SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MÄSSING mäs3iŋ2, r. l. m. (TullbSthm 10/9 1548, osv.) ((†) n. Rålamb 4: 106 (1690; i bet. 2 b), KlädkamRSthm 1749, s. 312); best. -en.
Ordformer
(massing 1564. mesin(n)g(h) 1578—1798. messeng 1561. messig 1527 (: messigx kættil). meszen 1563 (: Meszens becken). missing 1541—1871. mäsing(h) 1641—1673. mässin- (me-) 1563 (: Messins becker)—1795 (: mässins sko spennen). mässing (-e-, -sz-, -gh) 1527 (: messi[n]gs handfatt), 1538 osv. mäzing(h) 1654)
Etymologi
[fsv. mässing, mässinger; jfr d. messing, nor. dial. massing, masing, messing, senisl. messing, mersing, massing, mnt. missink, mht. messinc, t. messing; jfr äv. feng. mæs(t)ling; av ovisst urspr.]
1) (i allm. gul) legering av koppar o. zink i växlande proportioner (jfr språkprovet nedan från 1934), för vissa ändamål med tillsats av andra ämnen, t. ex. bly l. tenn l. järn; gulmetall. VarRerV 50 (1538). Liusestaakar aff Messing. GripshInvent. 26/5 1547. Vthi en trappa sågh iagh Herculem vthguten aff Messingh. Gyllenius Diar. 181 (c. 1660). Stel som uti Mässing gjuten. Lenngren (SVS) 1: 400 (1790). Blank som mässing. MinnVg. 174 (1900). Rödmetall (tombak, pinchbeak) är zinkfattigare med en halt av 10—20 procent zink, medan mässing vanligen håller 25—45 procent. HantvB I. 2: 82 (1934). Altarstakarna i mässing. Erixon Mässing 237 (1943). — jfr ARKO-, BLAD-, FLADDER-, FLITTER-, GJUT-, GLITTER-, KRATS-, LATUN-, STYCK-, TAVEL-, VASK-MÄSSING m. fl. — särsk.
a) (†) i gen., övergående i bet. av ett adj.: som består av l. är tillvärkad av mässing; jfr c. Messings szundrogt Mulöge. KlädkamRSthm 1554 K, s. 6 b. Messings Polerade Caffeé kannor. HovförtärSthm 1762, s. 1004.
b) bildl., om gul färg som erinrar om mässingens färg. I söder blänker halfmånens mässing på indigoviolett botten. TurÅ 1906, s. 226. Essén HExc. 199 (1916).
c) ss. första led i ssgr betecknande föremål som äro tillvärkade av mässing.
2) föremål av mässing (i bet. 1).
a) koll. Visb. 1: 326 (c. 1620; bet. oviss). Mäzingh: 1 Liusestaka ..; 3 mäzing bäcken (osv.). Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 144 (i handl. fr. 1654). KOF II. 1: 432 (1659). Skura mässing. Ramsten o. Stenfelt (1917). Gördelmakaren Hinrich Gran ägde 1671 bland sin mässing ett ”stort fat drifwet arbete”. Erixon Mässing 273 (1943). jfr KÖKS-MÄSSING.
b) (†) om enstaka föremål av mässing. (En) fierdedels circel .. den man kan låta sticka ut på ett meszing. Rålamb 4: 106 (1690). Fiellström Björnaf. 15 (1755).
3) [specialfall av 2 a] koll., om blåsinstrument av mässing; särsk. om samtliga mässingsinstrument i en orkester; äv. om musik som utföres på mässingsinstrument, hornmusik; jfr BLECK, sbst.3 3. Norman MusUpps. 22 (1880, 1888). Så komma .. några tyska musikanter .. och blåsa allt hvad tygen hålla i sin skrällande messing, så att det smattrar i öronen. Ödman VårD 1: 143 (1882, 1887). Den gälla mässingen och trumhvirflarne hördes endast doft mellan hurraropen och människosorlet. Elkan Hall 56 (1899). Siwertz JoDr. 386 (1928).
4) (i vissa trakter, starkt vard.) bildl., koll.: pängar, ”mynt”, ”guld”. Det var ju alltid hennes pappa som släppte till mässingen. Lindqvist Dagsl. 3: 159 (1904). Här finns mässing. Engström Kryss 42 (1912).
5) [uttr. syftar sannol. på försilvrade mässingsföremål med försilvringen mer l. mindre avnött, så att mässingen skiner igenom] (starkt vard.) bildl., i uttr. bara mässingen, bara skinnet, i bara mässingen, i bara skinnet, alldeles naken, spritt naken. I bara mässingen. Engström Lif 35 (1907). Norlander 280Sång. 196 (1912). Min kamrats kläder voro alldeles sönderrivna, så att bara mässingen syntes. Åter ett rop 74 (1913). Spankulera omkring i sovrummet i bara mässingen. DN(B) 1943, nr 328, s. 4.
Ssgr (i allm. till 1 c): A (numera mindre br.): MÄSSING-BINDTYG. (†) fodral av mässing för kirurgiska instrument m. m. BoupptSthm 2/3 1685 (efter fältskär). —
-BLYERTSPÄNNA, -BRUK, -BRÄNNARE, -BRÄNNING, -BÄCKEN, -BÄLTE, -CIRKEL, se D. —
(1) -DRAGARE. (†) jfr tråd-dragare. Broman Glys. 1: 118 (c. 1741). —
-DUK, -GLANS, -GUL, se D. —
-KOKPOTTA. (†) kokkärl av mässing. BoupptSthm 2/11 1670. —
-KRAN, -KRATS, sbst.1, -KROK, -KRUKA, -LJUSSTAKE, -MAKARE, -MALJA, -PLÅT, -RING, -SKOPA, -SKROT, -SKRUV, -SLAGARE, -SMED, se D. —
(1) -SMIDERI. (†) (värkstad för) förarbetning av mässing. Karfvar, eller Tolkar, brukas ock både vid koppar- messing- och järnsmiderier. Rinman 1: 963 (1788). —
-SNARA, -SOCKERSIKT, -SPIK, -SPÅNG, -STAKE, se D. —
-STICKA, f. (†) griffel av mässing. Schroderus Comenius 731 (1639). —
-STOLPE, -STRÄNG, -SÅLL, -SÄNGBÄCKEN, -TAFS, -TRISSA, -TRUMMA, -TRÅD, -TÄNNLIKA, -VARP, se D.
B (†): MÄSSINGE-BRUK, -BUCKLA, -KRUMHORN, -ROCKKNAPP, -SPORRE, se D.
C (†): MÄSSINGES-VIKT, se D.
D: MÄSSINGS-ALTARSTAKE~1020. HSH 37: 2 (1529). —
(1) -ARBETARE~0200. (numera knappast br.) arbetare vid mässingsbruk. VästeråsDP 17/3 1621. Berndtson (1880). —
(1) -ARBETE~020. vanl. konkret: mässingsföremål; jfr mässing 1 c; äv. koll. HB 2: 219 (1588; abstr.). SlöjdkomBet. 1908, s. 40 (konkret). —
(1) -ARKO. (†) oren mässing; jfr arko. Stiernman Com. 2: 191 (1638: Mässings Arcer, pl.). PH 6: 4380 (1756). —
-ARM, r. l. m. jfr arm, sbst. III 4 n. BoupptSthm 11/8 1669. —
-ARMSTAKE~020. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 137. —
(1) -ARTAD, p. adj. —
-ASSIETT. (†) ”mässingstallrik” (se d. o. 2), bäcken; jfr cymbal 9. HC12H 1: 60 (c. 1734). —
(1) -BAGGE. [jfr d. messingbille, t. messingkäfer] entomol. den med mässingsglänsande hår beklädda skalbaggen Niptus hololeucus Faldm., gulhårig tjuvbagge, som gör skada på textilvaror, läder m. m. 4Brehm 13: 337 (1930). SDS 1945, nr 138, s. 11. —
-BALANS. vågbalk av mässing. BoupptSthm 1689, s. 577 a. —
-BEGREPP. (†) jfr begrepp 1. Vnder botnen af (kärlet) .. skal foghas een glas-rör .. vthi et anhäftat mäszings-begrep. Stiernhielm Arch. B 4 a (1644). —
(1) -BELÄGGNING. jfr beläggning 3. AHB 45: 39 (1870). —
-BESLAG. jfr beslag I 1 b α. BoupptSthm 28/2 1671. —
(1) -BESLAGEN, p. adj. jfr beslå I 1 a. KrigsmSH 1801, s. 130. —
-BESMAN. JernkA 1871, s. 86. —
(1) -BESMIDD, p. adj. (†) = -beslagen; jfr besmida 1. (En gördel) af läder, hvilken fordom nyttjades mycket messings-besmidd. SvLitTidn. 1817, sp. 782. —
-BJÄLLERTYG. (†) jfr bjäller-tyg slutet. BoupptSthm 10/5 1683. —
-BJÄLLRA. VDAkt. 1790, nr 235. —
-BLAD. (†) väggplåt l. ljusplåt av mässing med en l. flera ljuspipor. Messingz blad medt piip. GripshInvent. 1553. GripshR 1593, s. 109. jfr Erixon Mässing 150, 243 (1943). —
(1) -BLANK, adj.
1) blank som mässing. HemJourn. 1931, nr 13, s. 23.
2) (starkt vard.) i uttr. av mässingsblanka fan; jfr blank, adj. 6 c. När musiken .. skrällde till riktigt av mässingsblanka fan. Essén Brilj. 74 (1918). —
(1) -BLYERTSPÄNNA. (mässing- 1668. mässings- 1668—1689) (†) blyertspänna med infattning av mässing. BoupptSthm 15/6 1668. Därs. 12/11 1689. —
(1) -BLÄCK. tunnare mässingsplåt. BoupptSthm 4/9 1660. RedNordM 1926, s. 41.
Ssgr: mässingsbläck(s)-beslag; jfr beslag I 1 b α. BoupptSthm 2/10 1678.
-spån. AHB 45: 29 (1870). —
-BLÄCKHORN~02 l. ~20. TullbSthm 1/7 1578. —
(2 a) -BOD. jfr bod, sbst.1 3. VDAkt. 1735, nr 232. De e gull allihop, sa bonden, kom in i mässingsboden. Ström SvOrdst. 124 (1929). —
-BORDKRANS. (†) jfr bord-krans (se bord, sbst.1 ssgr). TullbSthm 2/5 1579. —
-BOTTEN. Messingzkettzlar medtt messingzbottnar. GripshInvent. 26/5 1547. —
-BRICKA.
1) motsv. bricka, sbst.3 1. VDAkt. 1704, nr 174. Öberg Makt. 1: 5 (1906).
2) motsv. bricka, sbst.3 2. Heidenstam End. 44 (1889).
Ssg: mässingsbrick(e)-fat. (-bricke- 1669) (†) = -bricka 2. BoupptSthm 1669, s. 9. Därs. 3/4 1674. —
(1, 2 a) -BRUK. (mässing- 1829—1924. mässinge- 1701. mässings- 1591 osv.) industriell anläggning för framställning av mässing, ofta i samband med tillvärkning av olika slags mässingsföremål. KlädkamRSthm 1591 B, s. 98 b. Erixon Mässing 17 (1943; om förh. 1571). —
(1) -BRÄNNARE, m. (mässing- 1785. mässings- 1680—1904) (förr) visst slags arbetare vid mässingsbruk. Hiärne Suurbr. 183 (1680). Lindfors (1824). JernkA 1904, s. 555 (om förh. 1562). —
(1) -BRÄNNERI. (†) konkret, = -bruk. Tilas ÅmVetA 1748, s. 25. Meurman (1847). —
(1) -BRÄNNING. (mässing- 1785. mässings- 1790—1828) (†) mässingstillvärkning. Möller 2: 379 (1785). Heinrich (1828). —
-BUCKLA, ngn gg -PUCKLA, r. l. f. (mässinge- 1554. mässings- 1543 osv.) jfr buckla, sbst. 2. HH 1: 28 (1543). —
-BUNKE. jfr bunke 5. Erixon Mässing 325 (1943). —
-BÅGE. på glasögon. BoupptVäxjö 1798. —
-BÄCKEN. (mässing- 1573—1704. mässings- 1529 osv.)
1) om skål o. d.; jfr bäcken 1. HSH 37: 2 (1529). Bellman (BellmS) 1: 141 (c. 1772, 1790).
2) (numera knappast br.) om musikinstrument; jfr bäcken 2 a. Hülphers Mus. 72 (1773). —
-BÄDDPANNA. (†) sängvärmare av mässing. BoupptSthm 1670, s. 17. —
-BÄGARE. BoupptSthm 10/5 1683. —
-BÄLTE. (mässing- 1658. mässings- 1583 osv.) TullbSthm 10/7 1583. —
-CIRKEL. (mässing- 1637—1640. mässings- 1584 osv.) jfr cirkel II 1. TullbSthm 2/5 1584. —
-DOPPSKO~02 l. ~20.
1) motsv. doppsko I 1 a. PH 6: 4084 (1756).
2) motsv. doppsko I 1 c. DA 1808, nr 15, s. 4. —
-DOSA. jfr dosa 1. BoupptVäxjö 1776. LbTopogr. 19 (1907; om kompassdosa). Erixon Mässing 361 (1943; om tobaksdosa). —
-DRAG. jfr drag I 5 slutet. BoupptVäxjö 1805. —
(1) -DRÄNG. (förr) viss arbetare vid mässingsbruk. JernkA 1904, s. 557 (om förh. 1588). —
-DUK. (mässing- 1920. mässings- 1865 osv.) tillvärkad av mässingstråd. Hwasser HbLokF 45 (1865). —
-DURKSLAG~02 l. ~20. jfr durkslag 4. BoupptSthm 8/12 1658. —
-DURKSLEV, m. [senare ssgsleden ombildning av durkslag i anslutning till slev] (†) = -durkslag. BoupptSthm 1674, s. 469 b, Bil. —
-DÄCKEL. jfr däckel 2. BoupptVäxjö 1792. —
-DÖRR. jfr -lucka. IT 1791, nr 56, s. 3. —
-EFFEKTER, pl. (numera knappast br.) jfr effekt 6 a. Bergv. 2: 71 (1738). —
-ELDBÄCKEN. (†) = -fyrfat. BoupptSthm 10/1 1670. —
-ELDFAT. (†) = -fyrfat. OxBr. 11: 750 (1640). —
-ELDFÖRE. (†) elddon av mässing. BoupptSthm 7/3 1673. —
-ELDHUS. (†) = -eldföre(?). BoupptSthm 25/6 1680. —
-ELDSATS~02 l. ~20. ställning med eldgaffel, eldtång m. m.; jfr eld-sats 2. BoupptVäxjö 1773. —
-ELDSLEV. (†) eldskyffel av mässing. BoupptSthm 15/3 1670. —
(1) -FABRIK. (†) jfr fabrik 1. Polhem Test. 31 (c. 1745). —
-FABRIKAT. jfr fabrikat 1. Höjer Sv. 2: 63 (1876). —
(2 a) -FABRIKÖR. (†) tillvärkare av mässingsföremål. MalmöKal. 1861, s. 135. —
-FAT. jfr fat 3. Hildebrand MagNat. 75 (1650). Erixon Mässing 263 (1943; om dopfat). —
-FAT(E)-KRANS. (-fat- 1674. -fate- 1658—1671) (†) = -bordkrans. BoupptSthm 20/10 1658. Därs. 23/1 1674. —
-FATRING. (†) = -bordkrans. BoupptSthm 15/11 1658. Därs. 17/10 1685. —
(1) -FILSPÅN~02 l. ~20. BoupptSthm 29/1 1674. —
-FINGERBORG~102 l. ~200. TullbSthm 18/6 1569. —
-FISKSPÅN. (†) fiskspade av mässing(?). BoupptSthm 1676, s. 4 b (1673). —
-FJÄLL. (†) jfr fjäll, sbst.2 2 e. KlädkamRSthm 1676 B, s. 390. 1 par Hakremmar af svart kalfskinn med messingsfjäll. SamlFörfArméen 5: 344 (1834). —
-FLASKA. jfr flaska 1 d γ. BoupptSthm 3/12 1677. —
-FLITTER. (†) jfr flitter 1. PH 6: 3996 (1756). —
-FLÖJT. (förr) Bellman (BellmS) 1: 116 (c. 1775, 1790). —
-FONTÄN. (†) vattenkärl av mässing(?). BoupptSthm 1/2 1689. —
-FORM, förr äv. -FORMA, f. jfr form II 1. HovförtärSthm 1687 A, s. 2089. LAHT 1912, s. 110. —
-FOTPANNA. (†) fotvärmare av mässing. BoupptSthm 30/5 1659. Därs. 23/1 1674. —
-FOTPOTTA. (†) = -fotpanna. BoupptSthm 23/7 1659. —
-FUNT. Corylander LundDomk. 113 (1756). —
-FYRFAT~02 l. ~20. (förr) BoupptSthm 17/6 1659. ÅgerupArk. Bouppt. 1750. —
-FYRPANNA~020. (förr) jfr -fyrfat. TullbSthm 14/5 1578. —
(1) -FÄRG, förr äv. -FÄRGA, f.
1) sådan gul färg som är utmärkande för mässing. BlBergshV 18: 143 (1687).
2) färgämne varmed mässingsfärg (i bet. 1) åstadkommes. Almström KemTekn. 1: 417 (1844). —
(1) -FÄRGAD, p. adj. som har samma gula färg som mässing. Botvidi Gymn. 13 (1633). —
-FÄSTE. på värja o. d. BoupptSthm 23/11 1681. —
(2 a) -FÖRARE. [jfr kittel-förare] (†) kringresande försäljare av mässingsföremål. Stiernman Com. 3: 871 (1671). Därs. 4: 189 (1678). —
-FÖREMÅL~102, äv. ~200. —
-FÖRLÅTSRING. (†) mässingsring till gardin o. d. TullbSthm 21/8 1578. —
(1) -FÖRÄDLING. om framställning av hel- l. halvfabrikat av mässing. Erixon Mässing 21 (cit. fr. 1787). —
-GAFFEL. jfr gaffel, sbst.1 2. TT 1891, s. 183. särsk. (förr) motsv. gaffel, sbst.1 2 a slutet. BoupptSthm 28/7 1682. —
(1) -GJUTARE. TT 1872, s. 107. —
(1) -GJUTERI.
1) (†) abstr.; jfr gjuteri 1. Linné Stenr. 85 (c. 1747).
2) (†) i pl., om gjutna föremål av mässing; jfr gjuteri 2. HC11H 12: 160 (1697).
3) industriell anläggning för gjutning av mässing; jfr gjuteri 3. Ahlman (1872). —
(1) -GJUTGODS~02 l. ~20. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 418. —
(1) -GLANS. (mässing-) glans sådan som mässingens. Nilsson Fauna 4: 83 (1852). —
(1) -GLÄNSANDE, p. adj. jfr -glans. —
(1) -GODS. jfr gods 3. —
-GRANAT. av mässing tillvärkad avbildning av granat (se granat, sbst.3), använd ss. distinktionstecken på uniform. Gynther Förf. 1: 425 (i handl. fr. 1846). —
-GREPAN. (†) jfr grepan 1. BoupptSthm 1680, s. 76 a (1673). —
(1) -GUL. (mässing- 1837—1852. mässings- 1788 osv.) gul ss. mässing. Rinman 1: 1049 (1788). —
(1) -GÄDDA. (†) fisk. De först lekande smärre Gäddorna, som ofta hafva en messinggul färg, kallas äfven Messings-Gäddor. SkandFisk. 53 (1837). —
-HAKE. jfr hake, sbst.2 1. VaruhusR 1541. —
-HAMMARE. Rinman JärnH 501 (1782). —
(1, 2 a) -HANDEL. jfr handel, sbst.2 11 b. SthmTb. 12/4 1581. PH 6: 3940 (1756). —
-HANDFAT~02 l. ~20. (förr) OPetri Tb. 166 (1527; uppl. 1929). —
-HANDTAG~02 l. ~20. BoupptSthm 1675, s. 954 a, Bil. —
-HARNESK. (förr) KlädkamRSthm 1589 A, s. 21 a. —
-HJUL. BoupptSthm 11/2 1676. —
-HOLK. jfr holk, sbst.1 2 a. BoupptSthm 20/8 1679. Kruthorn med Mässingsholck omkring halsen. PH 6: 3961 (1756). —
-HORN. blåsinstrument av mässing; jfr horn 5. Stagnelius (SVS) 1: 342 (c. 1815). Rönnberg Konstn. 9 (1931). —
-HUS. jfr hus 9. TullbSthm 7/9 1582. 1 gl. Vhr med Messingzhuus. BoupptSthm 12/10 1678. TT 1898, M. s. 74. —
-HUVUD. jfr huvud 6 a. BoupptSthm 1676, s. 10 b (1673; på spik). —
-HYLSA. särsk. (i sht mil.) motsv. hylsa, sbst. 1 e. Holmberg Artill. 3: 145 (1883). —
(1) -HYTTA, r. l. f. (†) anläggning för framställning av mässing; jfr hytta, sbst. 2. Rinman 2: 170 (1789). JernkA 1828, 1: 374. —
-HÄKTA, r. l. f.
1) häkta av mässing; jfr häkta, sbst. III 1 a. TullbSthm 17/4 1548.
2) (starkt vard.) bildl.; jfr mässing 4. En mässingshäkta .. (är en) jänta med storkofvan. Wägner Norrt. 35 (1908). —
-HÄKTE. (†) = -häkta 1; jfr häkte III 1. Bellman 5: 331 (1772). —
-HÄNGANDE, n. (†) om hängsmycke l. dyl. av mässing. En korkåpa med itt förgylt mässingz hengia(n)de back vppå. InventHubbo c. 1570. —
-HÄNGE. (-hanggenn, pl. 1584) (föga br.) hängsmycke av mässing. TullbSthm 12/8 1584. Nordenskiöld Vega 1: 81 (1880). —
(1, 2) -INDUSTRI. för framställning av mässing o. tillvärkning av mässingsföremål. Erixon Skultuna 1: 3 (1921). —
-INSTRUMENT.
1) (numera bl. tillf.) jfr instrument 1. Stiernhielm Arch. E 1 b (1644).
2) mus. blåsinstrument av mässing o. d., bläckinstrument. Liljecrona RiksdKul. 29 (1840). —
-KAFFEKANNA~1020. HovförtärSthm 1762, s. 1002. —
-KAFFEPANNA~1020. —
-KAM.
1) motsv. kam, sbst.2 1. Bellman (BellmS) 1: 37 (c. 1770, 1790).
2) (†) motsv. kam, sbst.2 1 c β. BoupptSthm 1675, s. 1604 b, Bil.
3) om del av hjälm; jfr kam, sbst.2 3. KrigVAT 1856, s. 471. —
-KANDELABER. Johansson Noraskog 1: 276 (1875; efter handl. fr. 1869). —
-KANON~02. (förr) jfr kanon, sbst.3 1. Björnståhl Resa 1: 179 (1771). —
-KAPPA, r. l. f. jfr kappa, sbst.1 2 a. Ett paar Juhl Pistoler medh messings kappor. BoupptSthm 1686, s. 943 a, Bil. —
-KAPSEL. jfr kapsel 1. Holmberg Artill. 3: 308 (1883). —
-KAR. [fsv. mässings kar] jfr kar, sbst.1 1. BoupptVäxjö 1824. —
-KASK. jfr kask, sbst.1 1. KrigVAT 1843, s. 328. —
-KASKETT. (†) = -kask; jfr kaskett 1 a. BoupptSthm 9/11 1680. —
-KED. (†) = -kedja. BoupptSthm 15/6 1668. Quennerstedt Torneå 1: 170 (cit. fr. c. 1809). —
-KEDJA, r. l. f. OxBr. 11: 717 (1637). —
-KITTEL. [fsv. mässings kätil] G1R 4: 36 (1527). —
-KLISCHÉ. jfr klisché 1. Kroon Reprodukt. 85 (1935). —
-KLOCKA, r. l. f.
1) om ringklocka. VaruhusR 1541.
2) om ur. —
-KLOCKKEDJA~020. —
-KNAPP, r. l. m.
1) (liten) knopp l. kula av mässing. BoupptVäxjö 1773.
2) om knapp på klädesplagg; jfr knapp, sbst. 2. BoupptSthm 7/3 1673. —
-KNIV. BoupptSthm 9/11 1667. —
-KNOPP. jfr knopp 1. Samzelius Fänr. 206 (1899). —
-KNÄPPE. jfr knäppe 1. Heidenstam Vallf. 106 (1888). —
-KOKPANNA~020. BoupptSthm 2/11 1670. —
(1) -KONST. (†) om konsten att framställa mässing. SthmTb. 12/4 1581. —
-KORDONG. (förr) jfr kordong 1. KrigVAH 1822, s. 98. Spak Unif. 36 (1890). —
(1) -KORN. jfr korn 6. Rinman 1: 1069 (1788). —
-KRAM. jfr kram, sbst.1 3. BoupptSthm 5/2 1677. —
-KRAN. (mässing- 1896. mässings- 1716 osv.) jfr kran 4. VinkällRSthm 1716, s. 681. —
-KRATS, sbst.1 (mässing- 1881. mässings- 1569 osv.) jfr krats, sbst.1 TullbSthm 16/6 1569. —
(1) -KRATS, sbst.2 (†) = -kräts. Linné Ungd. 2: 212 (1734). —
-KRATSBORSTE~020. tekn. Rinman JärnH 497 (1782). Almroth Karmarsch 611 (1839). —
-KROK. (mässing- 1910. mässings- 1669 osv.) jfr krok 1. BoupptSthm 1671, s. 110 (1669). särsk. om fiskredskap; jfr krok 1 c. DA 1771, nr 135, s. 3. —
-KRONA. särsk. om ljuskrona; jfr krona, sbst. 4 k. GripshInvent. 26/5 1547. —
-KRUKA. (mässing- 1869. mässings- 1789 osv.) jfr kruka, sbst.2 1.
1) (†) metall. till 1: degel vari mässing framställes gm smältning av koppar o. galmeja med kol. Rinman 2: 170 (1789).
2) till 1 c: kruka av mässing. BoupptVäxjö 1869. Erixon Mässing 318 (1943). —
-KRUMHORN. (mässinge- 1728. mässings- 1676) (†) dryckeshorn av mässing; jfr krum-horn 1. KlädkamRSthm 1676 B, s. 390. Därs. 1728 A, s. 94. —
(1) -KRÄTS. avfall som uppstår vid bearbetning av mässing; jfr -krats, sbst.2 BoupptSthm 2/9 1678. —
(3) -KVARTETT. mus. kvartett som spelar på bläckinstrument. Björkman (1889). Lagerlöf Holg. 2: 345 (1907). —
(3) -KVINTETT. mus. jfr -kvartett. SydsvD 1870, nr 26, s. 3. —
-KYLFAT~02 l. ~20. (†) JernkA 1904, s. 558 (1578). BoupptSthm 25/5 1694. —
(1) -LACK. jfr metall-lack. AHB 113: 58 (1883). —
-LAD. (†) jfr lad, sbst.1 TullbSthm 7/11 1569. —
-LAMPA. BoupptSthm 9/5 1668. —
-LAMPETT. jfr lampett 1. ÅgerupArk. Bouppt. 1750. —
-LAN. (i fackspr.) jfr lan, sbst.1 1. Fornv. 1932, s. 364. —
(1) -LATUN. (†) mässing. Linné Vg. 126 (1747). —
-LEJON. (enst.) om mässingskärl format ss. ett lejon. VaruhusR 1541. —
(1) -LIK, adj. —
-LINJAL. jfr linjal 1, 2. BoupptSthm 15/11 1689. —
-LINJE. boktr. o. bokb. jfr linje 1 a ζ. Nordin Boktr. 71 (1881). —
-LIST. jfr list, sbst.2 3. InventKungsåra c. 1570. —
-LISTA, r. l. f. (†) = -list; jfr lista, sbst.1 3. HovförtärSthm 1773, s. 1200. —
-LJUSARM~02 l. ~20. BoupptSthm 23/7 1659. —
-LJUSKNIPA~020. (förr) BoupptSthm 21/7 1677. —
-LJUSKRONA~020. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 19. —
-LJUSPLÅT. (†) om väggplåt till ljuslampett l. om ljusstake bestående av en platta med därpå fastsatt ljuspipa. TullbSthm 9/11 1584. BoupptVäxjö 1781. —
-LJUSSAX~02 l. ~20. (förr) BoupptSthm 19/6 1667. —
-LJUSSTAKE~020. (mässing- 1555. mässings- 1529 osv.) (förr) HSH 37: 2 (1529). —
-LOD.
1) tekn. till 1: lödmetall (slaglod l. hårdlod) innehållande mässing l. användbar för lödning av mässing; jfr lod, sbst.4 1. AHB 8: 67 (1862).
2) till 1 c.
a) viktlod av mässing; jfr lod, sbst.4 3. BoupptVäxjö 1763.
b) urlod av mässing; jfr lod, sbst.4 9. HusgKamRSthm 1758, s. 507. —
-LUCKA. på kakelugn. —
-LUNTBLINDARE. (†) luntbetäckare (se under lunta, sbst.1) av mässing. Alm Eldhandv. 1: 269 (cit. fr. 1696). —
-LÖV. (†) tunn skiva av mässing. PH 6: 3996 (1756). Rinman 2: 137 (1789). —
(1) -MAKARE. (mässing- 1633. mässings- 1576 osv.) (förr) person som framställde mässing o. förfärdigade mässingsföremål. TullbSthm 1576. Erixon Skultuna 1: 2 (1921; om ä. förh.). —
(1) -MAKERI. (†) framställning av mässing; äv. konkret: anläggning för framställning av mässing. AOxenstierna 1: 344 (1630; abstr.). RP 10: 56 (1643; konkret). —
-MALJA. (mässing- 1732. mässings- 1671 osv.) jfr malja, sbst.1 a. BoupptSthm 6/6 1671. Svensson SkånFolkdr. 34 (1935). —
(1) -MALM. (†) mässing; jfr malm II 3. 2SvKulturb. 1—2: 185 (1647). BoupptVäxjö 1734. —
(1) -MANUFAKTUR. (om ä. förh.) jfr manufaktur 2, 3, 4. BoupptSthm 6/11 1678. Erixon Mässing 11 (1943). —
-MARK. (förr) viktlod av mässing, vägande en mark; jfr mark, sbst.3 1. Falkman Mått 1: 362 (1884). —
-MEDALJ. (†) medaljong (se d. o. 3) av mässing. Fries 2Linné 2: 409 (cit. fr. c. 1775). —
(1) -METALL. (†) mässing. Wettersten Forssa 31 (c. 1750). —
-MORTEL. GripshR 1546—47 (: Messingz Mortare). —
-MULLÖG. (†) = -handfat. HSH 37: 2 (1529). BoupptSthm 28/9 1672. —
(3) -MUSIK. utförd på bläckinstrument. Östergren (1932). —
-MUSIKANT. (†) person som trakterar ”mässingstallrikar” (se -tallrik 2). HC12H 1: 60 (c. 1734). —
-NATTBÄCKEN. (†) nattkärl av mässing. BoupptSthm 27/6 1674. —
-NATTLJUSSTAKE. (†) BoupptSthm 1679, s. 1384 a, Bil. —
-NATTLÅDA. (†) BoupptSthm 23/9 1685. —
-NATTPOTTA. (†) = -nattbäcken. BoupptSthm 31/3 1671. Därs. 30/10 1685. —
-NATTSTAKE~020. (förr) = -nattljusstake. BoupptSthm 17/4 1673. —
-NOTSLANGA. (†) visst slags artilleripjäs av mässing. HH 20: 265 (c. 1640). —
-NÅL. TullbSthm 10/9 1548. —
-NÄBB. (†) visst slags spänne av mässing(?). BoupptSthm 10/12 1678. KlädkamRSthm 1754, s. 137. —
-NÄT. Wetterbergh SamhKärna 1: 223 (1857; framför brasan i en kakelugn). Uppl. 2: 152 (1903; i mjärde). —
(3) -OKTETT. jfr -kvartett. —
(3) -ORKESTER. orkester av enbart bläckinstrument. Björkman (1889). —
-PANNA.
1) jfr -kittel. OxBr. 11: 719 (1637).
2) lagerskål av mässing. JernkA 1829, Bih. s. 252. —
-PERSEDEL. (numera föga br.) BoupptSthm 23/6 1671. ReglStyrFl. 1836, s. 144. —
-PERUK. (förr) peruk av tunn mässingstråd. Tersmeden Mem. 1: 281 (c. 1780). Ahnfelt StudM 2: 170 (1857). —
-PLÅT. (mässing- 1917—1920. mässings- 1640 osv.)
1) utsmidd l. utvalsad skiva av mässing. OxBr. 11: 777 (1640). särsk. om väggplåt till ljuslampett. Erixon Mässing 158 (cit. fr. 1692).
2) koll. l. ss. ämnesnamn. Åstrand 2: 82 (1855). PersonhT 1931, s. 24. —
(1) -PROCESS. (†) om framställningen av mässing. Fries 2Linné 129 (cit. fr. c. 1733). —
-PUCKLA, se -buckla. —
-PÄNNA. (i sht förr) skrivpänna av mässing. BoupptSthm 7/3 1673. —
-PÄNNING. (†) myntliknande föremål av mässing. BoupptSthm 12/7 1688. Rinman 2: 42 (1789). —
-RING. (mässing- 1897. mässings- 1543 osv.) TullbSthm 26/10 1543. —
-RIVJÄRN~02 l. ~20. (i sht förr) BoupptSthm 15/11 1658. BoupptVäxjö 1782. —
-ROCKKNAPP~02 l. ~20. (mässinge- 1723—1724. mässings- 1742 osv.) KlädkamRSthm 1723, s. 82. —
-ROSNAGEL. (†) mässingstännlika med utsirat huvud. BoupptSthm 17/1 1682. —
-ROVA. (starkt vard.) fickur av mässing. Sparre SkeppSödermBer. 41 (1917). —
-RÄKNEPÄNNING~1020. (förr) OxBr. 11: 746 (1640). BoupptVäxjö 1817. —
-RÖKELSEKAR~1002. (förr) HSH 37: 51 (1548). GripshR 1549. —
-RÖR. Triewald Förel. 1: 293 (1728, 1735). —
-SAK. mässingsföremål; i sht i pl. ArvskifteSthm 5/9 1678. —
-SAX.
1) till 1: sax att klippa mässing med. BoupptSthm 28/2 1671.
2) till 1 c: sax av mässing. KlädkamRSthm 1594 F, s. 4 a. —
(3) -SEPTETT. jfr -kvartett. —
(3) -SEXTETT. jfr -kvartett. Björkman (1889). —
-SIKT. av mässingstråd. Rinman 2: 716 (1789). —
-SIKTE. på skjutvapen. ÅgerupArk. Bouppt. 1743. —
-SKAFT. Felle Knijfwar medh Messingzskafft. BoupptSthm 15/6 1668. —
-SKED. (i sht förr) TullbSthm 5/5 1571. —
-SKENA, r. l. f. König Mec. 180 (1752). Halfrunda räfflor belagda med en mässingsskena. Upmark Möbl. 41 (1913). —
-SKIVA, r. l. f. HH 1: 24 (1543). —
(1) -SKODD, p. adj. Runeberg 2: 31 (1848). —
-SKOHORN~02 l. ~20. TullbSthm 14/6 1558. —
-SKOPA. (mässing- c. 1575. mässings- 1571 osv.) TullbSthm 8/5 1571. —
-SKRIN. TullbSthm 19/10 1583. —
-SKRIVTYG. (†) TullbSthm 8/10 1560. Därs. 21/11 1578. —
(1) -SKROT. (mässing- 1910. mässings- 1879 osv.) BoupptVäxjö 1879. —
-SKRUV. (mässing- 1871. mässings- 1581 osv.) TullbSthm 17/7 1581. särsk. (vard., föga br.) i uttr. en dito (dito) med mässingsskruvar; jfr dito 4 e. HbiblSällsk. 2: 102 (1839). —
-SKYLT. BoupptVäxjö 1871. —
-SKÅL. HH 1: 28 (1543). —
(1) -SLAGARE. (mässing- 1676—1921. mässings- 1595 osv.) (förr) hantvärkare som bearbetade mässing, i sht mässingsplåt, o. därav tillvärkade varjehanda föremål. Cornelius Mässingzslagare. GripshR 1595, s. 6. PT 1900, nr 196 A, s. 3. Erixon Mässing 251 (1943).
Ssgr (förr): mässingsslagar(e)-arbete. HC11H 13: 84 (1697).
-gesäll. BoupptSthm 29/8 1676.
-mästare. LdVBl. 1822, nr 10, s. 2.
-ålderman. MeddNordM 1898, s. 86 (1731).
-ämbete. mässingsslagares skrå. MeddNordM 1898, s. 87 (1731). Erixon Mässing 20 (1943; om förh. 1678). —
(1) -SLAGERI. (förr)
1) mässingsslagares yrke l. värksamhet. Wetterbergh Penning. 249 (1847). Erixon Mässing 20 (1943).
2) anläggning l. värkstad för bedrivande av mässingsslageri (i bet. 1). Erixon Mässing 58 (1943). —
(1) -SLAGG. (†) bildad vid framställning av mässing. ÖoL (1852). —
(1) -SLAGLOD~02 l. ~20. tekn. jfr lod, sbst.4 1. Rinman JärnH 539 (1782). —
-SLAGUR~02 l. ~20. BoupptSthm 11/10 1667. —
-SLIDA. Kniff(var) m(ed) messingz Slider. TullbSthm 18/6 1569. —
(1) -SMED. (mässing- 1647. mässings- 1544 osv.) (†) person som framställer mässing o. tillvärkar föremål av mässing. G1R 16: 574 (1544). Grebst Korea 89 (1912). —
(1) -SMIDE. (†) konkret: smidesarbete av mässing. PT 1758, nr 20, s. 4. TLev. 1902, nr 2, s. 1. —
(1) -SMÄLTNING. Rinman 1: 329 (1788). —
-SNARA, r. l. f. (mässing- 1910—1925. mässings- c. 1834 osv.) snara av fin mässingstråd. Runeberg (SVS) 2: 174 (c. 1834). —
-SNUSDOSA~020. BoupptVäxjö 1790. —
(1) -SNÄLLOD~02 l. ~20. tekn. jfr -slaglod. Scheutz Bleckarb. 81 (1849). —
-SOCKERDOSA~1020. (i sht förr) ÅgerupArk. Bouppt. 1761. —
-SOCKERSIKT~102. (mässing-) Grafström Kond. 287 (1892). —
-SPATSERVÄRJA. (†) BoupptSthm 17/6 1676. —
-SPIK. (mässing- 1677—1868. mässings- 1720 osv.) äv. koll. BoupptSthm 5/2 1677 (koll.). Strindberg Hafsb. 110 (1890). JernkA 1905, s. 283 (om förh. 1600). —
-SPORRE. (mässinge- 1554. mässings- 1658 osv.) VgFmT I. 8—9: 90 (1554). Iduna 4: 177 (1813). —
-SPRUTA, r. l. f. 2SthmTb. 3: 12 (1553; om brandspruta). —
(1) -SPÅN. jfr koppar-spån. Åkerman KemTechn. 1: 446 (1832). —
-SPÅNG. (mässing- c. 1575. mässings- 1632—1751) (†) (rund) skiva av mässing. InventArboga c. 1575. HusgKamRSthm 1751 B, s. 756. —
-SPÄNNE. KFÅb. 1913, s. 407 (c. 1714). —
-STAKE. (mässing- 1543—1749. mässings- 1547 osv.) ljusstake av mässing. TullbSthm 8/6 1543. —
-STAV. Elektroderna bestå af tvänne messingsstafvar. TT 1872, s. 234. —
-STEKPANNA~020. (förr) BoupptSthm 1671, s. 120. —
-STIFT. äv. koll. KlädkamRSthm 1676 A, s. 97. —
-STOLPE. (mässing- 1582. mässings- 1582—1888) Thime glass m(ed) messingz stolp(er). TullbSthm 14/9 1582. Balck Idr. Suppl. 193 (1888). —
-STRYKJÄRN~02 l. ~20. (förr) BoupptSthm 16/9 1668. —
-STRÄNG, r. l. m. (mässing- 1738—1755. mässings- 1560 osv.) KlädkamRSthm 1560 F, s. 6 b. Fatab. 1921, s. 52 (till musikinstrument). —
-STYCKE. särsk. (†): kanon av mässing. RP 1: 27 (1626). Widekindi KrijgH 84 (1671). —
(1, 3) -STÄMMA, r. l. f. (†) bildl., om gäll röst. Runeberg 4: 202 (1834). —
-STÄRKEJÄRN. (†) = -strykjärn. BoupptSthm 2/8 1669. Därs. 23/4 1689. —
-SVAMPDOSA~020. (förr) Erixon Mässing 356 (1943). —
-SYFTE. (†) = -sikte. BoupptRasbo 1706. —
-SÅLL. (mässing- 1856. mässings- 1882) Rothstein Byggn. 169 (1856). —
-SÄJARE. (†) ur av mässing. BoupptSthm 20/1 1659. Erixon Mässing 401 (1943; om förh. på 1600- o. 1700-talen). —
-SÄNGBÄCKEN. (mässing- 1667. mässings- 1659—1676) (†) = -sängvärmare. BoupptSthm 13/7 1659. Därs. 19/1 1676. —
-SÄNGPANNA. (†) = -säng-värmare. OxBr. 11: 701 (1637). Därs. 750 (1640). —
-SÄNGVÄRMARE~0200. (förr) BoupptSthm 30/3 1675. BoupptVäxjö 1832. —
-SÄTTLINJE~020. boktr. o. bokb. = -linje. ASScF VIII. 2: 383 (1864, 1867). —
-SÖLJA. BoupptSthm 28/2 1671. —
-SÖMNÅL. (†) visst slags synål av mässing. TullbSthm 17/4 1548. Forssell Hist. II. 1: 21 (i handl. fr. c. 1560). —
-TAFS. (mässing- 1923. mässings- 1778 osv.) fisk. tafs av mässingstråd. Schultze Fisk. 149 (1778). —
-TALLRIK.
1) tallrik av mässing. ÅgerupArk. Bouppt. 1750. BoupptVäxjö 1913.
2) (numera föga br.) cymbal; jfr -bäcken 2. Westee (1842). Östergren (1932). —
-TAPPKRAN. (†) mässingskran. BoupptSthm 27/7 1685. —
-TAVLA. jfr koppar-tavla 1. The Romare .. läto scriffua förbundet (med judarna) j messings tafflor. 1Mack. 8: 22 (Bib. 1541; Apokr. 1921: koppartavlor). —
-TEKÖK~02 l. ~20. Nordenskiöld Vega 1: 371 (1880). —
-TESKED~02 l. ~20. (förr) BoupptVäxjö 1778. —
(1) -TILLVÄRKNING~020. Bergv. 2: 526 (1749). —
-TIMGLAS~02 l. ~20. (förr) TullbSthm 16/4 1584. BoupptSthm 17/1 1682. —
-TRATT. BoupptSthm 19/11 1669. —
-TRISSA, r. l. f. (mässing- 1749. mässings- 1682 osv.) BoupptSthm 17/1 1682. —
-TRUMMA, r. l. f. (mässing- 1731. mässings- 1812 osv.) MeddNordM 1898, s. 87 (1731). KrigVAT 1850, s. 444. —
-TRUMPET. OxBr. 11: 717 (1637). —
(1, 1 c) -TRÅD. (mässing- 1666—1920. mässings- 1536 osv.) tråd av mässing; dels ss. ämnesnamn, dels om stycke av dylik tråd. Eth lisp(un)d messings trådh. TullbSthm 1536, s. 104 a. Alm BlVap. 81 (1932).
Ssgr: mässings-tråds-, äv. -tråd-bur. Wrangel TessPal. 40 (i handl. fr. 1735).
-bälte. TullbSthm 18/6 1569.
-duk. (-tråd-) TT 1878, s. 233.
-gördel. TullbSthm 30/4 1584.
-hytta, r. l. f. (†) för tillvärkning av mässingstråd. Linné Öl. 4 (1745).
-sölja. (-tråd-) BoupptVäxjö 1745.
-väv. Berlin Lsb. 231 (1866). —
-TUB. i kondensor o. d., förr äv. i ångpanna. JernkA 1871, s. 79. —
(1) -TULL. import- (l. export)tull på mässing; förr äv. om avgift för rättigheten att producera mässing. Stiernman Com. 3: 871 (1671). CivInstr. 86 (1694). —
(jfr 2 a) -TYG. (†) koll., om föremål av mässing. TullbSthm 22/7 1549. BoupptSthm 28/2 1671. —
-TÅRTPANNA. (†) BoupptSthm 15/1 1674. Därs. 25/5 1694. —
-TÄNNLIKA. (mässing- 1721. mässings- 1637 osv.) OxBr. 11: 696 (1637). —
-UR, n. BoupptSthm 22/1 1668. —
-URVÄRK~02 l. ~20. BoupptSthm 15/6 1670. —
(1) -VARA, r. l. f. handelsvara bestående i föremål av mässing; i sht i pl. G1R 21: 27 (1550). —
-VARP. (mässing- 1920. mässings- 1920) tekn. i vävnad. Asbestväf .. med mässingsvarp. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 56. —
(1) -VATTEN. utspädd blandning av svavelsyra o. vatten, som nyttjas till rengöring av mässing m. m. Almström Handelsv. 114 (1845). —
-VATTENBÖSSA. (†) = -vattenspruta? TullbSthm 21/11 1578. —
-VATTENSPRUTA. (†) vattenspruta av mässing. ArkliR 1567, avd. 25. BoupptSthm 25/9 1675. —
-VIKT. (mässinges- 1673. mässings- 1549 osv.)
1) viktlod av mässing. TullbSthm 22/7 1549.
2) (†) våg av mässing. BoupptVäxjö 1779. —
(3) -VIRTUOS. virtuos på mässingsinstrument. Sylwan FyrtiotStud. 56 (i handl. fr. c. 1870). —
-VÄRJA, r. l. f. (förr) BoupptSthm 26/4 1686. —
-VÄRK, n.
1) (†) till 1: industriell anläggning för framställning av mässing. RP 4: 148 (1634). SvH 5: 83 (1903).
2) till 1 c: urvärk av mässing. BoupptRasbo 1772. —
-VÄSKLÅS~02 l. ~20. TullbSthm 14/6 1558. —
-VÄV. (i fackspr.) av mässingstråd. Fries Krutl. 38 (1869). —
(1) -ÅLDER(N). (enst.) i sg. best., parodiskt; jfr brons-ålder. Våningen upptages uteslutande af säkerhetsnålar från messingsåldern. Strindberg NRik. 125 (1882). —
-ÄMBAR. (förr) BoupptSthm 7/7 1669. Därs. 1680, s. 76 a (1673). —
-ÄRM. (†) = -arm. BtÅboH I. 11 —12: 13 (1655). —
(1) -ÖVERDRAG~102 l. ~200. på föremål av metall: beklädnad av mässing. BoupptVäxjö 1739. Ett sätt att medelst den hydroëlektriska strömmen bekläda en metall med messingsöfverdrag. Berzelius ÅrsbVetA 1845, s. 102. —
(1) -ÖVERDRAGEN~1020, p. adj. Mässingsöfverdragna Järnrör. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 365.
Avledn. (till 1): MÄSSINGISK, adj. (†) som består av mässing. HovförtärSthm 1644, s. 498. —
MÄSSINGSAKTIG, adj. som påminner om mässing; särsk. om ton: som påminner om tonen hos mässingsinstrument (jfr mässing 3). Nicander Minn. 77 (1831).
Spoiler title
Spoiler content