publicerad: 2019
VÅRD vå4rd, sbst.1, om sak r. l. m. (l. f.), om person m.//ig.; best. -en; pl. (i bet. 2, 4, 5) -ar (Schroderus Os. 1: 236 (1635) osv.) ((†) -er Phrygius MOlai C 7 b (1608: Graafwårder), Bremer Brev 4: 52 (1858: minnesvårder)).
Ordformer
(vard (w-, -dh-) 1522 (: vardh sskoda(ra))–1867. vord (w-) 1521 (: wordsc(ri)uer(e))–1555 (: wordeklocken). vål (w-, -åh-, -åå-, -ååll) 1544 (: vålkar)–1854. våll (w-) 1543 (: wållpenni(n)gar)–1641 (: vållväktare). vår (w-, -åh-, -åå-) 1584–1788 (: Vårtorn). vård (w-, -aa-, -dh) 1528 osv. wol- i ssg 1540 (: wolsätiare). wårdt 1601)
Etymologi
[fsv. varþer; jfr fvn. vǫrðr (nyisl. vörður), fht., mht., t. wart, feng. weard (meng. ward); till den rot som äv. föreligger i VAR, adj. — Jfr OVÅLIG, adj.2, VARDE, VARNAGEL, VÅL, sbst.4, VÅLE, sbst.4, VÅRD, sbst.2, VÅRDA, v., VÅRDSLÖS, VÅRDTECKEN]
1) vakt(hållning) l. vakttjänst; äv. (o. i denna anv. utan klar avgränsning från 6 c, 7) mer l. mindre liktydigt med: bevakning l. uppsikt l. tillsyn; särsk. (o. utom i ssgr numera bl., om ä. förh.) om nattetid utförd vakttjänst som ålåg borgerskapet i en stad (förr äv. dels om skyldighet att utföra sådan vakttjänst, dels om (l. elliptiskt för) ”vårdpengar”); särsk. i uttr. vakt och vård (se VAKT 1), ringa i l. (ut)ur vård (se RINGA, v.3 1 b α); förr särsk. i uttr. göra vård, utföra vakttjänst (jfr VAKT 1 β), hålla vård(en) (se slutet), vara på sin vård, vara på sin vakt (se VAKT 1 ϑ). At han skal wara skotfrij, och frij for wårdh och daxwerke. OPetri Tb. 207 (1528). Bleff samtyckt aff menige ma(n), att alle the, som göre öffuir 2 ör(e) i skatt, gör(e) 2 ör(e) i wååll. VadstÄTb. 21 (1578). Gudz Kyrckia och Församling, hwilkens upsicht, wård och förswar, af Gudi osz (dvs. kungen) anförtrodt är. Kyrkol. 10: 1 (1686). Bör Capitainen eller Opper-Styrmannen alt stadigt vara eller förblifva om bord .. at vara väl på sin vård och aldrig tillåta, at någre Spaniorer komma om bord på Skeppet. Hammar FartygOstIndComp. 82 (i handl. fr. 1766). (Kungen) transporterades till Drottningholm, där han ännu är under Silfversparres och 16 officerares vård. HT 1918, s. 182 (1809). För Stockholm bestämdes .. på 1520-talet, att de svenske köpsvennerne skulle göra vård (d. v. s. deltaga i den borgerskapet åliggande vakthållningen). Hildebrand Medelt. 1: 333 (1881). Permanent var den s.k. vården, nattpatrulleringen. Deltagandet däri ålåg enligt stadslagen alla borgare. Ljung EnköpH 276 (1963). — jfr BUR-, DÖRR-, POLIS-, STRAND-VÅRD. — särsk. (†) i uttr. hålla vård(en) (kring l. om l. (up)på l. (ut)över ngn l. ngt), hålla vakt (se VAKT 1 δ); hålla uppsikt (över ngn l. ngt); bevaka (ngn l. ngt); jfr 6 a, 7 slutet. Noghre heerdar the ther wakade och höllo word om nattena vtöfuer theres hiord. Luk. 2: 8 (NT 1526). I ähren rögdhe i min gårdh, / jutar hålla på edher wårdh. Messenius Gust. 20 (c. 1630). (Den polske kungen) anbefaller .. Fältherrarna i Pohlen och Litthauen, at hålla wård om Riksens Gräntzor. Nordberg C12 1: 82 (1740). Den 168 fot höga Warkullen .. en plats, der vård hölls och vårdkasar tändes vid fiendtliga inbrott. Thomée IllSv. 151 (1866). Den gamla övergivna kyrkogården / kring längst förgätna släkten håller vården. Vetterlund SkuggSal 59 (1916).
2) (†) vakt(post) l. väktare; äv. mer l. mindre liktydigt med dels: övervakare l. tillsyningsman, dels: vakthund l. gårdvar. Then som skal (såsom en Wård och Föreståndare) för Gudelighe Qwinnor förordnat blifwa, han skal (osv.). Schroderus Os. 1: 564 (1635). En trogen wård tu skicka / Som wachtar på tin hiord. Ps. 1695, 358: 6. Så snart de Wårdar troo där wed begynna Skiälla / Och Heerden .. / Det Odiur waarse blef. Dahlstierna (SVS) 67 (1698). Nej, Dalamän! vid Gud och edra hillebårdar: / Så många bröst, så många vårdar / Omkring er frihet och er kung! Wallin (SVS) 1: 315 (1808, 1821). Dessa wardar hade flera benämningar, såsom bötaward, bergward, strandward, byaward. Linde Kam. 349 (1867; om medeltida förh.). — jfr DÖRR-, HUS-, KYRKO-, KÄLLAR-, STRAND-VÅRD.
3) (i sht i ä. juridiskt spr.) inhägnad l. stängsel; påträffat bl. i uttr. inom l. med l. genom gård och vård (se GÅRD, sbst.1 1 a).
4) (†) om hop l. röse av uppkastade l. uppstaplade stenar tjänande ss. dels vaktställe, dels riktmärke l. vägvisare; äv. dels liktydigt med: vårdkase, dels i bildl. anv.; jfr 5. Thenna steenrösian .. ware en wård, ty .. Herren see her til emellan migh och tigh, tå wij komme jfrå hwar annan. 1Mos. 31: 49 (Bib. 1541). Dee sättia Wårdar att tända uppå, på det Inbyggiarne måga förswara sig mot Fienden när han infaller. Rudbeck d. ä. Atl. 4: 121 (1702). Stora Sten-Röszior, hwilka warit wetar eller wårdar ock tient .. til wacktställe at ther wid hafwa utsikt til warning för fienteligit Infall. Œdman Bahusl. 230 (1746). (Romlaxar fångas ofta) då de likvist borde förskonas och hållas som vårdar och väg-visare åt andra laxar, hvilka de kunde låcka med sig up i samma älf. VetAH 1751, s. 283. Man har .. uppstaplat stenar på de större blocken, i den riktning, som vägen går .. I mörkt eller dimmigt väder äro imedlertid dessa vänliga vårdar till nästan ingen nytta och resan är då ytterst farlig. Bremer Strid 187 (1840). Agardh o. Ljungberg I. 2: 107 (1853).
5) (utom ss. senare led i ssgr numera bl. ngt ålderdomligt) om uppsatt l. upprest sten tjänande ss. minnesmärke l. monument, minnessten; äv. (särsk. ss. senare led i ssgr) allmännare, om minnesmärke av annat slag; särsk. om minnesmärke över avliden person, gravvård l. gravsten (förr äv. liktydigt med: gravhög l. gravröse (jfr 4)); särsk. i uttr. dels resa (upp) en vård, dels en vård över ngn l. ngt l. av ngt, ett minnesmärke l. monument över ngn l. ngt; äv. mer l. mindre bildl. (jfr MONUMENT 3). Jacob reeste vp en wård offuer he(n)nes graaff. 1Mos. 35: 20 (Bib. 1541). Ukrain är med dessa Vårdar beströdd, och de finnas där af sällsam art. VetAH 1773, s. 214. Orsaken .. är, att jag nu som bäst är sysselsatt med att åt Kellgrens minne uppresa en något mindre ofullständig vård. 3SAH XXXVIII. 2: 213 (1854). Må yngre slägten vid den vård, som sent omsider skall bevara minnet af de 4 400 under detta ödesdigra fälttåg omkomna, erinra sig värdet af det arf, desse lemnat. KrigVAT 1891, s. 59. I kyrkogårdens nordöstra hörn finnes en liten inhägnad gravplats med en enkel vård. FrSkånStäd. 253 (1932). En stengärdsgård / är som en vård / av envis tro / på mänsklig kraft och vilja. Expressen 29/7 1945, s. 25. Det ser ut som om Estoniamonumentet snarare blir ett monument över politisk fumlighet och okänslighet än en vård över dem som drunknade. SvD 31/7 1997, s. 12. — jfr ASK-, FORN-, GRAV-, GRIFT-, MARMOR-, MINNES-, RUN-, SEGER-, SKAM-, SMIDES-, STEN-VÅRD m. fl.
6) om förhållandet att handha l. ta hand om l. sköta ngt, handhavande l. omhändertagande l. skötsel (särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett med av l. med gen.-attribut, angivande vad som handhas osv.); vanl. mer l. mindre pregnant: av omsorg (se d. o. 1 b) l. omtänksamhet kännetecknat handhavande osv. (av ngt), omsorg (särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av om, förr äv. för); förr särsk. i uttr. ta sin vård från ngt, ta sin hand från ngt; äv. liktydigt med: förfogande l. besittning o. d. (se b), förr äv. (med kvardröjande bet. av 1): överinseende l. kontroll o. d. (se c); jfr 8 b. Vården av fastighetsbeståndet. Vården av l. om språket. Men skulle the (dvs. kyrkorna) förachtas, så torde ock Gud taga sin wård ifrå wåra kyrkior. Swedberg SabbRo 431 (1688, 1710). (G. II A:s) vård för rätvisa och Lag svarade emot des öfriga dygder. Schönberg Bref 2: 76 (1778). För honom voro pligterne allt .. i deras punkteliga vård låg hans enda ärelust. Wallin Rel. 2: 114 (1820, 1827). Den ringa vård hvarmed skogshushållningen hittills hos oss blifvit bedrifven. Forsell Stat. 154 (1831). Våra kokkärl och deras vård. Bolin VFöda 36 (1933). Det var inte bara en livsviktig sak att sköta ängen väl, lika viktig för bondens ekonomi var hagmarkens rätta vård. Fatab. 1948, s. 8. Förbindelsen mellan stat och kyrka i Sverige, som kom till stånd vid reformationen, var betingad av vården om kyrkan. KyrkohÅ 1959, s. 38. — jfr APOTEKS-, BIBLIOTEKS-, BISKOPS-, FISKE-, FORN-MINNES-, FÖRSAMLINGS-, HEMBYGDS-, HUS-, JAKT-, KASSA-, KYRKO-, LASARETTS-, MARK-, PASTORAL-, PERSEDEL-, POST-, REKTORS-, RIKS-, RÄTTS-, SEDLIGHETS-, SKO-, SKOGS-, SPRÅK-, STALL-, TEXTIL-, VAN-, VAPEN-, VATTEN-VÅRD m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. hålla l. ha vård om ngt, dra försorg om l. sörja för ngt; jfr 1 slutet. Allom them, som hafwa någon wård om sin salighet. Spegel Pass. 185 (c. 1680). Om sina ängar hålla de ej .. vederbörlig vård. Forssell o. AAGrafström 132 (1835).
b) förvar(ing) l. förfogande l. disposition; besittning l. ägo; särsk. i sådana uttr. som i (förr äv. under) ngns vård (förr äv. i l. under vård), i ngns förvar l. besittning osv. (jfr c). Effter som Gården af Arfwingerne honom i wård och wärjo förtrodd är. BoupptSthm 1673, s. 390 b. (Vrakgodset) bör wara hwar man efterlåtit emot en skiälig betalning at berga och under sin wård taga. Triewald Konst. 50 (i handl. fr. 1730). Hvad slags dyrbar skuld .. har väl kunnat förmå Er, at förskingra den Summa som var anförtrodd i Er vård? Björn FörfYngl. 13 (1792). Gode män skola .. taga konkursboet under wård. SFS 1862, nr 51, s. 17. Med brorskapet i nationen följde .. att brödernas tryckta skrifter, också de mest obegripliga hamnade i ens vård. Wigforss Minn. 1: 143 (1950).
c) (†) överinseende l. tillsyn l. uppsikt; kontroll; särsk. i uttr. under ngns vård (jfr b), under ngns överinseende osv.; jfr 1. Hof-Rätterne äga, hwar å sin ort, hafwa upsicht och wård, at Lag och rätt förswarligen skipas efter Swerikes beskrefne Lag, Stadgar och Förordningar. Abrahamsson 5 (1726). Lazaretts behofwen .. hwilka alla förwaltas af wisza Betjenter under den Kongl. Directionens wård och öfwerinseende. PH 8: 5819 (1762). Banken står helt och hållet under riksdagens vård. Svedelius Statsk. 1: 128 (1868). Hos oss ligger vården, att rätt skipas i hela Göta rike. De Geer Minn. 1: 143 (1892). De Göteborgs stads ämbetsverk, under hvilkas vård falla företrädesvis stadens samfärdselled. Paulson Minnestal 43 (1896, 1899).
7) skötande l. omhändertagande (av ngn); omvårdnad l. omsorg (se d. o. 1 b); beskydd; äv.: tillsyn l. uppsikt (jfr 1); särsk. i fråga om Guds omsorg l. beskydd; särsk. i sådana uttr. som lämna ngn i ngns vård, lämna ngn i ngns händer, anförtro ngn åt ngn, ta vård om ngn l. ta ngn i sin vård, ta hand om l. beskydda ngn, förr särsk. i sådana uttr. som hålla vård om ngn (se slutet); äv. (i sht ss. senare led i ssgrna FATTIG-, SOCIAL-VÅRD) om (institution som svarar för l. bidrar till) ngns underhåll l. försörjning; ofta utan klar avgränsning från 8. Duvorna delar på vården av ungarna. Han anammar i sin wård / Them som werlden är förhård. Ps. 1695, 71: 14. Fridens och Wänskapens bibehållande med främmande Herrskap, hwilket Riksens Ständers största åstundan är, näst den Högstes Wård. PH 2: 1154 (1734). (Hon) har andtwardat Eder .. uti mångfaldiga Henne öfwerlefwande wänners wård. Tessin Bref 1: 31 (1751). Älskade barn! .. I stån nu under den gode herdens beskydd och wård. Hagberg Pred. 3: 66 (1816). Att hon tar moderlig vård om bläckhornet och kontorspojken. Wägner Norrt. 99 (1908). Vården af de friska barnen till lungsiktiga föräldrar. Hygiea 1909, s. 748. Han litade så mycket på er att han lämnade sin dotter Madeleine i er vård när han förberedde sig på att dö. Johnson DrömRosEld 260 (1949). — jfr BARNA-, FADERS-, FÖRÄLDRA-, MODERS-, PERSONAL-, REN-, SJÄLA-, SJÖMANS-, VAN-VÅRD m. fl. — särsk. (†) i uttr. hålla l. ha vård om l. över ngn, dra försorg om l. sörja för ngn, beskydda ngn; jfr 1 slutet. Englarna .. hålla wård om the små Christrognas barn. Phrygius HimLif. 63 (1615). At Wi skolom hafwa wård om wår nästa, och stå honom bi uti hans nöd. Spegel Pass. 257 (c. 1680). Gudj wari ährad som håller wård öfwer wår nådighe konung. KKD 8: 223 (1706).
8) [eg. specialanv. av 7] om skötande l. omhändertagande o. därtill hörande behandling av sjuk l. skadad l. (till följd av graviditet l. hög ålder l. funktionsnedsättning l. missbruk o. d.) fysiskt l. psykiskt försvagad l. urståndsatt l. hjälpbehövande person (i syfte att återföra denna till så gott hälsotillstånd som möjligt), ofta mer l. mindre liktydigt med: sjukvård (särsk. i förb. med (o. mer l. mindre tydligt skilt från) omsorg); i sg. best. äv. om sammanfattningen av (organisationen av) sådant omhändertagande osv. (särsk. i uttr. inom vården); äv. dels om behandling av för brottslig verksamhet dömd person, dels (utan särskild tanke på sjukdom l. skada osv.) i fråga om hälsa l. kropp(sdel) o. d. (se b; jfr 6); förr äv. (ss. senare led i ssgn LÄKAR-VÅRD) om vårdmottagning l. praktik; jfr 7. Palliativ vård. Ledighet för vård av (sjukt) barn. Vården av narkomaner. Utarmningen av den offentliga vården. De siukas wård och Soldatens i allmänhet .. är Officerarne i gemen ganska alfwarligen befalt. PH 5: 3145 (1751). Bazaren för det till beredande af vård åt obotligt sjuka barn bildade Eugeniahemmet. Wirsén Sång. 32 (1884). Vården av en person, som lider av meningit, sätter alltid .. stora krav på dem, som sköta den sjuke. Bergmark Nervsj. 83 (1931). Vissa bestämmelser om vård i frihet av dem som dömts till påföljd för brott. SFS 1964, s. 1521. Varje patient har rätt till hänsynsfull och human vård och korrekt bemötande. Borgenhammar VårdaLiv 155 (1993). När hon slutade skolan jobbade hon några år inom vården. Wahlberg FrusLiv 150 (2003). Myndigheten för vårdanalys har till uppgift att .. analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård samt i gränssnittet mellan vård och omsorg. SFS 2010, s. 2926. — jfr ANSTALTS-, ASYL-, BARNA-, FÅNG-, LASARETTS-, LÄKAR-, MÖDRA-, PATIENT-, PRIVAT-, REUMATIKER-, SANATORIE-, SINNESSJUK-, SJUK-, SJUKHUS-, SPECIALIST-, TBC-, TERMINAL-, TRAUMA-, TVÅNGS-, UNGDOMS-, VAN-VÅRD m. fl. — särsk.
a) i uttr. sluten (jfr SLUTEN 5) l. öppen vård, om (sjuk)vård som ges under det att resp. utan att patienten är inlagd (se INLÄGGA 5 a) l. intagen på sjukhus l. annan vårdinrättning. Antalet platser för sluten vård på sjukhusen i Stockholm. SvD(A) 6/11 1930, s. 5. En ökad satsning på den öppna vården sker i syfte att avlasta den dyrbara slutna vården. Gustafsson KommunLandst. 28 (1980). Som en särskild brottspåföljd upptar lagen .. överlämnande till öppen psykiatrisk vård. NorstedtJurHb. 682 (1987).
b) om skötande (o. behandling) av hälsa l. kropp(sdel) o. d. (Provinsialläkaren bör) meddela desz råd öfwer hwad til hälsans wård lända kan. PH 8: 333 (1766). Äfven för kroppens helsa bäres all vård: sund föda, friska rum. Broocman TyUnd. 2: 175 (1808). Hudens vård är jätteviktig. Expressen 9/7 1995, Exxet s. 51. När hon ler ser man att hennes tänder skulle behöva lite vård. Berg Fotogr. 155 (2006). — jfr FOT-, HAND-, HUD-, HÅR-, HÄLSO-, KROPPS-, MUN-, RÖST-, SJÄLS-, SKÖNHETS-, SUNDHETS-, TAND-VÅRD m. fl.
Ssgr (i allm. till 8. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till vårda, v.): A: VÅRD-ANLÄGGNING~020. jfr anläggning III 1 a α o. -inrättning. DN(A) 16/8 1930, s. 3. Det är bara större aktörer som kan lägga bud på stora vårdanläggningar. SödermNyh. 22/11 2011, s. 3. —
-ANSTALT~02 l. ~20. (utom i Finl. numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr anstalt 5 b o. -inrättning. Den å Kgl. Djurgården grundlagde vårdanstalten för sinnessjuke. AB 11/6 1836, s. 3. När .. (Fröding) dog vid 51 års ålder till följd av alkoholmissbruk och diabetes hade han tillbringat långa tider på vårdanstalter. SundsvT 9/11 2014, s. 51. —
-ANSTÄLLD~02 l. ~20, p. adj. anställd inom (sjuk)vården; särsk. i substantivisk anv. Förhandlingarna för ca 20 000 vårdanställda i städer och landskommuner. AB 8/6 1962, s. 4. De senaste åren har stora grupper vårdanställda kvinnor sänt in anmälningar om lönediskriminering. GbgP 16/9 1997, s. 30. —
-APPARAT. sammanfattande, om (sjuk)vårdens organisation(sformer) o. verksamhet o. inrättningar; jfr apparat 2 a. Att se hur vårdapparaten fungerar från den andra sidan. Expressen 18/9 1945, s. 2. —
(6, 8) -ARBETE~020. särsk. till 8: arbete (se d. o. 5) inom (sjuk)vården; jfr -tjänst. SvD(A) 18/1 1916, s. 13. Sjuksköterskornas grundläggande identitet relaterades till rollen som hjälpare och stöd i direkt kontakt med patienter och kolleger i vårdarbetet. Borgenhammar VårdaLiv 210 (1993). —
-ATTEST. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) vårdintyg. Därest den sjuke befinnes vara i trängande behov av vård å sinnessjukhus, kan intagning ske även om blott vårdattesten, men icke levnadsberättelsen bifogats ansökningen. Sjövall o. Höjer 177 (1929). —
-AVDELNING~020. jfr avdelning 3 a o. -enhet o. sjukvårds-avdelning 1. Vårdafdelningen mottager sjukliga förståndssvaga. AB 29/8 1879, s. 4. —
-AVGIFT~02 l. ~20. jfr sjukvårds-avgift 1. SvD(A) 5/7 1899, s. 3. Det finnes en icke obetydlig kategori tuberkulösa, för vilka en vårdavgift på en eller två kronor om dagen ställer sig svår eller oöverkomlig. Neander Tuberk. 176 (1928). —
-BEHOV. behov av (sjuk)vård; jfr vårdnads-behov. En kommission av läkare, vilken skulle avgöra om sinnessjukdom och vårdbehov föreligga. DN 26/5 1913, s. 10. —
-BEHÖVANDE, p. adj. som behöver (sjuk)vård; särsk. i substantivisk anv. Vårdbehövande äldre. DN 1898, nr 10062 A, s. 4. —
(1) -BERG. (vård- 1656 (: vålbergzvackten) osv. vårde- 1667–1906) (förr) om berg som användes för vakthållning o. där vårdkasar brukade uppresas (jfr kas-berg); förr äv. liktydigt med: kummel (se kummel, sbst.3 3; jfr vård, sbst.1 4). Fordom hafwer waritt .. Ett wåålbergh eller kummel, på Lingbo klöfängsberg, men nu flutt till Alebytorpp, närmare siön. SörmlH 5: 32 (1667). Den gammalsvenska krigsorganisationen med dess obrutna kedjor av vård- eller kasberg längs våra kuster. SvKulturb. 3: 238 (1930).
Ssg (förr): vårdbergs-vakt. jfr vakt 1, 2. Dhe blijfva frij för vålbergzvackten, sedan den Hollandske och Danske flottan ähre uhr Östersiön gångne, men förr inthet. RP 16: 638 (1656). —
-BIDRAG~02 l. ~20. (av myndighet l. organisation o. d. beviljat) bidrag (se d. o. b) för att bestrida kostnader för (sjuk)vård; särsk. (förvaltn.) speciellare, om bidrag till vårdnadshavare för vård av barn med svårare funktionsnedsättning. Svenska nationalföreningen mot tuberkulos .. har .. anslagit den nu disponibla räntan .. såsom vårdbidrag till två patienter å Österåsens sanatorium. DN 9/8 1913, s. 3. Enligt riksförsäkringsverkets regler utgår vårdbidraget till handikappat barn under 16 år, som vårdas i hemmet. DN(A) 11/9 1964, s. 21. —
-BITRÄDE~020. biträde (se d. o. 5) inom (sjuk)vården; särsk. dels ss. yrkesbeteckning inom vården av äldre o. funktionsnedsatta, dels om (l. elliptiskt för) sjukvårdsbiträde. Å Spånga ålderdomshem .. är plats ledig såsom semestervikarie för där anställda vårdbiträden. DN(A) 3/6 1939, s. 31. Sjuksköterskor ska inte behöva bädda sängar; det kan vårdbiträden göra. GT 5/3 2017, s. 2. —
-BOLAG~02 l. ~20. (privat) bolag verksamt inom (sjuk)vården. DN 29/7 1980, s. 32. Patienter inom äldreomsorgen eller missbruksvården står utanför det lagstadgade skyddet när ett vårdbolag tar över verksamheten. GbgP 23/10 1992, s. 2. —
(1, 4) -BÖTE. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) vårdkase. (Han lät) göra wardböter (eldkassar) på höga berg. Verelius Gothr. 22 (1664). —
-CENTRAL. om (offentligt finansierad) (mindre) vårdinrättning (med förhållandevis begränsat upptagningsområde) som bedriver öppenvård l. är avsedd att komplettera den slutna o. mer specialiserade sjukhusvården; förr äv. allmännare, mer l. mindre liktydigt med: vårdinrättning. Landstingsägda, privatiserade vårdcentraler. Ringa till vårdcentralen. AB 19/11 1929, s. 2. Söderby tuberkulossjukhus i Uttran, som är Stockholms stads största vårdcentral på detta område. DN(A) 2/6 1954, s. 1. Den patientorienterade vården vid vårdcentralen, där man sörjer för en befolkning av högst 15 000 invånare. SvD 12/4 1972, 2: VI. —
-CHEF. chef (se d. o. I 2) för vårdinrättning l. vårdorganisation. AB 2/7 1941, s. 9. När medicinska och etiska värderingar, patientsäkerhet, arbetsmiljö eller yttrandefrihet hotas är det en plikt för vårdchefer på olika nivåer att visa civilkurage och säga ifrån. LäkT 2016, s. 207. —
-DAG. (i sht i fackspr.) dag (se d. o. I 3) under vilken patient vårdas på sjukhus (l. annan inrättning för sluten vård); särsk. ss. enhet för beräkning av vårdkostnader (jfr underhålls-dag); jfr -dygn, -år. DN 22/12 1910, s. 5. Om ersättning för sjukhusvård utgår, får sjukpenningen för varje vårddag nedsättas med det belopp som vården kostar. Elmér SvSocPolit. 170 (1943). —
-DYGN. jfr -dag. Vårdkostnaden .. beräknas till mellan 4 och 5 kr. per vårddygn. DN(A) 10/2 1946, s. 3. —
(1, 4) -ELD. (förr) vakt- l. varningseld; särsk.: vårdkase; äv. mer l. mindre bildl.; jfr eld 6. Såsom skepen vthi hafwet ställa sin Seglatz effter Laternen eller Wårdelden. Sylvius Mornay 546 (1674). Många af de gnistor, hwilka genom desza skrifter utsåddes, hafwa nu uppgått i en klar och lysande wårdeld. SvLitTidn. 1819, sp. 433. Vårdeldarne kallade folket samman till strid. Hildebrand Medelt. 2: 632 (1897). Boplatsernas vårdeldar flammar mot himlen. TurÅ 1959, s. 159. —
-ENHET~02 l. ~20. jfr enhet II 5 o. -avdelning, -inrättning. Kommunens vårdenheter. DN(A) 26/9 1930, s. 4. En vårdenhet för röntgenbehandlingar. TT 1944, s. 785. —
-FABRIK. med nedsättande innebörd, om (större) sjukhus l. annan vårdinrättning vars organisation l. verksamhet påminner om l. liknar en fabriks (se fabrik 4). Gigantiska vårdfabriker. AB 30/7 1966, s. 4. Huddinge sjukhus .. har namn om sig att vara en vårdfabrik där patienterna behandlas efter löpande bandprincipen. SvD 19/8 1978, s. 10. —
-FALL. särsk. konkret, om person med långvarigt l. mer l. mindre kroniskt vårdbehov; jfr fall, sbst. XII 4 f. Sjövall o. Höjer 180 (1929). Drogmissbruk och psykiska problem gjorde honom till ett vårdfall. DN 25/3 2000, s. A1. —
-FILOSOFI. jfr -ideologi. DN 25/10 1967, s. 2. Vårdfilosofin grundar sig på nära kontakt mellan patienter och sjukvårdspersonal. SvD 13/2 1984, s. 1. —
-FORM. form (se d. o. I 3) för (sjuk)vård; i sht förr äv. med inbegrepp av vård, sbst.1 7, om form för omhändertagande l. försörjning o. d. Flera olika slag af friare vårdformer (för psykiskt sjuka) hafva i andra länder kommit i bruk. AB 12/2 1876, s. 3. Ett utmärkande drag för dessa klostersjukhus var, att det lika mycket rörde sig om fattigförsörjning som om sjukvård. Den bestämda åtskillnad mellan dessa båda vårdformer, som numera förefinnes .. var medeltiden helt främmande. Sjövall o. Höjer 12 (1929). —
-GARANTI. garanti för erhållande av (sjuk)vård (inom viss (lagstadgad) tid). Expressen 21/4 1961, s. 11. Den enskilde ska anses frivilligt avstå från vård om han eller hon har .. erbjudits vård i enlighet med vårdgarantin och .. meddelat vårdgivaren att han eller hon avstår från erbjudandet om vård. SFS 2010, s. 901. —
-GIVARE. särsk. om institution som ger l. erbjuder (sjuk)vård. Expressen 18/9 1945, s. 2. Vårdgivarna skulle agera på en konkurrensutsatt marknad och få betalt för utförda prestationer. Borgenhammar VårdaLiv 233 (1993). —
-HEM. om inrättning för omhändertagande l. (sluten)vård av (långvarigt l. kroniskt) vårdbehövande (utan behov av akut sjukvård) (jfr sjuk-hem); särsk. (o. numera nästan bl.) om sådan inrättning för dels äldre (jfr ålderdoms-hem), dels ungdomar (jfr skydds-hem, ungdoms-hem 2); förr äv. i allmännare anv., med inbegrepp av vård, sbst.1 7; jfr hem I 2 e β α′. SundsvT 18/9 1886, s. 2. Vårdhemmet Granebo för ogifta mödrar. 2NF 36: 519 (1924). Statsbidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka. SFS 1943, s. 516. Mamma ligger på vårdhem sedan fem år tillbaka och känner sällan igen mig. Mazetti GrabbGrav. 84 (2000). (Hon) misshandlas tidigt av en dysfunktionell pappa, börjar missbruka, hamnar på olika vårdhem och kommer totalt snett in i livet. ÖstersundP 18/11 2015, s. 15. —
-HUS. särsk. (†) till 1: vakthus l. vakttorn; jfr -torn. Thet Carthaginensiske Läghret, hwilket war med Wårdhuus .. befästat. Schroderus Liv. 337 (1621). Lönnberg Ragnf. 174 (1873). —
(1) -HÅLL. [fsv. varþhald] (†) vakt(hållning); jfr vakt-håll. Them .. Som skulle öffuer honom haffua wårdhold. OPetri 4: 465 (c. 1550). Björner Lodbr. 40 (1737). —
(1) -HÅLLARE. (†) vakt(post) (jfr -man o. vakt-hållare); äv. till 5, om sten utgörande (del av) minnesmärke. En wårdhållare .. slöt Porten til midt för min Näsa. Dalin Arg. 136 (1733, 1754). (Kungen) höll sig nu alltid wäl beredd med wårdhållare och manskap och wäntade så Nordmännernas anfall. Afzelius Sag. 1: 142 (1839). (Röset) är omgifvet af höga bautastenar, eller rättare vårdhållare. Dybeck Runa 1842–43, 3: 13. Fredlund Dahlgren 93 (1903). —
(5) -HÄLL. (†) jfr häll, sbst.2 3, o. -sten. Liljegren Runl. 113 (1832). Fasta fornlemningar äro .. resta stenar, antingen enstaka stående eller flere spridda .. (bautastenar, wårdhällar). SFS 1867, nr 71, s. 2. —
-IDEOLOGI. om grundläggande syn på l. uppfattning om (sjuk)vårdens uppgift o. verksamhet; jfr -filosofi. Gaudeamus 1970, nr 12, s. 13. Den ekonomism som de senaste decennierna nästlat sig in som vårdideologi och som ofta leder till läkarmedverkan i inhuman vård. LäkT 2007, s. 2445. —
-INNEHÅLL~002, äv. ~200. jfr innehåll 3. DN 24/6 1969, s. 3. Tilldelningen av hemsamarittimmar betyder .. mycket olika saker i fråga om reellt vårdinnehåll. Esping o. Carlsund Samh. 43 (1978). —
-INRÄTTNING~020. inrättning (se inrättning, sbst.2 1 c) för bedrivande av (sjuk)vård; jfr -anläggning, -anstalt, -central, -institution, -ställe 2 o. sjukvårds-inrättning. DN 2/8 1892, s. 2. Sinnessjukvårdens mäktiga framsteg hava gjort de för dessa sjuka avsedda anstalterna till vårdinrättningar, jämnställda med andra. Sjövall o. Höjer 178 (1929). —
-INSATS~02, äv. ~20. jfr insats 5 b. DN(A) 28/8 1946, s. 5. Smärta är .. både subjektivt för den enskilde och objektivt, vad avser läkemedelskostnader och vårdinsatser, ett mycket stort samhällsproblem. VSmärta 98 (1983). —
(7) -INSTINKT~02, äv. ~20. jfr instinkt 2. Djurens ”vårdinstinkt”. AB 12/1 1897, s. 3. I vår kultur finns en romantisk föreställning om vårdinstinkt och moderlighet, som de flesta kvinnor snart tvingas genomskåda via egen erfarenhet. DN 17/8 1980, s. 24. —
-INSTITUTION. jfr institution 3 o. -inrättning. DN(A) 6/9 1938, s. 3. Hade fängelserna varit de vårdinstitutioner de var tänkta att vara, hade det (osv.). Rynell VetaHut 172 (1979). —
-INTYG~02 l. ~20. särsk. med. om av läkare utfärdat intyg som möjliggör psykiatrisk tvångsvård; jfr -attest. AB 17/8 1957, s. 5. En överläkare kritiseras för att ha utfärdat ett vårdintyg för en psykiatripatient enbart utifrån telefonuppgifter. LäkT 2015, s. 1391. —
(1) -KARL. (vård- 1544 osv. vårde- 1851) (numera bl. i skildring av ä. förh.) (av stad anställd o. avlönad) vakt(post) l. väktare; jfr -man o. vakt-karl. EnköpTb. 29 (1544). År 1699 funnos (i Uppsala) följande af staden mer eller mindre aflönade ordinarie tjänstemän och betjänte: (bl. a.) .. 2 vårdkarlar. Uppland 1: 488 (1905). —
(1, 4) -KASE l. -KAS, förr äv. -KASA l. -KASSE. (förr) om på berg l. höjd upprest hög l. stapel av ved l. ris o. d. (l. hög av sten med ved osv. ovanpå) avsedd att antändas ss. signal (i sht i syfte att varna för att fiende nalkades) (jfr kase I 3 slutet); i sht förr äv. om sådan hög osv. avsedd l. tjänande ss. sjömärke (jfr kase I 4); äv. dels allmännare, om större bål av annat slag (jfr kase I 3), dels mer l. mindre bildl.; jfr -böte, -eld, -rör. RP 16: 481 (1656). Måste vice Ammiralen tillhålla Lotzmännerne at vprätta och hålla widh magt alle Wålkasar och Remmare på dhe wanlige och nödtorfftige ställen i sielfwa skiepzleden. Stiernman Com. 4: 226 (1680). (Han lät) öfwer alt wid Stranden upsätta Wårdkasar, at gifwa inwånarne tilkänna fiendtelig landstigning. Loenbom Stenbock 2: 12 (1758). Söderberg Dikt. 70 (1901; om valborgsmässoeld). Redan i historiens gryning ägde man en pålitlig telegraf i vårdkasarna, vars mot skyn stigande flammor varskodde om fiendens annalkande. RöstRadio 1933, s. 254. Dalarnas hembygdsrörelse .. blir vårdkasen, som ger signalen till aktivitet på hembygdsfronten i det övriga landet. SvFolket 11: 325 (1940).
Ssgr (förr): vårdkas(e)-berg. Linnerhielm 1Br. 206 (1795, 1797). En sammanhängande kedja av vårdkasberg kan t. ex. påvisas längs Ljungan och Indalsälven. Näsström FornDSv. 1: 49 (1941).
-system. Självfallet är det av ett utomordentligt intresse att kunna rekonstruera det forntida vårdkasesystemets signallinjer. SagSed 1937, s. 68. —
-KEDJA. jfr kedja, sbst. 3 c. (De) fick tillfälle att .. följa hela vårdkedjan – från sjukhusvården till återinpassningen i produktionen. DN(A) 21/12 1954, s. 19. —
(1) -KLOCKA. (vård- 1734 osv. vårde- 1555) [fsv. vardhklocka] (förr) klocka (se klocka, sbst. 1 b) avsedd för l. använd till vårdringning. Teitt Klag. 288 (1555). Varje kväll, när klockan var nio slagen, ringdes i vårdklockan till tecken att all eld skulle släckas i husen. Näsström FornDSv. 1: 353 (1941). —
-KOSTNAD. kostnad för (sjuk)vård; jfr sjukvårds-kostnad. Kommitténs beräkning af vårdkostnaden. SvD(A) 3/11 1907, s. 5. Införande av vinstintresse har sällan visat sig bidra till lägre vårdkostnader. SäljSkiten 71 (2009). —
-KRÄVANDE, p. adj. som kräver l. behöver (mycket l. omfattande) (sjuk)vård; särsk. om dels person, dels sjukdom o. d.; jfr kräva, v. 1 b, 3 o. -tung. Vårdkrävande skador. När en sjukdom .. är av långvarigt vårdkrävande karaktär, bör vård lämnas den gamle på ett sjukhus eller sjukhem. DN(A) 2/9 1952, s. 3. Många (läkare) tar hellre jobb på vårdcentraler med mindre vårdkrävande patienter. GT 21/3 2015, s. 2. —
-KVALITET, äv. -KVALITÉ. kvalitet hos (sjuk)vård(en); äv. pregnant (jfr kvalitet 1 d). Bra vårdkvalitet. Expressen 8/5 1951, s. 6. När arbetsmiljön inte ger utrymme för vårdkvalitet bli kostnaden i slutändan mycket hög. LäkT 2016, s. 14. —
-KÖ. kö (jfr d. o. 4 slutet) för erhållande av (sjuk)vård. Varje månad dör 60 gamla i vårdkö. DN(A) 22/10 1959, s. 1. —
-LAG, sbst.1 lag (se lag, sbst.1 1) gällande (organisation l. utförande av l. tillgänglighet till) (sjuk)vård(en). Nya vårdlagen för sinnessjuka. SvD(A) 4/3 1925, s. 6. —
-LAG, sbst.2 lag (se lag, sbst.3 14 c β) av (sjuk)vård(s)personal. Expressen 26/10 1963, s. 6. Dietisten intar en central plats i vårdlaget på ett sjukhus. DN 23/5 1970, s. 1. —
-LINJE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) utbildningslinje (på gymnasium) med inriktning på vård(yrke); jfr linje 8 o. -program. DN(A) 27/9 1948, s. 28. —
-LOKAL. lokal (se lokal, sbst.1 3 a) använd till l. avsedd för (sjuk)vård. SvD(A) 14/3 1917, s. 9. Extra vårdlokaler måste inredas i kaserner, magasin. SvFlH 3: 517 (1945). —
-LÖN. lön (se lön, sbst.1 2 b) för arbete inom (sjuk)vården; i sht förr äv. till 7, liktydigt med: vårdnadsbidrag. DN 21/7 1968, s. 16. Endast ett fåtal hushåll kan se vårdlönen som alternativ till en förvärvsinkomst. SDS 7/7 1993, s. A2. Lönerna inom manligt dominerade yrken kunde ha frysts till förmån för höjda vårdlöner. Hufvudstadsbl. 30/11 2014, s. 23. —
-MAN. [fsv. varþmaþer, vards man] särsk. (†) till 1: vakt(man) l. väktare; jfr -hållare, -karl, -väktare. Om Herren icke bewarar stadhen, tå waka wårdmännenar fåfengt. LPetri Psalt. 127: 1 (1560). Vissa vårdmän förordnades i kvarteren, som hvarje timme om natten skulle gå omkring och utropa hvad klockan var slagen samt aktgifva om någon eld syntes. Sthm 2: 407 (1897). —
-METOD. jfr metod 1. DN 1908, nr 13589 B, s. 3. 73 procents återfall markerar ett bottenrekord i jämförelse med varje annan vårdmetod. SvD(A) 28/4 1959, s. 4. —
-MOTIVERAD, p. adj. särsk. i fråga om vård av missbrukare; jfr motivera 1. Expressen 8/12 1968, s. 2. Det måste finnas vissa möjligheter att omhänderta även vuxna, icke vårdmotiverade missbrukare. DN 29/4 1980, s. 2. —
-MÖJLIGHET~002, äv. ~200. möjlighet (se d. o. 2 e) att erbjuda l. erhålla (sjuk)vård; i sht i pl. SvD(A) 14/10 1920, s. 7. Beträffande personer, lidande av fallandesot, äro vårdmöjligheterna ännu ganska bristfälliga, när sjukdomen visar sådana symtom, att vård å anstalt är erforderlig. Sjövall o. Höjer 183 (1929). —
-NIVÅ. särsk. (i sht i fackspr.) om grad av specialisering inom (sjuk)vården. Patienten måste tas om hand på rätt vårdnivå såväl inom öppen som sluten vård. SvD 7/11 1968, s. 16. —
(6, 8) -OBJEKT. objekt (se d. o. 3) l. föremål för omhändertagande l. (sjuk)vård; i sht till 8, särsk. med klandrande bibet. av att vårdtagaren (upplever sig) behandlas ss. ett ting l. föremål. Ofta slutar han som ett vårdobjekt för fängelser och inrättningar. Expressen 12/10 1949, s. 12. Utställningen kompletteras med fynd från undersökningar av de mera framträdande vårdobjekten. Fornv. 1968, s. 227. Ingen människa ska behöva känna sig reducerad till ett vårdobjekt. GbgP 22/1 2016, s. 5. —
-OMRÅDE~020. område (se d. o. 3) inom l. gren av (sjuk)vården; äv. (särsk. i uttr. inom l. på vårdområdet) sammanfattande, om det område av samhällslivet l. utbildningsväsendet o. d. som (sjuk)vården utgör (jfr -sektor o. sjukvårds-område 2); ngn gg äv. om område (se d. o. 2) med vårdinrättning(ar). Myndigheter, fortbildning inom vårdområdet. SvD(A) 8/3 1928, s. 5. Områdets sydvästra delar är planerade som utvidgning till nuvarande vårdområde inom kv. Nybodahemmet. SvD(A) 7/3 1961, s. 11. En bättre försörjning i samhället utlöser en upprustning inom alla vårdområden. Höök OffentlSekt. 124 (1962). De största politiska utmaningarna på vårdområdet. LäkT 2015, s. 613. —
-ORGANISATION. jfr organisation 2 o. sjukvårds-organisation; äv. konkretare (jfr organisation 3). Norrskensfl. 23/4 1926, s. 5. Slutligen bör vårdorganisationen inrättas så, att vården kan väl motsvara det olika behovet i olika sjukdomsfall. Sjövall o. Höjer 131 (1929). Flera vårdorganisationer kräver ett förbud mot omskärelse av pojkar. Ljusnan 1/10 2013, s. 6. —
-PAKET. särsk. (ngt vard.) om (på vårdinrättning inlagd) svårt sjuk l. gravt funktionsnedsatt person som (helt l. delvis) saknar förmåga att röra sig l. kommunicera med omvärlden (o. därigm påminner om ett livlöst paket). Gamla isoleras från släkt och socialt samliv, och tvingas ibland sluta som vårdpaket på inrättningar utan nog med personal. DN 22/12 1977, s. 2. —
-PAVILJONG. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr paviljong 4 c o. sjukhus-paviljong. Den i vacker herrgårdsstil uppförda administrationsbyggnaden, flankerad av två vårdpaviljonger. DN(A) 26/9 1927, s. 6. —
-PENGAR l. -PENNINGAR, pl. särsk. (†) till 1, om (av borgerskapet i stad erlagd) avgift l. pålaga avsedd att bestrida utgifter för stadens bevakning, vaktpengar. EnköpTb. 29 (1543). Sedan Brandwackten .. blifwit ökad, har .. de så kallade wackt och wårdpengar blifwit til ständig afgift så reglerade, at nu hålles 9 man Brandwackt. Hülphers SvStäd. 2: 18 (1783). —
-PERSONAL. (vård- 1889 osv. vårds- 1885) personal inom (sjuk)vården; jfr sjukvårds-personal. Utom vårdspersonalen får ingen uppehålla sig i sjukrummet. Hallin Hels. 2: 96 (1885). —
-PLAN. särsk.: plan (se plan, sbst.1 II 2) för (ngns) (sjuk)vård; jfr -program. Vårdplanen genomförd trots stor sjuklighet bland personalen. DN(A) 23/1 1941, s. 3. Straffet blir ungdomsvård. 17-åringen ska följa en vårdplan som tagits fram för honom. SkånD 19/5 2016, s. A19. —
-PLATS. (vård- 1726 osv. vårds- 1626)
1) (†) till 1: vaktplats; särsk. om plats för vårdkase; jfr plats, sbst.1 2, o. -ställe 1. Strax öfwergofwo the Etolier sine Wårdzplatzer, och togho .. flychten in vppå Slåttet. Schroderus Liv. 571 (1626). Allmänna vårdplatser funnos öfver hela landet i stor mängd .. På sådana ställen underhöllos .. vårdkasar, hvilka, i händelse af fiendtliga anfall, antändes. 2VittAH 14: 150 (1838).
2) till 8; jfr plats, sbst.1 4 d, o. sjuk-, sjukhus-, sjukvårds-plats. PT 11/7 1907, s. 2. Bristen på personal gör att sjukhusen behöver minska antalet vårdplatser. NorrbK 14/6 2016, s. 2. —
a) jur. till 6. 2NF 8: 1049 (1908). Fastighetsägaren (har) enligt jordabalken vårdplikt över sin fastighet. Arbetarbl. 17/2 2015, s. 10.
b) till 8; förr särsk. om föreslagen plikt för i sht kvinnor att arbeta inom (sjuk)vården (tänkt att motsvara männens värnplikt). Fullgöra sin vårdplikt gentemot samhällets fattiga och sjuka. SvD(A) 5/8 1932, s. 4. (Vi kan) bli tvungna att införa någon form av vårdplikt för kvinnor och icke vapenföra män för att kunna bemästra sjuk- och åldringsvården. DN(A) 25/11 1964, s. 2. —
-POLITIK. politik gällande (sjuk)vården. Denna vårdpolitik kan jag icke finna vara humanitär, vare sig ur samhällets eller individens synpunkt. Enda lösningen av denna fråga är en effektivare steriliseringslag. DN(A) 19/9 1939, s. 11. —
-PRODUKTION. jfr produktion 3 a. DN 14/3 1969, s. 24. Sjukvården har lånat verksamhetsmönster från storindustrin: man talar om vårdproduktion och konsumtion, och cheferna ses som företagsledare. GbgP 15/6 1982, s. 2. —
-PROGRAM. program (se d. o. 3) för (organisation l. utförande av) (ngns) (sjuk)vård (jfr -plan); äv. om utbildningsprogram på gymnasium med inriktning på vård(yrke) (jfr -linje). Ett nationellt vårdprogram. Expressen 10/3 1950, s. 14. Enligt riktlinjerna ska .. varje diabetespatient få ett individuellt vårdprogram. DN 15/12 1999, s. A1. Elever från barn- och fritid och vårdprogrammet. SödermNyh. 20/2 2017, s. 16. —
(5) -PRYDNAD. (numera mindre br.) utsmyckning l. prydnad (se d. o. 3) på minnesmärke. Iduna 8: 111 (1820). Benfyllda urnor, stundom utan all vårdprydnad .. hvilka synbarligen förvara stoftet af fattigt och ringa folk. Holmberg Nordb. 296 (1852). Schulthess (1885). —
-RESULTAT. resultat av (ngns) (sjuk)vård. SvD(A) 18/1 1916, s. 13. (De sjuka) komma .. i åtnjutande av sjukhusvård, varigenom vårdresultaten mycket förbättrats och dödligheten minskats. Petrén EpidSj. 108 (1926). —
-RESURSER, pl. jfr resurs 2 a α. De med fullständiga vårdresurser utrustade statssjukhusen. DN(A) 8/2 1927, s. 4. —
(1) -RINGNING. (förr) jfr ringa, v.3 1 b α; äv. konkretare. Ringkarlar till alla Sön- och högtidsdags ringningar jemte hwardagz bön- och wårdringningar. VDAkt. 1748, nr 480. Man skaffade .. 1576 en ny rådstuguklocka för vårdringningen. Ljung EnköpH 113 (1963). —
(4) -RÖR. (†) jfr rör, sbst.4 b, o. -kase. I Turinge socken finnas .. en mängd vårdrör på bergen och mångfaldiga andra minnesmärken. Dybeck Runa 1842–43, 3: 21. —
-SEKTOR. jfr sektor 1 c o. -område. SvD(A) 20/5 1959, s. 19. Vårdsektorn har stora brister och kvinnor far illa där. ArbMiljö 1989, nr 10, s. 28. —
(1) -SKRIVARE. (vård- 1521 osv. vårds- 1619) [fsv. vardhskrivare] (förr) om (lägre) befattningshavare i stad med huvudsaklig uppgift att föra bok över stadens vakthållning; jfr skrivare 2 a. SthmSkotteb. 1521, s. 190. Madz Zachariaesson wårdhskrifuere af Rätten blef alfuarligen förmant .. att han .. antecknar hwar dagh natwachten her i stadhen. BtÅboH I. 6: 136 (1634). Alla ”märkeliga ämbeten” i städerna från borgmästare ned till vårdskrivare förbehöllos infödda svenskar. Ljung EnköpH 36 (1963).
Ssgr (förr, numera bl. tillf.): vårdskrivar(e)-hustru. [fsv. vardhskrivara husfru] SthmSkotteb. 1524, s. 242.
(1) -SKÅDARE. [fsv. vardhskodhare] (†) vårdsättare; jfr skådare 2. ArbogaTb. 3: 333 (1522). ArbogaTb. 3: 337 (1523). —
(5) -STEN. (numera bl. ngn gg) minnessten l. minnesstod; gravvård l. gravsten; jfr -häll. En Herrans wårdsteen j grenszonne, then itt tekn och witne wara skal Herranom Zebaoth vthi Egyptj land. Jes. 19: 19 (Bib. 1541). I dagarna har ett år förflutit, sedan upprop utfärdades för åstadkommande af en vårdsten på det svenska graffältet vid Poltava. PT 1909, nr 278 A, s. 2. —
-STÄLLE.
1) (†) till 1: vaktställe; jfr -plats 1. Vp vthi Masten är Mastkorgen, Skeppetz Wårdställe. Comenius OrbPict. 183 (1682).
2) till 8: vårdinrättning. SvD(A) 28/12 1905, s. 6. (Av undersökningarna) har framgått att inemot 700 patienter skulle kunna flyttas bort från sjukhusen till andra vårdställen. DN(A) 15/2 1941, s. 4. —
-SVÄNG(EN). (ngt vard.) jfr sväng I 4 i β; särsk. i sådana uttr. som dels (ss. patient l. vårdtagare) vara (inne) i vårdsvängen, dels (ss. anställd inom (sjuk- l. social)vården) arbeta i vårdsvängen. Expressen 13/5 1973, Söndag s. 18. (Pojken) är redan känd på socialbyrån och inne i vårdsvängen. GbgP 17/10 1979, s. 1. Jag tror att hon hanterade situationen så väl för att hon faktiskt hade arbetat i vårdsvängen en del. Wahlberg FrusLiv 124 (2003). —
-SYSTER. (utom i skildring av ä. förh. numera bl. ngn gg) ss. titel l. yrkesbenämning på (i lägre befattning) inom (sjuk)vården arbetande kvinna; jfr syster 4 d, 5 o. hem-syster. DN(A) 3/7 1936, s. 14. Vårdsystrar .. för ålderdoms- och vårdhem. SDS 16/12 1957, s. 15. —
(1) -SÄTTARE. [fsv. vardhsätiare] (förr) om person som hade tillsyn l. befäl över vakthållningen i stad; jfr -skådare. EnköpTb. 1 (1540). Vakthållningen nattetid, i vilken alla borgare voro skyldiga att turvis deltaga, ordnades av utsedda vårdsättare. RöstRadio 1933, s. 272. —
-SÖKANDE, p. adj. som söker (sjuk)vård; särsk. i substantivisk anv. Den vårdsökande allmänheten. För den vårdsökande måste det synas egendomligt att en del av de erforderliga bidragen skall utgå i form av fattigunderstöd. DN(A) 19/1 1917, s. 5. —
-TAGARE. person som mottar l. erhåller (sjuk)vård; förr äv. till 7, i fråga om fattigvård; jfr tagare 1. Vårdtagarna å stadens fattigvårdsinrättning. SvD(A) 2/11 1910, s. 8. Överenskommelse med hemlandet rörande vårdtagares hemsändande eller rörande ersättning för vårdkostnad. SFS 1931, s. 226. —
-TID. tid (se tid, sbst. 2) varunder ngn vårdas. Hittills vunnen erfarenhet ger vid handen, att vårdtiden kan beräknas till sex månader. PT 11/7 1907, s. 2. —
-TILLFÄLLE~020. (i sht i fackspr.) om tillfälle (se d. o. 4) varvid ngn erhåller sjukvård. DN 5/11 1911, s. 5. Genomsnittskostnaden per vårdtillfälle för akut hjärtinfarkt (är) för män 250 000 kronor men för kvinnor bara 180 000. GbgP 21/5 2015, s. 2. —
-TJÄNST. tjänst (se d. o. 5) gällande (sjuk)vård; äv. om tjänst(göring) (se tjänst 2) l. arbete inom (sjuk)vården (jfr -arbete); förr äv. till 6, särsk. närmande sig bet.: vakttjänst (jfr vård, sbst.1 1). Digitala vårdtjänster. Den officiella polisen anses i våra dagar icke vara ett tillräckligt smidigt och påpassligt organ för vårdtjänsten kring de enskildas och samhällets intressen. Det är därför privatdetektiverna ha så god marknad i alla länder. DN(A) 17/10 1920, s. 21. Befattningshavaren bör ha praktisk erfarenhet från vårdtjänst och matlagning vid ålderdomshem eller motsvarande. DN(A) 7/3 1953, s. 21. Att bestämda vårdtjänster efterfrågas av många medborgare betyder inte att tjänsterna nödvändigtvis bör prioriteras från ett allmänt, socialpolitiskt perspektiv. Borgenhammar VårdaLiv 304 (1993). —
(1) -TORN. (vård- 1595 osv. vårde- 1640–1732) (numera bl. i skildring av ä. förh.) vakttorn l. utkikstorn (jfr -hus); förr äv. dels liktydigt med: fyrtorn l. fyrbåk, dels mer l. mindre bildl. PrivSvStäd. 4: 128 (1595). Ett vårdtorn uppfördes der (på Pater Nosterskären). Gynther Förf. 6: 121 (i handl. fr. 1837). Från speculationens wårdtorn. Melin JesuL 1: 86 (1842). På Brunkeberg låg vårdtornet, där tornväktare dag och natt höll utkik över staden och varje timme med högan röst ropade ut vad klockan var slagen. SvFolket 4: 192 (1939). —
(1) -TRÄD, sbst.1 (sbst.2 se vård, sbst.2 ssgr). (†) hång; jfr trä, sbst.1 2 a. VetAH 1746, s. 252. Öfwerst på ryggåsen rida wårdträden, som äro et par alnar långa, twå och twå tilhopa häftade i kors, et qwarter nedan för spetsen, hwilka hålla halmen tilhopa. Linné Sk. 118 (1751). —
-TUNG. som kräver stora vårdresurser; jfr tung 7 d o. -krävande. Vårdtunga patienter, avdelningar. (Socialförvaltningen ville) få klart för sig om det i huset fanns s k vårdtungt klientel. DN 7/11 1972, s. 16. —
-TYNGD. jfr tyngd 4 a. Trots att vårdtyngden inom såväl akutsjukvården som långtidssjukvården ökat successivt år efter år .. har vårdavdelningarnas personalresurser med få undantag inte ökat. GHT 23/12 1970, s. 14. —
-UPPGIFT~02, äv. ~20. särsk. om uppgift (se d. o. 4) l. åliggande att utöva l. ge (sjuk)vård; i sht förr äv. till 7, särsk. i fråga om omvårdnad av barn. Att genom spridande av kunskap om barnavård göra mödrarna skickade för den vårduppgift som endast de med framgång kunna fylla. DN(A) 19/1 1921, s. 4. Rapporterna om att den svällande administrationen rycker bort både läkare och sköterskor från rena vårduppgifter är alarmerande. GbgP 23/11 1998, s. 2. —
(6) -VETA. (†) [fsv. varþveta] sköta l. vårda l. ta hand om (ngt); jfr veta, v.2 Skuten skall han wårwette, till widere bewiss och ransackningh. 3SthmTb. 1: 305 (1595). —
-VETENSKAP~002, äv. ~200. En ny forskningsdisciplin, ”omvårdnadsforskning” eller ”vårdvetenskap”. SvD 1/9 1987, s. 14. —
(1) -VÄKTARE. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) vakt(post) l. väktare; särsk.: brandvakt (se d. o. 3 slutet); jfr -man. Hall KultInt. 103 (i handl. fr. 1641). Brandwachten består af 1 Sergeant, 2 Rotmästare och 16 gemene, utom wårdwächtare. NoraskogArk. 6: 26 (1768). —
-YRKES-SKOLA. DN(A) 1/9 1962, s. 23. En sjukgymnastutbildning inom vårdyrkesskolans ram. DN(A) 2/9 1966, s. 2. —
-ÅR. (i sht i fackspr.) jfr -dag; äv. till 7, i fråga om omvårdnad av barn. Man (torde) vara nödsakad antaga att den sammanlagda tid varunder dessa 485 tvångsarbetare varit omhändertagna genom samhällets försorg och på det allmännas bekostnad motsvara betydligt mer än 2,000 vårdår. DN(A) 15/4 1924, s. 12. Har en här i riket bosatt förälder .. vårdat ett här bosatt barn, som inte har fyllt tre år, skall föräldern .. tillgodoräknas det året såsom ett vårdår. SFS 1982, s. 316. —
(6, 7, 8) -ÅTGÄRD~02, äv. ~20. (i sht i fackspr.) vårdande åtgärd. DN(A) 11/2 1926, s. 5. Fornv. 1956, s. 164 (i fråga om kulturminnen). Det är visserligen främst mödrarna som ansvarar för de första barnaårens vård- och skyddsåtgärder men (osv.). PedT 1959, s. 194. Olycksfall i samband med vårdåtgärd. PatFass 1990–91, s. 79. —
(6, 7) -ÄNGEL. ungefär liktydigt med: skyddsängel; numera bl. (mera tillf.) med anslutning till 8. Hr von Stengel, Vetenskapernas och Konsternas Vårdängel i detta Land. Björnståhl Resa 4: 120 (1774). Religionen, menniskans ledsagande wårdängel genom werldens förwillelser. SvLittFT 1833, sp. 285. Efter att ha jobbat som sjuksköterska i 22 år och hjälpt sjuka var det vårdängeln Ulla som behövde hjälp. Expressen 10/6 2001, s. 12.
B (†): VÅRDE-BERG, -KARL, -KLOCKA, -TORN, se A.
C: VÅRDS-PERSONAL, -PLATS, -SKRIVARE, se A.
Avledn. (till 2. Anm. se äv. de under vårda, v., anförda avledn.): VÅRDINNA, f. (†) kvinnlig vakt(post) l. väktare; anträffat bl. ss. senare led i ssgn dörra-vårdinna.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content