publicerad: 2017
VERS vær4s, r. l. m. (GlHebr. 2: 7 (NT 1526) osv.) ((†) n. PErici Musæus 3: 69 a (1582), Harrie LegBengtsson 221 (1971: strövers)); best. -en; pl. -er (G1R 24: 369 (1554) osv.), äv. -ar (GlTer. 3 (c. 1550) osv.) ((†) = PErici Musæus 3: 69 a (1582), Harrie LegBengtsson 221 (1971: strövers)); förr äv. VERSA, f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(vers (u-, w-, -ss, -sz) 1526 osv. wersa (-ss-) 1644–1647. werts 1769. wärs (-sz) 1582–1640. wärts 1769)
Etymologi
[fsv. värs; jfr fd. wers, wærs (d., nor. vers), fvn. vers, versi (nyisl. vers), mlt. versch(e), lt., mnl., nl. vers, ffris. fers, fht. fers, vers (mht., t. vers), feng. fers (eng. verse), fr. vers; av lat. versus, m., rad, vers, sång, vändning, till p. pf.-stammen av vertere, vända (se VERTERA). — Jfr VERSAL, sbst., VERSIFEX, VERSIFIERA, VERSIKEL, VERST, VICE VERSA]
1) (i sht i fackspr.) versrad; jfr 2 b o. STROF 3. En wers vti hwilken ingen staffuelse feelas. Linc. A 5 a (1640). (Ämnet för tävlingsdikten kan fritt väljas) med det betingande likväl, att skaldequädet .. utgör omkring 200 verser. Schück VittA 5: 688 (i handl. fr. 1773). (Poemet har) under öfverseendet .. blifvit tilökt med några hundra vers, som öfverskrida de uteslutnas antal. GFGyllenborg Bält XV (1800). Sammanlagt innehåller Edmans urval (av Vergilius verk) något mer än 350 vers. TSvLärov. 1943, s. 157. — jfr HALV-, LÅNG-, SLUT-VERS m. fl.
2) om två l. (oftast) flera versrader sammanhållna till en rytmisk enhet.
a) om avgränsad del av (längre) dikt l. sång l. visa o. d., strof (se d. o. 2); förr äv. inskränktare, om psalmvers. OPetri 1: 95 (1526). Giutningen siedhe uppå Kiörkegårdhen, och ret som giutningen gik an, söng Dom-Prosten en wers och läste en bön. HT 1951, s. 408 (1696). När alt är i ordning ändas (sorg)Musiquen och siunges Psalmen .. N:o 395. och derefter sista versen af Psalmen N:o 182. PH 9: 748 (1771). Till detta intryck af ren enkelhet bidrog .. att Franzén i 1810 års upplaga uteslöt en af de ursprungliga stroferna och inskränkte poemet till fyra åttaradiga verser. 3SAH 2: 196 (1887). När sedan kompet kommer igång i refrängen känns det som ett följdriktigt resultat av versens fräna vokalattack. Brolinson o. Larsen GoodVibr. 40 (1994). Mamman nynnade bara andrastämman till första versen, men i nästa vers sjöng hon med. Knutsson Kjærstad JagBrödWalker 421 (2009). — jfr PSALM-, SMÅ-, SÅNG-VERS m. fl.
b) om alster av poetiskt författarskap: dikt (se DIKT, sbst.1 3 a) l. skaldestycke l. poem; äv. om (kortare) rimmad strof (se d. o. 2 a) av enkel l. anspråkslös l. mer l. mindre skämtsam l. improviserad karaktär; i ä. språkprov ibland svårt att skilja från 1. VarRerV 33 (1538). En god Poet och Skald som giör wackra Werser och Wijsor. Verelius 42 (1681). Men hvad? – – skal aldrig jag då verser mera skrifva / Och skal jag nu som Skald beständigt mållös blifva? Strand NeliSuec. 109 (1762). En bild af det fordna lyckliga Arkadien, som nu mera sällan exsisterar annorstädes, än i poëternas verser. Stiernstolpe ESkr. 153 (c. 1820). Birger hade förstås totat ihop en vers, detta celebra tillfälle till ära. Östergren Gentl. 86 (1980). — jfr ABC-, BEGRAVNINGS-, BILD-, BRUD-, BRÖLLOPS-, GRATULATIONS-, GRAV-, JULKLAPPS-, KARAMELL-, KÄRLEKS-, LYCKÖNSKNINGS-, NAMNSDAGS-, NID-, OCKASIONS-, SKALDE-, SMÅ-, SMÄDE-, STAMBOKS-, STRÖ-, TAL-, TILLFÄLLES-VERS m. fl.
c) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk. i uttr. sjunga på sista versen (se SJUNGA 1 k α). Hjelt Medicinalv. 2: 60 (i handl. fr. 1766). Sin sista vers uppstämde de (finska soldaterna) vid jultiden 1718, då de på fjällarna emellan Sverige och Norge .. stelnade bort i gräslig vinterköld. Cygnæus 2: 40 (1858). Sedan vi ändtligen vaknat och sträckt oss, blef väl en och annan vers läst deröfver, att man tagit uti alldeles för hårdt dagen förut. Schröder MinnSkog. 95 (1888). När nu Komet Hale-Bopp skimrar på sista versen kan (osv.). SvD 2/5 1997, s. 5. Den svirrande känslan av att hans enda ouppklarade fall under mer än tretti års polisarbete kunde ha en vers osjungen. Nesser FallG 271 (2003). — särsk.
α) i sådana uttr. som gråta l. lipa en vers, gråta lite, fälla några tårar, svära en vers, utbrista i en följd av svordomar l. eder o. d. Weste (1807). Hon och dottern hafva väl lipat några verser tillsammans innan de skiljdes från hvarandra. Blanche Våln. 642 (1847). Det hände kanske rent av att Laura grät en vers på tåget. Siwertz Sel. 1: 134 (1920). Han svor en liten stillsam vers för sig själv. Gustaf-Janson GodVänn. 6 (1955).
β) (i Finl.) i uttr. mellan verserna, mellan varven, då och då, ibland. HforsMorgBl. 1841, nr 28, s. 2. Sin egen fader gaf han mellan verserna ett väldigt kok stryk, när han kunde komma åt honom. HforsD 1883, nr 160, s. 2. Razzian var närmast tänkt för den tunga trafiken men mellan verserna kontrollerades också en del personbilar. VNyland 1979, nr 74, s. 4.
3) diktning (se DIKTNING, sbst.1 2 b); äv.: (framställning i) (metriskt) bunden form, poesi; motsatt: prosa; särsk. i sådana uttr. som dels göra l. skriva vers, dels (skriva l. sätta ngt) på (förr äv. i) vers. Rimmad, orimmad vers. Shakespeare skrev sina dramer på vers. Brenner (SVS) I. 1: 8 (1713: giöra). Konungen hade medfört fyra hofskalder och desse åtogo sig villigt, att .. sätta i vers hvad jag sjelf icke medhann. Palmblad Nov. 2: 171 (1841). Kärleksdikten (benämndes) i äldre tid, då den var enklare i metrik och knapphändigare i omfång, helt allmänt vers. Vising TrubDiktn. 75 (1904). Se här ett prov som jag roat mig att sätta på vers. Hallström LevDikt. 314 (1914). Det finns någon idiot som har sagt att vi alla har skrivit vers i vår ungdom och att de flesta har funnit att det var dumt. Asplund LivSmultr. 68 (1945). Månntro versen har sett sina bästa år? / Månntro prosa är allt som återstår? Henrikson Bit 95 (1970). En diktsvit på vers ägnad Estoniakatastrofen. SvD 16/9 1997, s. 14. — jfr ALEXANDRIN-, BLAND-, BLANK-, DIALOG-, DISTIKON-, HJÄLTE-, KNITTEL-, REPLIK-, RIM-, RUNO-VERS m. fl. — särsk. metr. i uttr. metrisk vers (se METRISK, adj.2 1 slutet); äv. i uttr. som betecknar versmått, särsk. alexandrinsk vers (se ALEXANDRINSK 2), heroisk vers (se HEROISK 1 a), jambisk vers (se JAMBISK); förr äv. om rim(slut) (se RIM, sbst.2 2), i förb. med feminin (se FEMININ, adj. 3), kvinnlig (se KVINNLIG 6), manlig (se MANLIG 14 a), maskulin (se MASKULIN 4).
4) om var särskild av de numrerade underavdelningar vari bibelns kapitel är indelade. PErici Musæus 3: 69 a (1582). Wi borde, för att mer fullkomligen inse Apostelens kärlek till de Colosser läsa de werser som stå i sammanhang med texten. KyrkohÅ 1925, s. 259 (1835). Du ska slå upp Apostlagärningarnas nionde kapitel och läsa tredje och fjärde verserna. Bolander HerrKr. 10 (1946). — jfr BIBEL-VERS.
Ssgr: A: (3) VERS-ACCENT. (numera mindre br.) iktus; jfr accent 1 a. Almqvist SvSpr. 210 (1835). SAOL (1973). —
(3) -ART. (numera bl. tillf.) versform; jfr art 8 o. dikt-art. Arvidi 193 (1651). Att den .. alexandrinska versarten .. är mindre tjenlig än den friare, orimmade jambiska versarten för .. målningen af hjertats vexlande rörelser. 2SAH 14: 65 (1830). De främmande versarter, som under senare århundraden varit de förhärskande i svensk poesi. 3SAH LIII. 1: 10 (1942). jfr rim-versart. —
(1) -AVSKÄRNING. (†) cesur; jfr avskärning 1 d. NF 3: 201 (1878). Bukolisk cesur .. (dvs.) den versavskärning, som företrädesvis i bukoliska dikter ofta återkommer efter slutet av hexameterns fjärde fot. Ekbohrn 227 (1936). —
(3) -BEHANDLING. jfr behandling 2. Versbehandlingen är alldeles fulländad och lemnar intet att fordra. 3SAH LXIV. 2: 145 (1886). —
(3) -BERÄTTELSE. berättelse på (rimmad) vers; jfr -kåseri, -novell, -roman. Sylwan SvLit. 258 (1903). —
(3) -BILDNING. jfr -byggnad o. versifikation. JGOxenstierna 4: X (1815). Redan under den äldre medeltiden hade den svenska versbildningen, efter senlatinska förebilder, upptagit den accentuerande rytmen. SvFolket 2: 108 (1938). —
(2 b) -BIT. jfr bit 2 f o. -stump. Hjärne DagDrabbn. 100 (i handl. fr. 1804). Det kommer för mig en gammal versbit, som jag skref en gång i min glädjetomma ungdom. Söderberg Mörkn. 247 (1907). —
(2 b) -BOK. bok l. häfte med verser, diktsamling. Fryxell Ber. 9: 134 (1841). Vad fadern kan ha haft för versböcker i sitt bibliotek är omöjligt att säga. Holmberg Leopold 1: 42 (1953). —
(3) -BREV. brev (se d. o. 3 e) på (rimmad) vers; jfr heroid, skalde-brev. Atterbom Siare 3: 611 (1844). Hotellkedjan .. tillhandahåller numer en poesibok, med dikter .. kampsånger och versbrev från en rad nordiska diktare, för sina gäster. SmålP 2/6 2006, s. B22. —
(2 b, 3) -BYGGNAD. i sht metr. om utformning l. uppbyggnad av vers (jfr -bildning); äv. konkretare, om sätt varpå en vers är uppbyggd (jfr byggnad 5 d); jfr metrik 3, strof-byggnad, versifikation. En understundom ovårdad versbyggnad. AGSilverstolpe Skald. 1: Föret. 2 (1801). De flesta af Sveriges utmärktaste vältalare och välskrifvare hafva arbetat med versbyggnad. 2SAH 26: 156 (1851).
(2 a) -CITAT. Noggranna verscitat .. äro på grund af öfversättarens obegripliga underlåtenhet att numrera verserna ganska besvärliga att åstadkomma. PedT 1897, s. 327. —
(3) -DRAMA. drama på (rimmad) vers; motsatt: prosadrama; jfr -komedi, -tragedi. NF 10: 1338 (1886). Nathan är Lessings enda fullförda versdrama, men själva versen slingrar fram i muntert vårdslös dagdrivargång, helt obekymrad om klangeffekter och poetisk helgstass. Johanson Stärbh. 25 (1929, 1946). —
(3) -EPIK. I versepik som i roman är det kring en eller flera personligheter .. som händelsernas kedja skall grupperas. Wrangel Dikten 216 (1912). —
(2 b) -FABRIKANT. (numera bl. tillf.) jfr fabrikant 2 o. -fabrikör, -makare. 2SAH 41: 277 (1866). Med Tage Danielsson dog inte bara .. en bildad och formmedveten versfabrikant utan också en människa som var värd all beundran. GbgP 13/10 1995, s. 2. —
(2 b) -FABRIKÖR. (†) jfr fabrikör 2 o. -fabrikant, -makare. Vasenius Topelius 2: 328 (cit. fr. c. 1837). Den mest krystade, mest vårdslösa, mest handtverksmässiga versfabrikör vår litteraturhistoria känner. BEMalmström 5: 121 (c. 1860). —
(3) -FALL. (†) rytm (se d. o. 1 a β) (jfr ton-fall 2); äv.: versmått; jfr fall, sbst. XI 2. SP 1786, nr 105, s. 2. Derföre, att alla skaldestycken, vid konstens första upprinnelse hos olika folkslag, varit icke talta, utan sungna .. har poesien i alla länder erhållit vissa yttre former af versfall, stafvelse-mått, m. m. 2SAH 2: 296 (1802). Själfva versfallet .. målar muntert det vårflöde, som för allt i ring och dans. Vetterlund StDikt. 19 (1901). 2Saml. 35: 85 (1914). —
(3) -FORM. om form l. slag av vers; särsk.: versmått l. meter (se meter, sbst.2 1); äv. om framställningsform som utgörs av vers, särsk. i uttr. i versform, på vers; jfr form I 3 a o. -art, -slag o. rim-art 1, rim-form 1. LBÄ 19–20: 9 (1799). Det är .. ett gammalt antagande, att lagarne ursprungligen varit affattade i versform. 3SAH 4: 212 (1889). En yppig flora av versformer hade under 1800-talet framkommit i svensk lyrik. NordT 1928, s. 549. För det väsentliga och centrala fann han .. rikast utlopp i versformen. 3SAH LIV. 2: 232 (1943). —
(3) -FOT. [jfr t. versfuss] metr. om minsta prosodiska enhet i vers (bestående av en betonad stavelse o. en l. flera obetonade stavelser i viss ordning), fot (se d. o. 7), takt (se d. o. 2 b); jfr -mått, -takt o. avmätning 1 d, meter, sbst.2 2, stavelse-mått 2. Weste (1807). Stiernhielm nöjer sig inte med att lämpa svenskt språkmaterial efter hexameterns versfötter. SvFolket 5: 134 (1939). —
(1, 2) -FYLLNAD. särsk. metr. om ord l. fras l. rad o. d. som används för att fylla ut en vers; jfr fyllnad 4 b o. fyllnads-ord, mål-fyllning. 3SAH LXXXVI. 2: 211 (1797). Flere strofer .. der hela rader intvingas som versfyllnad och orden rådbråkas för rimmets skull. Hammarsköld SvVitt. 1: 319 (1818). —
(3) -FÖRSÖK. (numera bl. tillf.) jfr försök 3 o. dikt-försök, skalde-försök. I utbyte mot det lilla versförsök jag i Mars månad vågade inlemna, tar jag mig friheten att härjemte sända en ny, öfversedd men säkert oförbättrad upplaga. 3SAH LVI. 3: 187 (1851). —
(2 b) -GÖRARE. (†) jfr -makare. Linc. (1640). Har hann varit så lyckelig Versgiörare, som hann varit en god och trovärdig Historicus, så önskas högeligen, att dessa hans skaldedikter, kunde utur mörkret i liuset framdragas. Stiernman PVetA 1758, s. 78. Polyfem V. 15: 1 (1812). —
(1) -HALVA. (numera bl. tillf.) versled; jfr kolon, sbst.2 1. Att .. en bestämd rhytm finnes endast så till wida som den sista hörbara stafwelsen i hwarje vers eller vershalfwa .. bör wara fullt betonad. Lidforss FrSpr. 322 (1867). —
-INDELNING~020. särsk. till 4: indelning av bibelns kapitel i vers. Rydqvist SSL 1: XXXIX (1850). Nytt i Gustav II Adolfs bibel i förhållande till Gustav Vasas bibel är versindelningen, kapitelsummarierna, registret och kopparsticksbilderna. NE 8: 206 (1992). —
(3) -KONST. konsten (se konst 3 e) att skriva (rimmad) vers; äv. allmännare: poesi (se d. o. 1) (jfr rim-konst); i sht förr äv.: metrik (se d. o. 1), verslära (jfr poetik 1, skalde-konst 2). Arvidi (1651; titel). Nästan samtidiga med denna kärlek till verskonsten lära hans egna försök deruti varit. LMEnberg hos Leopold 4: V (1831). Britt G. Hallqvists verskonst kännetecknas av verbal uppfinningsrikedom och aldrig svikande känsla för språkmelodin. NE 8: 324 (1992). —
(3) -KONSTNÄR~02 l. ~20. jfr konstnär 2 o. rim-konstnär. Rec. har .. upptäckt, att den latinska versifikationen .. hufvudsakligen varit idealet för denne Vers-konstnär. Phosph. 1810, s. 375. —
(3) -KÅSERI. jfr -berättelse. SvLittH 2: 229 (1919). (Bellmans obestånd) ledde till att han tvingades försöka sig på en rad genrer: verskåserier, dramatiska försök, pastoraler, satirer, religiösa betraktelser. DN 22/3 2005, Kultur s. 4. —
(3) -LAG, sbst.1 (numera bl. tillf.) regel l. norm för versbehandling; jfr lag, sbst.1 2 b, o. rim-lag. Swenska Vers-lagen .. tillåter, hwad Numerus angår, föga skillnad från Prosan. Bergklint MSam. 1: 179 (1781). —
(3) -LAG, sbst.2 (†) versmått; jfr lag, sbst.3 6. Jag har låtit vertera fölliande Ord af Boileaus 6. Epitre effter Fransöska Vers-Laget. Dalin Arg. 1: nr 11, s. 7 (1733). 2NF 7: 1202 (1907). —
(1) -LED. metr. om var särskild del av en (gm paus avdelad) vers; jfr led, sbst.1 7 d β, o. -halva o. kolon, sbst.2 1. Tegnér Niniv. 124 (1875). Pentameter består av två trefotade daktyliska versled, skilda genom oföränderlig cesur. TidLex. 1907 (1926). —
(3) -LOPP. (†) om rytm l. meter i vers; jfr lopp 4 b. Bergklint MSam. 1: 242 (1781). Warburg Lenngren 237 (1917). —
(3) -LÄRA. metrik (se d. o. 1) (jfr -konst o. poetik 1, skalde-konst 2); äv. konkret(are): handledning l. lärobok i metrik (jfr metrik 2). Svensk Verslära. Phosph. 1811, s. 489. Värsläran äller poetiken lärer .. enligt hvilka regler det mänskliga talet kan äller plägar sammangå med vissa rytmiska stråfer äller taktrader i och för värsbildning. Wulff Värsb. 6 (1896). —
(2 b) -MAKARE. (vard.) person som diktar l. författar (rimmad) vers, rimmare (se rimmare, sbst.3 1); särsk. i nedsättande anv.; jfr makare 2 a o. -fabrikant, -fabrikör, -görare, -makerska o. rim-smed, versifex, versifikatör. Isogæus Segersk. 764 (c. 1700). De flesta täflingsskrifter, som inkommo till akademien, voro försök af versmakare utan större begåfning. De Geer Minn. 2: 285 (1892). —
(2 b) -MAKERI1004, äv. 3~002. (numera bl. tillf.) handlingen l. verksamheten att författa (rimmad) vers; jfr rimmeri 1. Någre frätas af en wanmäcktig afwund, och fatta det rådet, at sysselsätta sig för sig sielfwa med Wersmakeri. Sahlstedt CritSaml. 44 (1759). —
(2 b) -MAKERSKA. (numera bl. tillf.) jfr makerska b slutet o. -makare. Författarinnor och versmakerskor torde väl ofta vara .. oskickliga till uppfostrings-yrket. Rademine Pockels 62 (1822). Östergren (1967). —
(3) -MEKANISM. (†) jfr mekanism 4 c o. -teknik. Hr Adlerbeths stränghet i grunderna för versmekanismen. Phosph. 1810, s. 360. SvLitTidn. 1815, sp. 605. —
(3) -MUSIK. (numera bl. tillf.) om melodiskt välljud i vers l. lyrisk framställning; jfr musik 3 a β o. ord-musik. Atterboms dikt ”Allegro och Adagio” från 1812 .. där innehållet .. uppgår i genial versmusik. Vetterlund StDikt. 20 (1901). —
(3) -MÅTT. [jfr t. versmass] meter (se meter, sbst.2 1) (jfr -form); förr äv.: versfot; jfr mått, sbst.4 6, o. -fall, -lag, sbst.2, -schema, -takt o. takt-mått 2. ÅbSvUndH 68–69: 80 (1800). Ett versmått kallas äfven en Versfot (Pes). Enberg SvSpr. 407 (1836). Lyriken blommade .. när han på sitt vanliga versmått, hexameter, skildrade älgjakter och andra lantliga förlustelser. UrDNHist. 3: 408 (1954). jfr skalde-versmått. —
(1) -PAR. två sammanhängande versrader; jfr distikon. Drottqvæde .. fördelas uti stropher, som hvarje består af fyra vers-par. Troil Isl. 217 (1777). —
(3) -RAD. metr. om del av strof l. dikt som bildar en rad (se rad, sbst.1 6); jfr -linje o. strof 3, vers 1. 2VittAH 7: 326 (1797, 1802). Sjelfva versformen har ändrats, i det att sista versraden i hvarje strof blifvit .. förlängd. 3SAH 2: 263 (1887). —
(3) -RYTM. metr. jfr rytm 1 a β o. -fall. SAOL (1900). Versrytmen bör i möjligaste mån sammanfalla med den egentliga, logiska betoningen. Wrangel Dikten 144 (1912). —
(3) -SCHEMA. metr. jfr schema 2 c o. -mått. Det romanska systemet medgifver .. att satsens akcenter strida mot värsschemats akcenter. Wulff RytmVärs 170 (1893). —
(3) -SLAG. (vers- 1651 osv. verse- 1749) (numera bl. tillf.) versform l. diktform; jfr meter, sbst.2 1, rim-art 1, rim-sätt 1. Arvidi 206 (1651). Hexameter var ett versslag som ingen amerikansk poet dittills (dvs. före H. W. Longfellow) använt i ett långt kväde. SvD 4/6 2005, s. 16. —
(1) -SLUT. om sista takten i en versrad; jfr slut, sbst.1 I 1 (k β). Man har .. påstått att en omvexling af manliga och qvinnliga versslut, sådan som den nyttjas på Scenen, skulle här hafva varit mer passande. 2SAH 9: 103 (1819). —
(2 b) -SMIDERI. (numera bl. ngn gg) abstrakt o. konkret(are); jfr smideri 3 o. -skrivning o. rim-smideri. Den tidens akademiske litteratörer .. slogo sig i synnerhet på verssmideri och lyckades därvid icke åstadkomma annat än kalla efterhärmningar af Virgilius, Ovidius och Sedulius. Rydberg KultFörel. 4: 122 (1887). De senare tyska mästersångarnas verssmiderier. Schück o. Warburg 2LittH 1: 114 (1911). —
(2 b, 3) -STYCKE. poem; jfr stycke 20 d o. dikt-stycke, skalde-stycke. Ekblad 46 (1764). Dessa Franzéns polemiska versstycken äro .. i alla afseenden nästan under all kritik. Sturzen-Becker SvSkönl. 28 (1845). —
(3) -TAKT. (numera bl. tillf.) om rytmisk enhet i en vers (jfr takt 2); särsk.: versfot (jfr takt 2 b); äv.: versmått. LBÄ 7–8: 53 (1797). Mest har det förundrat Ref. att finna hexametern .. med förkärlek anwänd, så att icke mindre än fem stycken förekomma med denna heroiska werstakt. SKN 1844, s. 308. (Överensstämmelse mellan innehåll o. form i en vers) åstadkommes i synnerhet genom språkets formande efter verstakt (rhythmus) och ljudlikhet. Strömborg SvSprSkol. 91 (1857). Kræmer EnstafvOrd 2 (1882; om versfot). —
(3) -TEKNIK. metr. jfr teknik 1 a o. -mekanism o. rim-teknik. NF 11: 970 (1887). Det kan ju .. vara intressant att jämföra den romanska verstekniken med den germanska i de fall, då den förra påverkat den senare. PedT 1906, s. 338. —
(3) -VIRTUOS. Frey 1850, s. 550. Alf Henrikson är Sveriges Piet Hein .. Båda är tänkande, bildade män och versvirtuoser. SvLittTidskr. 1970, nr 4, s. 42. —
-VIS. (vers- 1639 osv. verse- 1635–1674) (numera bl. tillf.) till 2: vers för vers; äv. till 3: i form av vers, på vers; jfr strof-vis I. Vthi närwarande Dagh finnes ännu någre hans Skriffter, bådhe versewijs och eliest skriffne, ther ibland han hafwer företagit sigh at förklara Pauli Epistlar. Schroderus Os. 1: 752 (1635). Vexelsånger, som versvis afsjöngos af omvexlande körer. NF 11: 630 (1887). —
(3) -ÅDRA, äv. -ÅDER. (numera bl. tillf.) skaldeådra. Runius (SVS) 1: 213 (1711). Under sin sista lefnadstid flödade hans versåder mera ymnigt än någonsin. BL 13: 29 (1847).
B (†): VERSE-SLAG, -VIS, se A.
Spoiler title
Spoiler content