publicerad: 2003
TE te4, äv. THE te4, n. (SwFrOrdeB 177 (1703) osv.) ((†) m. Heinrich (1814)); best. -et, äv. -t (ss. m. -(e)n); pl. -er (GbgMag. 1759, s. 107 osv.), äv. (i bet. 2) -n (Bonde TroMig 91 (1936: söndagsthén)); äv. TEA te4 l. ti4 l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, anträffat bl. ss. förled i ssg.
Ordformer
(te (-é, -ee) 1687 (: Te-Påttor) osv. tea- i ssg 1888 osv. the (-é, -ee) 1670 (: Thebord) osv.)
Etymologi
[sannol. av t. tee (thee) l. fr. thé; jfr d. te, nl. thee, eng. tea; av sydkines. dial. (amoy) t’e (möjl. via malajiska teh, te), motsv. kines. (mandarin) ch’a, varav bl. a. port. chá, turkspr. o. mongoliska čaj (varav ry. čaj); formen med initialt t- har sannol. introducerats i Europa av nederländare i början av 1600-talet; formen tea från eng.]
1) (ss. njutningsmedel använd) stimulerande dryck som tillagas gm att torkade o. på andra sätt preparerade blad av tebusken får dra i kokhett l. kokande vatten; äv. om (de torkade o. på andra sätt preparerade) bladen av tebusken; särsk. med obest. art. l. i pl., om enskild(a) sort(er)s te. Koka, laga, brygga te. En kanna nybryggt te. En kopp te. Dricka te och äta smörgås till frukost. Ett hekto te. En burk te. Ett te från Ceylon. SwFrOrdeB 177 (1703). Huru förhållas skal med taxeringen til afgift för friheten at nyttja Thée, Caffé och Chocolade. PH 6: 4569 (1757). Det ångande theet ⁄ Spridde sin doft. Runeberg (SVS) 3: 127 (1836). De större téhusen i London hålla särskilda tésmakare i Kina .. hvilkas åliggande det är att afprofva alla de téer, som sändas till England. Hagdahl Kok. 105 (1879). Sedan han lagt ifrån sig hatt och käpp, satte han sig genast vid tebordet, där Gabrielle redan höll på att servera teet. Roos Skugg. 166 (1891). De varor, (Ostindiska) kompaniet hemförde från Indien och Kina, voro förnämligast siden, kaffe, te, porslin, lackerade varor m. m. SvH 7: 79 (1902). Han kände .. inte någon lamslående trötthet, i varje fall inte värre än att den kunde hävas med ett par koppar te. Hedberg VackrTänd. 24 (1943). Te var .. länge en exklusiv dryck för överklassen. Kulturen 1987, s. 65. — jfr HYSAN-, IMPERIAL-, KARAVAN-, KEJSAR-, SMUL-, SULANG-, TEGEL-TE m. fl. — särsk.
a) i förb. med attributiv bestämning som anger teets färg l. kvalitet l. ursprung o. d., särsk. i uttr. svart (förr äv. brunt) te, om te som torkats under jäsning (vilket ger den svartbruna färgen), grönt te, om te som torkats utan jäsning; äv. om dryck tillredd av sådant te. Aken Reseap. 148 (1746). Det bruna théet innehåller mera garfämne än det gröna. Berzelius Kemi 5: 828 (1828). Tidigare antog man att tvenne skilda arter Thea viridis och Thea bohea lemnade hvar sitt af de begge i handeln förekommande teslagen, grönt te och svart te. Elfving Kulturv. 175 (1895). Slutligen det blekgröna beska japanska teet, som det tar européen tid att vänja sig vid. Gislén UppgSolL 82 (1933). Kinesiskt te är i regel mildare än indiskt. 2SvUppslB 28: 1105 (1954).
Anm. till 1 a. Ss. beteckning för (viss sorts) svart te (o. äv. för den därav tillredda drycken), ursprungligen av högsta, senare av lägsta kvalitet, förekom förr äv. te bohe(a), te (de) boe, te (de) bou m. fl. former (stundom äv. sammanskrivna) [jfr d. te (de) bou, bohé m. fl. former, nl. theboei, eng. bohea, bohee tea, fr. thé bohé] eg.: te från Wu-yibergen, område i Kina varifrån de första teerna fördes till Europa. Dalin Arg. 2: 336 (1734, 1754). Warandes i försök kommit, at The Bohe med miölck druckit, stillar utsot och durchlopp. HdlCollMed. 11 ⁄ 7 1745. Bladen woro hoprullade som et ordinairt Thé de Bou. Linné Vg. 197 (1747). Af thé finnes twenne hufwudsorter: grönt thé och thébou .. de bästa (slagen) af thébou är karawan- och pekoa-théet. SvKock. 177 (1837).
b) i oeg. anv., om infusion l. avkok på (torkade) växtdelar ss. blommor l. blad l. rötter o. d. av andra växter än tebusken använt ss. läke- l. njutningsmedel o. d.; äv. om de torkade växtdelarna; äv. utvidgat, i ssgrna BIFF-, SILVER-TE, om dryck som till utseende l. smak o. d. påminner om te. Linné Vg. 197 (1747). Uppå et gammalt Slott, et arf af gamla Fäder, / En skintorr greflig Enka satt, / Var skral, drack ständigt The på fläder / Och hade ben som spådde väder. Lenngren (SVS) 2: 174 (1796). Ehrenpris, Veronica officinalis .. Örten är något stoppande, men tjenar i sjukdomar ganska wäl til the. Linderholm 1: 476 (1802). Det thé, som i hela Syd-America drickes, härstammar från en helt annan vext, Ilex paraguariensis (dvs. ett slags järnek). Düben Vextr. 113 (1841). Om daggkåpa blandas med lika delar gullviva, fås ett te, som i arom och doft överträffar det asiatiska. Hewe VälsignVäxt. 86 (1939). Hon producerar kryddor, grönsaker och teer med Krav-stämpel och drömmer om att samla all kunskap om örter och nyttan av dem i en bok. GbgP 20 ⁄ 7 1998, s. 10. — jfr ARNIKA-, BLÅS-, FLUSS-, FLÄDER-, JESUITER-, KAMOMILL-, KRYDD-, MAG-, NYPON-, POLEJ-, RABARBER-, SALVIA-, SCHWEIZER-, SENNA-, SLEM-, SURROGAT-TE m. fl.
c) med inbegrepp av den mat (ss. smörgåsar l. kakor o. d.) som serveras tillsammans med teet (jfr 2). Te på sängen. Crusenstolpe 1720 120 (1837). Jungfrun bar in teet. Hallström Erot. 8 (1908). ”Teet är serverat,” säger husjungfrun. Hedberg DockDans. 113 (1955). Den ryska presidenthustrun .. inledde (besöket) .. med att bjuda den svenska kronprinsessan på te i Kreml. Expressen 5 ⁄ 4 2001, s. 30. — jfr AFTON-, EFTERMIDDAGS-, MORGON-TE.
d) [elliptiskt för portion l. kopp te] (vard.) i förb. med räkneord, om serveringsportion te med tillbehör. Vi ska be om en te och två kaffe med wienerbröd. Östergren (1954).
e) (†) i uttr. bjuda på te, äv. tevatten, förhandla för att försöka få ackord (se d. o. 1 d); jfr TE-VATTEN. Genast ansättes jag så af mina fordringsegare .. att jag måste gifva upp staten och bjuda på thé. Almqvist Mål. 20 (1840). Sturzen-Becker Sthm 20 (1844: tévatten). Tholander Ordl. (1872).
2) övergående i bet.: tedrickning l. tebjudning (jfr 1 c); äv. närmande sig bet.: tid(punkt) på eftermiddagen då te vanl. serveras. I lördags var jag på te hos general Sparre. Tegnér Farf. 325 (cit. fr. 1829). En älskvärd, kvick och distinguerad dam, som ofta ger angenäma, lifligt besökta téer i sin salong. NDA 1 ⁄ 4 1915, s. 5. Det är vanligt att damerna vid ett te med dans (i Engl.) föra en kavaljer med sig. DN 9 ⁄ 12 1923, Bil. s. 2. Så hem igen och jag en tur med (prinsen) .. i parken och stallarna tills det var te. Lewenhaupt Sjuttiot. 78 (1937). De tar en kvällspromenad efter teet. Johnson Favel 237 (1968). — jfr EFTERMIDDAGS-TE.
3) om växten Camellia sinensis (Lin.) Kuntze, tebuske, teträd, som odlas i bl. a. Kina o. Indien o. av vars blad te (i bet. 1) bereds. Broman HelsB 258 (1741). Den förnämsta kulturväxten (på Ceylon) är .. te. Rönnholm EkonGeogr. 245 (1907). Te .. (dvs.) art i familjen teväxter. Det är ett som vildväxande uppemot 20 m högt träd och ett som odlat knappt 2 m högt dvärgträd, då ofta kallat tebuske. NE (1995).
Ssgr (i allm till 1): TE-AFFÄR. affär (se d. o. 6 slutet) med försäljning av te; jfr -handel. Kulturen 1987, s. 85. —
(1, 1 c) -AFTON. (numera föga br.) om sammankomst l. tillställning för förströelse med tedrickning; aftonsamkväm där te serveras; jfr afton 3. Snellman Gift 1: 207 (1842). Böök 1Ess. 53 (1913). —
(1, 1 c) -ASSEMBLÉ. (numera föga br.) om sammankomst l. tillställning för förströelse med tedrickning; jfr assemblé 1. SP 1792, nr 51, s. 1. Jag vore lycklig, om jag vore ensam, men jag måste vara i societeten, vars assembléer äro indelta i te- och smörgåsassembléer. EReuterholm (1793) i 3SAH LII. 2: 635. STSD 5 ⁄ 4 1937, s. 9. —
-ATTIRALJ. (numera föga br.) utrustning för tedrickning. En liten bricka med nödig théattiralj stod på ett bord. Backman Dickens Pickw. 1: 424 (1871). Form 1952, s. 1. —
-BACK. (†) bricka avsedd för te(servering); jfr back, sbst.1 1. De som weta sig hafwa förglömt någon Ostindisk Thee-back .. äfwen en Serviet .. kunna få underrättelse om dessa persedlar på Tryckeriet. GT 1788, nr 7, s. 8. jfr: Bambo Thébackar. BoupptGbg 1780, nr 111. —
-BEREDNING. (numera bl. mera tillf.)
1) (industriell) beredning (se d. o. 2) av tebuskens blad till te. Elfving Kulturv. 176 (1895). Bland industrigrenar (i Indien) märkes numera framför allt teberedning. 2NF 36: 602 (1924).
(1, 1 c) -BJUDNING. jfr bjudning 6 b o. -kalas, -parti, -rep, -supé. Backman Reuter Lifv. 2: 160 (1870). Vad gästerna behöver på en tebjudning är varsin kopp med fat, assiett, tesked och, om man ska äta scones, rostat bröd eller annat, marmelad eller ost, en liten kniv. Uddenberg Rätt 140 (1985). —
(1, 1 b) -BLAD. om (torkade l. på andra sätt preparerade) blad av tebusken; äv. om (torkade) blad l. blommor l. skal o. d. av annan växt; äv. om sådana blad använda till tebryggning; särsk. (förr) om torkade blad av tebuske använda ss. tobakssurrogat. CvLinné hos Hiorter Alm. 1746, s. 15. En känd författarinna lär röka ända till 30 .. af téblad tillvärkade cigaretter om dagen. GHT 1895, nr 286 C, s. 3. Låt alltid den färdiga tebrygden stå och dra 3—5 minuter och avlägsna sedan tebladen. StKokb. 548 (1940). —
-BLANDNING. särsk. konkret: blandning (se d. o. 1 b) av olika tesorter. KaptPuff 1865, nr 1, s. 1. —
-BLASK. (vard.) nedsättande, om (svagt) te; jfr -pjask, -skvabb, -skvalp. SvD(A) 17 ⁄ 12 1929, s. 10. —
-BLOMMA. blomma på l. från tebuske; äv. om annan växt använd ss. te, särsk. Thymus serpyllum Lin., backtimjan. Linné Vg. 107 (1747). Thymus Serpyllum (Theblommor). BotN 1892, s. 264. —
(1, 1 c) -BORD. bord (se bord, sbst.1 5) avsett l. använt att servera l. dricka te vid; särsk. (om ä. förh.) om (lackerat) bord, vanl. med fällbar skiva på pelare med tredelad fot l. med (löstagbar) nedsänkt bricka; äv. med inbegrepp av l. enbart med tanke på måltid uppdukad på sådant bord; äv. om serveringsbord på hjul, tevagn; jfr serverings-bord. Kulturen 1939, s. 42 (1670). Kl. 9 på f.m. samlas hela famillen till .. Frukost, det will säga kring Thebordet. Geijer Brev 41 (1809). Tebord, som stundom sättas på små hjul för att bli rörligare. HantvB I. 2: 420 (1934). Därs. 423.
(1, 1 c) -BRICKA. bricka avsedd för servering av te l. på vilken te är serverat l. serveras; äv. med inbegrepp av det på brickan serverade teet (med tillbehör); jfr -bräde, -tavla. Stråle RörstrMariebg 109 (i handl. fr. 1733). Grötfrukostar, Lunch, Thebrickor. Upsala 17 ⁄ 1 1925, s. 2 (annons). —
-BRYGGNING. jfr -beredning. Om det vatten man har att tillgå är rent, friskt och kallt, så kan det ändå vara mer eller mindre lämpligt för tebryggning. StKokb. 548 (1940). —
-BRÄDE, äv. -BRÄDA. (om ä. förh.) bricka avsedd för l. använd vid servering av te; jfr bräde 2 a o. -bricka. Böttiger Drottnh. 134 (i handl. fr. c. 1700). Kulturen 1971, s. 48. —
-BRÖD. liten (torr) kaka, oftast innehållande mandelmassa o. avsedd att förtäras till te l. kaffe; äv. (numera mera tillf.) om tekaka (se d. o. 2). Nordström Matlagn. 177 (1822). Östergren (1954; om tekaka). ModStKokb. 509 (1983).
-BURK. (förvarings)burk för l. med te; jfr -ask, -dosa, -flaska, -kanister, -skrin. BoupptVäxjö 1805. —
(1, 3) -BUSKE. om växten Camellia sinensis (Lin.) Kuntze, te, teträd, som vid odling hålles låg o. buskartad för att underlätta skörd; förr äv. om växten Leptospermum scoparium J. R. & G. Forst, rosenmyrten; särsk. i uttr. kinesisk tebuske; jfr -träd. VetAH 1740, s. 421. Nya Seelands så kallade Thé-Buske (Leptospermum Scoparium) växer här i öfverflöd. Landell Bligh 76 (1795). Redan urkunder från år 2700 före Kr. omtala tebusken. Elfving Kulturv. 177 (1895). 2SvUppslB 28: 1127 (1954). —
-CEREMONI. om japansk ceremoni (se d. o. 1) (med andlig träning som syfte) under vilken gästerna serveras te. Nyblom Österut 101 (1908). I teceremonien finner vi höjdpunkten av japansk filosofi och estetik; en strävan mot högre ideal om harmoni och enkelhet. Kulturen 1973, s. 70.
(1, 1 c) -CIRKEL. (numera föga br.) samkväm med tedrickning; jfr cirkel 10 b β. Wennerberg Bref 1: 77 (1839). —
-DAGS, adv. dags (se d. o. 1) l. tid att dricka te; jfr -tid, -timme. Det är tedags. ETegnér (1826) hos Wrangel BrinkmTegn. 194. —
(1, 1 c) -DANS. [jfr eng. tea-dance, fr. thé dansant] om en (i sht på 1920- o. 1930-talen förekommande) oftast till eftermiddagen förlagd form av danstillställning (vid vilken te serveras). SvD(A) 29 ⁄ 10 1966, s. 23. Tedans på Grand .. Kaffe eller te, med tilltugg, är ett självskrivet inslag. SDS 6 ⁄ 2 2001, s. C3. —
-DOFT. jfr doft II 3. Siwertz Varuh. 88 (1926). Det var skönt att höra skinkan och äggen fräsa genom regnbruset där ute, skönt att känna den varma tedoften och vara under tak. Ekelöf Prom. 73 (1941). —
-DOSA. (numera mindre br.) dosa avsedd för l. använd till förvaring av te; jfr -burk. Nordberg C12 2: 547 (1740). Kulturen 1994, s. 28 (om ä. förh.). —
-DRICKARE. person som dricker (mycket) te l. som föredrar te (framför kaffe). SvTyHlex. (1851). Flitiga tedrickare drabbas mer sällan av hjärtsjukdom eller hjärtinfarkt än de som sällan dricker te. Expressen 7 ⁄ 6 1997, s. 40. —
-DRICKNING. jfr -drickande, sbst. Aken Reseap. 149 (1746). Tedrickning pågår nästan utan uppehåll på ett ryskt tåg. Bergman MorgStillhL 15 (1937). —
(1, 1 b) -DRYCK. dryck tillagad av teblad; särsk. om sådan dryck använd ss. läkemedel. CvLinné hos Hiorter Alm. 1746, s. 24. Fläderblommor äro .. mycket nyttiga dels i kryddpåsar utvärtes, dels såsom varm thedryck. Berlin Lsb. 243 (1866). Ekbohrn (1868). —
(1 c, 2) -DUK. mindre (fyrkantig) duk (se d. o. 4), ofta med (broderat) mönster. BoupptRasbo 1741. Ofta broderas mindre dukar, s. k. födelsedagsdukar, kaffe- eller tedukar, med en ornering i glada färger. Branting PrydnSöm 88 (1910). —
-FAT.
1) fat (se d. o. 3) avsett l. använt ss. underlag för te- l. kaffekopp; äv. om sådant fat använt till förvaring o. uppläggning av matvaror o. d.; särsk. i jämförelser, särsk. om ögon i uttr. stora som tefat. BoupptSthm 19 ⁄ 12 1688. Bröd hade han och lade några bitar därav på ett tefat. Hallström Händ. 243 (1927). Plötsligt stod mrs Martin framför mig och stirrade på mig med ögon stora som tefat. Renner Roberts Nordv. 520 (1938).
2) oeg., om ngt som liknar ett tefat.
a) [jfr eng. flying saucer, myntat av amerikanen K. Arnold 1947] om flygande tefatsliknande oidentifierat föremål, särsk. i förb. flygande tefat; förr äv. om flygplanstyp. Flygande tefat siktat över Norge. UNT 11 ⁄ 7 1947, s. 1. USA:s flotta uppges bygga flygande tefat. Flygplan av revolutionerande konstruktion. Därs. 4 ⁄ 4 1950, s. 1.
(3) -FRÖ. jfr frö, sbst.1 1. Man talte .. något derom, hur théefrön skulle bäst kunna förvaras på resan från Ostindien. VetAP 1: 133 (1739). —
-FÄRGAD, p. adj. som har samma (gul)bruna färg som (svagt) te; äv.: som är färgad med te. Hela stora korgar med rosor: röda, vita, téfärgade. Törnblom FolkSpad. 83 (1914). IllSvOrdb. (1955). —
-GELÉ. (†) om (i form tillagad) efterrätt av gelé (se d. o. 2) smaksatt med te; jfr -kräm. Hagdahl Kok. 1001 (1879). Schulthess (1885). —
-GLAS. glas avsett för l. använt till att dricka te ur. Wetterhoff Skog 2: 212 (1887). Till varje teglas hör ett ställ med handtag .. så att man bekvämt kan hålla den varma drycken. StKokb. 532 (1940). —
-GODS. (i sht i fackspr.) koll., om vid tedrickning använda utensilier (ss. koppar, fat, assietter o. d.) av porslin o. d.; jfr -servis. Stråle RörstrMariebg 154 (i handl. fr. 1762). —
(1, 3) -GRÄS. (†) ört som man gör te (i bet. 3) på; jfr gräs 3. ApotT 1698, s. 42. Lind 1: 1528 (1749). —
-HANDEL. handel (se handel, sbst.2 11 b) med te; äv. konkret: teaffär (jfr handel, sbst.2 11 b ε). SP 1792, nr 4, s. 2. Säkrast är att .. köpa thé endast i théhandel. Langlet Husm. 578 (1884). Medelpunkten för tehandeln (i Kina) är staden Hankou. Rönnholm EkonGeogr. 330 (1907). —
-HUS. (i sht om utländska förh.)
1) offentlig lokal där te o. d. serveras mot betalning; särsk. om sådan lokal där den japanska teceremonin praktiseras; jfr -rum, -salong 1, -servering 2 o. kaffe-hus. Att han jemte sitt Apothek skulle inrätta Thee och Coffee huus. HdlCollMed. 2 ⁄ 4 1720; möjl. till 2. Ligger tu icke hwar morgon på The- och Coffe-Huset? Scherping Cober 2: 38 (1737). Längs flodens stränder finnes en mängd värds- och tehus. Nordenskiöld Vega 2: 312 (1881). NE (1995).
2) handelshus som handlar med te. De större téhusen i London hålla särskilda tésmakare i Kina. Hagdahl Kok. 105 (1879). —
-HUVA. huva (se huva, sbst.1 2) av tyg avsedd l. använd till att trä över tekanna o. därmed hålla teet varmt; jfr -huv, -värmare. Klint (1906). —
-HYBRID. hybrid (se hybrid, sbst.) mellan teros o. andra rossorter. Abelin TrInomh. 118 (1904). Terosorna och speciellt tehybriderna äro bland alla ”ädla” rosor moderosorna av i dag. HantvB I. 3. 1: 135 (1935).
-KAKA.
1) (†) kaka (se kaka, sbst. 5) av sammanpressade teblad (av lägsta kvalitet); jfr tegel-te. Almström Handelsv. 261 (1845).
2) mindre, rund, platt, oftast av vetedeg bakad (naggad) kaka (se kaka, sbst. 1) att äta till te o. d.; jfr -bröd. Langlet Husm. 542 (1884).
3) (numera mindre br.) (mjuk) kaka (se kaka, sbst. 2 b) att äta till te o. d. Denna kaksmet är lämplig att använda till finaste kaffe- och tekaka. StKokb. 35 (1940). Östergren (1954). —
(1, 1 c) -KALAS. (numera bl. mera tillf.) jfr kalas 1 o. -bjudning. CAEhrensvärd Brev 1: 253 (c. 1795). Alm-Eriksson Prinssk. 39 (1932). —
-KANISTER. (†) kanister för l. med te; jfr -burk. Osbeck Resa 156 (1751, 1757). En (bok av) Shakespeare på hyllan midt emellan en tekanister och en kakaoburk. LfF 1905, s. 273. —
-KANNA. kanna (se kanna, sbst.2 1 b) för bryggning o. servering av te; jfr -kittel, -potta. Böttiger Drottnh. 134 (i handl. fr. c. 1700). Tekannan bör vara av porslin eller lergods (metall ger lätt teet bismak). StKokb. 548 (1940). —
-KISTA. (förr) kista (se d. o. 3 slutet) avsedd l. använd till förvaring av te (under frakt). Osbeck Resa 128 (1751, 1757). Man berättar, att till och med Skepps-Folket, hvilket sofver i grannskapet af Thé-kistorne, skall ej sällan sjukna af den starka lukten från Thé ’ets utdunstning. Wikström ÅrsbVetA 1833, s. 2: 97. Björkman (1889). —
-KITTEL. kittel att värma tevatten l. tillaga te i; jfr -kanna, -kök 1, -samovar. Stråle RörstrH 49 (i handl. fr. 1733). Tekitteln sjöd öfver elden utanför mitt tält. Hultman Vamp. 146 (1911). —
-KLIPPER. (förr) jfr klipper, sbst.3 Nilsson SjöfSkeppsb. 106 (1922). Den teklipper som först nådde engelsk hamn med ny teskörd, kunde räkna med att få ut en mycket hög vinst på lasten. Kulturen 1987, s. 80. —
(2) -KLÄNNING. (numera föga br.) klänning att bäras vid tebjudning. SvD 17 ⁄ 9 1919, s. 9. NTid 5 ⁄ 6 1948, s. 10 (om ä. förh.). —
-KNEKT. te med tillsats av spritdryck, i sht brännvin l. konjak l. rom; särsk. om sådan dryck använd ss. huskur. GbgP 1950, nr 24, s. 10. En bra kur (mot förkylning) är att dricka te med rom i, det är lyxvarianten av en äkta svensk teknekt. SvD 27 ⁄ 1 1997, s. 11. —
-KOKARE.
1) person som har till (yrke l.) uppgift att koka te; jfr kokare 1. Agrell Maroco 1: 575 (1791, 1796). Expressen 2 ⁄ 4 1995, s. 2.
2) kokkärl l. elektrisk apparat att koka tevatten l. tillaga te i; jfr kokare 2 o. -kittel. Forsström Dagb. 95 (1800). Från den sjudande Thékokarn steg ett hvirflande rökmoln. Bremer FamH 5 (1831; uppl. 2000). —
(1, 1 c) -KONSELJ. (numera mindre br. skämts.) om tebjudning, särsk. med tanke på det prat o. skvaller som där brukar förekomma; jfr konselj 1 o. -rep o. kaffe-konselj. Lenngren (SVS) 1: 5 (1775; ss. titel på dikt). Tilldragelsen hade .. redan en hel månad på förhand från sina olika sidor betraktats vid stadens kafferep och tékonseljer. Wikner Vitt. 145 (1878). Fatab. 1960, s. 13 (om ä. förh.). —
(1, 1 b) -KOPP. kopp avsedd för l. använd till att dricka te ur, ofta med inbegrepp av tillhörande fat; äv. med inbegrepp av i koppen upphällt te, övergående i bet.: kopp te; äv. bildl., särsk. [jfr eng. it is (not) one’s cup of tea] i uttr. (inte) vara ngns tekopp, inte vara i ngns smak l. stil; jfr -käril, -mugg, -skål, -tass. HovförtärSthm 1688 A, s. 1375. När Ängelska qwinfolken dricka Thée, slå de det ej ur Thée-kåppen på tallricken, eller fatet at något swalas, utan de dricka det ur sjelfwa kåppen. Kalm Resa 2: 452 (1756). 12 p(a)r Thée koppar à 4 sk(illing). TorsseliusTapetm. 32 (1803). De gamla förtjusande språkstunderna vid tekoppen. Lagergren Minn. 8: 59 (1929). Strömstedt MittLiv 2: 95 (1982; bildl., om ögon). Anja tycker att parisarnas elegans flagnar av när man ser dem i vinterkläder vilket uppenbarligen inte riktigt är deras tekopp. DN 25 ⁄ 1 1989, s. 21. särsk. ss. måtttenhet, betecknande så mycket som ryms i en tekopp. Warg 533 (1755). Wil man änteligen hafwa något från Apothequet (mot feber), så kan man hämta en kylande Emulsion med litet Saltbitter uti, och taga deraf en Thée-coup i sender hwar eller hwar annan timme. Rosén i Alm. 1757, s. 34. 1 thekopp = 4 uns. Nyblæus Pharm. 11 (1846). Harlock (1944).
-KORG. stor korg (att bära på ryggen o.) att lägga teblad i vid skörd l. att leverera teskörden i. Osbeck Resa 160 (1751, 1757). —
-KRINGLA. (numera bl. tillf.) (mjuk) kringla (se kringla, sbst. 2) att förtära till te; jfr -bröd. Nordström Matlagn. 252 (1822). Hallstén o. Lilius (1896). —
-KRÄM. (numera föga br.) om puddingliknande efterrätt, smaksatt med te; jfr kräm, sbst.2 2, o. -gelé. Nordström Matlagn. 155 (1822). Tekräm .. (dvs.) kräm av starkt te och tjock grädde. Serveras iskall. Ekbohrn (1936). —
-KULA. (hålförsedd o. öppningsbar metall)kula avsedd att fyllas med teblad o. doppas i hett vatten för bryggning av te. BoupptVäxjö 1912. —
-KULTUR. jfr kultur 8. Ganska tidigt synes tekulturen genom buddhistiska munkar ha förts öfver till Japan (från Kina). Ymer 1903, s. 254. —
-KÄRIL. (†) kopp avsedd för l. använd till att dricka te ur, ofta med inbegrepp av tillhörande fat; jfr kärl 1 o. -kopp. The-käril, (dvs.) fat och kåppar, hwarutur the drickes. Schultze Ordb. 2221 (c. 1755). Atterbom Minn. 149 (1818). —
-KÖK.
1) kök (se d. o. 3) avsett för l. använt till tillagning av te; särsk.: samovar; jfr -kittel, -maskin. CAEhrensvärd Brev 1: 28 (1781). En specialartikel för Ryssland äro teköken (”samovarer”), vilka tillverkas i stor mängd. Rönnholm EkonGeogr. 92 (1907). I ena hörnet ett tekök av silver, varunder en blek låga flämtade. Krusenstjerna Pahlen 2: 168 (1930).
2) mindre kök (se d. o. 1) l. kokvrå (förr i sht på sjukhusavdelning) där te o. d. kan tillagas. TT 1874, s. 8. I hvardera (sjuk)paviljongen skulle finnas ett dag- och arbetsrum, ett tekök, klosett och ett större vaktrum. BtRiksdP 1893, Saml. 1. I. 2: nr 17, s. 5. SvD(A) 9 ⁄ 6 1965, s. 25. —
-MASKIN. (numera mindre br.) jfr -kök 1. ÅgerupArk. Bouppt. (1761). Vinden klagar i kaminen, / och nu pyser temaskinen. Döös Asfaltbl. 14 (1930). —
-MOTTAGNING~020. (numera mindre br.) jfr mottagning 5 b β. SvD(A) 10 ⁄ 5 1929, s. 6. Expressen 19 ⁄ 5 1977, s. 16. —
-MYNTA. om växt av släktet Monarda Lin., särsk. Monarda didyma Lin., röd temynta (i sht förr använd till te). Sonesson HbTrädg. 754 (1926). Bladverket doftar kryddigt gott, det märks att temyntan tillhör samma växtfamilj som t. ex. salvia och timjan. SvD(A) 18 ⁄ 8 1967, s. 12. —
(3) -ODLING. abstr. o. konkret; jfr odling 2. Théodlingen i Kina har egt rum ända sedan det tredje århundradet efter vår tidräkning. Ekbohrn (1868). Téodlingar å Himalaya. Hygiea 1871, s. 535. —
-PAKET. jfr paket, sbst.1 1 a. Elfving Kulturv. 177 (1895). Det dröjde .. ända till 1884 innan en regelrätt, industriell massproduktion av tepaket startade. Kulturen 1987, s. 81. —
-PANNA. (numera mindre br.) panna för uppkokning av (te)vatten; jfr -kittel. AuktionsförtRArk. 1709. Tepannan bör vara balanserande .. så att man utan svårighet kan hälla derur ända till sista droppen. Langlet Husm. 107 (1883). SAOL (1950). —
(1, 1 c) -PARTI.
1) (†) tebjudning; jfr parti 11 o. -party. Wrangel MvSchwerin 307 (1912). Wachtmeister AntBr. 137 (1915).
(1, 1 c) -PARTY. [jfr eng. tea-party] större (societetsbetonad) tebjudning; särsk. i uttr. av typen ngt är inget teparty, ngt är inget nöje l. ingen förlustelse; jfr -parti. Skisser på ”te-klänningar” som aristokratins damer lät sy till de första tepartyna. NTid 5 ⁄ 6 1948, s. 10. Drottning Elizabeth II av England inledde firandet av sitt guldbröllop .. med ett enormt teparty. Expressen 16 ⁄ 7 1997, s. 27. Grundandet av den tyska nationalstaten var inget teparty. DN 23 ⁄ 4 2000, s. A2. —
(3) -PLANTA. jfr planta, sbst.1 1 a. Björkman (1889). Innan det lyckats att få någon lefvande teplanta till Sverige .. hade Linné börjat vid Linnean fästa förhoppningar, att den skulle kunna tjäna till tesurrogat. FoFl. 1908, s. 80. —
(3) -PLANTERING. (numera bl. mera tillf.) abstr. o. konkret; jfr plantera 1 d, e slutet o. -plantage. CvLinné hos Hiorter Alm. 31 (1746). Ymer 1903, s. 254. —
-POTTA. (†) tekanna; jfr potta, sbst. 1. BoupptSthm 1687, s. 1213 a. Fatab. 1929, s. 213 (om ä. förh.). —
-PRIS, sbst.1 jfr pris, sbst.3 I 1. GT 1788, nr 133, s. 2. Theepriset har .. fallit (i London). SP 1792, nr 88, s. 2. —
-PRISA l. -PRIS, sbst.2 (numera föga br.) teveronika. Nyman Bot. 83 (1864). BonnierKL 12: 645 (1928). —
-PROVARE. jfr provare I 1. Hos firman som köper teet (sitter) en samling teprovare för att bestämma teets kvalitet. Palm TropikLiv 196 (1943). —
-PÅSE. påse avsedd l. använd till förvaring av te; äv. [jfr eng. tea-bag] om liten påse med portionsförpackat te avsedd att doppas l. läggas i hett vatten för bryggning av te. Strindberg Kamm. 4: 73 (1907). Det (finns) inga förutsättningar att förvandla en pappmugg med ljummet vatten till te genom att sitta och slabba i den med en tepåse. SvD 9 ⁄ 11 1970, s. 10. —
(1, 1 c) -REP. (vard.) tebjudning; jfr rep, sbst.3, o. kaffe-rep. Backman Dickens Pickw. 1: 346 (1871). —
-ROS. [jfr eng. tea rose; blomman doftar te] om ros tillhörig den odlade gruppen rossorter Rosa x odorata (Andrews) Sweet; jfr -hybrid. Rosa Thea. Te-ros .. Luktar som Kinesiskt te. Scheutz NatH 292 (1843). Jag velat älska sorglöst lätt / dig tearos, Watteaus herdinna, / på hvilkens styfkjol violett / en höstsols strålar fransar spinna. Levertin Leg. 68 (1891). Térosor kännetecknas af sitt mörka, glansiga löf .. lätt fyllda blommor med télukt och färger i hvitt, gult, rosa. Abelin VTr. 98 (1903).
-RUM. [jfr eng. tea room] om rum (se rum, sbst.3 9) i varuhus o. d. där te serveras mot betalning (o. där underhållning i form av musik l. dans o. d. förekommer); jfr -hus 1. Backman Dickens Pickw. 2: 110 (1871). Nerifrån varuhusets terum ljöd en foxtrot. Siwertz Varuh. 182 (1926). I (varuhuset) ”N.K.” .. (öppnades) ett thérum, som var allt man .. kunde tänka sig av elegans och modernitet. Bonde TroMig 123 (1936). —
-RÄCK. (†) anordning för förvaring av te (med tillbehör); jfr räcke 5. TaxaLandtTull. 17 ⁄ 12 1756, s. 43. Kulturen 1939, s. 42 (om ä. förh.). —
(1, 1 c) -SALONG.
1) (offentlig) lokal där te serveras mot betalning; jfr salong 2 d o. -hus 1. Palace Hotel .. Nyöppnad thésalong med konsert 1—3. SvRödK 1926, nr 4, Ann. s. 3.
2) (i sht om förh. under 1700- o. 1800-talen) om bjudning l. sammankomst o. d. där te serveras, ofta med elegant konversation o. litterär l. musikalisk underhållning; äv. i utvidgad anv., om den grupp av personer som deltar i sådan bjudning; jfr salong 3, 3 a o. -societet. De idealistiska tésalongerna i Uppsala. Böök ResSv. 33 (1924). Det lär inte bli tea for two utan snarare tea for two hundred när SL:s musikkår idag håller tesalong i Riksteaterns före detta teatersalong. DN 8 ⁄ 9 1995, s. D18. —
-SAMOVAR. (numera bl. mera tillf.) samovar; jfr -kittel. Berg Krig. 78 (1915). Kulturen 1936, s. 46. —
-SCHATULL. (förr) schatull (se d. o. 1 c) för förvaring av teglas o. d. (ofta avsett att medföras på resa). Ett ThéSchatull med Glas uti. BoupptVäxjö 1843. —
-SERVERING.
2) konkret: lokal l. byggnad l. plats där te serveras mot betalning; jfr servera, v.1 4, o. -hus 1. Lindqvist Dagsl. 2: 213 (1900). —
(1 (c), 2) -SERVETT. servett (se d. o. 1 a) avsedd att användas vid tedrickning. ALGeijer (1844) i Solnedg. 1: 386. Sex vävstolar voro i gång; åt trädgårdssidan uppe i vävsalen stodo de för servetter, dukar och tedukar, åt strandsidan de två övriga för servetter och den för teservetter. Fatab. 1933, s. 184. —
(1, 1 c) -SERVIS. (komplett) servis (se d. o. 4 b α) avsedd för l. använd vid tedrickning; jfr -gods, -uppsats. KKD 7: 153 (1707). Utan att mannen syntes gifva någon akt derpå, ställde hon théservisen på bordet. Snellman Gift. 1: 185 (1842). 1 äkta Theservis, bestående uti 2 doussin Koppar, Kanna, Sockerskål, Gräddsnipa och Gräddkopp. BoupptVäxjö 1864. —
-SIL. sil (se sil, sbst.2 1) avsedd för l. använd till att efter tilllagning av te i tekanna o. d. sila ifrån tebladen; äv. om sådan sil fylld med teblad över vilken tevatten slås, o. vari teet kan dra (o. önskad styrka erhållas). TorsseliusTapetm. 31 (1803). Häll .. försiktigt upp teet (i koppen), så att ej bladen .. kommer med. Använd gärna en tesil vid upphällningen. StKokb. 549 (1940). IllSvOrdb. (1955). —
-SILVER. (†) om teservis av silver avsedd för l. använd vid tedrickning; jfr silver 2. PT 1758, nr 81, s. 4. Därs. 1791, nr 4, s. 3. —
-SKED. mindre sked avsedd att användas vid te- l. kaffedrickning; särsk. ss. måttenhet, ofta förkortat tsk, betecknande så mycket som ryms i en tesked (numera med standardmåttet 5 ml); särsk. [efter A. Pröysens barnbok Kjerringa som ble så lita som ei teskje. 1957] i uttr. liten som en tesked, om person: mycket liten, pytteliten; jfr kaffe-, mat-sked. ÅgerupArk. Arvskifte 1713. En korp hade flugit in i lusthuset der vi druckit Caffe och farit af med alla theeskedarna. Kellgren (SVS) 4: 283 (1782). Théskedar bör vara 5 tum långa, skaftet 3 1/2 tum, samt hela skeden väga ett lod, väl arbetade af trestämpladt Engelskt tenn. Gynther Förf. 7: 355 (1861). Vit sås .. vari nedrörts en dryg tesked senapspulver. Randel KällKök 114 (1928). Ett barn, som visar sig kinkigt och besvärligt, bör få en tesked fiskleverolja om dagen under två veckors tid. Bolin VFöda 123 (1933). Läkaren och apotekaren .. avser med tesked .. fem milliliter .. Patienten tar någon lämplig sked därhemma, doseringen kan då bli helt felaktig. SvD(A) 1964, nr 301, s. 11. Genom ett långt liv stod hon i jämbredd med sin man; liten som en tesked bredvid hans väldiga kroppshydda. SvD 14 ⁄ 2 1998, s. 16. jfr mässings-, nysilver-, pläter-, silver-tesked.
Ssgr: teskeds-, äv. tesked-blad. särsk. ss. måttenhet betecknande så mycket som ryms på en tesked. Bönderne i Upland bruka taga in ett Thée-skedblad Therpentin-olja uti ett sked-blad Brännwin, så snart de märka sig smittade. Hiorter Alm. 1745, s. 28. Tersmeden Mem. 2: 199 (c. 1790).
-tals, adv. (†) teskedsvis; äv. bildl.: mycket lite. Jag känner igen mina nådiga fruar. Såtals ösa de ut, och théskedtals spara de in. Topelius Läsn. 1: 69 (1865). WoJ (1891).
-vis, adv. med så mycket i sänder som ryms på en tesked. De läppja till bägarn och endast théskedswis swälja det kyliga wattnet. Cronholm Bref 110 (1865). Gif .. (den skadade) teskedsvis varm mjölk. 2NF 6: 908 (1906). —
-SKIVA. (†) löstagbar skiva (se skiva, sbst.2 2) för tebord. BoupptToftnäs 1723. BoupptVäxjö 1807. —
(3) -SKOG. (numera bl. tillf.) jfr skog 1. Osbeck Resa 265 (1752, 1757). Jönsson Gagnv. 202 (1910). —
-SKRIN. skrin (ofta inrett med ask(ar) o. dyl. o.) avsett för l. använt till förvaring av te; jfr -burk. Ahnfelt HofvLif 3: 93 (i handl. fr. 1799). Théskrin med 2 flaskor och 1 ask. BoupptVäxjö 1887. —
(1, 1 c, 2) -SKVALLER. (numera bl. mera tillf.) jfr skvaller, sbst.3 1. Thomander TankLöj. 181 (1832). Högberg Utböl. 1: 140 (1912). —
-SKVALP. jfr skvalp, sbst.1 4, o. -blask. Hemberg Kola 209 (1902). En predikan skall vara en kryddad anrättning och .. den skall verka som ett stop brännvin och inte som en kanna teskvalp. Hornborg Ödemarkspräst. 124 (1938). —
-SKÅL. (numera i sht om utländska förh.) skål (se skål, sbst.2 1) för l. med te; äv. med inbegrepp av i sådan skål upphällt te, övergående i bet.: skål te; jfr -kopp. Böttiger Drottnh. 133 (i handl. fr. c. 1700). Jag (bjöd) mina gäster att sitta ned kring glödfatet, där rykande teskålar snart bjödos omkring. Hedin ScoutL 337 (1913). Teskålarna representerar en genuint japansk tradition. Kulturen 1994, s. 145. —
-SKÖRD. abstr. o. konkret; jfr skörd, sbst. 6, 7. Auerbach (1915). På Ceylon pågår teskörden året om, i Kina tas årligen tre skördar. Östergren (1954). Den teklipper som först nådde engelsk hamn med ny teskörd, kunde räkna med att få ut en mycket hög vinst på lasten. Kulturen 1987, s. 80. —
-SLAG. (numera bl. mera tillf.) jfr slag, sbst.2 1, o. -sort. Osbeck Resa 158 (1751, 1757). Björkman (1889). —
-SMAK. smak (påminnande om den) av te. Genom fremmande tillsatser, såsom kanel, citronskal, vanilj, m. m. uttränges den fina thésmaken. SvKock. 177 (1837). —
(1, 1 c) -SOCIETET. (†) om sällskap l. sammankomst för umgänge o. d. där te serveras; jfr societet 4 o. -salong 2. Polyfem II. 36: 3 (1810). Gustaf (IV) Adolfs små intima thesocieteter. Wingård Minn. 2: 75 (1846). —
(1, 1 a) -SORT. jfr sort 3. Orrelius (1797). Behandlings-sätten äro olika för de gröna och bruna tesorterna. Ekbohrn (1868). Vissa tesorter äro .. parfymerade genom tillsats av välluktande blommor, vilka dock avlägsnats sedan tebladen sugit upp deras doft. Bolin VFöda 333 (1934). —
(1, 1 c) -STUND. stund som ägnas åt tedrickande (o. intagande av till teet serverade kakor o. d.). Crusenstolpe Mor. 1: 101 (1840). Testunden varade ungefär en halvtimma, då man diskret mumsade på de små läckra bakverken, och sedan var det roliga slut för den här gången. SvD(A) 17 ⁄ 2 1961, s. 12. —
(1 c) -SUPÉ. (finare) aftonmåltid där te med tillbehör serveras; jfr -bjudning. Hos .. Runeberg, nyligen till orten inflyttad poet .. bjudes ofta thé-soupé. OMStålhammar (1838) hos Nordmann BorgåBarn 137. Jag undrar just om de stundom litet besvärliga tesupéerna blifvit ett sånt nödvändigt appendix på andra orter, som de vilja vara här. FRuneberg (1850) hos Strömborg Runebg IV. 2. 1: 151. Det hela börjar som en vanlig tesupé. MLamm i 3SAH LIII. 2: 310 (1942). —
-SURROGAT. jfr surrogat 1. De på sednare tiden såsom thesurrogat föreslagna bladen af kaffebusken. Liedbeck KemTekn. 651 (1867). Ett tésurrogat, som han fann så välsmakande att han kallade det konungste. Jacobowsky Gustafsb. 17 (1958). —
(2) -SÄLLSKAP~02, äv. ~20. (numera föga br.) om sällskap (se d. o. I 4) som umgås o. dricker te; jfr -salong 2, -societet. JournLTh. 1810, s. 780. Ekbohrn 2: 413 (1885). —
-TASS. (†) tekopp; äv. med inbegrepp av innehållet, övergående i bet.: te; särsk. ss. måttenhet övergående i bet.: kopp te; jfr tass, sbst.2 12 par The Tassar med faat. BoupptVäxjö 1735. (Av ett avkok på kinabark) gifwer man Barnet en Thée-Tasse i sänder. Rosenstein BarnSj. 269 (1764). Samma afton smuttade Presidentskan och hennes vän .. ur hvar sina thétassar. Knorring Qvinn. 2: 42 (1836). —
-TAVLA. (†) tebricka; jfr taffel, sbst.1 I 1. BoupptVäxjö 1744. Kulturen 1939, s. 42 (om ä. förh.). —
(1, 1 c) -TID. (numera bl. tillf.) tidpunkt på eftermiddagen då te serveras; jfr -dags, -timme. Bremer FamH 31 (1831; uppl. 2000). Vid tetiden på eftermiddagen spelar militärorkestern .. i trädgården. Mörner Hagenbeck 39 (1924). —
(1, 1 c) -TIMME. (numera bl. mera tillf.) tidpunkt på eftermiddagen då te serveras; särsk. om tid l. stund ägnad åt tedrickning o. sällskaplig samvaro; jfr -dags, -tid. Jag finner tétimmen i hans hus mycket treflig. CGvBrinkman (1825) hos Wrangel BrinkmTegn. 128. (F. Bremers far) var så punktlig även i sin sorg att han avbröt den vid tetimmen för att efteråt återta sin rastlösa vandring. EWägner i 3SAH LIX. 2: 14 (1948). —
-TRÄD.
1) till 1, 3: om (individ av) växten Camellia sinensis (Lin.) Kuntze, te, i vilt tillstånd förekommande ss. träd; förr äv. om växten Leptospermum scoparium J. R. & G. Forst, rosenmyrten; jfr -buske. Thée-trädet är af det slägte, som har något skadeligit uti sig, så at där det drickes opræpareradt, bryller det hiernan och giör en wimmelkantig. CvLinné hos Hiorter Alm. 1746, s. 17. Här (utanför London) ses det största Thé-träd som fins i Europa. Björnståhl Resa 4: 346 (1782). Wikström ÅrsbVetA 1851, s. 170 (om rosenmyrten).
2) (†) till 1, om trä(slag) använt vid tillverkning av tekistor. Af et löst träd .. göres alla Te-kistorna; hwarföre det ock kallas Tia mock eller Te-trädet. Osbeck Resa 147 (1751, 1757). —
-TYG. (†) utensilier för tillagning l. servering av te. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 224 (1702). Lillie Dagb. 24 ⁄ 8 1743. —
(1, 1 c) -VAGN. serveringsvagn; jfr -bord. STSD 1933, nr 274 A, Bil. s. 30. Till mina plikter hör att gå omkring med tevagnen på hela kontoret omkring klockan halvfyra var eftermiddag. Bergvall Sayers MördRekl. 28 (1937). —
(1, 1 b, c) -VATTEN. (hett) vatten för tillagning av te; förr äv. dels: (hett) vatten med teblad, te (i bet. 1, 1 b), dels övergående i bet.: tebjudning l. tedrickning (med inbegrepp av den mat som serveras till teet); särsk. dels i uttr. sätta på tevatten, koka upp vatten till te, dels (†) i uttr. bjuda på tevatten, se te, sbst. 1 e. Lindestolpe Fross. 30 (1717). Therföre måste altid observeras, wid Thée-Wattnets hämtande, at thet tages, utur the klaraste Sand-Kjällor. Aken Reseap. 149 (1746). Min alldra bästa Exelence jag trodde få råka honom hoss Carlson i afton som nu två gonger gifvit Théevatten. CAEhrensvärd Brev 1: 251 (c. 1795). Forsström Dagb. 47 (1800; om tedrickning). Pojkarna sprang efter ved, och Britta eldade i spisen och satte på tevatten. Lindgren AllBarn 89 (1946). särsk. med tanke på te(vatten) som ngt svagt l. färglöst l. smaklöst l. blaskigt; särsk. i ordstäv. Hennes utseende (hade) mycket tycke af Thévatten. Almqvist Kärlek 8 (1816). Det var starkt, sa’ bonden om thevattnet. Granlund Ordspr. (c. 1880).
Ssgr (†): tevattens-fänrik. [förleden sannol. med tanke på tevatten ss. ngt svagt o. kraftlöst] nedsättande, om yngre officer; äv. närmande sig l. övergående i bet.: vekling, morsgris. Har man väl hört på maken, en sakramenska thévattensfändrik .. ja pojke, slå ner flickögonen och stå och skäms så officer du är. Wetterbergh Penning. 44 (1847). (Sv.) Tévattensfänrik .. (fr.) femmelette; efféminé. Schulthess (1885). PT 10 ⁄ 4 1909, s. A3.
-roman. [jfr -fänrik] urvattnad l. (alltför) enkelt skildrad roman. NordT 1883, s. 619. Zolas mest naturalistiska arbeten, som fordom väckte en sådan indignation, de synas ju som riktiga barnböcker, tevattensromaner! GHT 1896, nr 277 B, s. 1. —
-VERONIKA. om den till familjen lejongap hörande växten Veronica chamaedrys Lin. (vars blad i sht förr använts till te); jfr -prisa, -ärenpris. Liljeblad Fl. 9 (1798). Bladen af Veron. chamædrys lämpa sig .. till teberedning, hvaraf denna arts svenska namn ”teveronika” har uppkommit. Lindman NordFl. 3: 78 (1902). —
(2) -VISIT. (numera bl. mera tillf.) visit avlagd vid tedags (varvid te serveras). Topelius Dagb. 1: 233 (1834). SvD(A) 22 ⁄ 2 1963, s. 3. —
(1, 3) -VÄXT. om växten Camellia sinensis (Lin.) Kuntze, te; äv. (bot.) i pl., om familjen Theaceae; jfr -buske, -träd. Andersson (1857). BonnierLex. (1966; i pl., om familjen). —
-ÄLSKARE. Till glädje för alla Er the-älskare har vi öppnat en liten butik i butiken med te som specialite. SmålP 10 ⁄ 6 1975, s. 4. —
Avledn.: TEAKTIG, adj. som liknar l. påminner om te. Det fordrades ansenliga kvantiteter (te) .. innan drycken erhöll en någorlunda teaktig färg och smak. Munsterhjelm FärdÖst. 135 (1922).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content