe och födho. Cat. 1567, s. B 1 b. Ett artigt Wijf, .. / .. blomerad i margfals-färgade Kläder. Stiernhielm Herc. 6 (1648, 1668). Wij skole ibland Gudz wänner / I hwita kläder ståå, / Och hafwa Palmer i händer. Ps. 1695, 285: 15. Vid sitt frigifvande återtager .. (fången) de kläder han vid ankomsten ägde. Oscar i Straff 125 (1840). Gärda .. hyser .. lidelse för allt hvad kläder heter. Wägner Norrt. 130 (1908). Särskilt förvaringsrum bör (på arbetsplatsen) finnas för kläder, som arbetaren använder utanför arbetslokalen. Wirgin Häls. 2: 282 (1931). — jfr AMASON-, ARBETS-, BAD-, BAK-, BARN-, BEGRAVNINGS-, BEN-, BLAGGARNS-, BOMULLS-, BOND-, BRUD-, BRUDGUMS-, BRÖLLOPS-, BULDAN(S)-, BÅTSMANS-, CEREMONI-, DAG-, DAM-, DAMAST-, DANS-, DOCK-, DOP-, DRÄNG-, FASTLAGS-, FISKAR(E)-, FLANELL(S)-, FLICK-, FRUNTIMMERS-, FÅNG-, FÅRA-, GALA-, GOSS-, GRANNLÅTS-, GÅBORT(S)-, GÅNG-, HEDERS-, HELGDAGS-, HÖGTIDS-, IFARE-, IFÄRDS-, KVINNFOLKS-, KVINNO-, KYRK(O)-, MANFOLKS-, MANS-, MÄSS-, PRÄST-, RES-, SAMMETS-, SKINN-, SKOL-, SLÄP-, SOMMAR-, SÖNDAGS-, UNDER-, VADMALS-, VARDAGS-, VINTER-, VÅR-, YTTER-, ÖVERDRAGS-KLÄDER m. fl. — särsk.
a) i en mångfald ordspr., t. ex.: Barn glädz widh nya kläder. SvOrds. A 3 a (1604). Lätter i kläder, lätter i laater. Grubb 491 (1665). Qwinfolck haa långa Kläder, men kortt sinne. Dens. 678. Kläderna äre offta meer än mannen. Dens. 723. Pracht i Kläder, är minsta heeder. Dens. 882. Man tar inte kläderna af den, som förut är naken. Granlund Ordspr. (c. 1880). — särsk. i ordspr. kläderna göra (inte) mannen (stundom karlen). Kläderna giöra intet mannen. Grubb 412 (1665). Kläderna giöra karlen. Törning 95 (1677). Kläderna giöra mannen. Scherping Cober 1: 129 (1734). Selander Keller Seldw. 2: 36 (1913).
b) (†) i uttr. l. ha på kläderna l. sina kläder, eg.: få l. ha blod på kläderna; få l. ha månadsrening. (Modern) berättade, det Flickan fått på sina kläder. VetAH 1782, s. 307. SvTyHlex. (1851). Tholander Ordl. (c. 1875).
c) med särskild tanke på kläderna ss. ngns oumbärligaste personliga egendom; ofta i bildl. uttr. (jfr d) med bet.: vara l. bliva utblottad, taga från ngn allt vad han äger o. d. Inte (ens) ha kläderna på kroppen. Ty nödgedhes .. (fogden) att tilgifue .. någet någrom af theres skatt så frampt han icke will taga kläderne af kroppen af thom. HFinLappm. 4: 160 (1614). Så fattigh, att hoon eij dett ringaste äger, meera än Kläderna på Kroppen. BoupptSthm 1669, s. 1390. Då hon hoos migh här i Skåne war, måste iag sälgia Kläderna af kråppen och Råcken af lifwet där medh hennes stora tårst att stilla. VDAkt. 1690, nr 35. Östergren (1930).
d) (i sht i högre stil; se dock α, β) mer l. mindre bildl. (jfr c). Af Solens glans och Vårens väder / Vår Jord bepryds med nya kläder. Dalin Vitt. 3: 168 (c. 1745). (De hedniska festerna) omvandlades (av kristendomen) och fylldes med ett nytt idéinnehåll, men under de nya kläderna skymtar vid närmare påseende den gamla oförstörbara kärnan fram. Nilsson FestdVard. 120 (1925). (†) (Gud) haffuer migh vthiklädt medh salighetennes klädher. Jes. 61: 10 (Bib. 1541; Bib. 1917: frälsningens klädnad). — särsk.
α) (ngt vard.) i uttr. vara, önska sig o. d. i ngns kläder, befinna sig l. önska att man befunne sig i samma ställning l. situation som ngn; i sht i nekande o. därmed jämförliga satser. Modée HåkSmulgr. 69 (1738). Någon, som skulle önska sig i mina kläder, lär jag aldrig träffa på. Lagerlöf Holg. 2: 201 (1907).
β) (ngt vard.) i uttr. varm i kläderna, som hunnit vänja sig vid förhållanden, som han kommit in i, o. behärskar situationen; äv. ny i kläderna, som nyligen kommit in i vissa förhållanden o. är oerfaren o. osäker. Schenberg 1: 65 (1739). Jag kände mig nu redan någorlunda varm i kläderna såsom revisionssekreterare. De Geer Minn. 1: 134 (1892). Hamilton Hågk. 175 (1928).
γ) (†) i uttr. låta ngt uppenbaras i kläderna, tydligt visa ngt. Thu (må) viszeligenn förlate tig thär till, ath the (dvs. Anders Olsson o. hans vänner) icke sine förrädelige stemplinger late uppenbares i clädenn, uthann mere lathe them boo udi köttedh och hiärtedh. G1R 28: 269 (1558).
δ) (†) i uttr. hava döden i kläderna, vara märkt av döden. Ehuru wäl han een rum tijdh hade döden i kläderna, vnderlät han inthet sitt ämbete. Prytz NEschilli C 4 a (1650).
ε) (†) i uttr. säga ngn huru hans kläder stå, säga ngn vad han är värd l. vad han går för. Än tå skemdes icke then groffue Phariseen (dvs. Simeon) leggia henne (dvs. den stora synderskan) thetta altsammans (dvs. hennes kärleksbevis mot Kristus) vth til ondo, Therföre moste ock Christus säya honom huru hans klädher stodho. LPetri 4Post. 14 a (1555).
e) i allmännare anv., med inbegrepp av sänglinne, duktyg o. d., ävensom kuddar, madrasser, filtar, sängtäcken o. d.; numera företrädesvis i vissa uttryck o. ssgr. Tvätta kläder. Piska kläder. Räkna kläder (till tvätt). När någon uthaf Pestilentz blijfwer befängd .. må han läggia sigh i sängen under kläderna, så att han flux swettnas. OMartini Läk. 49 (c. 1600). Ingha kläder, hwarken till att ligga vthi eller dageligen slijta. VRP 1687, s. 316. När kläderna komma utur tvätten, lägges då hvart mönster på servietterna tilsammans, som äro af et slag, och parom på örnegåtts-var och lakan. Warg 736 (1755). 1 Vagga med tillhörande kläder. TurÅ 1914, s. 109 (1850). Det är ej bra att klappa kläder (dvs. tvättkläder) efter solnedgången, ty då drager man eldsvåda till gården. Wigström Folkd. 1: 128 (1880). — jfr BYK-, FJÄDER-, SÄNG-, TVÄTT-KLÄDER.
Sammansättningar (i vissa fall äv. med anslutning till KLÄDA; jfr d. o. ssgr). Anm. I fsv. var ordets vanligaste ssgsform klädha- (med växelformerna klädhe- o. klädho-), vilken anträffats företrädesvis i ssgr till bet. II o. III, t. ex. klädha- (klädhe-, klädho-) bonadher, -falder, -kluter, -lös, -lösa, men äv. förekom i ssgr till bet. I, t. ex. klädhastang. Därjämte användes klädh- (klädhbonadher) o. klädhis- (klädhes-), vilken senare form, anträffad i ssgrna klädhis-hus, -kiurtil, -köp, -litare, -lösa, -rynkia, -vepa, synes hava varit den vanligaste i ssgr till bet. I. I nutida svenska, där formen KLÄDA- blott fortlever i arkaiserande språk (i ssgn KLÄDA-FÅLL; vanl. dock KLÄDES-FÅLL) o. formen KLÄDE- nästan bl. förekommer i ssgrna KLÄDE-BONAD o. -DRÄKT (i vilka den emellertid är ensamrådande), har formen KLÄDES- (med den vardagliga biformen KLÄS-) blivit den enda brukliga i ssgr som klart ansluta sig till bet. I 1, under det att KLÄD- förhärskar i ssgr med klar anslutning till bet. III. Dock märkes, att KLÄDES- föredrages i (de åtminstone numera till bet. III anslutna) ssgrna KLÄDES-BORSTE, -PERSEDEL, -PLAGG, -VISKA.
A (i allm. till III; jfr anm. ovan): KLÄD-ASK. (kläd- 16811769. kläde- 1654. kläder- 1674. klädes- 1814) (numera mindre br.) ask för förvaring av (mindre) klädespersedlar. BoupptSthm 26/7 1654. BoupptVäxjö 1814.
-BACKE. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) klädkorg. Kock SpråkFörändr. 6 (1896; fr. Göteborg).
-BOD. (kläd- 1878 osv. kläde- 16211624. klädes- 17141889)
1) bod för förvaring av kläder. InventMunktorp 8/4 1621. Erixon Södermanl. 11 (1924).
2) (föga br.) butik för försäljning av färdigsydda (billiga) kläder. Schulthess (1885). Björkman (1889). Jfr E.
-BONAD, se C.
-BORSTE, se E.
-BYLTE, n., förr äv. -BYLTA, f. (kläd- 1848 osv. kläde- 1686. klädes- 1887. -bylta 1686. -bylte 1848 osv.) bylte innehållande kläder. BoupptSthm 1686, s. 966 b, Bil. SvD(A) 1934, nr 12, s. 3. —
-BYRÅ. (kläd- 18051808. klädes- 17961852) (numera knappast br.) byrå att förvara kläder i. BoupptVäxjö 1796. Dalin (1852).
-BÄNK. (kläd- 16691788. kläde- 17601767) (i sht förr) bänk (se d. o. II) för förvaring av kläder. BoupptSthm 1669, s. 1137. I Kiöket .. 1 Klädbänk med lås. BoupptVäxjö 1788.
-DOCKA, sbst.2 (sbst.1 se sp. 1456). (kläd- 1795 osv. klädes- 1695)
1) (†) docka använd för demonstrerande av ett mod l. en dräkt, mannekäng. Holmberg 2: 338 (1795). Weste FörslSAOB (1823).
2) person (i sht kvinna) som går upp i intresset för sin klädsel l. lägger an på fina kläder; jfr KLÄDA I 1. O i högfärdige Klädes-Dåckar, aff bäggie kiönen. Fernander Theatr. 486 (1695). Östergren (1930).
(III e) -DRAGNING. handling(en) att draga ut kläder till mangling. Östergren (1930).
-DRÄKT, se C.
(jfr KLÄDA I 1) -ELEGANS. elegans ifråga om klädsel (kläder). Wieselgren Paris Banzai 133 (1926).
-FRÅGA(N). frågan hur man skall förskaffa sig kläder l. vilka kläder man skall ha på sig. För priorinnan hade klädfrågan ingen betydelse. Stiernstedt Bibesco CathPar. 136 (1929).
-FÅLL, se E.
-FÖRRÅD. (kläd- 1810 osv. klädes- 18341880) förråd av kläder; äv. om lokal för förvaring av ett dylikt förråd. Cederborgh OT 1: 12 (1810). Östergren (1930).
-GALGE. ett slags klädhängare; jfr GALGE 3 e. Auerbach (1909). SvD(A) 1915, nr 43, s. 5.
(III e) -GÖLING. sjöt. göling varpå tvättade kläder fastnajas för att sedan hissas upp till tork. Ramsten 63 (1866).
-HANDEL, -HANDLARE, -HYENDE, se E.
-HÄNG, se -HÄNGE.
-HÄNGARE, r. l. m. (kläd- 1797 osv. klädes- 1825) inrättning (galge, i vägg l. hylla o. d. fastgjord krok, hylla l. stång l. fristående ställning med krokar o. d.) avsedd att därpå upphänga kläder (ofta ytterkläder). BoupptVäxjö 1797. Fatab. 1929, s. 95. —
-HÄNGE, förr äv. -HÄNG. (-häng 17911796. -hänge 18341914) (i vissa trakter) klädhängare. BoupptVäxjö 1791. Därs. 1914.
(jfr KLÄDA I 1) -INTRESSE. intresse för klädsel (kläder). Amerikanskornas starka klädintresse. SvD(A) 1919, nr 314 A, s. 3. —
-KAMMARE, sbst.2 (sbst.1 se sp. 1456) (kläd- 1660 osv. kläde- 15431636. klädes- 15431908) [fsv. klädha kamare]
1) (i sht i fråga om ä. l. landtliga förh.; se dock b) till I 1, III: kammare (se KAMMARE, sbst.2 2 c) för förvaring (ofta i skåp o. kistor) av ett större förråd av (i dagligt bruk icke använda) kläder (samt av tyg till kläder). TullbSthm 17/5 1543. Effter wij icke meere Cläde til äwentyrs vthi wår Cläde Cammer tilstädz liggiendes hafwe, ähn som til wårt hoffolkz behof wäl behöfwes will. G1R 19: 328 (1548). Bevilljades Hennes Maij:ttz fruentimber och pigor uhr klädecammaren att bekomma något tygh till klädninger och kjortler. RP 6: 200 (1636). Tvänne klädkistor på Klädkammaren. BoupptVäxjö 1781. Klädkammaren med sina väldiga skåp och kistor. Rydberg Vap. 103 (1891). särsk.
a) mer l. mindre bildl. At .. all blomster på markenne, theras hoffkläder och prydning all åhr sökia j Gudz Klädekammar, och bekomma. PErici Musæus 2: 265 b (1582). En ordbok kan sägas vara tänkandets klädkammare. EHTegnér i Ydun 1870, s. 57.
b) (fullt br.) ss. benämning på olika museer l. museiavdelningar för samlande o. förvaring av kläder m. m. som belysa (i sht äldre tiders) klädskick. Lifrust- och klädkammarens samlingar. KrigVAT 1858, s. 178. Skansens Klädkammare. RedNordM 1927, s. 69.
2) (mindre br.) till III: klädkontor; garderob. Klädkamrarna (garderober) böra vara belägna intill sovrummen eller i deras närhet. Boklund Bost. 56 (1907). Östergren (1930). Ssgr (till -KAMMARE 1): klädkammar- l. klädkammare-betjänt. (förr) tjänsteman vid den kungliga klädkammaren. Henel 1729 155 (1730). Runemarck VägvSthm 41 (1790). -förvaltare. (förr) förvaltare vid den kungliga klädkammaren. ArvskifteSthm 1682, s. 447 a. SvKulturb. 5—6: 210 (1930; i fråga om förh. 1700). -vaktare. (i bibeln) uppsyningsman över klädkammare. 2Kon. 22: 14 (öv. 1896).
(III e) -KAVLE l. -KAVEL. (kläd- 1816 osv. klädes- 1829) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) mangelkavle, mangelstock. BoupptVäxjö 1816. Därs. 1887.
-KERSIN, se E.
-KISTA. (kläd- c. 1755 osv. kläda- 1538. kläde- 15461739. klädes- 16661927) kista för förvaring av kläder. VarRerV 31 (1538). Fatab. 1928, s. 74.
(III e) -KLYKA. = -KLÄMMA. WoL 200 (1889). WoJ (1891).
(III e) -KLÄMMA, r. l. f. (kläd- 1892 osv. klädes- 1911) klämma för fasthållande av tvättkläder upphängda till tork. Franzén o. Malmlundh 44 (1892). KatalÅhlénHolm 37: 142 (1916).
(III e) -KLÄMMARE, r. l. m. = -KLÄMMA. TLev. 1905, nr 15, s. 1. NKKatal. 1916—17, s. 44. —
-KNYTE. (kläd- c. 1755 osv. klädes- 1838) knyte innehållande kläder; jfr -BYLTE. Schultze Ordb. 2366 (c. 1755). Topelius Vint. I. 2: 261 (1862, 1880).
(III e) -KNÄPPARE. = -KLÄMMA. Salomon Slöjdsk. 1: 53 (1876). HemslöjdsutstSthm 1880, s. 75.
(III e) -KNÄPPE. = -KLÄMMA. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 112. Klint (1906).
-KOFFERT. (kläd- 1799. kläde- 1708. kläds- 1683) (numera knappast br.) klädkista. BoupptSthm 1683, s. 645 b. BoupptVäxjö 1799.
-KONTOR. (kläd- 1847 osv. klädes- 17881852) garderob o. d.; numera nästan bl. om vindskontor för förvaring av kläder; jfr -KAMMARE 2. GT 1788, nr 75, s. 4. Jag undersökte min kammare, och fann vid dess ena vägg ett klädkontor. Almqvist Ekols. 1: 353 (1847). Fröding Eftersk. 2: 142 (1898, 1910). Östergren (1930).
(III e) -KORG. (kläd- 1667 osv. kläde- 16591671. klädes- 16551833) korg för transport o. förvaring av tvättkläder. BoupptSthm 14/6 1655. STSD(A) 1933, nr 274 B, s. 14. —
-KROK. (kläd- 1877 osv. klädes- 1796) krok för upphängning av kläder. VLBibl. 1796, fol. 136. BoupptVäxjö 1913.
(jfr KLÄDA I 1) -KULTUR. kultur (smak) i fråga om klädsel (kläder). SvD(A) 1916, nr 49 B, s. 4. Den allmänt stigande klädkulturen i landet. Därs. 1933, nr 230, s. 10. —
-KVAST. (kläd- 15731838. kläde- 15351694. klädes- 15411756. kläds- 17731807) (†) kvast (viska) l. borste för rengöring av kläder. TullbSthm 1535, s. 25 b. 1 Swart Klädes qwast med Sölfwer inlagt BoupptSthm 1675, s. 1592 b. (Sv.) Klädsqvast .. (lat.) Scopæ quibus vestes purgantur. Sahlstedt (1773). Helenius (1838). Ssg: klädkvaste-ljung. (†) växten Calluna vulgaris (Lin.) Salisb. (som användts till förfärdigande av ”klädkvastar”), ljung. Bromelius Chl. 27 (1694).
(I 1, III) -KÖP. (kläde- 15271725) [jfr fsv. klädhis köp, köp av kläde] köp av kläder; förr möjl. äv.: köp av kläde. Smör eller andra varur som sedhan kwnne vendes til klæde köp. G1R 4: 339 (1527). VDAkt. 1725, nr 525. —
-LAGNING. lagning av kläder. Quennerstedt Torneå 2: 179 (1903).
(III e) -LINA. klädstreck. Hagdahl DBäst. 116 (1885). Holmström Kråksl. 185 (1926).
-LIST, se E.
-LUS. (kläd- 1749 osv. klädes- 18801933) lusen Pediculus vestimenti Lin. (som lägger sina ägg i kläder). Lind 1: 917 (1749). Hanström MännParasit. 156 (1933).
-LYX. lyx i fråga om kläder. Fornv. 1928, s. 3. —
-LÖS. (kläd- c. 1755. kläda- 1716. kläde- 16641668. klädes- 1723) [fsv. klädha lös] (†) som saknar (lider brist på) kläder. Verelius Gothr. 8 (1664). Schultze Ordb. 2326 (c. 1755).
-LÖSA, r. l. f. (kläd- 1613c. 1755. kläda- 15631716. kläde- 16431710) [fsv. kläþa lösa, klädhis lösa] (†) saknad av kläder, brist på kläder. LPetri Job 24: 7 (1563). Schultze Ordb. 2326 (c. 1755).
-LÖSHET. (kläd- c. 1755. kläde- 1695. klädes- 1709) (†) saknad av kläder, brist på kläder. VDAkt. 1695, nr 73. Schultze Ordb. 2326 (c. 1755).
-MAGASIN. (kläd- 1832 osv. klädes- 1832)
1) magasin för förvaring av kläder; särsk. teat. om magasin för förvaring av teaterkostymer. Beskow Theat. 1832, Bil. 1. Sparre Stand. 88 (1847). Björkman (1889).
2) butik för försäljning av billiga, färdiggjorda kläder. Björkman (1889). Östergren (1930). Jfr E.
-MAKARE, -MAKERI, -MAL, se E.
(III e) -MANGEL. (kläd- 16831793. kläde- 1668. klädes- 16681749) (numera knappast br.) mangel. BoupptSthm 1668, s. 1296. BoupptVäxjö 1793.
(jfr KLÄDA I 1) -MOD. (kläd- 1804 osv. kläde- 17531889. klädes- 1896) mod (bruk) i fråga om klädsel (kläder). Hof Skrifs. 272 (1753). Hellström Malmros 135 (1931).
-MODELLER, pl. (kläd- 17341754. kläde- 1730) (†) enligt olika mod förfärdigade kläder. Dalin Vitt. 4: 9 (1730; möjl. abstraktare). Dens. Arg. 2: 155 (1734, 1754).
-MOTT, se E.
-MÄKLARE. (kläd- 1677 osv. kläde- 1671c. 1755. klädes- 16521749) person som driver handel med begagnade kläder (samt möbler o. d.). Wollimhaus Ind. (1652). RTKatal. 1935, 1: 905. Ssgr: klädmäklar(e)-bod. klädmäklarbutik; klädmäklarstånd. Serenius X 4 b (1734). Lind (1749). Eichhorn Stud. 3: 105 (1878, 1881). -butik. Schwartz Pos. 42 (1863). -stånd. flyttbar salubod för handel med gamla kläder o. d. Serenius X 4 b (1734). Dalin (1852).
-MÄKLERI1004, äv. 3~002. handling- (en) att driva handel med begagnade kläder o. d.; äv. konkret, om klädmäklarbutik l. klädmäklarstånd. Sjögren (1795). SFS 1846, nr 40, s. 3. DN(A) 1915, nr 231, s. 14. RTKatal. 1935, 1: 905. —
-MÄKLERSKA. (kläd- 1678 osv. kläde- 16711710. klädes- 1673) kvinnlig klädmäklare. BoupptSthm 1671, s. 1592. InkBeskattnNorrk. 1911, s. 85. —
-MÖNSTRING. (kläd- 1788 osv. klädes- 18351898) sjömil. mönstring vid vilken undersökes huruvida manskapets beklädnad är hel, snygg o. fullständig (o. icke innehåller ngt överflödigt). ReglArméenFl. 1788, s. 7. 2NF 19: 327 (1913).
(III e) -NOTA. (i Finl.) tvättnota. Erika .. vek ihop näsdukar, räknade öfver klädnotan. Topelius Fält. 5: 124 (1867).
(III e) -NYPA. r. l. f. = -KLÄMMA. Upsala(A) 1919, nr 73, s. 8. STSD(A) 1933, nr 274 B, s. 14. —
-NÖD. brist på kläder; svårighet att skaffa kläder; nödställdhet i fråga om kläder. Hela Wien lider .. av kölden och klädnöden. SvD(A) 1920, nr 321 A, s. 3. —
-OMBYTE~020. ombyte av kläder; ofta konkret: (uppsättning) kläder till ombyte. De sadelpåsar, i vilka han förvarade sina klädombyten och vad eljest han kunde rå om. Jensen Hudson FjärrL 29 (1925). Östergren (1930).
(jfr KLÄDA I 1) -ORDNING. (kläd- 16641872. kläde- 16421885. klädes- 17221734) (†) reglering av vad som (inom olika samhällsklasser) är tillåtet l. förbjudet i fråga om klädsel (kläder); förordning avseende en dylik reglering. RARP 3: 275 (1642). Carlson Hist. 7: 317 (1885; i fråga om förh. 1702).
-PACKE, r. l. m., l. -PACKA, r. l. f. (kläd- 1792 osv. kläde- 1681) packe kläder. Verelius 65 (1681). SP 1792, nr 287, s. 2. Jfr E.
-PALTOR, pl. (kläd- 1889 osv. klädes- 16821889) (vard.) gamla, slitna (o. trasiga) klädespersedlar. BoupptSthm 1682, s. 291 b. (På lumptorget) såldes och uppköptes .. gamla bleknade och trasiga klädpaltor. Heidenstam End. 47 (1889). Lundell (1893; anfört fr. västsvensk förf.).
-PERSEDEL, se E.
(III e) -PISKARE, r. l. m. redskap för piskning av kläder, kuddar, madrasser, täcken o. d. TLev. 1905, nr 15, s. 1. STSD(A) 1933, nr 274 B, s. 14. —
-PLAGG, se E.
(jfr KLÄDA I 1) -PRAKT. (kläd- 1910 osv. kläda- 1688. kläde- c. 17001792) prakt i fråga om klädsel (kläder); stundom konkret, om praktfulla kläder. Swedberg SabbRo 522 (1688, 1710). Kleen Kvinn. 28 (1910).
-PRESSNING. pressning av kläder. Östergren (1930). Jfr E. Ssg: klädpressnings-maskin. tekn. maskin för pressning av klädespersedlar. Patent nr 65120, s. 1 (1928).
-PRYDNAD. (kläd- 17331804. kläde- 1691) (†) vad som tjänar att pryda kläderna l. att göra ngns klädsel fin l. praktfull; fina l. praktfulla kläder; jfr -PRYDNING. Den mannen som nu rådde om Olof, sålde honom till en mann, het Eres, tagandes för honom kostelig klädeprydnad. Reenhielm OTryggv. 16 (1691; isl. orig.: dyrligt Klæði). Wikforss 1: 937 (1804).
-PRYDNING. (kläd- 17331754. kläde- 1581) (†) förhållandet att pryda sig med fina kläder; konkret: prydnad i klädedräkten; jfr -PRYDNAD. Een Adels-Person .. (skall) hafwe Måtteligheet uthi alle Saker, medh Maat och Dryck, Klädeprydning, Bygning, Arbete, Leek, Wällust och Glädie. Brahe Oec. 82 (1581; uppl. 1920). En hälsning, en dans, en klädprydning, et hufvudknåp, et mode, kan hos en sådan (Evas dotter) ha den värkan, at (osv.). Dalin Arg. 1: 40 (1733, 1754).
(jfr KLÄDA I 1) -PRÅL. (kläd- 1754. kläde- 16821732) (numera föga br.) prål i fråga om klädsel; klädprakt; förr äv. konkret, om kläderna. (Darius kastade) ifrån sigh snöpligen och plötzligen sitt Kongelige Klädeprål .., på thet at han vthi flychten icke måtte ther vthaff blifwa .. igenkänder. Sylvius Curtius 252 (1682). Visiter, dumdristiga ord, Complimenter och kläd-prål. Dalin Arg. 1: 260 (1754; uppl. 1733: kläd-prydnad och Prål).
-PÅSE. (kläd- 1930 osv. kläde- 16711844. klädes- 16541786) påse till förvaring l. transport av kläder; numera företrädesvis: påse (av papper l. på särskilt sätt preparerat tyg) vari kläder förvaras till skydd mot mal. BoupptSthm 26/7 1654. Östergren (1930).
-PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. (kläd- 1764 osv. kläde- 15971785. klädes- 16801742)
1) (förr) om särskild avgift uttagen för krigsfolkets beklädnad; särsk. om dylik avgift som under indelningsvärkets äldre tid uttogs av de olika rotarna o. båtsmanshållen, i vissa fall därjämte också av krigsfolket gm avdrag på lönen. SthmTb. 1597, s. 399 b. LMil. 1: 54 (1680). Hvart år hafva klädespenningar blifvit betalte till Soldatens beklädning, 9 D:r af roten och 3 D:r af Soldatens lön. HSH 3: 213 (1742). BtRStP 1840—41, IV. 1: nr 413, s. 3.
2) pänningar som ngn mer l. mindre regelbundet erhåller (av sin fader l. sin man o. d., i sht förr äv. av arbetsgivare) för att därmed hålla sig med kläder. Uti Embeten är wanligit, det ingen mestare gifwer sin pojke någre klädepenningar eller löhn. Löfgren TenngjH I. 1: 21 (cit. fr. 1708). Min svärfar (hade) lofvat bidraga till vårt hushåll med 1,000 r:dr r:gs .., hvarförutan Caroline skulle få behålla sina klädpengar, 300 r:dr. De Geer Minn. 1: 126 (1892).
-RUM, sbst.2 (sbst.1 se sp. 1456) (kläd- 1734 osv. klädes- 1793) (i sht i fråga om ä. l. landtliga förh., se dock slutet) rum för förvaring av kläder; jfr -KAMMARE 1, -KONTOR. Serenius (1734; under vestiary). Boningshus af timmer innehållande förstuga, 2 rum och kök samt bryggstuga äfvensom vind innehållande ett klädrum och 4 skrubbar. PT 1914, nr 63 A, s. 3. särsk. (fullt br.) i fråga om fabrik, skola o. d.: rum för förvaring av arbetsdräkter, ytterkläder o. d. ArbStat. A 4: 75 (1904). PT 1913, nr 93 B, s. 1. —
-SARS, se E.
-SIM. simn. klädsimning. Landsm. XVIII. 10: 21 (1901). IdrIMar. 1935, s. 122. —
-SIMNING. (kläd- 1901 osv. kläder- 1901) simn. simning med kläderna (l. vissa klädespersedlar) på (vid avläggande av vissa prov). Landsm. XVIII. 10: 21 (1901). IdrIArmén 1926, s. 110.
(jfr KLÄDA I 1) -SKICK. vad som i en viss trakt l. i en viss krets (l. för en viss person) är brukligt i fråga om klädsel (kläder). Fatab. 1930, s. 93. —
-SKRIN. (kläd- c. 1755 osv. kläde- 1628. klädes- 1676) (mindre) klädkista. Wallius 2Likpr. 8 (1628). Rönnberg Brovakt. 145 (1904).
(I, III) -SKRIVARE. (kläd- 15601673. kläde- 15441903. klädes- 16141842) (i fråga om ä. förh.) förvaltare vid ”klädkammare” (kläd- o. tygförråd). G1R 16: 177 (1544). Rijkz-Marsken besvärade sig öfver Klädeskrifvaren, att han inthet rätt hafver uthmätt kläde för soldaterne. RP 8: 642 (1641). SvH 3: 246 (1903; i fråga om förh. c. 1550). Ssg: klädskrivare-dräng. (†) KlädkamRSthm 1567—69 K, s. 27 a. —
-SKRUBB. skrubb till förvaring av kläder. GHT 1895, nr 261, s. 3. Cronholm Minnesbl. 72 (1908).
-SKÅP. (kläd- 1698 osv. kläde- c. 17301771. klädes- 16741887. kläds- c. 1755) skåp till förvaring av kläder. BoupptSthm 1674, s. 359 a. Bergman LBrenn. 64 (1928).
-SLARVOR, pl. (kläd- c. 1895 osv. kläde- 1678. klädes- 17491875) (vard.) trasor av kläder; (trasiga l. illa medfarna) kläder. VDAkt. 1678, nr 163. Norrl. 6: 17 (1907).
(jfr KLÄDA I 1) -SMAK. smak i fråga om klädsel (kläder). Dalin Arg. 1: 303 (1733, 1754). Vi bevittna nu en klädsmak, som är outrerad utan finess. SvD(A) 1920, nr 255, s. 8.
(jfr KLÄDA I 1) -SNOBB. (vard., ringaktande) person som är snobbig i fråga om sin klädsel (sina kläder). (Schück o.) Warburg LittH IV. 2: 516 (1916). DN(A) 1934, nr 170, s. 12.
(III e) -SNÖRE. (kläd- 1889 osv. kläde- 1661. klädes- 1671) jfr -STRECK. BoupptSthm 23/2 1661. Östergren (1930).
-STAMP, se E.
(III e) -STRECK. (kläd- c. 1755 osv. klädes- 17961833) rep varpå tvättkläder upphängas till tork. Schultze Ordb. 5145 (c. 1755). Wägner NattS 223 (1926).
-STUGA. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) rum för förvaring av kläder; jfr -BOD 1, -KAMMARE 1. Schultze Ordb. 5161 (c. 1755). Fatab. 1931, s. 215. —
-STYCKE, se E.
-STÅND. (kläd- 1758 osv. kläde- 1773. klädes- 17491885) salustånd (ofta: marknadsstånd) o. d. där man säljer kläder; särsk. om salustånd l. enklare butik där man driver handel med begagnade kläder (ofta därjämte också med gamla möbler l. husgerådssaker, enklare antikviteter m. m.). Lind (1749). OoB 1932, s. 24. Ssgr: klädstånds-fru. kvinna (fru) som har (står i) klädstånd. Blanche En tr. upp 52 (1843). MeddNordM 1898, s. 104. -jude. jude som har (står i) klädstånd. Alving FrkVästervik 172 (1908).
-STÄLLD, p. adj. (†) nödställd i fråga om kläder; som är i stort behov av kläder. Swedberg Cat. 779 (1709). Then klädstelte Lazarus skulle få en klädning af ostampad vadmar. Dens. Casa 573 (1723). Schultze Ordb. 4842 (c. 1755).
-SÄCK. (kläd- c. 1755 osv. kläde- 1563. klädes- 15631655) [fsv. klädha säkker] säck för förvaring av kläder (på resor); numera särsk. sjömil. om säck (vanl. instoppad i en annan, ss. överdrag tjänande, svartfärgad, tjockare säck) varmed det manskap som infinner sig till tjänstgöring vid flottan förses för att däri förvara de kläder som för tillfället icke användas. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 52. VFl. 1909, s. 148. SFS 1915, s. 16. —
-SÄNG. (kläd- 1842 osv. klädes- 1688)
1) (†) till I: säng klädd med kläde? 1 Brun Klädes Säng medh Sparlakan, Sängtäcke af rödt Dammarsk, sampt Höga Crepiner, Catuns Sängtäcke och Fiäderkläder. BoupptSthm 1689, s. 172 b (1688).
2) (i vissa trakter) till III e: klädkorg. (Sedan man druckit te) bars julklapparna in uti ett par korgar och en stor klädsäng. UvHeland (1842) hos Dahlgren 2Ransäter 142. Beskow Sag. 7 (1903).
(jfr KLÄDA I 1) -SÄTT. (kläd- 17341754. kläde- 17531870. klädes- 1888) (numera knappast br.) sed l. bruk i fråga om klädsel (kläder); sätt att kläda sig; klädmod; jfr KLÄD-SKICK. Något nytt klädsätt. Dalin Arg. 2: 111 (1734, 1754). Rydberg KultFörel. 6: 460 (1888).
-SÖM, r. l. m. (kläd- 1771 osv. klädes- 17931808) = -SÖMNAD. DA 1771, nr 190, s. 3. Östergren (1930).
-SÖMMERSKA. jfr -SÖMNAD. SvTyHlex. (1851). Fatab. 1911, s. 66. —
-SÖMNAD. förfärdigande av (kvinno)kläder (med tanke på klänningar, kappor o. dyl. o. motsatt: linnesömnad). Berg Handarb. 25 (1873). Tragiken (i hennes liv) hölls inom snäva gränser av klädsömnaden, som är en tankekrävande konst. Bergman JoH 132 (1926).
(III e) -TORKARE, r. l. m. benämning på olika anordningar för upphängning av småtvätt (barnkläder), våta handdukar m. m. till torkning inomhus. Slöjdaren 1884, nr 5, s. 1. LindbladHb. 11: 96 (1925).
(III (e)) -TORKNING. torkning av kläder (särsk. tvättkläder). Stål Byggn. 2: 20 (1834). SvD 1914, nr 79 B, s. 3. —
-TRASA, r. l. f. trasa av ett klädesplagg; äv. (vard.): trasigt klädesplagg; i sht i pl. Klädtrasan han gick uti. Almqvist TreFr. 3: 60 (1843). Bergman Kerrm. 204 (1927).
-TRÅD. (kläd- 1788. kläde- 1701. klädes- 16651736) (†) i nekande o. därmed jämförliga satser: (så mycket som) en tråd (på kroppen). Så att hon till sigh och barnen icke hade en klädesstrå, eller maatabeta. VDAkt. 1665, nr 304. (De sjuka) lågo aldeles nakne på trädbänkarne utan minsta klädtrå hvarken öfver eller under sig. Anckarsvärd Minn. 55 (1788).
(III e) -TVÄTT. (kläd- 1771 osv. kläde- 1779) tvättning av kläder (underkläder), lakan, dukar o. d.; äv. konkret, om det som skall tvättas resp. om det tvättade. DA 1771, nr 103, s. 4. Norrskensfl. 1927, nr 156, s. 1.
(III e) -TVÄTTNING. (kläd- 16691856. kläde- 1662c. 1770) (numera mindre br.) klädtvätt. ConsAcAboP 2: 383 (1662). Hygiea 1856, s. 269. —
-VAKTARE. (kläd- c. 17551804. kläda- 1541. kläde- 15381739) (†)
1) i fråga om antika förh.: person som (mot betalning) förvarade kläder åt badande. (Lat.) Capsarius (sv.) clädewactare. VarRerV 30 (1538).
2) uppsyningsman över ”klädkammare” (se d. o. 1). Prophetissan Hulda Sallums hustru Thikua sons, Harham sons, klädhawachtarens. 2Kon. 22: 14 (Bib. 1541; Bib. 1917: klädkammarvaktaren). Wikforss 1: 936 (1804).
-VISKA, se E.
(III e) -VRIDNING. vridning av tvättkläder. Östergren (1930). Ssg: klädvridnings-maskin. SundsvP 1886, nr 151, s. 3. SFS 1919, s. 1923. —
-VÄG. i uttr. i klädväg, i fråga om kläder. Lundin (o. Strindberg) GSthm 60 (1880). Babyutstyrslar, omfattande allt vad barnet behöver i klädväg under det första året. SvD(A) 1931, nr 154, s. 3. —
-VÄVARE, -VÄVERI, se E.
B (numera bl. i ssgn -FÅLL, arkaiserande; jfr anm. ovan sp. 1461): KLÄDA-BONAD, se C.
-FÅLL, -HUS, se E.
-KISTA, se A.
-LO, se E.
-LÖS, -LÖSA, -PRAKT, -VAKTARE, se A.
C (numera nästan bl. i ssgrna -BONAD o. -DRÄKT; jfr anm. ovan sp. 1461): KLÄDE-ASK, se A.
-BLY, se E.
-BOD, se A.
(III) -BONAD, r. l. m., äv. (folkligt i södra Sv., ävensom i poesi o. vitter stil) -BON -bω2n, n. (Sturzen-Becker 4: 48 (1862), SvD(A) 1919, nr 329 B, s. 3), äv. r. l. m. (CVAStrandberg 1: 245 (c. 1870), SDS 1882, nr 161, s. 1). (kläd- c. 16551890. kläda- 15281531. kläde- 1526 osv. klädes- c. 1655. -bonad (-bona, -bonat) 1526 osv. -bon 18571919) [fsv. kläþa bonaþer, klädhebonath m. fl. former; med avs. på formen -bon jfr d. klædebon, subtraktionsbildning till ä. d. klædeboneth, vari ändelsen uppfattats ss. best. artikel]
1) (numera företrädesvis i poesi l. vitter stil) kläder som ngn är l. brukar vara iförd, dräkt; klädedräkt. Så will iach nw. .. ath qwinnonar prydha sigh j höffuelighom clädhebonat. 1Tim. 2: 9 (NT 1526; Bib. 1917: i hövisk dräkt). (Några munkar i England) gingo vthi en blåå Klädhebonat, nästan sådan som brukas aff the Eremiter. Schroderus Os. 2: 722 (1635). Wistrand NordMAllmog. 18 (1909). särsk. mer l. mindre bildl. Therföre förandradhe the (dvs. the vtlendske) strax theres (dvs. rundstyckenas) klädebonadt, så finge the strax nytt nampn, och kallades dubbell skelingar. Svart G1 65 (1561). Du vida jord i fager klädebonad, / den du med varje årtidsskifte byter. Löwenhjelm Dikt. 91 (1910).
2) (†) klädesplagg, klädespersedel. En kläde-bonad af linne, som fruentimren tilförene brukte för brösten. Möller (1745, 1755; under biais).
-BORSTE, se E.
-BYLTE, -BÄNK, se A.
(III) -DRÄKT. (kläd- 16151852. kläde- 1608 osv. klädes- 16691913) [jfr d. klædedragt, t. kleidertracht] kläder, dräkt; numera nästan bl. dels: slag av kläder som ngn har l. brukar använda l. som användes inom en viss krets l. ett visst område, dels övergående i bet.: sätt varpå ngn kläder sig (är klädd) eller varpå man kläder sig (är klädd) inom en viss krets osv.; jfr -BONAD 1. SynodA 1: 16 (1608). Kläde-drägten bör icke förbigås af dem, som resa at bese främmande land. Linné Sk. 41 (1751). En hel klädedrägt af näfver. Retzius FinKran. 98 (1878). Våra folkdräkter ha sina förebilder i de högre ståndens klädedräkt i äldre tider. Nilsson FestdVard. 20 (1925). Jfr E.
(I, III) -DRÄNG, sbst.2 (sbst.1 se sp. 1456). (†) manlig tjänare som hade uppsikt över ngns klädförråd l. var anställd hos ”klädskrivare”; jfr KLÄDSKRIVARE-DRÄNG. VinkällRSthm 1594. Wollimhaus Ind. (1652).
-FABRIK, -FLIK, -FLOCK, se E.
(III; jfr KLÄDA I 1) -FLÄDER. (†) flärd i fråga om klädsel (kläder); jfr FLÄDER, sbst.2 2. Hwi skal ock thet kläde-flädret / Giöra menskian håret grått? Runius (SVS) 1: 31 (c. 1710).
-FÅLL, -FÄRGARE, -FÄRGNING, se E.
(III) -HAMN. (†) förklädnad; jfr HAMN, sbst.1 3 b. (Han) togh en vnderligh klädehampn vppå sigh. ÄARäfst 19 (1596).
-HUS, se E.
-KAMMARE, se A.
-KERSIN, se E.
-KISTA, -KOFFERT, -KORG, se A.
-KRÄMARE, se E.
-KVAST, -KÖP, se A.
-LAKAN, se D.
-LIST, se E.
(III) -LÖN. (†) den del av ngns lön som är avsedd till hans beklädnad. Thet är .. 6 år siden .. (landsknektarna) någen kläde lön bekomme. RA I. 3: 908 (1597). KrigVAH 1835, s. 77 (efter handl. fr. 1609).
-LÖS, -LÖSA, -LÖSHET, se A.
-MAKARE, -MAKERI, -MAL, se E.
-MANGEL, se A.
-MANUFAKTUR, se E.
(I) -MANUFAKTURI. (†) (I Kristianstad) var .. Kläde-Manufactorie; tvänne Ylle- och Siden-Väfverier. Linné Sk. 71 (1751).
-MOD, -MODELLER, -MÄKLARE, -MÄKLERSKA, se A.
(III) -NATTSTUGA. (kläde- 17041731. klädes- 1712) (†) rum för förvaring av kläder; jfr KLÄD-KAMMARE 1, -KONTOR. VDAkt. 1705, nr 324 (1704). Därs. 1731, Syneprot. F III 7. —
-ORDNING, se A.
-PACKE, se A o. E.
-PRAKT, se A.
-PRESS, se E.
-PRYDNAD, -PRYDNING, -PRÅL, se A.
(III) -PRÅNG. (†) jfr KLÄD-PRÅL. (Karl den store föraktade) all utlänsk, stålt och högmodig klädeprång. Dryselius Monarchsp. 294 (1691).
-PÅSE, -PÄNNINGAR, se A.
(III) -REV, n.? [fsv. klädharif] (†) sönderrivning av kläderna. AAAngermannus VtlDan. 566 (1592). Att ingen skadhe skeer anten medh dråp, såår, blodhwijte, blånadt, klädereff eller husbrott. Lagförsl. 473 (c. 1606).
-SARS, -SAX, se E.
(III; jfr KLÄDA I 1) -SED. (kläde- c. 16001819. klädo- 1626) [fsv. klädha sidher] (†)
1) sed i fråga om klädsel (kläder); sätt att kläda sig; klädmod; jfr KLÄD-SÄTT. Främmande, vthlänske och nye klädhesedher. LLaurentii Nyåhrspr. F 2 a (1618). Strinnholm Vas. 1: 160 (1819).
2) kläder (som ngn brukar bära); klädedräkt. Vÿ willia förlåfwa wår klädeseed, / och hettan willia wÿ icke bära, / förähn wÿ hafwe wunnit alt Dannemark. Visb. 2: 129 (c. 1600).
-SKAV, se E.
-SKRIN, -SKRIVARE, -SKÅP, se A.
(II 2) -SKÖT. (†) flik av en mantel. Hag. 2: 13 (Bib. 1541).
-SLARVOR, -SNÖRE, se A.
-STUV, -STYCKE, se E.
-STÅND, -SÄCK, -SÄTT, se A.
(III; jfr KLÄDA I 1) -TOK. (†) jfr KLÄD-SNOBB. Mången kläde-tok giorde äfven så (dvs. klädde om sig många gånger om dagen), om han hade förmågan ther til. Scherping Cober 1: 130 (1734).
-TRÅD, se A.
(III) -TRÅNG, sbst. (†) förhållandet att de kläder som ngn har på sig sitta trångt. Skooskaff och Qwinnetwång, lijdes illa, och Kläde-trång. Grubb 726 (1665).
-TVÄTT, -TVÄTTNING, -VAKTARE, se A.
-VALKARE, -VALKNING, -VÄVARE, -VÄVERI, se E.
D [efter t. kleider-] († utom i -FABRIK o. -MAKARE): KLÄDER-ASK, se A.
-BORSTE, se E.
(III) -FABRIK. (föga br.) Aktiebolaget Kläderfabriken Nässjö. SvD(A) 1922, nr 103, s. 11. —
-GRÄS, se E.
(III) -LAKAN. (kläde- 1668. kläder- 16371718. klädes- 1674) (†) tyg (kläde) till kläder? Gement kläder lakan. OxBr. 11: 691 (1637). Stiernman Com. 6: 527 (1718).
(III) -MAKARE. [efter t. kleidermacher] (numera knappast br.) skräddare. Noreen SprSt. 1: 14 (1895; omnämnt ss. nytt ord). Östergren (1930; angivet ss. ålderdoml.). Jfr E.
-SIMNING, se A.
E (numera företrädesvis i ssgr till I 1; jfr anm. ovan sp. 1461; i sht i fackspr.): KLÄDES-APPRETERING. appretering av kläde. Pasch ÅrsbVetA 1831, s. 9. 2UB 8: 340 (1900).
-ARTAD, p. adj. Wikforss 2: 769 (1804). Klädesartade, filtlika väfnader. PrHb. 2: 440 (1887).
-ASK, -BOD, se A.
-BONAD, se C.
-BEREDD, p. adj. beredd till l. ss. kläde. Vadmalskläder, som, om det var rätt fint, voro klädesberedda, brukades (på 1830-talet) mest. Sundblad GBruk 33 (1881). Landsm. VIII. 2: 25 (1891).
-BEREDNING. beredning av tyg till kläde l. så att det blir klädesartat. Vadmal till valkning och klädesberedning. GotlLT 1852, nr 52 1/2, s. 4. Sahlin SkånFärg. 85 (1928).
-BESIKTNING(EN). (förr) särskild avdelning av hall- o. manufakturrätten vilken övade tillsyn över klädestillvärkningen. SthmStCal. 1806, s. 115. SvNorCal. 1832, s. 370. —
-BLY. (kläde- 1564. klädes- 17491915) [jfr d. klædebly] (förr) bly som användes (användts) till stämpling av kläde (efter besiktning l. då tyget skickades till färgning). ArkliR 1564: 20 (1564). (Sv.) Klädes-bly, (t.) das Bleyzeichen an den Tüchern, so man in die Färberey schicket. Lind (1749). FoF 1915, s. 51. —
-BOD, sbst.1, se A.
-BOD, sbst.2 (klädes- 16751909. kläds- 17901828) (numera mindre br.) jfr -HANDEL. BoupptSthm 1675, s. 1208 a. Auerbach (1909).
-BONAD, se C.
-BONJOUR. (i sht förr) BoupptVäxjö 1806. Därs. 1865.
(III) -BORRE. (†) växten Arctium lappa Lin. (vars blomkorgar fastna i kläder), kardborre. SvBot. nr 63 (1803). Björkman (1889; med hänv. till kardborre).
(III) -BORSTE. (kläd- 17451930. kläde- 15811817. kläder- 1685. klädes- 1578 osv. kläds- 16261828) borste för borstning av kläder. TullbSthm 27/5 1578. Ramsten o. Stenfelt (1917).
-BYLTE, -BYRÅ, se A.
-BYXA. byxa av kläde; i sht i pl. TullbSthm 6/5 1583. SFS 1907, nr 105, s. 4. —
-DAMASK. (klädes da master, pl. 1743) damask av kläde. ÅgerupArk. Bouppt. 1743. SthmModeJ 1856, s. 14. —
-DOCKA, se A.
-DRÄKT, sbst.1, se C.
-DRÄKT, sbst.2 dräkt av kläde. En fin brun klädesdräkt. SvD(A) 1916, nr 263, s. 9. —
-FABRIK. (kläde- 1730. klädes- 1743 osv. kläds- 1890 (i vers)) fabrik för tillvärkning av kläde. Nordencrantz Arc. 246 (1730). 2UB 10: 383 (1907).
-FABRIKATION. Meurman (1846).
-FABRIKÖR. PT 1758, nr 99, s. 3.
(II 2, III) -FLIK. (kläde- 15411742. klädes c. 1740c. 1755) (†) flik av mantel o. d.; äv. om avslitet l. lösrivet stycke av ngt klädesplagg. På then tijdhen skola tiyo män aff allahanda Hedhningars måål fatta en Iudisk man j klädheflijken, och säya, Wij wilie gå medh idher. Sak. 8: 23 (Bib. 1541; Bib. 1917: mantelfliken). En varman klädes-flik tu åt den nakna fick. Hiortzberg YttDom. 14 (c. 1740, 1756). Schultze Ordb. 1171 (c. 1755).
-FLOCK, n. (kläde- 1762. klädes- 1756) ludd som erhålles av kläde vid dettas överskärning; jfr -LO, -SKAV, -STOFT. PH 6: 3994 (1756). Rothof 244 (1762).
-FRACK. BoupptVäxjö 1794. RedNordM 1929, s. 34. —
-FÅLL. (kläd- 17521930. kläda- 15411921, 1930 (angivet ss. åld.). kläde- 15261881. klädes- 15261917) [fsv. kläþa falder, klädhis falder]
1) (numera företrädesvis i högre stil) till II 2 o. III: fåll l. kant på kläder l. på den dräkt (l. mantel o. d.) som ngn är iklädd; ofta i bildl. uttr. (vanl. med anslutning till Mat. 14: 36 i äldre bibelövers.). (De sjuka) bådho, ath the motte allenast tagha på hans clädhes fåll. Mat. 14: 36 (NT 1526; Bib. 1917: hörntofsen på hans mantel). Hans oreenligheet lodher widh hans klädhefollar. Klag. 1: 9 (Bib. 1541; Bib. 1917: klädesfållar). All sanning har något, låt vara aflägset, sammanhang med .. (Jesus); den som rör vid sanning rör vid någon tråd i hans klädafåll. Billing Betr. 664 (1907). Hultenberg Lothar SpanSjäl 145 (1921).
2) till II 2: släp (på mantel); numera bl. ngn gg (i religiöst spr.) med anslutning till Jes. 6: 1 i äldre bibelövers. Hans (dvs. Herrens) klädhafåll vpfylte Templet. Jes. 6: 1 (Bib. 1541; Bib. 1917: släpet på hans mantel). Iagh skal vpkasta tin klädhefoll offuer titt ansichte. Nah. 3: 5 (Bib. 1541; Bib. 1917: mantelsläp). Ps. 1567, s. 64 b. Allt Zions hus / Uppfylldes af hans klädafåll med ljus. Därs. 1819, 9. —
-FÄLL. (†) fäll (se FÄLL, sbst.1 1) med foder l. överdrag av kläde. BtFinlH 4: 221 (1563). BoupptVäxjö 1803.
-FÄRGARE. (kläde- 15411739. klädes- 16751891. kläds- c. 1755) person som färgar kläde. Jes. 36: 2 (Bib. 1541). WoJ (1891).
-FÄRGERI. färgeri för färgning av kläde. —
-FÄRGNING. (kläde- 1797) färgning av kläde. Calonius 4: 199 (1797).
-FÖRRÅD, se A.
(III) -GRÄS. (kläder- 1698 (: Klädergräsblomster)1739 (: Klädergräsblomst:). klädes- 1757) (†) benämning på flera olika snärjande l. borsthåriga växter; ss. enkelt ord anträffat bl. om växten Asperugo procumbens Lin., paddfot, riva. Serenius Kkkk 1 a (1757). Ssg: klädesgräs-blomster. (†) växten Scabiosa arvensis Lin., åkervädd. ApotT 1698, s. 28. Därs. 1739, s. 29. —
-HALL.
1) (förr) (lokal l. byrå för den) avdelning av hallvärket som utövade tillsyn över klädestillvärkningen; jfr HALL, sbst.2 2. Henel 1729 160 (1730). (Lundin o.) Strindberg GSthm 1 (1880; i fråga om förh. 1730).
2) (i fråga om utländska förh.) (hall)byggnad l. övertäckt plats för handel med kläde; jfr HALL, sbst.2 7. Wikforss 2: 770 (1804). TT 1900, Byggn. s. 143. Fogelqvist ResRot 111 (1926).
-HANDEL. (kläd- c. 17551804. klädes- 1734 osv.) handel med kläde (o. andra tyger); äv. konkret, om (lokal för) affärsföretag som driver dylik handel. Serenius (1734; under cloth-trade). En Yngling .. åstundar .. emploj i Kryddkram- eller KlädesHandel. SP 1792, nr 119, s. 4 (i annons). Östergren (1930).
-HANDLARE. (kläd- 17711882. klädes- 1668 osv. kläds- c. 17551809) person som driver klädeshandel. BoupptSthm 1668, s. 1827. RTKatal. 1935, 1: 388. —
-HANDSKE. (i sht förr) BtFinlH 4: 199 (1563). Landsm. XI. 4: 16 (1896).
-HUS. (kläd- 1798 (i bet. 1). kläda- 1538 (i bet. 2). kläde- i bet. 1 15291768, i bet. 2 1541c. 1755. klädes- i bet. 1 17511894, i bet. 2 16811712) [fsv. klädha hus, klädhis hus]
1) (förr) till I 1: hus för besiktning av importerat kläde. G1R 6: 238 (1529). Vthi alle Städher skal Klädehws wara, och tijt skal alt kläde föres och besees förr än thet säls. SvRStBesl. 1604, s. C 2 a. Hildebrand Medelt. 1: 708 (1894).
2) (†) till III: hus för förvaring av kläder; ”klädkammare” (se d. o. 1); äv.: klädskåp, klädkista. (Lat.) Vestiarium (sv.) clädahws ther clede gömes. VarRerV 20 (1538). Tå sadhe han til them som woro offuer klädhe hwset, Bärer vth klädher för alla Baals tienare. 2Kon. 10: 22 (Bib. 1541; Bib. 1917: klädkammaren). (Sv.) Kläde-hus, (lat.) Vestiarium, arca vestiaria. Schultze Ordb. 2001 (c. 1755).
-HYENDE. (kläd- 1554. klädes- 16751676) (†) kudde av kläde. VgFmT I. 8—9: 88 (1554). BoupptSthm 1676, s. 433 a. —
-HÄNGARE, se A.
-JACKA. (klädes- 1583 osv. kläs- (kles-) 1677) KlädkamRSthm 1583 C, s. 51 a. Lipmanson Twain Saw. 10 (1877).
-KAMMARE, se A.
-KAPOTT. (klädes- 18081825. kläds- 1823) (förr) jfr KAPOTT, sbst.1 4. En brun Klädes-kapott, fodrad i lifvet med grönt Cattoun .. på framstyckena. DA 1808, nr 15, s. 4. Därs. 1825, nr 163, s. 3. —
-KAPPA. (klädes- 1563 osv. kläs- (kläss-) 1677) BtFinlH 4: 219 (1563). Bönderna vilja ej se ut som bönder. De köpa fina klädeskappor från Tyskland och skruda sina döttrar och fruar med. NDA 1912, nr 199, s. 1. —
-KARPUS. (i fråga om ä. förh.) jfr KARPUS 2, 3, 4. BoupptSthm 1680, s. 79 b (1673). SP 1792, nr 59, s. 2. —
-KASSJACKA. (†) ”kasack” av kläde. HammarkDomb. 6/5 1634. BoupptSthm 1669, s. 1883. —
-KAVLE, se A.
-KERSIN l. -KERSING. (kläd- c. 1755. kläde- 1736. klädes- 1668 (: Klädes Kiersins Kiortell)1762. kläds- 1682) (†) ett slags (treskaftat) ylletyg. BoupptSthm 1681, s. 964 a, Bil. (1682). Hülphers Dal. 269 (1762). Ssgr (†): klädeskersins-kjortel. BoupptSthm 1668, s. 1951. -undertröja. BoupptSthm 1673, s. 273 a. —
-KISTA, se A.
-KJOL l. -KJORTEL. (klädes- 1545 (formen oviss), 1566 osv. kläds- 1588) [fsv. klädhis kiurtil]
1) (†) rock av kläde; jfr KJOL 2. SthmTb. 1545, s. 27; möjl. till 2. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 90 (1566). Bureus Suml. 31 (c. 1600).
2) kjol (se d. o. 5) av kläde. BtFinlH 2: 231 (1588). 2NF 8: 747 (1907).
-KLÄDD, p. adj. (†) klädd i (kläder av) kläde. Somma (av de närvarande voro) bonda klädde, somma klädes klädde. ÄARäfst 112 (1596). Rhyzelius Ant. 19 (c. 1750).
-KLÄDER, pl. (klädes- 1669 osv. kläds- c. 1750c. 1755) kläder av kläde. Barckhusen Cotossichin 96 (1669). En gång hade .. (bondsonen) vågat tala med far om att få köpa sig klädeskläder. Lagerlöf Holg. 2: 72 (1907).
-KLÄMMA, se A.
-KLÄNNING.
1) (†) dräkt av kläde. 1 Swart Klädes klädning. BoupptSthm 1671, s. 31 (1668); möjl. till 2. 1 Swart fijn klädes klänning af Råck, väst och byxor. BoupptVäxjö 1739. SP 1781, s. 764.
2) klänning av kläde. Dalin FrSvLex. 2: 426 (1843).
-KNYTE, se A.
-KOFTA. BoupptSthm 1672, s. 522 b. NJournD 1856, s. 5. —
-KONTOR, -KORG, se A.
-KRAMHANDEL. (†) minuthandel med klädesvaror. SvTyHlex. (1851).
-KRAMHANDLARE. (†) jfr -KRAMHANDEL. SthmStCal. 1799, s. 80. Hollander Ordl. (1895).
-KROK, -KVAST, se A.
-KRÄMARE. (kläde- 1635. klädes- 16681757. kläds- c. 1755) (†) jfr -HANDLARE, -KRAMHANDLARE. En Klädekrämare skal allenast .. handla medh allehanda slagz Kläde. SthmStadsord. 1: 39 (1635). Serenius O 4 a (1757).
-KUDDE. jfr -HYENDE. BoupptVäxjö 1794.
-LAKAN, se D.
-LIST. (kläd- 17451869 (: klädlistmattor). kläde- 1637. klädes- 1593 osv.)
1) (numera mindre br.) av grövre o. starkare ull vävd rand på längdsida av ett stycke kläde, stadkant på kläde. (Sv.) klädes list, (lat.) extremitas panni. Spegel 268 (1712). Dalin (1852).
2) remsa av kläde; ofta (i sht i fråga om ä. förh.) om kant l. list av kläde på l. till ett klädesplagg (o. av annan färg än detta). SthmTb. 1593, s. 78 b. 1. St: Hyende af Klädes Listar. BoupptSthm 1673, s. 887 a. 1 st. grönt och rödrutigt täcke af Klädes Listor. BoupptVäxjö 1749. Karlarne i Brunflo brukade .. mörkgrå rockar med blå klädeslistor. NorrlS 1: 104 (1798). Matta av klädeslister. Östergren (1930).
-LO. (kläda- 1538. klädes- 16521729) (†) = -FLOCK. VarRerV 31 (1538). Cellarius 204 (1729).
-LUS, -LÖS, -LÖSHET, -MAGASIN, sbst.1, se A.
-MAGASIN, sbst.2 eg.: magasin för förvaring av kläde; numera särsk. (mindre br.): klädeshandel. IT 1791, nr 12, s. 4. LD 1936, nr 64, s. 5. —
-MAKARE. (kläd- 1682 (: Klädmakare Wärktygh) 1882 (: klädmakaregarn). kläde- 1579 c. 1755. klädes- 16821922) (i fråga om ä. förh.) person som tillvärkar kläde. VarRerV 11 a (1579). Kongl. Maj:ts Hall-Ordning, Hvarefter Klädemakare samt flere vederbörande sig hafva at rätta. (1722; titel). 2NF 33: 548 (1922). Jfr D. Ssgr (i fråga om ä. förh.): klädmakar(e)-garn. garn av det slag som användes vid vävning av kläde. SFS 1835, nr 49, s. 15. Lundin o. Strindberg GSthm 611 (1882; i fråga om förh. på 1700-talet). -gesäll. KKD 5: 91 (1710). -lera. valklera. VetAH 1740, s. 225. -värktyg. BoupptSthm 1682, s. 1132 a. -ålderman. BoupptSthm 1687, s. 369 a. -ämbete(t). BoupptSthm 1687, s. 371 b. 2RA 3: 824 (1734).
-MAKERI10104, äv. 30~102. (kläd- 1702. kläde- 16461798. klädes- 1884)
1) (i fråga om ä. förh.) tillvärkning av kläde, klädesfabrikation. RP 11: 447 (1646). TT 1884, s. 69.
2) (†) klädesfabrik. Bergius Småsak. 2: 5 (i handl. fr. 1702). Sundelius NorrköpMinne 96 (1798; i fråga om förh. 1696).
(I 1, III) -MAL. (kläd- 18041930. kläde- 1579c. 1755. klädes- 1749 osv.) benämning på olika malfjärilar vilkas larver hålla till i o. anställa skada på ylletyger (i kläder), pälsvärk m. m.; i zoologiskt fackspr. numera bl. om malfjärilen Tineola biselliella LU., stundom kallad gula klädesmalen. VarRerV 55 a (1579). SvUppslB 18: 39 (1934).
-MANGEL, se A.
-MANUFAKTUR. (kläde- 1709. klädes- 17451846) (†) fabrik för tillvärkning av kläde, klädesfabrik. CFeif (1709) hos Loenbom Stenbock 2: 5. Palmblad Norige 151 (1846).
-MOD, se A.
-MOTT. (kläd- c. 1755. klädes- 18371879) (†) = -MAL. Schultze Ordb. 3060 (c. 1755). Rebau NatH 1: 623 (1879).
-MÄKLARE, -MÄKLERSKA, se A.
-MÄTARE. (förr) edsvuren tjänsteman anställd för officiell mätning av kläde, då sådan mätning begärdes av köpare l. säljare. Jungberg (1873). Heckscher EoH 112 (1922).
-MÖNSTRING, se A.
-MÖSSA. (klädes- 1669 osv. kläds- (klädz-) c. 1675) BoupptSthm 1669, s. 1456. Fogelqvist ResRot 147 (1926).
-NATTSTUGA, se C.
-ORDNING, se A.
(II 1) -OST. (klädes- 1736. kläds- 1832) (†) ett slags ost som bereddes på sådant sätt att man slog sur mjölk i till kokning upphettad söt mjölk o. därefter kramade den erhållna ostmassan i ett linnekläde (för att sedan steka den på halster). Broocman Hush. 3: 10 (1736). CFDahlgren 5: 32 (1832).
-PACKE, r. l. m., l. -PACKA, r. l. f. (kläde- 1560. klädes- 1543 osv.) packe kläde. TullbSthm 5/6 1543. Fornv. 1928, s. 152. Jfr A.
-PALTOR, se A.
-PANTALONGER, pl. (numera föga br.) jfr -BYXA. DA 1808, nr 80, Bih. s. 1. KrigVAT 1838, s. 338. —
-PASSPOAL. Wrangel SvFlBok 286 (1898).
-PERSEDEL. (kläd- 1854. klädes- 1742 osv. kläds- 17811900) vart särskilt av de enskilda föremål som användas till beklädnadsändamål; jfr -PLAGG. HSH 3: 221 (1742). SFS 1908, nr 16, s. 2. —
-PLAGG. (kläd- 17311906. klädes- 1832 osv. kläds- 1900) klädespersedel (rock, väst, byxor, blus, klänning, livstycke osv.) avsedd att omsluta ngt större parti av kroppen. OfferdalKArk. N I 1, s. 161 (1731). Ett klädesplagg / Som sitter väl. Hagberg Shaksp. 1: 381 (1847; i bild). Verldens fulaste klädesplagg — långbyxan. Heidenstam End. 179 (1889). Rig 1921, s. 25. —
-PLOMB. (förr) jfr -BLY. Fornv. 1928, s. 152. —
-PRESS. (kläde- 16541761. klädes- 1747 osv.) press för pressning av kläde. BoupptSthm 1655, s. 81 (1654). Sahlin SkånFärg. 204 (1928).
-PRESSNING. pressning av kläde (efter dess dekatering o. färgning). Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 89. Dalin (1852). Jfr A.
-PÅSE, -PÄNNINGAR, se A.
-RAM. (i fackspr.) ram för sträckning av kläde efter ruggningen. Lind (1749; under tuch-rahm). EkonS 2: 277 (1897).
-RASK, n. (†) ett slags kyprat, klädesartat ylletyg. Orrelius 188 (1797). Nisbeth 1028 (1870).
-REMSA. Lind (1749; under strich). NJournD 1856, s. 173. —
-ROCK. (klädes- 1659 osv. kläds- 1707) BoupptSthm 12/8 1659. Hvar och en på landet, som brukar klädesråck, låter altid vid Bevillnings Taxeringarnes förrättande anskrifva sig för ståndsperson. Fennia XVI. 3: 34 (1761). Dalin (1852).
-RUGGARE, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.
1) person (arbetare på klädesfabrik) som ruggar kläde. Wikforss 2: 770 (1804). Dalin (1852).
2) klädesruggningsmaskin. Östergren (1930).
-RUGGNING. ruggning av kläde. SPF 1822, s. 113. Björkman (1889). Ssg: klädesruggnings-maskin. Dalin FrSvLex. 2: 56 (1843). Östergren (1930).
-RUM, se A.
-SARS l. -SARGE. (kläd- 17581795. kläde- 1906. klädes- 16801797. kläs- 16731682) (i fråga om ä. förh.) ett slags klädesartat ylletyg, fodersars. BoupptSthm 1673, s. 729 b. Uppl. 2: 259 (1906; i fråga om förh. på 1700-talet).
-SAX. (kläde- c. 1580. klädes- 17491891) (förr) sax för överskärning av kläde. VocLib. avd. 37 (c. 1580). Östergren (1930).
-SCHABRAK. BoupptSthm 1675, s. 299 a. KrigVAT 1838, s. 328. —
-SKAV. (kläde- 1762. klädes- 17471756) (†) = -FLOCK; jfr -LO. Linné Vg. 126 (1747). Rothof 244 (1762).
-SKRIN, -SKRIVARE, -SKÅP, -SLARVOR, -SNÖRE, se A.
-STAMP, r. l. m. (kläd- 1792. klädes- 17711891) (numera mindre br.) stampvärk (med i ett valktråg upp o. ned gående trähammare) för valkning av kläde. Upfinning af en ny sort .. Klädes-Stampar. DA 1771, nr 277, s. 2. WoJ (1891).
-STOFT. = -FLOCK. Hos stofttapeter är papperet .. öfverpudradt med fint klädesstoft, erhållet som affall vid siden- och klädesfabriker. 2NF 28: 452 (1918).
-STOL.
1) (†) stol klädd med kläde?, stoppad stol? OxBr. 11: 813 (1645). Ett dutzin gröna klädes stolar sydda. BoupptRasbo 1698.
2) (numera knappast br.) = -VÄVSTOL. Weste (1807). Dalin (1852; med hänv. till klädesväfstol). WoJ (1891).
-STRECK, se A.
-STRUMPA. (klädes- 15631913. kläds- 1578)
1) (förr) strumpa av kläde. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 26. Fatab. 1913, s. 36 (efter handl. fr. 1678).
2) (†) fodral o. d. av kläde. Ett par messingsbeslagne Pistoler med Silfver inlagt på Piporne ock gröna klädesstrumpor. ÅgerupArk. Bouppt. 1744.
-STUV. (kläde- 1637. klädes- 1640 osv.) OxBr. 11: 711 (1637). SthmModeJ 1843, nr 12, s. 7.
(I 1, II 1, III) -STYCKE. (kläd- c. 17551926. kläde- 16701727. klädes- 1679 osv.) [fsv. klädhestykke, tygstycke] stycke kläde; äv. om stycke kläde (l. annat tyg) användt ss. klädesplagg; förr äv.: räcka kläde. En aff .. (judarna) hänger (vid gudstjänsten) på sigh itt gammalt gråt kläde stycke och begynner pulttra Ebraische. Bolinus Dagb. 48 (1670). 1 pr Gröne Klädes stycken sydde till Stohlar. BoupptSthm 1679, s. 471 a. Forssell Hist. II. 1: 6 (c. 1871, 1875). 3NF 6: 335 (1926).
-STÅND, se A.
-SYRTUT. (i fråga om ä. förh.) (Bladh o.) Hornstedt 96 (1783). Budk(Brage) 1924, s. 117. —
-SÄCK, -SÄNG, -SÄTT, -SÖM, se A.
-TILLVÄRKNING~020.
1) abstr. Möller (1790). 2NF 33: 548 (1922).
2) (numera föga br.) konkret: av kläde bestående fabrikat l. tillvärkning. 2RARP 6: 549 (1731).
-TRÅD, se A.
-TRÖJA. SthmTb. 1552, s. 327 b. Lundin (o. Strindberg) GSthm 391 (1881).
-VALK. apparat för valkning av kläde; ngn gg om klädesvalkeri. VgFmT I. 6—7: 62 (1755). Klädesvalk och Hampstamp blefvo för 20 år sedan anlagde (i Torshälla), men äro sedan lemnade. Hülphers SvStäd. 2: 59 (1783). SDS(A) 1932, nr 136, s. 9. —
-VALKARE. (kläde- 15821743. klädes- 1749 osv.) person (arbetare) som valkar kläde. PErici Musæus 6: 61 a (1582; bildl.). Anholm Norm. 237 (1898).
-VALKERI10104, äv. 30~102. inrättning för valkning av kläde; jfr -VALK. 2NF 15: 961 (1911).
-VALKNING. (kläde- 17401741. klädes- 1789 osv.) valkning av kläde. VetAH 1740, s. 205. Östergren (1930).
-VANTE. (i sht förr) Ett par kledis wantar. fodräde mett mårder. HH 2: 14 (1548). Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 208 (1882).
-VARA. vara av kläde; i sht i pl. NDA 1876, nr 273, s. 2. SFS 1902, nr 134, s. 11. SAOL (1923).
-VEPA. [fsv. klädhis vepa] (†) täcke av kläde. GripshInvent. 1553.
(III) -VISKA, r. l. f. (kläd- 18511893. klädes- 1836 osv.) viska för rengöring av kläder; jfr -BORSTE. BoupptVäxjö 1836. Klädesviska af 1:ma långt svart tagel med poleradt skaft. NKKatal. 1903, s. 77. —
-VÄST. GenMRulla 19/9 1719. Schybergson FinlH 2: 289 (1889).
-VÄVARE. (kläd- c. 1635 (: Klädwäffwararbete) 1880. kläde- 16691764. klädes- 1738 osv.) person som väver (råväven till) kläde; äv. (i fråga om ä. förh.): person som (i egenskap av arbetare l. fabrikant) tillvärkar kläde. Klädwäfwaren walkar (klädet), om thet tunt är. Schroderus Comenius 503 (1639; t. texten: der Walcker, der Knappe). Staden Lissa .. hade öfver 200 kläd-väfvare. Nordberg C12 1: 493 (1740). Heckscher SvEkonH 1: 175 (1935). Ssgr: klädesvävar(e)-arbete. (tillf.) Schroderus Dict. 60 (c. 1635). -kardborre. (†) kardborre använd för ruggning av kläde. Lind 2: 405 (1749).
-VÄVERI10104, äv. 30~102. (kläd- 16391727. kläde- 16401652. klädes- 1747 osv.)
1) (numera mindre br.) abstr.: vävning av (råväven till) kläde. (Ett kapitel) Om Klädhwäfwerijt. Schroderus Comenius s. 115 (1639). Serenius EngÅkerm. 156 (1727).
2) konkret: väveri (avdelning i yllefabrik) för framställning av (råväven till) kläde. Klädesväfveri för fina kläden, med 2:ne stolar. Linné Vg. 121 (1747). SvH 7: 83 (1902).
-VÄVNAD.
1) (†) abstr., = -VÄVERI 1. PH 6: 3920 (1756). Leyden, .. hufvudort för Hollands ullhandel och klädesväfnad. Palmblad LbGeogr. 160 (1835).
2) konkret: av kläde bestående (l. därmed likartad) vävnad; i sht i pl. Berndtson (1880). Heckscher EoH 260 (1922).
-VÄVSTOL~20 l. ~02. vävstol för framställning av (råväv till) kläde. Lind (1749). WoJ (1891).
-ÖVERTÅG. (†) överdrag av kläde. HH 2: 13 (1548). Viborg 1857, nr 35, s. 4.
F (†): KLÄDO-SED, se C.
G (numera bl. i talspr., i vissa trakter, starkt vard., särsk. i vanligare ssgr, t. ex. -BORSTE, -PERSEDEL, -PLAGG): KLÄS-, äv. (numera knappast br.) KLÄDS-BOD, -BORSTE, -FABRIK, -FÄRGARE, -HANDLARE, -JACKA, -KAPOTT, -KAPPA, -KERSIN, -KJOL, -KLÄDER, se E.
-KOFFERT, se A.
-KRÄMARE, se E.
-KVAST, se A.
-MÖSSA, -OST, -PERSEDEL, -PLAGG, -ROCK, -SARS, se E.
-SKÅP, se A.
-STRUMPA, se E.
Spoiler title