SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2008  
TRUPP trup4, r. l. m.; best. -en; pl. -er (äv. att hänföra till sg. troupa) (OxBr. 5: 393 (1626) osv.) ((†) -ar AOxenstierna 7: 14 (1632), Schlyter JurAfh. 2: 103 (1879)); förr äv. TROUPA, f.; pl. -or (Ekeblad Bref 2: 263 (1661; rättat efter hskr.), HA 8: 156 (c. 1820)) l. -er (se ovan).
Ordformer
(troup (-pp) 16261838. troupa (-pp-) c. 1640c. 1820. troupe (-pp-) 16291848. trupp 1796 osv.)
Etymologi
[jfr ä. t. troup, t. trupp, truppe; eg. samma ord som TROPP, sbst.1 — Jfr TRUPPA]
1) (ordnad) samling l. skara av krigsfolk; i sht om militär gruppering (av varierande storlek) som uppträder l. agerar enhetligt l. samfällt (o. efter visst uppdrag); äv. inskränktare, om (större l. mindre) samling av meniga soldater, motsatt: befäl (l. stab); äv. (o. i pl. i sht) om (nations o. d.) militära styrkor (av allsidigt sammansatta enheter) som uppfattas ss. ett samhörande helt, ofta mer l. mindre liktydigt med: här l. armé; förr äv. om tropp (se TROPP, sbst.1 1). Truppen besköts med automateld. En trupp livgardister, elitsoldater. 1901 ersattes den värvade truppen med ett värnpliktsförsvar. Sverige sänder trupper till Kongo. OxBr. 5: 393 (1626). Hwar och een officerare med sin troup bewijste stor tapperhet. Spegel Dagb. 27 (1680). Störste delen af Kronans inkomster går åt at bekläda och förse troupperne med gewär, ammunition (m. m.). Posten 1769, s. 651. Til manöver indelas Bataljonerne i 3 à 4 Divisioner, hvarje Division i 2 Plutoner, desse åter hvardera i 2ne Trupper. Lefrén Förel. 1: 130 (1818). Morgonen derpå .. tillät Gustaf Adolf sina truppar att rycka fram till lägrets plundring. Fryxell Ber. 6: 340 (1833). (Standaren) äro .. till ingen nytta i sluten trupp, och skadliga då sqvadronen sprider sig till flankörer. KrigVAT 1842, s. 45. Då minst två av manskapet jämte erforderligt befäl eller minst tre av manskapet samtidigt skola .. färdas samma väg, anses färden såsom färd i trupp. SFS 1921, s. 2280. — jfr ARTILLERI-, BONDE-, EFTER-, ELIT-, FÖR-, HJÄLP-, INFANTERI-, INGENJÖR-, KADER-, KAVALLERI-, KRIGAR-, KRIGS-, LEGO-, LINJE-, LIV-, MARK-, MILITÄR-, NATIONAL-, ORDONNANS-, PANSAR-, PIONJÄR-, PLOG-, PONTONJÄR-, REKOGNOSERINGS-, REPLI-, RESERV-, RIKT-, RYTTAR-, SAPPÖR-, SIGNAL-, SJUKVÅRDS-, SJÖ-, SKID-, SOLD-, SOUTIEN-, SOVJET-, SPANINGS-, SPEJARE-, STABS-, STAM-, STORM-, STÖT-, TANK-, TELEGRAF-, TERRITORIAL-TRUPP m. fl. o. AUXILIÄR-, FÄSTNINGS-, GENDARMERI-, HUS-, KOLONIAL-, MARIN-, REGERINGS-, RIKS-TRUPPER m. fl.
2) om (mer l. mindre organiserad l. ordnad) sammanslutning l. grupp (under en ledare) vars medlemmar utför l. skall utföra ett gemensamt uppdrag l. en gemensam uppgift o. d.; särsk. i fråga om dels idrott, dels teater o. d.; stundom äv. allmännare: (samlad) skara, hop, särsk. i uttr. (l. komma) i samlad trupp, (gå l. komma) tillsammans (jfr SAMLA 2 g α); jfr TROPP, sbst.1 2. Hon är uttagen som forward i truppen. Sveriges trupp till EM-kvalmatcherna i fotboll. Efter slutad prologue speltes comedien ”Le Bourgeois Gentilhomme” af Kongl. May:ts fransyska trouppe. SvTMusF 1919, s. 24 (1700). Innan kort hade hon .. skildt sig wid en hel troupe af owettige, nedrige och snåla påhälsare. Bergeström IndBref 204 (1770). Dorothea Appelgren .. hade tillhört hofsekreteraren Berggrens trupp och deltagit vid invigningen af Götheborgs s. k. äldre theater 15 sept. 1816. Hellberg Samtida 12: 44 (1874). Han lade ifrån sig pennan och satt och såg ut över sin klass, sin lilla trupp på gott och ont. Swensson Willén 25 (1937). Truppen reser till Szeged i Ungern för årets första internationella (kanot)regatta. DN 8 ⁄ 5 1987, 2: 36. Efter demonstrationerna gick vi i samlad trupp hit, till vänsterpartiets lokaler. GbgP 12 ⁄ 12 2002, s. 29. — jfr AKROBAT-, DAL-, ELIT-, KOMEDI-, KOMEDIANT-, KONSTBERIDAR-, OLYMPIA-, OPERA-, OPERETT-, RES-, SAMARIT-, SKID-, SKOLRESE-, SKRIDSKO-, SKÅDESPELAR-, STAM-, STJÄRN-, STUDENT-, SÅNGAR-, TEATER-TRUPP m. fl. — särsk.
a) (numera föga br.) i fråga om djur: hjord, klunga. En trupp af vargar, vildoxar, elefanter. Dalin (1854). Staffaget utgjordes endast af en trupp sträckfoglar. Strindberg RödaR 79 (1879). (Ön) erbjuder bete åt stora fårhjordar och åt trupper av småväxta, mörka, långhornade, halvvilda nötkreatur. 2NatLiv 706 (1931).
b) (†) i fråga om ngt sakligt: mängd l. hop l. skock; äv. koll.; jfr TROPP, sbst.1 2 slutet. Här sitter jag uti mitt fenster, / Ser trupp af rim, som nalkas nu. Böttiger 2: 49 (1842, 1857). Liksom ännu i de flesta Europeiska länder tillegnas hos oss .. (älvorna) vexter, som vexa i trupp eller i ringar, såsom Hvitsippan. Fries BotUtfl. 1: 109 (1843).
Ssgr (i allm. till 1, i sht mil.): A: TRUPP-AVDELNING~020. jfr avdelning 3 g (αδ) o. -del. SC 3: 43 (1822).
-BEFÄL. befäl (se d. o. 4 (b)) över trupp; särsk. motsatt stabsbefäl o. d. Lundell (1893). Det tillkommer .. truppbefälet, att .. sörja för att truppen beredes den vila, som läget medgiver. TrängRegl. 1940, s. 231.
(1, 2) -BILJETT. (förr) (rabatterad) färdbiljett för person med tjänst inom försvaret; förr äv.: (rabatterad) gruppbiljett. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 42 (1879). En artillerist vid Göta artilleriregemente .. försökte i Fredags på en falsk truppbiljett få fri resa från Tidaholm. LdVBl. 1888, nr 85, s. 3. Statsjärnvägarne .. (har) beviljat rätt att vid skolresor använda truppbiljett. PedT 1897, s. 396.
-DEL. del av trupp; äv.: truppavdelning. KrigVAT 1854, s. 510. (Det) ligger .. (nära) att förmoda, det isl. helmingr betecknar någon bysantinsk truppdel, som nordborna blivit ordnade i under sin väringstjänst i Miklagård. AntT XX. 3: 46 (1914). Han fick tag i en bok, där Rysslands alla truppdelar jämte stationeringsorter funnos uppräknade. Ackté Jalander 15 (1932).
-ENHET~02 l. ~20. jfr enhet II 5 o. -förband. (Av stor vikt är) att de, som skola leda .. truppenheter af högre ordning i striden, äfven i fredstid öfver dem föra befäl. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, UndMem. 1: 201. (Han) är efterlyst i Ryssland efter att ha deserterat tillsammans med en kamrat från sin truppenhet i Sankt Petersburg. Hufvudstadsbl. 11 ⁄ 5 2002, s. 6.
-FORMATION. (för marsch l. strid o. d. använd) formation (se d. o. 3) av trupp (jfr -formering); äv. konkret: trupp (formerad på sådant sätt). SFS 1910, Bih. nr 51, s. 21. Så småningom svängde hans truppformationer upp i en vid båge och började angripa fienden mera i flanken. Lagerkvist Dvärg. 97 (1944). IllSvOrdb. (1964).
-FORMERING. (numera bl. tillf.) truppformation. Den befalda truppformeringen (var) med blixtens snabbhet .. fulländad. Santesson Sv. 43 (1887).
-FÖRARE. anförare av trupp; jfr förare 3 d. Det fattades officerare, duglige och skicklige truppförare samt tillräckligt fasta och starka kadrer för att upptaga de värnpligtige i sina led. KrigVAH 1882, s. 3.
-FÖRBAND. jfr förband 3 a o. -enhet. KrigVAH 1883, s. 36. Arméfördelning är ett av de olika truppslagen sammansatt truppförband, i stånd att operera självständigt och genomföra en större strid. Bauer SvArmHäls. 19 (1924). jfr artilleri-, gardes-, infanteri-, rikt-, rotehålls-truppförband.
Ssgr: truppförbands-befälhavare. (numera föga br.) jfr befälhavare 2 o. -förbands-chef. TjReglArm. 1889, s. 22.
-chef. mil. chef över truppförband; jfr -förbands-befälhavare. SFS 1910, Bih. nr 9, s. 2.
-FÖRFLYTTNING. jfr förflyttning 2 o. -transport. Jernvägarna användas i nutidens krigföring för .. att verkställa hastiga och öfverraskande truppförflyttningar. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 199 (1880).
-FÖRING. förande (se föra 15) av befäl över trupp(er) (i fält); äv. konkretare, särsk. om sätt att föra befäl över trupp. KrigVAH 1880, s. 29. Truppföringens konst bestod hufvudsakligen deri, att man hastigt och i ordning framförde hären till anfall i den afgörande rigtningen mot fiendens svagaste punkter. Tingsten AnvTakt. Bih. 17 (1887).
-FÖRLÄGGNING. jfr förläggning, sbst.2 1 a. I den händelse, att .. naturliga hinder icke finnas, måste man ersätta dem förmedelst trupp-förläggningar, eller tillfälliga förskansningsverk. Sylvan Vial 2: 231 (1863).
-FÖRSTÄRKNING. jfr förstärkning 2 b. SvT 1852, nr 16, s. 3. Fransmännens ställning i Dahomey är ganska kritisk, då ditsända truppförstärkningar ännu icke anländt. AB 1890, nr 103, s. 3.
(2) -GYMNAST. sport. person som utövar truppgymnastik. 900 av de invaderande tillhör kategorien truppgymnaster. SvD(A) 10 ⁄ 7 1959, s. 14.
(2) -GYMNASTIK. gymnastik som utförs av trupp; särsk. (sport.) om tävlingsgymnastik (med givna inslag) utförd efter vissa regler av trupp (med viss sammansättning). Vendelsö gymnastikförening satsar mest på truppgymnastik. DN 20 ⁄ 5 1987, Runt stan (Haninge, Tyresö) s. 43.
-HYGIEN. (†) hälsovård som avser l. riktar sig till trupp; jfr militär-hygien. Bortfaller en af .. (detaljerna av fothygienen), så äga de öfriga ej samma räckvidd, som om denna viktiga del af trupphygienen betraktas och handhafves såsom ett organiskt helt. IllMilRevy 1901, s. 49.
-HÄST. [jfr t. truppenpferd, eng. troop-horse] häst som är särskilt (avlad o.) tränad för att användas inom kavalleri l. beriden högvakt o. d. Att häfva sig öfver hinder från skridt eller från stället är minst lika viktigt för trupphästen som att taga hindren flygande. IllMilRevy 1904, s. 449.
-KARL. befäl som ingår i l. tillhör en trupp (i fält), krigare; särsk. motsatt: befäl inom stab. (Generalen) var icke någon genialisk man eller fältherrenatur, men han var en dugande truppkarl. IllMilRevy 1898, s. 131. (Översten) var en hård truppkarl, noggrann, disciplinerad och fordrande. SvD 17 ⁄ 3 1992, s. 23.
-KOLONN. kolonn (se d. o. 2 a) av trupper. Lefrén Förel. 2: 244 (1817). Ett brittiskt ingenjörsregemente .. ska gå i spetsen för truppkolonnerna in i Kosovo. DN 11 ⁄ 6 1999, s. A5.
-KOMMENDÖR. (i Finl.) jfr kommendör 3 a o. -befälhavare. FFS 1897, nr 48, s. 8. USA har skurit ner sina trupper med hela 20 procent under de två senaste månaderna. Det uppgav den amerikanske truppkommendören, general John Abizaid. Hufvudstadsbl. 29 ⁄ 1 2006, s. 2.
-KONCENTRATION. koncentration av trupper. SvD(B) 6 ⁄ 7 1927, s. 10.
-KONTINGENT. kontingent (se d. o. b) av trupper. År 1871 öfvertog (japanska) staten några af de numera mediatiserade furstarnas .. truppkontingenter, hvarigenom en stående här uppkom. IllMilRevy 1904, s. 241.
-KÅR. (numera mindre br.) jfr kår, sbst.3 2 b, o. -förband. SC 3: 24 (1822). Hvar och en trupp-corps (i Österrike) utgör en i militäriskt och administrativt hänseende sjelfständig enhet under en befälhafvare. KrigVAT 1859, s. 258. SFS 1893, nr 50, s. 2.
-LANDSÄTTNING~020. landsättning (se landsätta I) av trupp(er). VFl. 1916, s. 27.
(1, 2) -LEDARE. ledare över trupp, särsk. (sport.) till 2. Att Japans truppledare garanterar sitt lag som ”Nippons bästa landslag”. IdrBl. 28 ⁄ 8 1935, s. 2.
(1, 2) -LEDNING. särsk. konkret, om person l. grupp av personer som handhar ledandet av trupp. En af här- och truppledningens förnämsta uppgifter är att så leda stridskrafterna, att de på rätt tid och rätt ställe harmoniskt samverka för målets vinnande. Tingsten AnvTakt. 10 (1887). Hon .. var med i den svenska truppledningen vid OS i Albertville. DN 27 ⁄ 4 2006, s. 32.
(1, 2) -LÄKARE. läkare som medföljer trupp o. ombesörjer dess sjukvård. KrigVAT 1855, s. 629. Total vila krävs för att skadan skall läka på rätt sätt, menar truppläkaren Heikkilä. Hufvudstadsbl. 11 ⁄ 1 2004, s. 16.
-MASSA. (stor) samling av trupper som utgör massa (jfr massa, sbst.2 5). Då Kejsaren närmade sig högra flygeln, helsade han första regementet på vanligt sätt; hvarpå detta gaf et trefaldigt hurrah, hvilket allt uprepades vid hvarje truppmassa. KrigVAT 1838, s. 327. I bakgrunden ses stridande truppmassor. Kulturen 1956, s. 128.
-MINA. mina (se mina, sbst.1 4) som är ämnad för lemlästning av trupp l. större grupp av människor (o. som utlöses vid personkontakt). SoldIInf. 1944, s. 118. De visste att de befann sig i ett dödligt minfält. Fanns här ”bara” .. fordonsminor? Eller också truppminor som kunde spränga soldaterna sönder och samman om de steg fel i mörkret. Expressen 4 ⁄ 11 1993, s. 10.
-MÖNSTRING. (förr) jfr mönstring 1 a. Det hölls truppmönstring, och manskapet stod uppstäldt på torget. AB 16 ⁄ 4 1898, s. 3.
-OFFICER. officer med tjänstgöring vid trupp; motsatt: stabsofficer. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, UndMem. s. 7. jfr ingenjörstrupp-officer.
-REVY. (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) högtidlig förbimarsch (i parad) av trupp(er); jfr revy 1 a. Ahnfelt KröntRiv. 1: 155 (1887). Det skall bli den mest omfattande trupprevy, som någonsin hållits i Polens historia. Närmare hundratusen man skall deltaga. Aurén ResMänn. 187 (1937).
-RÖRELSE. jfr rörelse 2 o. -förflyttning. Att trupprörelserna i norra Ryssland ingenting annat hafva att betyda, än regementernas vanliga garnisons-ombyten? Crusenstolpe Mor. 6: 58 (1844).
-SAMLING. samling (se samla 2 h α) av trupper. Inga ovanliga Trouppesamlingar, inga extraordinarie magasiners formerande .. har ännu gifvit oss anledning till alarm. MinnSvNH Bih. 1: 238 (1795). Marken .. der truppsamling inträffar, bör vara fast. Hazelius Bef. 194 (1836).
-SAMMANDRAGNING. sammandragning (se sammandraga 1) av trupper; särsk. konkretare. KrigVAH 1842, s. 261. Såsom påtryckningsmedel för att hjälpa mössorna företog Ryssland truppsammandragningar vid finska gränsen. 3SAH 17: 142 (1902).
-SLAG. slag (se slag, sbst.2 1) av trupp; särsk. (o. i sht) om hel armés uppsättning av trupper med samma uppdrag, stridssätt, utrustning o. d. Hvart och ett af de trenne truppslagen, infanteri, kavaleri och artilleri, ega till följd af hvarderas beväpning och utrustning vissa särskildta egenskaper, vissa företräden jemnförelsevis med de andra. Hazelius Förel. 113 (1839). Ingenjörstrupperna bli nytt truppslag i armén. SvD(A) 7 ⁄ 10 1944, s. 5.
Ssgr: truppslags-inspektör. (förr) inspektör med överinseende över (visst) truppslag. LfF 1900, s. 284.
-tecken. tecken (se d. o. 3 b γ) som anger truppslag (o. som bärs väl synligt på uniform). Truppslagstecknet, som för all personal anbringas å högra öfverärmen af vapenrock och kappa, utgöres af en hjärtformig sköld med en kunglig krona öfver. PT 1906, nr 256 A, s. 2.
-vis, adv. i truppslag, truppslag för truppslag. För erhållande af underbefälsutbildning kommenderas volontärofficerarna till särskilda, truppslagsvis anordnade skolor. SFS 1906, nr 14, s. 3.
-STYRKA. särsk. mer l. mindre liktydigt med: trupp; jfr styrka, sbst. 16. För truppstyrka understigande 200 man, då den ej med de vanliga bantågen kan transporteras, utan måste med extra tåg afgå, betalas (osv.). Gynther Förf. 8: 115 (1863).
-SÄNDNING. sändning av trupp(er). Österrikarne bäfva mer än någonsin för ett utbrott i Lombardiet och fortsätta sina truppsändningar åt detta lydland. ÖresundP 22 ⁄ 2 1848, s. 4.
(1, 2) -TALS, adv. (numera bl. tillf.) i trupper; jfr tropp-tals. Schmedeman Just. 698 (1678). (Soldaterna) ryckte kläderna af både män och qwinnor .. trupptals wåldförande de sednare. Fryxell Ber. 6: 251 (1833).
-TECKEN. (numera bl. tillf.) tecken (se d. o. 2 b β γ') som anger trupp (l. truppslag l. truppavdelning o. d.) (på militär lägeskarta); förr äv. konkret, om kliché. Trupptecknen äro af valsadt bly, försedt med sådana tecken, som utmärka icke allenast de olika vapnen .. utan ock deras formeringssätt och styrka. HbiblSällsk. 2: 624 (1839). Att flera av våra brukliga trupptecken icke lämpa sig för att med blyerts eller krita .. intecknas å .. karta. KrigVAT 1921, s. 89.
-TJÄNST. tjänst vid trupp (i fält), särsk. om sådan tjänst som åläggs l. utförs av officer (motsatt: stabtjänst); jfr -tjänstgöring. KrigVAH 1881, s. 42. Under de tre veckor .. (regementsmötena) varade nödsakades han .. i sin egenskap av batteritrumpetare göra daglig trupptjänst. Hellström Lekh. 257 (1927). I den militära karriären anses det nyttigt och nödvändigt med en omväxling mellan stabstjänst och trupptjänst. Form 1949, s. 109.
-TJÄNSTGÖRING~020. jfr -tjänst. För att uppmuntra duglige unge officerare till krigshögskolans genomgående .. måste generalstabsvägen i någon mån bereda större fördelar än den vanliga trupptjenstgöringen. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, UndMem. s. 3.
-TRANSPORT. transport av trupp(er); jfr -förflyttning. Allt skulle transporteras med allmogens hästar, och det är obegripligt att de räckte till, ty jemna trupptransporter gingo än åt norr och än åt söder. Hultin Minn. 14 (1872).
-TRÄNG. (förr) om militär underhållsenhet som tillhandahöll o. ombesörjde transport o. underhåll av fordon, hästar, vapen, förnödenheter o. d. för trupp(er) i fält. KrigVAH 1882, s. 28. Truppträngen sätter sig i marsch omedelbart efter truppkolonnen. Nordensvan Takt. 10 (1884).
-TÅG. (förr) tåg särskilt avsett l. inrett för (l. använt till) trupp- l. militärtransport. UB 7: 169 (1874). En godsvagn på ett trupptåg rymmer 40 man eller åtta hästar. Hedin Front. 65 (1915). Usch, så politiskt korrekt. En barnpjäs om de nazityska trupptågen genom Sverige under andra världskriget. DN 7 ⁄ 3 1997, På stan s. 24.
-UTBILDARE. SvFolket 5: 237 (1939). Trupputbildarna biträder vid den allmänmilitära utbildningen i bl. a. skjutning, markstrid och luftskydd vad gäller flygförbandens värnpliktiga och fast anställda. SvYrkeslex. nr 763 f, s. 1 (1956).
-UTBILDNING~020. utbildning av trupp. Holmberg Artill. 4: 89 (1886). Exercis har alltid varit ett viktigt inslag i trupputbildning. Utöver de fysiologiska fördelarna skapar samstämda kroppsrörelser inlärningsberedskap. DN 19 ⁄ 6 2006, s. A23.
-VAN. (numera bl. tillf.) om häst: van att gå l. föras i trupp. Ridhäst .. både vacker och fullt pålitlig samt truppvan, kan få köpas för 700 kr. SD 19 ⁄ 12 1892, s. 9. Man fordrar af en tjänstehäst att han skall vara stark .. samt trupp- och terrängvan. IllMilRevy 1902, s. 111.
-VANA. (numera bl. mera tillf.) vana att föra befäl i trupp; äv. (o. i sht om häst): vana vid (att ingå i) trupp. Underlöjtnanter, hvilka efter 2 års studier vid militärskolan i Bruxelles aflagt sin officersexamen, (har) nästan ingen truppvana. IllMilRevy 1901, s. 60. Arbetet med de äldre remonterna bör närmast vara inriktat på .. övningar med väsentligt ökade fordringar med avseende på jämvikt och lydnad samt terräng- och truppvana hos hästarna. RidI 1914, s. 198.
-VIS, adv. (trupp- 1630 osv. trupps- 1760)
1) till 1: i trupper, trupp för trupp; jfr -tals. Där jag skulle sendha .. (ryttarna) åstadh, att dedh skedde trouppevijss medh 100 mann. AOxenstierna 5: 568 (1630).
2) (numera föga br.) till 2: i grupper, gruppvis; förr äv. till 2 b, om växt: flockvis; jfr tropp-vis. Dofhjorten .. lefwer troupewis. Hartman Naturk. 178 (1836). Veronica agrestis .. förekommer på åkerfält för sig truppvis vexande. BotN 1841, s. 186. Folk, som nyss voro rika, hafva måst afskeda sina tjenare, dessa gå nu truppvis i husen omkring och fordra pengar. Tiden 1848, nr 91, s. 3. Backman LjusnJakko 22 (1893).
-ÖVNING. militärövning med l. för trupp(er). Större trupp-öfningar ske i slutet af Augusti månad. KrigVAH 1843, s. 8.
B (†): TRUPPS-VIS, se A.
Spoiler title
Spoiler content