SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2019  
VÄRME vær3me2, r. l. m. (Phrygius MRosengren A 8 a (1608) osv.) l. (nästan bl. i bet. 1 h o. där numera nästan allenarådande) n. (Ekeberg o. Afzelius Nomenkl. 11 (1795) osv.); best. -en resp. -et; äv. (numera bl. ålderdomligt) VÄRMA vær3ma2, r. l. m. l. f.; best. -an; pl. (†) -or (CAEhrensvärd Brev 2: 276 (1799)); förr äv. VARMA, r. l. f.; best. -an; l. VARME, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(varm- (w-) 15451889. verm- (w-) 15261737. värm- (w-, -mm-) 1526 osv. -a, nom. c. 1635 osv. -a, oblik form 1526 osv. -e 1538 osv.)
Etymologi
[fsv. värme, varme; motsv. fd. værme, varme (dan. o. nor. varme), fvn. vermi (nyisl. varmi), fht. wermi (t. wärme); till VARM]
1) om förhållandet l. tillståndet l. egenskapen att vara (jämförelsevis l. så l. så) varm l. ha (jämförelsevis l. så l. så) hög temperatur; förhållandet l. tillståndet att det råder (jämförelsevis l. så l. så) hög temperatur; särsk. om sådant förhållande l. tillstånd uppkommet gm uppvärmning; särsk. motsatt dels: kyla, dels: köld; stundom äv. liktydigt med: (hög) temperatur (se särsk. g); särsk. i uttr. dels hålla värmen (jfr d), dels (vard.) till värmes (jfr TILL I 14 b ζ α'). VarRerV 4 (1538). (Grävlingar) grafwa sig merendels Kuhlor i Jorden ther Solen kan skina in i hålet, emedan the äro af ganska kall natur och behöfwa mycken warma. Orrelius Diurr. 12: 6 (1750). Då vattnet kokar har det 100 graders varma. Hjelm IVetA 1784, s. 34. Jorden har en egen inre varma, som är lika stor med medeltalet af luftens varma under alla årstider. Stenhammar o. Palmblad 1: 82 (1829). Af dynamisk natur äro känslorna af Värma och Köld. Trana Psych. 2: 100 (1847). Mor Olena (tog) och ställde flaskan till värmes i spisen, där det var några glöder igen. Bondeson Glimm. 89 (1892). Man vet .. egenarten hos silket, som är värme, eller hos konstsilket, som är kyla. SvSlöjdT 1930, s. 130. I en ullstrumpa stod en literflaska med kaffe och höll värmen. Johnson Se 168 (1936). — jfr BOTTEN-, EGEN-, HÖG-, MEDEL-, PÄLS-, SPEN-VÄRME m. fl. — särsk.
a) i fråga om lufttemperatur l. väderlek l. klimat o. d.; särsk. dels för att beteckna lufttemperatur över noll grader (, dels om solens utstrålning); äv. dels närmande sig bet.: hetta, dels konkret(are): varm luft l. väderlek. Glassen smälte i värmen. Tryckande värme. Mitsommars ny, inträder den 1. Maji .. bringer warme regn och fruchtbar wäderleek. Werve Alm. 1649, s. B 2 b. De kunne om sommaren säga oss, huru hög wärman blifwer emillan fiällarna. Linné Bref I. 2: 110 (1747). Värman sträfvar efter att jämnt utbreda sig. Bergman Jordkl. 308 (1766). Zona temperata, så kallad, emedan köld och warme där äro blandade. Regnér Begr. 98 (1780). Att kärleken evigt flödar från Hans sköte, som ljuset och varmen från Solen. LBÄ 42–43: 96 (1800). Vi firade Jesu födelse (på Bali) i 35-gradig värme med konstgjord snö på sprayflaska. VästerbK 23/1 1988, s. 25. — jfr DAGS-, JULI-, LUFT-, REKORD-, SENSOMMAR-, TROPIK-VÄRME m. fl. — särsk.
α) i förb. med gen.-attribut, ofta betecknande dels solen, dels årstid. Den Wintren plågat har, giör Wårens wärma säll. Frese VerldslD 1 (1715, 1726). Hör! ren slår din middags-timma! / Vet, fast hon bär sommarns värma. Ling Kärl. 10 (1816). Med hela kroppen känner man den födande solens värme. Trotzig Sjukd. 227 (1972).
β) (i ä. sjömansspråk) i sg. best., om tropikerna (se TROPIK 2), särsk. i uttr. på värmen. Nyblom Österut 12 (1908). Nere på värmen har man det fint, i passaden går man och gör nästan ingenting. Holmström Benj. 156 (1932).
γ) i fråga om temperatur i ett slutet utrymme; särsk. om (behagligt) varm inomhusluft. Hålla sig in uti warman. Broman Glys. 1: 672 (c. 1738). Ej heller var det värman i rummet, som föranledde en af männen att .. aflyfta krokarne i det till dörren närmaste fönstret. Rydberg Sing. 34 (1857, 1865). De .. gick från kylan raskt in i värmen. Jonasson Hundraår. 354 (2009). — jfr HUS-, PÖRT-, STUG-VÄRME m. fl.
b) i fråga om uppvärmning av bostad l. annan lokal betraktad ss. en förnödenhet l. utgiftspost o. d.; äv. om (l. elliptiskt för) värmesystem; förr äv. om bränsle för uppvärmning, särsk. i sådana uttr. som ved och värme (se VED, sbst.2 1). Vatten och värme ingår i hyran. Om Julafton hugga the vedh och föra til sina stugur til verman öfver helghen. Bureus Suml. 25 (c. 1600; rättat efter hskr.). Ther wel bestellt är, moste hwar och en .. så mykit arbeta och gagn giöra, at han giör rett för sin mat, werma, hus och kläder. Swedberg SabbRo 1368 (1687, 1712). I rum, som icke användas, kan man stänga av värmen utan att man behöver riskera att elementen frysa sönder, om man isolerar själva elementen. SvD(A) 4/1 1941, s. 10. Billy betalar 2 211 kronor i månaden inklusive värme för sitt lilla hus. Expressen 21/11 1999, s. 15. — jfr KAKELUGNS-, SPIS-VÄRME m. fl.
c) i fråga om värmegivande strålning från eld(stad) l. ugn l. kokplatta o. d.; i fråga om eld särsk. om från denna utstrålande hetta ss. skilt från ljus; äv. om källa till sådan strålning; förr äv. ss. omskrivande benämning för: eld. Thå Paulus bar til hopa en hoop medh rijss och ladhe på eelden, crööp en eterfull orm vth frå wärman, och stak hans ha(n)d. Apg. 28: 3 (NT 1526). Sätta varmen i ugnen säga masmästare, då de infylde kolen vid blåsningens början skola antändas; hållande för farligt at vid detta tilfälle nämna Eld. Rinman 2: 1107 (1789). Eld gifver varme och ljus. Regnér Begr. 301 (1803). Som få eller inga kol .. kunna rymmas emellan formväggen och forman, är ock klart .. att värman endast kan utvidga sig åt den sidan som ligger framför forman. Åkerman Stångj. 42 (1839). En olägenhet av vissa konstgjorda ljuskällor .. är deras starka strålande värme. Wirgin Häls. 1: 156 (1931). Dra av pannan från värmen, rör i gräddfilen, smaksätt med salt och peppar. GbgP 11/2 1995, s. 42. — jfr ELD-, SKORSTENS-, SPISELDS-VÄRME m. fl.
d) i fråga om temperatur hos levande varelse; särsk. dels om normal kroppstemperatur, dels i uttr. hålla värmen. I hiertat är then naturlighe warmen. Ps. 1567, Kal. s. C 2 a. Att iagh fast lithen naturligh wärme hafuer i mine been. HB 2: 311 (1597). Den ugnen eller värkstaden, som bringar äggen till samma, som en höna med sin varme efter några veckors liggande. Eneman Resa 1: 207 (1712). Jag står så tätt intill honom att jag genom min dräktärm känner värmen ifrån hans hud. Sjögren TaStjärn. 79 (1957). Jag går snabbt för att hålla värmen. Lundberg Yarden 38 (2009). — jfr BLOD-, HAND-, KROPPS-, RUVNINGS-VÄRME m. fl.
e) (†) i fråga om säd l. gräs o. d., om stegrad temperatur (inledande (icke avsedd) jäsning); särsk. i uttr. taga (till sig) värme, få stegrad temperatur (o. börja jäsa). Wår Spannemåll, szom thu haffwer latidt till Eneköpungh och nw .. haffwer taghit till sigh någen werma. G1R 17: 88 (1545). Att försätta det afslagna gräset i gäsning eller, som vi vanligen säga, låta det taga värma, för att torrkas, är en i England för långliga tider tillbaka godkänd method. EconA 1807, juli s. 119. Detta lastningssätt .. (medför) ökad risk för att lasten kan ”taga värme”, och alltså blifva mer eller mindre skadad. VFl. 1909, s. 57. — jfr FÖRMULTNINGS-, STRÖ-VÄRME.
f) (†) om en enl. ä. vetenskaplig uppfattning inneboende egenskap hos växt l. födoämne o. d.; särsk. i fråga om ”komplexion” l. ”temperament” (se d. o. 1 b). Itt fulwäxt trää när thet hafwer en tijdh lång stådt, begynnar thet mista sin naturliga wärme, must och kraft. Phrygius MRosengren A 8 a (1608). The färska (valnötterna) hafwa meer Fuchtigheet och mindre warma medh sigh. Palmchron SundhSp. 55 (1642). Det är varmen, som under närings-processen afsöndrar de tyngre delarne .. men absorberar de lättare. Fries BotUtfl. 1: 74 (1843).
g) om gm uppvärmning uppnått temperaturförhållande erforderligt för ngts bearbetning l. behandling l. framställning o. d.; äv. liktydigt med: temperatur (se d. o. 2); förr äv. med obest. art., sannol. i individuell anv. När wåt höst är och seentt såes Ny rog, Lathe löpe een Wärme igeno(m) honom. Brahe Oec. 146 (c. 1580; uppl. 1971). Gifw .. (citronbröden) lagom wärma till desz de warda nogh. Rålamb 14: 131 (1690). Stålet värmes icke hastigt; men engång glödgadt, behåller det sin värma. Kellgren (SVS) 5: 264 (1793). Sänk värmen och låt koka på svag värme i 1 tim. Davidsson Hälsokokb. 40 (2009). — jfr BLÄSTER-, GUL-, RÄCK-, STEK-, SVETS-VÄRME m. fl.
h) (numera i sht ss. n.) (i fackspr., i sht fys.) (energiform som har sitt upphov i) överföring av energi mellan två system l. kroppar till följd av temperaturdifferens; särsk. i sådana uttr. som egentligt l. specifikt värme (se EGENTLIG 3 b resp. SPECIFIK, adj. 1 e ζ), fritt värme (se FRI 11 d γ); förr äv. om enl. olika (mer l. mindre) vetenskapliga synsätt på olika sätt uppfattat fenomen, särsk. uppfattat dels ss. ett ytterst fint elastiskt fluidum som innehåller värme, dels ss. en förening av syre o. flogiston. At wärma i sig sielf intet annat är än en luftens starka rörelse, hwilken skier på twänne sätt, neml. .. far från ena stället til ett annat, hwilken rörelse giör kalt; så och utpösnings rörelse ifrån mindre til större, som giör warmt, ja ibland hett. Celsius Alm. 1732, s. 7. Värmen består af eldsluft förenad med flogiston. Den går igenom glas och alla kärl. Scheele Bref 78 (1775). Eld gifver varme och ljus .. som de låta sig åtskiljas och verka då hvardera för sig, måste man anse dem för särskilta ämnen, som tillsammans utgöra Elden. Man kallar det ena af dessa grundämnen Värme, det andra Lyse. Regnér Begr. 301 (1803). Kroppen .. (kan) innehålla en stor mängd värme som är nödigt för dess aggregationsform, och icke blir märkbart förr än denna förändras på det sätt att kroppen öfvergår från gasformig till flytande .. och detta värme kallas bundet eller latent. Almström KemTekn. 1: 77 (1844). Vi antaga .. orsaken till värmets fenomener vara ett särskildt inom kropparne utbredt, ovägbart, elastiskt fluidum (calorik, värme-ämne eller blott värme). Fock 1Fys. 392 (1854). (Jag kom att) undersöka den roll, den potentiella energien spelar vid vindarnas och hafsströmmarnas uppkomst och underhåll. Jag kom därvid till det viktiga resultatet, att värmet aldrig förvandlas direkt till rörelse utan alltid först till potentiell energi, hvarefter denna öfvergår till rörelse. Ymer 1913, s. 16. Värmets förmåga att uträtta mekaniskt arbete utnyttjas i värmemotorer av olika slag. GymnFys. 1: 110 (1983). — jfr ATOM-, BINDNINGS-, JONISATIONS-, MUSKEL-, REAKTIONS-, STRÅLNINGS-VÄRME m. fl.
2) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1. Utaf den warma, som du med din Anda blås, / Mitt lif förnyat bli’r. Frese AndelD 16 (1719, 1726). Det finns så många olika slags förälskelser .. De kan vara av två graders värme eller stiga till kokpunkten. Boye Ast. 13 (1931). Filmerna på SD:are med järnrör i händerna har inte ökat partiets chanser att få komma in i värmen efter valet 2014. SvD 6/12 2012, s. 18. — jfr HEM-, SLÄKTSKAPS-, TROS-VÄRME m. fl. — särsk.
a) om (känsla av) innerlighet l. kärlek l. tillgivenhet l. omtanke o. d.; särsk. dels föregånget av gen.-bestämning, dels i sådana uttr. som omfatta ngt med värme (jfr OMFATTA I 3 c α). Minnas, tänka på någon med värme. Lucidor (SVS) 467 (c. 1670; uppl. 1997). Nykterhetssaken omfattas med värme och välvilja. Svedenfors Gränsb. 1: 324 (i handl. fr. 1854). En sådan kärlekens och humanitetens ande, som sprider solsken och värme omkring sig. ZTopelius i Konstnärsbrev 1: 42 (1855). De senare årens stilla, men av hjärtats värma lysande samvaro. MinnGPrästh. 6: 198 (1930). Bakom den barske intendenten fanns en annan person med både självkännedom, humor, mjukhet och värme. Kulturen 1992, s. 106. — jfr HJÄRTE-, KÄNSLO-VÄRME m. fl. — särsk. i fråga om tonfall l. tonläge o. d.; särsk. i sådana uttr. som säga ngt med värme, tala med värme (i rösten). Eurén Kotzebue Cora 134 (1794). Sterner talade med en oemotståndlig värma och hjertlighet. Carlén Repr. 491 (1839). Emot detta ensidiga och falska resonnement talade Wetterstedt med värma och sanning. MinnSvNH 4: 233 (1854). Kerenski höll .. ett tal, vari han med värme prisade Brantings höga idealitet. Höglund Branting 2: 226 (1929). ”Det glädjer mig att träffa er!” sa han med värme och tycktes mena det. Larsson LongJohn 302 (1995).
b) om brinnande intresse l. iver l. entusiasm l. engagemang till förmån för ngt l. ngn. Nohrborg 193 (c. 1765). (Universitetet) lifwar kunskapsbegäret .. genom studenternas positiva inflytande på hwarandra, i det den ena meddelar den andra sin wärma för den ena eller andra spheren af wetande. SKN 1841, s. 15. Striden fortfor med stigande värme under de följande riksdagarne. Agardh o. Ljungberg I. 1: 142 (1852). Högberg .. afled .. älskad och särdeles högaktad i orten för hans värma för vetenskapen. HLilljebjörn Hågk. 1: 131 (1865). Tack vare hans insikt, stora kunnande och värme för medmänniskans utsatta läge väger hans ord tungt. DN 27/8 1995, s. A20.
c) hos färgton: djup l. intensitet l. glöd. Qvantiteten af de senare färgerna måste naturligtvis stå i förhållande till värmen af den färgton, man åstundar. AHB 12: 21 (1865). Rött är en liten färg i naturen, påfallande genom sin ovanlighet, eggande med sin ljusstyrka och värme. Björck K12Stövl. 161 (1954).
Ssgr (i allm. till 1. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan möjl. äv. hänföras till värma, v.): A († utom i -UGN): VÄRM-APPARAT, -FLASKA, -HÄRD, -KAMMARE, -KANAL, -LAMPA, -LEDARE, -PANNA, -RUM, -RÖR, -SKÅP, -TÅNG, -UGN, -ÄMNE, se C.
B (†): VÄRMA-GIVANDE, se C.
C: VÄRME-ABSORBERANDE, p. adj. jfr -absorption. GbgP 23/3 1881, s. 3. Pappen verkar, på grund av sin mörka färg, starkt värmeabsorberande. LAHT 1931, s. 691.
-ABSORPTION. absorption av värme(strålning); jfr -absorberande. Berzelius ÅrsbVetA 1844, s. 16. Under det senaste årtiondet har vi insett att även små ökningar i koldioxidhalterna kan öka värmeabsorptionen i atmosfären och leda till någon grads temperaturhöjning på jordklotet. Nihlgård o. Rundgren NatDynam. 36 (1978).
-ALSTRANDE, p. adj. som alstrar (se alstra 1 d) värme; jfr -alstrare, -alstring. Besynnerliga villfarelse! Äro då solstrålarna i sig sjelfva varma: äro de icke fastmer blott värme-alstrande? PT 4/6 1839, s. 3. Bröderna Nobel på 1870-talet satte fart på utvinningen av den värme- och ljusalstrande oljan. Ymer 1942, 1–2: 119.
-ALSTRARE. jfr alstrare 4 o. -alstrande. NerAlleh. 25/2 1874, s. 3. Direkt under den öfre delen af (fot)pallen är en särdeles hållbar värmealstrare anbringad, hvilken endast fordrar 50 watts. SvD(A) 1897, nr 30 B, s. 2.
-ALSTRING. jfr alstring 3 o. -alstrande, -avgivning, -avgång, -utveckling. LittBlAllmBildn. 1857, s. 341. Om kärnreaktionerna och därmed värmealstringen i solens inre plötsligt skulle avstanna, så fortsätter solen att lysa i cirka 100 miljoner år till. ForsknFramst. 1980, nr 1, s. 42.
-ANLÄGGNING~020. särsk. konkret; jfr anläggning III 1 (a) o. -central. TT 1898, K. s. 34. Värmeanläggningen är av den moderna och lättskötta sorten. SvD 7/9 1996, Mag. s. 2.
-APPARAT. (värm- 18361939. värme- 1827 osv.) apparat för uppvärmning l. varmhållning (jfr -bord); i sht förr särsk. om apparat för uppvärmning av dels lokal l. byggnad o. d., dels bläster (jfr varm-apparat). Värme-apparaten ligger .. i bottenvåningen. JernkA 1827, s. 516. En Svensk masugn med värmapparat och rostugn för masugnsgas. JernkA 1846, s. 199. Våra elektriska värmeapparater äro som uppvärmande eller värmebevarande bordsinventarier ingalunda något resultat av vår tids praktiska tänkande. Kulturen 1946, s. 26. jfr central-värmeapparat.
-AVGIVANDE, p. adj. som avger värme; jfr -givande. Denna yta behöfver endast vara en liten bråkdel af hela den värmeafgifvande ytan (hos kaminen). TT 1884, s. 77.
-AVGIVNING~020. jfr avgiva 5 o. -alstring. Om sommaren försvårar .. (luftfuktigheten) avdunstningen och värmeavgivningen. DN(A) 4/2 1917, s. 8. Lampor med mindre värmeavgivning skulle minska behovet av att bli av med överskottsvärme. GbgP 31/12 1989, s. 31.
-AVGÅNG~02 l. ~20. förhållandet att värme avgår l. att ngt avger värme; jfr avgång I 5 o. -alstring. Solstyng är en genom störd värmeafgång från kroppen förökad blodtemperatur. Hallin Hels. 1: 382 (1885).
-AVLEDNING~020. avledning av värme; jfr avleda I 2 b. Fries Krutl. 18 (1869).
-BALANS. balans mellan till ett rum l. en kropp l. mot en yta o. d. inströmmande o. därifrån utgående värme. Dessa undersökningar (om värmestrålningen till o. från jordytan) .. ha skaffat oss en vida noggrannare kännedom om jordytans värmebalans, än man förut haft att tillgå. AB 13/7 1898, s. 3. Arbete, kläder och väder. Var och en av de tre faktorerna påverkar människans värmebalans. GbgP 6/4 2003, s. 7.
-BATTERI. i värmealstrande anordning: batteri (se d. o. 5) bestående av (sektioner av) rör; särsk. (i sht i Finl.) liktydigt med: radiator. Dessa (ringformiga ångrör) hopskrufvas i ett stort antal till ett värmebatteri med mycket stor uppvärmningsyta inom ringa volym. TT 1884, s. 77. Torka aldrig ylle på värmebatteriet – det är för varmt. Hufvudstadsbl. 15/10 1979, s. 7.
-BEHANDLA, -ing. behandla (ngt) med (hög) värme; i sht ss. vbalsbst. -ing; särsk. i fråga om att gm behandling med värme dels lindra l. avhjälpa smärta, dels förstöra skadliga mikroorganismer (o. därigm förbättra hållbarheten) hos födoämne l. matvara, dels (tekn.) påverka egenskaper hos material. NorrkpgT 1889, nr 178 A, s. 3. Af .. (provstänger) voro 4 st. utglödgade före profningen under det att återstående 4 icke värmebehandlats efter bearbetningen. JernkA 1902, s. 302. Vid smärtor i de svullna körtlarna är värmebehandling välgörande. Petrén EpidSj. 98 (1926). Många vals-, smides- och gjutlegeringar kunna genom värmebehandling bibringas förbättrade hållfasthetsegenskaper. HbVerkstTekn. 1: 286 (1944). Värmebehandling är ett traditionellt sätt för att bevara kvalitet och att uppnå säker mat. GbgP 20/2 2008, s. 57.
-BEHOV. jfr behov 2. Stegras .. lerjordsproportionen öfver sagda gräns, så ökas slaggens värmebehof å nyo nästan lika hastigt. JernkA 1886, s. 37. Nykläckta kalkonkycklingar har samma värmebehov .. som hönskycklingar. Sonesson BöndB 800 (1955).
-BEHÅLLARE. om (för uppvärmning avsedd) behållare för värmebärande medium; äv. allmännare, om ngt som håller kvar l. bevarar värme; jfr -flaska, -påse. PT 1867, nr 101 A, s. 2. Större vattensamlingar äro .. att betrakta som betydande värmebehållare. Hallin Hels. 1: 27 (1885). Värmebehållarna, vilka fylldes med varmt vatten och sedan nedsattes i den bäddade sängen för att värma upp denna. Kulturen 1936, s. 58.
-BESPARING. jfr besparing 2. DN 28/5 1866, s. 2. Jakten på energiförluster i bostadshus handlar ofta om värmebesparing. UNT 13/3 2013, s. 10.
-BESTÄNDIG. i sht om ämne l. material o. d.: som inte förändras gm påverkan av (stark) värme; jfr beständig 1 d o. -säker, -tålig. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 133. Sackarin är inte värmebeständigt och bör tillsättas efter tillagningen. ModStKokb. 52 (1983).
-BILD. särsk. till 1 h: bild tagen med värmekamera; jfr termo-gram. DN(A) 8/5 1958, s. 8. En värmebild av en människa kan avslöja sjukdomar, exempelvis cancer. SvD(A) 12/11 1960, s. 24.
-BILDNING. jfr bildning 4 a o. -alstring; i sht hos levande varelse. Värmebildningen i djurkroppen är synbarligen beroende af den förbränningsprocess, som vi hafva sett försiggå i organismen. Thorell Zool. 1: 137 (1860).
(1 h) -BINDNING. (i fackspr.) jfr bindning 11 γ. Värmebindning vid fasta kroppars lösning. Då en fast kropp upplöses i en vätska .. måste han, lika väl som vid smältning, binda värme. Fock 1Fys. 454 (1854).
-BORD. bord (se bord, sbst.1 5 d) med (elektrisk) anordning för ngts uppvärmning l. varmhållning; jfr -apparat, -häll. TT 1895, Byggn. s. 42. Från ett värmebord .. hämtar vi pocherade ägg och sparris i en mild sås och sen lammkotletter med ärter. IdunVeckoJ 1964, nr 26, s. 40.
-BÄCKEN. (förr) (med glödande kol o. d. fyllt) bäcken avsett l. använt till uppvärmning l. varmhållning (av rum l. bädd o. d.). Vasabl. 11/7 1903, s. 4. Med tidens uppvärmningsförhållanden i rummen var det nödvändigt att öka temperaturen genom extra arrangemang. För detta ändamål hade man värmebäcken av olika slag. Karlson StåtVard. 370 (1945).
-BÄLTE. särsk. till 1 a, om bälte (se d. o. 2) l. zon som skiljer sig från omgivningen gm högre (medel)temperatur. AB 12/8 1882, s. 3. På torsdagen sträckte sig ett värmebälte med temperaturer runt 40 grader celsius från Texas i söder till Nord-Dakota i norr. DN 30/7 1999, s. A8.
(1 h) -BÄRANDE, p. adj. om vatten l. luft l. gas o. d.: som upptar (se uppta 2 c) o. överför värme (från en del av ett värmesystem till en annan); jfr -bärare. TT 1887, s. 132.
(1 h) -BÄRARE. [jfr t. wärmeträger] jfr bärare 5 o. -bärande, -medium. JernkA 1885, s. 217. Vatten är .. en trög värmebärare. DN 1/2 1981, s. 38.
(1 a) -BÖLJA. om zon med för perioden ovanligt hög lufttemperatur som utbreder sig mer l. mindre böljelikt över jordens yta; äv. (o. i sht) om period med ovanligt varmt väder; jfr bölja, sbst. 3 c α, o. -våg. Enligt .. (en astronom) har wår jord från 1837 till 1876 warit berörd af tre stora, utifrån kommande wärmeböljor. Kalmar 25/10 1877, s. 2. Stora delar av Europa upplever just nu en värmebölja med temperaturer på upp emot 40 grader Celsius i södra Spanien. DN(A) 18/7 1964, s. 5.
(1 b) -CENTRAL. central för (produktion o.) överföring av värme till (rum i) byggnad o. d.; särsk. om större sådan central för överföring av fjärrvärme (jfr -verk). DN(A) 1908, nr 13861 B, s. 4. Åstadkommes rummens uppvärmning genom ledning från värmecentral, skola pannrum och bränsleförråd anordnas i åtminstone brandhärdigt skyddade rum. SFS 1917, s. 1100. Partiet vill .. utreda alternativ placering av nya värmecentraler, som också kan producera elkraft. Sydsv. 16/2 2007, s. C10.
-CENTRUM.
1) (i fackspr., särsk. meteorol.) till 1 a: område som utmärker sig gm mycket hög temperatur (l. temperatur som är högre än omgivningens). AB 21/1 1912, s. 21. Oregelbunden temperaturfördelning, med värmecentrum i inre Svealand. DN(A) 23/5 1915, s. 13.
2) med. till 1 d: nervcentrum i hjärnan som reglerar kroppstemperatur hos levande varelse; jfr centrum 2 slutet. Värmets alstrande och avgivande (behärskas) av nervsystemet, särskilt av det s. k. värmecentrum, som är beläget inom ett visst område av hjärnans bas. Santesson Läkem. 124 (1924).
-DIFFERENS. jfr differens 2 o. temperatur-differens. Selander ÅrsbVetA 183741, s. 115.
(1 a) -DIS. dis orsakat av stark solvärme. NDA 1893, nr 173 B, s. 3. Längre bort låg öknen, gulbrun och omätlig och tyst, med ett darrande värmedis över sig. Nordström Amer. 228 (1923).
-DRUCKEN, p. adj. (†) mättad med värme; jfr drucken 2. Under sig hade man den gulbrända, värmedruckna ökenslätten. Wilhelm SolLys. 262 (1913).
-DYNA. dyna (för elektrisk anslutning l. fylld med värmebärande medium) för uppvärmning l. varmhållning (av bädd o. d.); jfr -filt, -flaska. VaruförtTulltaxa 1: 828 (1912). Mycket lämpliga för .. (reumatikers) bruk i hemmen äro de elektriska värmedynorna. Ljungdahl ÄmnSj. 200 (1930).
(1 h) -DÖD(EN). (i fackspr.) begrepp inom termodynamiken betecknande ett tänkt tillstånd där alla temperaturdifferenser i universum har jämnats ut (o. inga processer längre kan äga rum). Till slut kommer jämvikt att inträda, när alla kropparna ha samma temperatur .. När en dylik jämvikt inträffar, upphöra alla källor till rörelse och därmed till lif. Den så kallade ”värmedöden” har inträdt. Arrhenius Värld. 151 (1906).
-EFFEKT. (i fackspr.) om det värme som per tids- l. viktenhet överförs från ett avgivande till ett mottagande system (jfr effekt 4); äv. allmännare, om värmeverkan. Fock 1Fys. 490 (1855). Värmeeffekt .. (dvs.) kvot av tillförd värmeenergi och tid. TNCPubl. 69: 136 (1978). Du kan även använda vindskydd eller värmehällar för att öka värmeeffekten. Staffansson Berger Hiking 192 (2006).
-EKONOMI. (i sht i fackspr.) ekonomi (se d. o. 3) avseende värme; förr äv. i bildl. anv., om ekonomi (se d. o. 1 d) i användningen av livsfunktionerna. VestmLT 2/2 1881, s. 4. I en inledning framställas de fysiologiska grunderna för kroppens värmeekonomi. AB 16/6 1885, s. 3. En panna måste arbeta med högsta verkningsgrad för att man skall kunna tala om värmeekonomi. DN(A) 1/10 1963, s. 24.
-EKONOMISK. som ej använder l. förbrukar mer värme än som är nödvändigt; jfr ekonomisk 3. TT 1900, Allm. s. 342. Kokkärl .. av rostfritt kvalitetsstål .. Värmeekonomisk kopparbotten. KatalJosefsson 1989, Höst. s. 293.
-EKVATOR(N). (i fackspr.) om termiska ekvatorn (se ekvator 3 b). Förbinder man å kartan meridianernas hetaste punkter med hvarandra, så får man den termiska eller värmeekvatorn, hvilken högst oregelbundet kröker sig upp och ned mellan 26º n. br. och 9º s. br. Hagman FysGeogr. 150 (1903).
(1 h) -EKVIVALENT. (i fackspr.) energi uttryckt i måttenhet för värme; särsk. i uttr. mekanisk värmeekvivalent, numeriskt uttryckt relation mellan mekanisk energi o. värme. Ofvanstående värmeeqvivalent är .. bestämd i ryska tum–skålpund med en värmeenhet af anförda storlek. Edlund ÅrsbVetA 1852, s. 69. Det arbete i kgm, som alstrar 1 kg-cal, kallas den mekaniska värmeekvivalenten. Bergholm Fys. 2: 65 (1922).
-ELEMENT. element (se d. o. 5 b) som avger värme; särsk.: radiator; jfr -lednings-element. NerAlleh. 26/5 1886, s. 4. Värmeelementens tid är förbi. De behövs inte längre när man sätter in fönster som isolerar dubbelt så bra som vanliga treglasfönster. SDS 28/1 1994, s. B1.
(1 h) -EMISSION. utstrålning av värme; jfr -radiation, -strålning. KemT 1908, s. 212.
(1 h) -ENERGI. fys. den form av energi som representeras av värme; i nutida fackspr. liktydigt med: värme (se d. o. 1 h); jfr -kraft. Föreläsaren utgick från den stora värmeenergien som den kemiska storindustrien kräfde och kom så in på möjligheten af att använda den elektriska energien i stället. DN 1890, nr 7717 A, s. 2. Värmeenergin är .. ingenting annat än ett makroskopiskt uttryck för atomernas och molekylernas oordnade rörelseenergi. Gerholm NatFilFys. 84 (1971).
-ENHET~02 l. ~20.
1) till 1; jfr enhet II 5 o. -anläggning, -central. (Värmepannan) Norah 1500 är en komplett värmeenhet, klar för omedelbar installation! DN(A) 17/4 1960, s. 11.
2) (numera bl. ngn gg) till 1 h: enhet (se d. o. II 2) för mätning l. angivande av värmemängd; särsk. liktydigt med: kalori; jfr -kapacitet. Är (socker)vätskan upphettad till .. (120 ºC), så måste 520 värme-enheter tillkomma, om vattnet skall försättas i ångform. Pasch ÅrsbVetA 1839, s. 38. Vid årsskiftet 1976/77 var priset på ångkol 70 procent av priset för normalsvavlig eldningsolja räknat per värmeenhet. DN 7/3 1980, Bil. s. 3.
-FENOMEN. jfr fenomen I 1. Fock 1Fys. 608 (1855). Man fann, att radiumatomerna falla sönder av sig själva en efter en och utsända olika strålar, som orsaka värme- och ljusfenomen. Bergholm Fys. 2: 29 (1953).
-FILT. för uppvärmning l. varmhållning avsedd filt (se filt, sbst.1 2) (försedd med värmeslingor o. d. för elektrisk anslutning); jfr -dyna. 2NF 33: 303 (1921). Mot smärtorna är värme ett gott medel .. i form av .. en s. k. elektrisk värmefilt, applicerad runt om höften. LbKir. 3: 657 (1922).
-FLASKA. (värm- 18511898. värme- 1873 osv.) flaska l. flaskliknande behållare för l. med varmt vatten för uppvärmning l. varmhållning; jfr -dyna, -krus. AB 2/10 1851, s. 3. Modell till en pall med wärmflaska. Sjelfwa pallen består af en låda .. I lådan lägges en flaska af tenn eller bleck med handtag, fylld med watten. Iduna 1864, s. 11. Värme i form av värmedyna, värmeflaska, en varm dusch eller bastu kan lindra värken. KvällsP 18/7 2012, s. 21.
(1 h) -FLUIDUM. (†) enl. ä. vetenskaplig uppfattning, om ett ytterst fint elastiskt fluidum som innehåller värme. Enligt den andra (åsikten), som herrskade i början af vårt århundrade, kan värmet betraktas såsom en materia, det s. k. värmefluidum. AB 30/10 1896, s. 3. Tallqvist EnergEntrop. 149 (1924).
-FLÄKT. särsk.: varmluftsfläkt; jfr fläkt, sbst.1 III 2. SvD(A) 1/10 1916, s. 6. Elektrisk värmefläkt ger gott resultat vintertid. DN(A) 11/3 1933, s. 11.
-FORDRANDE, p. adj. om växt: som kräver (mycket) värme för att trivas l. växa. Fries 2Linné 2: 93 (1903). Under det att vissa av de sällsyntare, mera värmefordrande sydbergsarterna böra betraktas som verkliga värmetidsrelikter. VetenskIDag 497 (1940).
(1 h) -FOTOGRAFERING. fotografering med värmekamera; jfr termo-grafi. Värmefotografering kan avslöja cancer. SvD(A) 12/11 1960, s. 24. Vid värmefotografering kan man på en film få spår på marken från hög höjd där någon tidigare har gått, kanske för flera timmar sedan. DN 20/8 1986, s. 7.
-FÖRDELNING. jfr fördelning 3; särsk. i fråga om lufttemperatur. Alla kakelugnar och värmerör i växthusen hafva blifvit omlagda efter en ändamålsenligare konstruktion, såväl för vedbesparing som jemnare värmefördelning. AB 3/6 1853, s. 2. Genom vindarna strömmar mängder av varm luft från ekvatorn och det blir en utjämning av värmefördelningen. GymnFys. 3: 283 (1979).
-FÖRHÅLLANDE. av värme präglat l. i värme bestående förhållande (se d. o. 4) (inom visst geografiskt område); i sht i pl.; jfr temperatur-förhållande. Det är .. (Alexander v. Humboldt) man har att tacka för den vigtiga läran om gränsorna för likartade värmeförhållanden i luften. AB 26/5 1846, s. 3.
-FÖRLUST. jfr förlust, sbst.1 2. Värmeutveckling genom sammantryckning eller stelning, hvilken .. åtföljes af en värmeförlust hos den kropp som ger det ifrån sig. VetAH 1812, s. 169.
-FÖRMÅGA. förmåga att värma (i sht i fråga om (material till) klädesplagg o. d.); i sht förr särsk. till 1 h: förmåga att avge värme (jfr -kraft). JernkA 1832, s. 253. En kropps värmeförmåga uttryckes med det tal, som angifver, huru många värmeenheter utvecklas, då ett skålp(und) af kroppen förbrännes. JernkA 1846, s. 46. Renskinn .. med dess stora värmeförmåga och användningsområde är oumbärligt för vinterfiskare. DN(A) 13/1 1963, s. 37.
-FÖRNIMMELSE. jfr förnimmelse 2 o. temperatur-förnimmelse. Den metod .. medels hvilken det lyckats Blix att uppvisa befintligheten i huden af särskilda ändapparater för köld-, värme- och tryckförnimmelserna. Öhrvall Smaks. 40 (1889).
-FÖRRÅD. jfr förråd, sbst.3 1 b, o. -lager. Som .. (solförmörkelsen) inträffar vid en årstid, då luften ännu är kylig .. och då det omedelbara solskenet ännu utgör luftens enda värmeförråd, så har man att vänta en skarp köld medan förmörkelsen varar. AB 21/1 1858, s. 3.
-FÖRSÖRJNING. särsk. till 1 b: tillhandahållande l. leverans av värme för uppvärmning av (bostads)byggnader l. lokaler o. d.; jfr försörja, v.1 5. AB(A) 3/10 1928, s. 8. Hela stadsdelen har gemensam värmeförsörjning och är det största i enhetlig regi byggda bostadsområdet i Finland. Form 1948, s. 18.
-GAS. (numera i sht om ä. l. utländska förh.) för uppvärmning avsedd l. använd gas (se gas, sbst.1 3 a). ÅboUnderr. 22/4 1851, Bih. s. 3. Man (torde) för värmegas böra beräkna en förbrukning af 4 à 5,000 kubikfot pr invånare, eller efter 2 kr. pr 1,000 kubikfot en årlig kostnad af 8 à 10 kr. pr person. AB 18/2 1880, s. 4.
(1 h) -GENOMGÅNG~102, äv. ~200. byggn. I fråga om byggnadskonstruktioner, t. ex. en vägg, betecknar värmegenomgång W den värmemängd, som på viss tid passerar genom väggen. 2NF 33: 302 (1921).
-GIVANDE, p. adj. (värma- 1773. värme- 1844 osv.) värmeavgivande; äv.: som åstadkommer l. framkallar värme. Ett stort öppet rum, oförsedt med wärma-gifwande inrättning. Hwalström SpecPaid. 233 (1773). Man måste beskjuta bränslet med kärnpartiklar från en partikelaccelerator för att den värmegivande kärnreaktionen ska hållas igång. HbgD 23/12 1998, s. 2.
-GRAD. grad (se grad, sbst.1 3 a β) över nollpunkten på termometer; äv. liktydigt med: temperatur (se d. o. 2); äv. mer l. mindre bildl.; jfr eld-grad. Möller (1807). Den olika grad hvartill en kropp finnes uppvärmd, kallas dess värmegrad eller temperatur. Berzelius Kemi 1: 24 (1808). I stället för positiva och negativa grader använder man ofta benämningen värme- och köldgrader. Rubenson Meteor. 2 (1880). ”Ömhets”-deklarationerna i brefven från och till honom nå ofta upp till erotikens värmegrad. Lamm Oxenst. 269 (1911).
-HUSHÅLLNING~020. jfr hushållning 2. BoråsTidn. 23/5 1885, s. 4. Synes, att strålningen från jorden ej spelar någon märkbar roll i månens värmehushållning. Arrhenius Värld. 43 (1906).
-HÄLL. (elektriskt) uppvärmd häll (se häll, sbst.2 3) för varmhållning av mat l. dryck; jfr -bord, -platta. Hufvudstadsbl. 3/12 1896, s. 7.
-HÄRD. (värm- 1788. värme- 1898 osv.) (numera mindre br.) om värmande härd (se härd, sbst.1 2); förr äv.: ässja (jfr varm-härd). Rinman 1: 1061 (1788). Som grannen vanligen ej har mycket eld att afstå, går man tillbaka till gamla värmehärdar. Levertin Diktare 143 (1898). Östergren (1969).
(1 h) -INNEHÅLL~102, äv. ~200. (i fackspr.) jfr innehåll 2. SvD(A) 1898, nr 291 B, s. 2. På grund av sitt stora värmeinnehåll hjälper vattnet till att hålla kroppstemperaturen konstant. Bolin KemVerkst. 49 (1942).
-ISOLERA, -ing. (gm beklädnad l. fodring o. d. med visst material) reducera l. förhindra överföring av värme ut från l. in i l. genom (ngt); ss. vbalsbst. -ing äv. i konkret anv.; jfr isolera 3. Värmeisolerande egenskaper. Värmeisolerat hönshus. Friskluftsventiler .. med fullständigaste luftledning, regleringsmekanism, värmeisolering och tätning. GHT 1895, nr 262 A, s. 4. När man skall värmeisolera en vägg, kläder man väggen med värmeisolerande material. SvByggkatal. 1955, s. 407.
Ssg: värmeisolerings-förmåga. SJ 3: 210 (1906).
(1 h) -KALORI. (i sht i fackspr.) kalori (se d. o. 1); äv. om näringsvärdeenheten kalori (se d. o. 2). KemT 1906, s. 81. Genom att gå ut från likheten mellan djurkroppen och en maskin bestämde man medelst försök, hur många värmekalorier kroppen behöver för att kunna hålla livsfunktionerna vid makt och uträtta olika slags arbeten. Bolin VFöda 11 (1933). Apparatur som i värmekalorier mäter ljuset. DN 8/6 1969, s. 7.
(1 h) -KAMERA. om typ av kamera som registrerar infraröd strålning o. omvandlar den uppfångade informationen till en värmebild (med temperaturuppgifter). DN(B) 22/5 1958, s. 6. En värmekamera som tar där andra inte ser. Läkarna hittar cancer med den, krigsmakten fiender. Expressen 18/11 1967, s. 17. Med hjälp av en helikopter med värmekamera kunde polisen gripa en man i 25-årsåldern, som senare anhölls misstänkt för grovt vapenbrott. SvD 14/10 2012, s. 10.
-KAMMARE. (värm- 18271858. värme- 1869 osv.) om uppvärmd o. isolerad kammare (se kammare, sbst.2 6) vari ngt l. ngn kan hållas vid jämn temperatur (jfr -rum 2, -skåp); förr äv.: varmkammare. Rörledningar för varmluftdraget ifrån den yttre luften in till värmkammaren, eller det rum der rörsystemet står. JernkA 1827, s. 519. Man kan .. bygga en speciell värmekammare åt spädgrisarna, ovanpå vilken man monterar värmelampan. JordbrFörenBl(C) 1960, nr 8, s. 12.
-KANAL. (värm- 18271838. värme- 1874 osv.) varmluftskanal. JernkA 1827, s. 520. Från det inre av ett nischsystem .. utgår två värmekanaler, vilka mynnar en trappa upp i dagligstugan och i övervåningens festsal. Kulturen 1984, s. 83.
(1 h) -KAPACITET. (i sht i fackspr.) kapacitet (se d. o. 2 a) att uppta värme; äv. om den värmemängd som åtgår för viss temperaturhöjning hos kropp l. ämne (jfr -enhet 2). Ehrenheim Phys. 1: 267 (1822). Den värmemängd, som åtgår för att höja kalorimeterns temperatur 1 grad, kallas kalorimeterns värmekapacitet. Bergholm Fys. 2: 23 (1953). Tegel, betong och asfalt har högre värmekapacitet än en naturlig markyta och lagrar sålunda stora värmemängder. SvGeogrÅb. 1968, s. 25.
(1 b) -KOSTNAD. kostnad för uppvärmning (i sht av bostad l. annan lokal); jfr uppvärmnings-kostnad. Med det gamla priset, 1 kr. pr hektoliter (koks), beräkna hyresvärdarna i allmänhet en värmekostnad av pr rum och säsong 50 kr. DN(A) 18/3 1916, s. 3.
(1 h) -KRAFT. jfr kraft 4 o. -energi; särsk. om energi som (kan) utvecklas gm förbränning av i sht fossilt material. Solstrålarnes wärme-kraft. IT 1804, nr 145, s. 1. Vedens värmekraft .. beror betydligen af årstiden då trädet hugges. Agardh o. Ljungberg III. 1: 139 (1857). Vi har i alla tider haft en billig och säker elförsörjning som först var baserad på vattenkraft med tillsats av värmekraft under torrår. YstadAlleh. 7/11 2012, s. A23.
(1 h) -KRAFT-VERK. kraftverk där värme omvandlas till elektrisk energi; jfr -verk. DN(A) 14/11 1912, s. 1. Vid de stora elektriska distributionsanläggningarna stå värmekraftverken blott som reserv för vattenkraften. SvGeogrÅb. 1929, s. 135.
-KRAV. krav avseende värme; särsk. (o. i sht) i fråga om växt(art). De florelement, som ha de minsta värmekrafven. Andersson o. Birger 11 (1912). Lackeringsugn eller bageriugn önskas köpa. Värmekrav 120 grader. DN 8/1 1985, s. 39.
-KROPP. kropp (se kropp, sbst.1 5) som avger värme. Luftväxling och uppvärmning besörjes på alla sjukafdelningarna medelst lågtrycksånga med ångpannorna i jordvåningarna och värmekropparna i rummen, i allmänhet vid ytterväggarna. Sthm 1: 523 (1897).
-KRUS. jfr krus, sbst.3 2, o. -flaska o. varmvatten-krus. Gå till sängs! Inställer sig frysning, så använd värmekrus. DN 1891, nr 8208 A, s. 3.
-KRÄVANDE, p. adj. särsk. om djur l. växt: som för att trivas l. frodas kräver (mycket) värme; jfr -fordrande. 2NF 20: 896 (1914). Värmekrävande växtslag. SvGeogrÅb. 1945, s. 116. Värmekrävande skalbaggar. TurÅ 1967, s. 179.
(1 h) -KVANTITET. (i fackspr.) värmemängd. Edlund ÅrsbVetA 1850, s. 83. En värmeqvantitet angifves vanligen i värmeenheter. Holmberg Artill. 2: 23 (1882).
-KÄLLA. om ngt som alstrar l. avger värme l. varifrån värme erhålls; äv. mer l. mindre bildl.; jfr källa 2 b. Berzelius Kemi 6: 141 (1830). Utom strålningen från solen och jordens inre värme .. kunna värmekällorna indelas i mekaniska, fysiska, kemiska, och fysiologiska. Fock 1Fys. 489 (1855). Vetenskapen är intet folks, utan hela mänsklighetens samfällda ljus och värmekälla. SvD(A) 6/9 1906, s. 8. Ofta kombineras värmepumpar med någon annan värmekälla, t ex en olje- eller gaspanna. RenFramt. 18 (1988).
-KÄNSLA. jfr känsla 8 a. LGBranting 2: 102 (1840). De besvär som rapporterats bero på bildskärmsarbete .. har varit hetta, värmekänsla och stickningar i ansiktshuden. ICAKurir. 1993, nr 14, s. 22.
-KÄNSLIG. känslig (se d. o. 5) för värme l. temperaturförändring (jfr temperatur-känslig); äv. om person l. kroppsdel o. d.: som är starkt mottaglig för (negativ) påverkan av värme (jfr känslig 3). Exempel på .. värmekänsliga växter är bland andra den vanliga rödplistern. Lidforss Kås. 1: 150 (1908). Testet visar .. att formarna är värmekänsliga. En viss deformering uppstår i botten. ICAKurir. 1987, nr 10, s. 11. I England har .. allmänläkarna ett särskilt register över värmekänsliga patienter som ska kontaktas när temperaturen stiger rejält. SvD 28/7 2008, s. 10.
(1 h) -LAGER. upplag l. förråd av värme; jfr lager, sbst.3 2, o. -magasin, -reservoar. DN 27/5 1975, s. 12. Solfångare och värmelager är de viktigaste delarna i en solvärmeanläggning. ForsknFramst. 1987, nr 6, s. 18.
-LAMPA. (värm- 18101852. värme- 1919 osv.) om anordning för alstring av värme i uppvärmningssyfte; särsk. (o. numera bl.) om (lampa försedd med) glödlampa som avger värmestrålning i form av infrarött ljus. Hr Desarnod har förbättrat sina wärmlampor .. äfwensom han förfärdigat 2:ne nya, af hwilka den ena uppeldas med stenkol, och den andra med wed. JournLTh. 1810, s. 751. Värmelampor hjälper till att hålla temperaturen på 28–30 grader. Ormar blir lätt förkylda. DN 9/10 1986, Runt stan (Sollentuna) s. 9.
-LEDANDE, p. adj. som leder (se leda, v.2 1 b β β') värme. SP 1806, nr 102, s. 3. Halm är .. en ibland de minst värmeledande kroppar. AB 25/10 1833, s. 4.
-LEDARE. (värm- 18081914. värme- 1805 osv.) i sht fys. jfr ledare 11; särsk. (o. i sht) om metall, ofta i förb. med värderande adj.-attribut. Att jern är ibland de bättre värmeledare. VetAH 1805, s. 257. Man skiljer emellan goda och dåliga värmeledare. De goda värmeledarna äro sådana kroppar, genom hvilka värmet rör sig med jämförelsevis stor lätthet. Moll Fys. 2: 38 (1898).
-LEDNING.
1) till 1, om rör o. d. varigenom värmemedium leds (från värmekälla till värmeelement o. d.); äv. om (centralt) system för uppvärmning av (rum i) byggnad; äv. (ngn gg) om radiator; jfr ledning, sbst.2 2 a. GHT 3/3 1859, s. 4. Fordon, som har genomgående värmeledning, skall i båda ändar hafva slangkopplingar utförda enligt normalritning. SFS 1905, nr 40, s. 6. Det är allmänt känt att de flesta växter trivs dåligt i boningsrum med värmeledning, när eldningen börjar på hösten. Ekbrant VVRumsväxt. 15 (1955). Vi kan skruva på värmeledningen. Gustaf-Janson KungVank. 44 (1963).
2) fys. till 1 h: värmeöverföring; jfr ledning, sbst.2 2 b. MorgBl. 1849, nr 53, s. 2. Egenskaper (hos blybronser): Goda med hänsyn till .. värmeledning, bärighet, smältpunkt och slagutmattning. HbVerkstTekn. 1: 319 (1944).
Ssgr (i allm. till -ledning 1): värmelednings-apparat. (numera bl. tillf.) till -ledning 1, 2; jfr apparat 3 a o. varm-apparat. Uti Götheborgs domkyrka har nyligen blifvit inrättad en värmeledningsapparat, hvilken berömmes såsom mycket ändamålsenlig. AB 9/12 1852, s. 2.
-armatur. jfr armatur II 6. SvD(A) 29/1 1906, s. 8.
-element. jfr element 5 b o. värme-element. JmtP 4/4 1894, s. 1. Till verkstadens specialiteter höra .. bland gjutgods: värmeledningselement. TT 1899, Allm. s. 312.
-finka. (†) ångfinka; jfr finka, sbst.2 2, o. tender, sbst. 1. Lågor hade börjat slå ut och det brann häftigt i lokomotivets värmeledningsfinka. SvD 7/2 1890, s. 3. Då .. snälltåget .. befann sig strax utanför Tyringe station, afbröts axeln till främre hjulparet å värmeledningsfinkan. Denna, äfvensom den efterföljande postkupéen, urspårade. DN 1901, nr 11398 A, s. 3.
-förmåga. fys. till -ledning 2; jfr -lednings-tal. Så vida kropparnes uppvärmnings hastighet är en function af deras materiella beskaffenhet, och deraf beroende värmelednings förmåga. VetAH 1815, s. 154.
-koks. (†) jfr koks, sbst.1 2. SvD(A) 1918, nr 231 B, s. 4. SAOL (1973).
-maskinist. (†) om person som sköter o. ansvarar för driften av värmeledning. DN(A) 1907, nr 13440 A, s. 4. Till större bostadsområde sökes kompetent värmeledningsmaskinist. DN(A) 23/9 1964, s. 47.
-panna. jfr panna, sbst.1 2, o. värme-panna. PT 1880, nr 184 A, s. 1.
-rör. jfr rör, sbst.3 3. Nya teaterhuset .. har från Åbo erhållit väldiga värmeledningsrör af gjutjern. AB 31/10 1859, s. 2.
-tal. fys. till -ledning 2; jfr -lednings-förmåga. SvD(A) 13/12 1924, HoH s. 2. Värmeledningstalet .. är den värmemängd, som på tidsenheten genomströmmar ytenheten per 1º temperaturskillnad i materialet per längdenhet, vinkelrätt mot ytan. SvByggkatal. 1955, s. 306.
-LJUS. om mindre ljus (se ljus, sbst. 4 c) omslutet av skyddande hölje (av aluminium) för prydnad l. varmhållning. DN(A) 5/4 1953, s. 16. Placera ut värmeljus lite varstans i badrummet. Femina 2003, nr 2, s. 50.
(1 h) -LÄRA. (i fackspr.) område inom fysiken som studerar värme o. energi; jfr lära, sbst. 2. AB 23/3 1852, s. 3. Från värmeläran veta vi, att friktionsarbetet förvandlas till värme. Bergholm Fys. 5: 27 (1925).
-MAGASIN. jfr magasin 1 o. -lager, -reservoar. Ett underjordiskt rum i detta djup (av tre km) vore ett outtömligt värmemagasin. AB 9/8 1856, s. 3
-MAGASINERANDE, p. adj. jfr magasinera 2. BotN 1919, s. 133. Bränsleåtgången minimerades samtidigt som ugnens värmemagasinerande förmåga utnyttjades maximalt. HbgD 17/11 1996, s. 8.
-MAGASINERING. jfr magasinera 2. JernkA 1885, s. 216. Ytong är lättbetong – bärande byggmaterial som samtidigt ger god värmeisolering, värmemagasinering och brandtrygghet. DN(A) 27/10 1964, s. 10.
-MATERIA, äv. -MATERIE. (†) jfr materia 1 b δ o. -ämne. (Scheele) slöt .. at Phlogiston ur den antända kroppen förenade sig med luften och utgjorde eld eller värmemateria, och som denna tränger igenom alla kroppar .. så gick luften nu mera såsom beståndsdel af värmematerien förlorad genom glaset. LittT 1795, s. 94. 2NF 18: 4 (1912).
(1 h) -MEDIUM. om medium (se d. o. 5) för lagring l. överföring av värme; jfr -bärare. SvD(A) 1/4 1909, s. 12. Vid rena värmecentraler gäller det att på mest ekonomiska sätt alstra en viss värmemängd med ånga som värmemedium. 2NF 33: 1028 (1922).
-MINSKNING. jfr minska 3 d o. temperatur-minskning. JernkA 1828, Bih. 1: 25. Tertiärtidens senare delar kännetecknas av en långsamt fortgående värmeminskning. Flodström Naturförh. 90 (1918).
(1 h) -MOTOR. (i sht i fackspr.) motor som gm förbränning omvandlar värme till mekanisk energi. DN 1882, nr 5472 B, s. 1. En revolution i arbetstillgången förde den nyare tiden med sig genom uppfinningen av värmemotorerna, först ångmaskinen, sedan varmluftmaskinen, till sist förbränningsmaskinen. Dædalus 1931, s. 75.
-MOTSTÅND~02 l. ~20. motstånd (se d. o. 2) mot överföring av värme ut från l. in i l. genom ngt; äv. konkret, om föremål l. anordning som erbjuder sådant motstånd (jfr motstånd 2 c). I maskinernas värmetuber (har) insatts ett elektriskt reglerbart värmemotstånd, som kan uppbringa värmet till 42° C. LAHT 1913, s. 287. Ju högre värmemotstånd kläderna har, desto närmare luftens temperatur kommer deras yttemperatur. Miljömed. 68 (1991).
(1 h) -MÄNGD. fys. mängd värme(energi); jfr -kvantitet. JernkA 1864, s. 193. Det nya i Carnots betraktelsesätt var att uppfatta värme som en kvantitet – en värmemängd – som flyter från högre temperatur till lägre och därunder uträttar arbete. Strandh PyramLas. 113 (1985).
-MÄTARE. instrument för mätning av värmemängd i värme- l. kylsystem; äv. liktydigt med: termometer. VetAH 1799, s. 275. Thermometer eller värmemätare, användes för att utröna värmegraden hos ett gifvet ämne. AHB 39: 13 (1870). Under den gångna vintern har bränsleförbrukningen bestämts vid ett antal fastigheter i Stockholm, som varit utrustade med värmemätare för mätning av förbrukningen för uppvärmning. TT 1943, M. s. 92.
-MÄTNING. mätning av värmemängd (i värme- l. kylsystem) (jfr kalorimetri); äv. konkretare, om enskild omgång av sådan mätning; förr äv.: mätning av temperatur. Schulthess (1885). Genom värmemätningar är konstaterat, att jordtemperaturen tilltar mot djupet. Flodström Naturförh. 33 (1918). Det är önskvärt att för nya hus i tid projektera varmvattensystemet för värmemätning, varigenom anläggningskostnaden för en mätanläggning kan minskas. SvByggkatal. 1955, s. 828.
Ssg: värmemätnings-instrument. Dalin FrSvLex. 1: 166 (1842).
-NECESSÄR. (förr) flyttbar kamin försedd med (självmatande) bränslemagasin; jfr regler-ugn. Idun 1888, s. 8.
-PANNA. (värm- 1853, 1883. värme- 1891 osv.) jfr panna, sbst.1 2; särsk. (o. numera i sht) om panna (i värmecentral) för produktion av värme för överföring till värmebärande medium (jfr -lednings-panna). LfF 1853, s. 339. Elevatorer ingripa och lyfta (linfrö)mjölet till värmepannor, hvarefter massan inlägges i småportioner i starka ylledukar. SDS 19/4 1908, s. 3. Annikas brev var kylslaget .. och handlade om att värmepannan krånglat. Zetterholm Oannes 22 (1980).
(1 h) -PATRON. värmealstrande patron (se patron, sbst.2 5) för flytande l. gasformigt medium. Hufvudstadsbl. 17/12 1909, s. 12. På vissa värmeledningsradiatorer finns nedtill en förskruvning i vilken en elektrisk värmepatron kan stickas in och skruvas fast. TT 1943, Allm. s. 522.
-PERIOD. tidsperiod med förhållandevis hög temperatur; särsk. om utvecklingsskede med sådan temperatur; jfr -tid. En ovanligt lång värmeperiod under rådande ostliga stormar egde rum på hela Grönlands vestkust i slutet af November .. 1875. AB 30/11 1877, s. 3. Den sista värmeperioden – den för niotusen år sedan – sammanfaller alltså fullkomligt med .. tiden för hasselns och ekens största utbredning i Sverge. Lidforss Kås. 3: 154 (1913).
-PLATTA. platta (för elektrisk anslutning) för uppvärmning l. varmhållning (av mat) l. torkning o. d.; jfr -häll. GbgAB 19/4 1893, s. 4. Serverar man ej allt te genast, kan det hållas varmt en stund, om kannan sättes .. på värmeplatta. StKokb. 549 (1940).
-PRODUKTION. produktion av värme; särsk. i fråga om dels fysiologisk process, dels värmeförsörjning för (bostads)byggnad l. lokal o. d. Bestämmes .. (vedens kvantitet) efter vigt, så blir värme-produktionen af de olika trädslagen i det närmaste lika. Almström KemTekn. 1: 48 (1844). Värmeproduktionen är .. mest uttalad under och strax efter ett muskelarbete. Hjortsjö Broman MännRör. 71 (1952). Värmepumparna svarar i dag för 60 procent av Stockholm Energis värmeproduktion i Värtan. DN 6/5 1994, s. 1.
-PUMP. pump (se pump, sbst.1 1) varmed värme kan utvinnas (ur kallare substans o. överföras till värmebärande medium). TT 1940, M. s. 115. Den värme som finns lagrad i luften, jorden och vattnet kan utvinnas med hjälp av en värmepump. Åkerman Miljölex. (1991).
-PUNKT. fysiol. om var särskild av de på huden oregelbundet spridda punkter som gm särskilda känselkroppar är speciellt mottagliga för värmeförnimmelser; jfr varm-punkt. Larsson Psyk. 4 (1910).
-PÅSE. påse l. påsliknande behållare för l. med varm vätska för värmebehandling o. d. Svartz MatsmältnSj. 200 (1932). En nyfödd flicka brännskadades av en värmepåse som hade värmts upp i mikrovågsugnen. SvD 5/5 1998, s. 4.
-RADIATION. (†) värmestrålning; jfr -emission, -utstrålning. JernkA 1832, Bih. s. 17. Adie har betjenat sig af termomultiplikatorn för att observera solvärmen samt värmeradiation mot celesta spatia. Svanberg o. Siljeström ÅrsbVet 184344, s. 150.
(1 h) -REAKTOR. (i fackspr.) kärnreaktor i vilken klyvningen av atomkärnor åstadkommes med hjälp av termiska neutroner. DN(A) 1/2 1950, s. 8.
(1 h) -REGENERATOR. tekn. jfr regenerator 2 o. -växlare. Värmeregeneratorer för gasen till förvärmningsugnen. JernkA 1864, s. 192.
(1 h) -REGENERERING. tekn. jfr regenerera 1 c o. -återvinning. JernkA 1876, s. 227.
-REGLERING. jfr reglera II 3 (a) o. -regulation. Huden verkställer värmeregleringen (afkylningen) af kroppen dels genom strålning .. dels genom ledning. Hallin Hels. 1: 16 (1885). I sitt intelligenta hus har företaget automatiserat allt från värmereglering till kylskåpet. SDS 14/3 2003, s. B15.
-REGULATION. (i sht i fackspr.) särsk. i fråga om fysiologisk process; jfr regulation 2 o. -reglering. Som fysiolog har Rubner inom läran om ämnesomsättningen och värmeregulationen utfört undersökningar af synnerligen stor betydelse. 2NF 23: 1081 (1915).
-REGULATOR. jfr regulator 2 a. KemT 1906, s. 53.
(1 a) -REKORD. jfr rekord 3. Från Kristiania telegraferas .. att staden i söndags slagit sitt eget och Norges värmerekord med 35 gr. C. AB 22/7 1901, s. 3.
(1 h) -RESERVOAR. värmelager; särsk. om hav (jfr reservoar e). Hildebrandsson Buchan 84 (1874). Havet är .. en stor värmereservoar. TurÅ 1954, s. 195. (Han) visade Eons värmereservoar för fjärrvärmeleveranser. Barometern 19/5 2014, s. 18.
-RESISTENT. som står emot (stark) värme; jfr -säker. Värmeresistenta bakterieformer. LAHT 1933, s. 691.
-RUM. (värm- 17891894. värme- 1856 osv.)
1) om (uppvärmt) rum (se rum, sbst.3 9) där man kan värma sig; jfr -stuga o. varm-rum. Stockholms fasta arbetslag har hos stadsfullmäktige gjort framställning angående upplåtande af värmerum. SvD(A) 13/2 1902, s. 3. Den gamla ladugården är ombyggd till samlings- och värmerum för skoteråkande gäster vintertid. PiteåT 29/7 2010, s. 22.
2) om (isolerat) rum (se rum, sbst.3 6) där kemisk l. metallurgisk o. d. process äger l. kan äga rum i förhöjd l. hög temperatur; förr äv. om varmkammare; jfr -kammare, -skåp. Rinman 2: 876 (1789). Värmet från eldstaden .. uppstiger till öfre delen af värmerummet .. sjunker ned och utgår i skorstenen. PT 1877, nr 187 A, s. 1. Finmalen tobak som blandats med koksalt och natriumkarbonat och därefter satts på jäsning i ett värmerum. Expressen 4/3 2010, s. 28.
-RÖR. (värm- 18011834. värme- 1871 osv.) rör (se rör, sbst.3 3) varigenom värmebärande medium leds (för uppvärmning av anordning l. lokal o. d.); jfr varm-rör, värmnings-rör. Orangeriet och Persikohuset med värmrör omkring rötterna besågs. Dædalus 1949, s. 68 (1801).
(1 h) -RÖRELSE. (i fackspr.) om slumpmässig rörelse hos atom l. molekyl, liktydigt med: värme. TT 1889, s. 131. Till slut bli atomernas hastighet i värmerörelsen tillräckligt höga, för att vissa kärnreaktioner skola kunna äga rum. NaturvForsknRådRed. 194748, s. 9.
(1 d) -SINNE. (numera bl. tillf.) hudsinne som förmedlar förnimmelse av värme; jfr sinne, sbst.2 2, o. temperatur-sinne. LfF 1868, s. 14. Vi äga ett värmesinne, med vars tillhjälp vi kunna avgöra, om en kropp är kallare eller varmare än vår egen kropp. Bergholm Fys. 2: 6 (1922).
-SKÅP. (värm- 1832. värme- 1888 osv.) isolerat skåp vari ngt (gm termostatreglering) kan hållas vid (förhöjd o.) jämn temperatur; särsk.: inkubator; jfr -kammare, -rum 2 o. varm-skåp. Afskalade mandlar wändas uti klart hwispad ägghwita, hwarefter de .. torkas på papper uti ett wärmskåp. Sjöberg Singstock 331 (1832). I ett av tre värmeskåp odlas endotelceller och glatta muskelceller från en patient. GbgP 8/6 2003, s. 66.
(1 h) -SKÖLD. särsk. [efter eng. heat shield] (tekn.) på rymdfarkost: anordning med uppgift att avleda friktionsvärme (vid återinträde i jordatmosfären); jfr sköld, sbst.2 3. TT 1964, s. 215.
-SKÖTARE. person som (yrkesmässigt) sköter värmeanläggning. DN(A) 10/9 1919, s. 17. Kollektivavtal för värmeskötare har upprättats mellan Malmö fastighetsägares förening och Malmö fastighetspersonals fackförening. SvD(A) 25/8 1933, s. 22.
-SLAG. jfr slag, sbst.1 7, o. sol-sting 1. KrigVAH 1883, s. 12. Värmeslag är följden av en allmän överhettning vid mycket varm och samtidigt fuktig väderlek, då den naturliga utdunstningen är försvårad. Sjövall Sjukd. 51 (1924).
-SLINGA. jfr slinga, sbst. 1 c α. DN(A) 14/3 1915, s. 14. För att vid transport av mycket tjocka oljor underlätta pumpningen göres oljan mera lättflytande genom värmeslingor i tankarna. Nilsson Skeppsb. 165 (1932).
(1 h) -SPEKTRUM. (numera mindre br.) jfr spektrum 2. Fock 1Fys. 435 (1854). Den del av spektret, som befinner sig utanför det synliga spektrets röda ända, kallas det ultraröda spektret eller värmespektret. Bergholm Fys. 4: 131 (1925).
-SPIRAL. tekn. spiral (se spiral, sbst. 2) som elektriskt alstrar l. avger värme; jfr uppvärmnings-spiral. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 154.
-SPOLE. om elektriskt uppvärmd spole för läggning (se d. o. 1 c) av hår; i sht i pl. Värmespolar avsedda för snabbläggning av håret är .. den största nyheten på mässan. SvD(A) 26/8 1966, s. 14.
-SPRIDARE.
1) till 1: anordning l. apparat för spridning av värme; jfr spridare I 4 b. Kaloriferer tjena som värmespridare. SvD 21/10 1885, s. 2.
2) till 2, om person som sprider värme; jfr spridare I 2 a. Ahrenberg Männ. 5: 117 (1910). Han lämnar en stor saknad efter sig, som glad och klok värmespridare åt alla, som make, far, morfar och vän. SvD 24/8 2011, s. 25.
-STERILISERA, -ing. sterilisera (ngt) gm upphettning. LAHT 1922, s. 598. Genom värmesterilisering av livsmedel i hermetiskt tillslutna flaskor och burkar lyckades man bevara livsmedlen för långa tider med bibehållande av smak- och näringsämnen. Kulturen 1985, s. 140.
(1 h) -STRÅLE. fys. om var särskild vid värmestrålning utsänd stråle (se d. o. 2 b); i sht i pl. Berzelius ÅrsbVetA 1831, s. 11. Det är atomernas och elektronernas vibrationer, som framkalla utsändandet av ljus- och värmestrålar. 19Årh. V. 1: 182 (1922).
(1 h) -STRÅLNING. fys. slag av elektromagnetisk strålning varigm värme överförs; jfr stråla I 1 b slutet o. -emission, -radiation, -stråle, -utstrålning. Wrede ÅrsbVetA 1840, s. 40. Den långvågiga, osynliga värmestrålningen försiggår .. lika effektivt från den vita snön som från en svart yta. TurÅ 1952, s. 245.
-STUGA. om (offentlig) inrättning l. lokal som tillhandahåller värme (l. mat l. information o. d.) åt hemlös l. hjälpbehövande person; äv. allmännare, om uppvärmd lokal; förr äv. om rum för varmbad; jfr -rum 1 o. varm-stuga. Värmestugor, räddningshem, folkkök, musik och glädje, det är en religion, som de fattiga begriper. Agrell Sthm 226 (1892). Han och drottningen hade ett godt gemak att sofva uti, ett stekarehus (d. v. s. kök) och en värmestuga (d. v. s. ett badrum). Cederschiöld Erikskr. 138 (1899). Värmestugan (i klostret) .. begagnas såsom en tillfällig tillflyktsort – några ögonblick efter en ovanligt kylig stund i kyrkan t. ex. RisebergaB 41 (1931).
-SUMMA. (i sht i fackspr.) om för viss period l. aktivitet l. visst skeende o. d. beräknad summa av uppmätt värme; särsk. i fråga om odlingsförhållanden, om summan av dygnsmedeltemperaturer. Wikström ÅrsbVetA 184648, s. 731. (Havre) kommer upp 8–12 dagar efter sådden; den behöfver för sin utveckling en värmesumma af omkring 2,500º C., hvartill i Sverge åtgår 3½–4 månader. Juhlin-Dannfelt 132 (1886). Mars och september, på lika avstånd från juni, uppvisa ungefär samma värmesummor. SvGeogrÅb. 1945, s. 235.
-SYSTEM. system (se system, sbst.1 2) för uppvärmning (av byggnad l. lokal o. d.). AB 24/4 1878, s. 4. Hus med källare, tegelfasader och vattenburna värmesystem (kommer inte) att byggas i samma utsträckning som i dag. DN 2/4 1992, s. A9. jfr sol-värme-system.
-SÄKER. som motstår l. tål hög temperatur; jfr -beständig, -resistent, -tålig. Värmesäkert är ett material, som vid den största under drift förekommande uppvärmning icke visar någon skadlig förändring. SFS 1919, s. 151.
-TEKNIK. teknik (se d. o. 2) som har avseende på värme; särsk. ss. läroämne. (Lektor i) värmeteknik, beskrivande maskinlära och maskinritning. FinlStatskal. 1925, s. 132. (Impregnerade träföremål) skyddas mot att reagera för snabba variationer i luftens relativa fuktighet. Detta är av särskild betydelse, eftersom modern värmeteknik tillåter snabb och ofta tillfällig uppvärmning av kyrkorna. Fornv. 1953, s. 118.
-TEKNIKER. jfr tekniker 2 o. -teknik. TT 1895, Allm. s. 85. Under fredagen, när värmetekniker varit på plats och börjat få ordning på systemet, hade temperaturen segat sig över +10 och gick i rask fart mot +12. FaluKurir. 5/1 2002, s. 5.
-TEKNISK. jfr teknisk 2 o. -teknik. Föredrag om värmeteknisk undersökning af ångmaskiner. SvD(A) 27/10 1904, s. 9.
(1 h) -TEORI. vetenskaplig teori som förklarar värmets fysikaliska egenskaper; särsk. ss. läroämne, särsk. i uttr. mekanisk värmeteori. SD 12/12 1871, s. 2. Mekanisk värmeteori. AB 2/2 1876, s. 3. När han specialiserade sig på värmeteori och kylteknik. DI 17/3 2001, s. 48.
(1 a) -TID. tid med varmt väder (jfr -period); särsk. om den varmare delen av det tidsavsnitt med förhållandevis hög årsmedeltemperatur som ligger mellan två istider (särsk. i uttr. den postglaciala värmetiden). Under värmetider lära .. (renarna) samla sig mera, men skingras åter, då det blir svalare väder. Lönnberg Ren. 185 (1909). Värmetiden och de höga skogsgränserna varade till fram mot slutet av bronsåldern. TurÅ 1931, s. 57. Frågan är om inte .. igenväxningen av de gamla ängs- och hagmarkerna .. har varit den största förändringen i landskapet som inträffat sedan slutet på den postglaciala värmetiden. Rig 1979, s. 107.
-TILLFÖRSEL~020. tillförsel av värme. Vi hafva ett rum, som fordrar .. två tredjedelar så stor värmetillförsel som ett annat rum. AB 3/6 1869, s. 3. Den stora värmetillförsel, som äger rum genom atmosfärens allmänna cirkulation från sydligare nejder. SvSkog. 74 (1928).
-TILLGÅNG~02 l. ~20. jfr tillgång 4. Viborg 1857, nr 71, s. 1. Ända ned till en nivå .. på omkring 1300–1400 meters höjd, är värmetillgången så otillräcklig .. att kärlväxterna ingenstans bildar ett slutet täcke. Selander LevLandsk. 73 (1955).
-TILLSKOTT~02 l. ~20. tillskott av värme; särsk. i fråga om luftens temperatur. Så snart .. utstrålningen från (jord)ytan öfverstiger alla värmetillskott, begynner temperaturen att sjunka och fortfar dermed, till dess att solen återkommer. Hildebrandsson Buchan 62 (1874). Luft/luftvärmepumpen ska svara för ett värmetillskott som gör att elradiatorerna bara slås på då och då när det behövs. SDS 26/2 2003, s. B5.
-TILLSTÅND~02 l. ~20. (i fackspr.) tillstånd (se d. o. 3 d) av l. i fråga om värme, ofta liktydigt med: temperatur. En kropps egenskaper bero i flera afseenden af dess värmetillstånd eller temperatur. Moll Fys. 2: 1 (1898).
-TOLERANS. jfr tolerans 2. Fatab. 1957, s. 213. Det förefaller som om kvinnornas värmetolerans vore lägre än männens. DN(A) 3/12 1964, s. 3.
(1 h) -TRANSPORT. jfr transport 1 slutet. Vid beröring af träet upphör .. värmetransporten eller minskas åtminstone i betydlig grad, sedan det yttersta trälagret erhållit handens temperatur. Moll Fys. 2: 39 (1898).
(1 h) -TÅLIG. om material l. ämne o. d.: tålig (se d. o. 4) mot värme; jfr -beständig, -säker. SvD(A) 20/6 1939, s. 5. Formsprutad värmetålig akryl. InköpskatalSelga 1985, 1: 1273.
-TÅNG. (värm- 17651857. värme- 1544 osv.) särsk. (förr) om smidestång använd vid införande o. hållande av smältstycke (se smält-stycke, sbst.1) i härd. VästmHandl. 1544, 2: 3, fol. 313 a. Kokjernet jemte råsulorne uppbrötos och erhölls deraf en god smälta, som hopslogs, insattes i värmtång och på Vallonvis infördes i härden. JernkA 1830, s. 298.
-UGN. (värm- 1825 osv. värme- 1764 osv.) ugn för uppvärmning l. varmhållning; förr äv.: smältugn; jfr varm-ugn, värmnings-ugn. Ekblad (1764). Fabriksbyggnaden innehåller 3 klensmedhärdar .. 1 värmugn, 1 fjäderhammare. PT 1904, nr 102 A, s. 4. Värmeugnarna med sina goda egenskaper att konstant utstråla värme var särskilt ändamålsenliga i det på ved fattiga Sydskåne. Kulturen 1963, s. 46. jfr platin-värmugn.
(1 h) -UTBYTE~020. (i sht i fackspr.) om utbyte av värme mellan två kroppar l. system. Totalförlusten af värme för en kropp, som afkyles i ett elastiskt medium, uppkommer .. af det värmeutbyte, som den genom strålning gör med rummets väggar. Svanberg o. Siljeström ÅrsbVetA 184344, s. 49.
(1 h) -UTJÄMNING~020. jfr särsk. utjämna 2. Att en af de allra förnämsta orsakerna till himlakropparnes förändring är den sträfvan efter värmeutjämning, som förefinnes i naturen. PedT 1907, s. 387.
-UTSLAG~02 l. ~20. särsk. om (av klåda åtföljt) hudutslag orsakat av värme; jfr utslag 6. Cavallin Kipling Emir. 147 (1898). Barnen i lägret är fulla av variga värmeutslag över hela kroppen. Hettan och fukten gör det svårt för såren att läkas. DN 19/8 1979, s. 35.
-UTSTRÅLNING~020. (i sht i fackspr.) jfr utstrålning 1 o. -emission, -radiation, -strålning. Värme-utstrålning visar sig starkast, ju närmare den upplysta atmosphæren står till en varmare och oupplyst. Wikström ÅrsbVetA 184548, s. 748.
-UTVECKLING~020. jfr utveckling 4 o. -alstring. Värmeutveckling genom sammantryckning eller stelning, hvilken .. åtföljes af en värmeförlust hos den kropp som ger det ifrån sig. VetAH 1812, s. 169.
(1 h) -UTVIDGNING~020. fys. hos materia: utvidgning i samband med ökande temperatur; jfr utvidga 2 c. Edlund ÅrsbVetA 1852, s. 90.
(1 h) -VALL. särsk. (i fackspr.) i fråga om flygfarkosts ytstruktur, om hållfasthetsgräns för den uppvärmning som sker i samband med mycket hög hastighet; i sht i sg. best. ”Värmevallen” blir svårare än ”ljudvallen” att besegra i framtidens flygtrafik. Expressen 7/9 1952, s. 5.
-VARIATION. variation i fråga om värme(förhållanden); särsk. till 1 a, i fråga om väderlek; jfr -växling 1 o. temperatur-variation. Dygnets värmevariation i Helsingfors. ASScF 10: 313 (1875). Kryddhyllan bör inte ha sin plats för nära spisen, där värmevariationerna förstör många fina örters smak. ModStKokb. 46 (1983).
-VERK. anläggning som producerar (o. distribuerar) värme; jfr -central, -kraft-verk. Teknikern 1910, nr 654, s. 4. Inga hinder finnas .. för att från det föreslagna värmeverket anordna centraluppvärmning av hela staden. DN(A) 4/6 1918, s. 3.
-VERKAN. verkan (se d. o. 2) av värme; jfr -effekt, -verkning. Fixstjernornas värmeverkan. DN 12/8 1887, s. 3. Diatermibehandlingen, där man använder sig av högfrekvent ström, som ledes direkt till det angripna organet för åstadkommande av värmeverkan. DN(A) 25/4 1936, s. 14.
-VERKNING. jfr verka III slutet o. -verkan. BjörneborgT 14/7 1875, s. 3. Ultraljud har även värmeverkningar. BergvallFysGymn. 3: 31 (1969).
-VINST. om vinst (se d. o. 2) bestående i ökad värmemängd; särsk. dels motsatt: värmeförlust, dels om förhållandet att värmeutstrålning ökar. GHT 10/10 1863, s. 3. Vid beräkning af värmebehofvet för t. ex. korridorer, som gränsa till varmare rum, skall värmevinsten från väggarna däremellan afdragas från värmeförlusten. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 57. En växling från snötäcke till barmark eller från is till öppet hav innebär en väldig värmevinst för jorden. SvD 24/1 1999, s. 8.
-VÅG. till 1 a: värmebölja; äv. till 1 d, om hastigt uppkommande (o. försvinnande) förnimmelse av värme. Samtiden 1872, s. 190. Der vänder sig .. omkring jorden .. en värmevåg, från hvars topp luften oupphörligen strömmar öfver mot den meridian på andra sidan om jorden, som är mest afkyld. Hildebrandsson Buchan 27 (1874). Han kände knäna mattas och värmevågor dra öfver hela kroppen. Hallström NNov. 97 (1912). På tre veckor har sommarens värmevåg i norra Indien dödat nästan 350 personer. GbgP 12/6 1994, s. 9.
(1 h) -VÄRDE. (i fackspr.) mängd energi som frigörs vid fullständig förbränning av ett ämne (angivet som kvoten mellan frigjord energi o. massa l. volym). Som brännmaterial är .. (sälgen) förnämst; dess värmevärde uppskattas till 2/3 af Bokens, då de egentliga Pilarnes knappt uppgår till hälften af detsamma. Fries BotUtfl. 3: 313 (1864). Dessa cirka 700 miljarder ton utvinningsbara kolreserver motsvarar 411 miljarder ton olja med hänsyn tagen till kolets värmevärde. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 38. jfr netto-värmevärde.
(1 h) -VÄXLARE. tekn. apparat l. anordning för överföring av värme från ett medium till ett annat; jfr -regenerator. SvGeogrÅb. 1943, s. 67. Med hjälp av en värmeväxlare värmer den gamla luften upp den friska kalla luften som kommer utifrån. RenFramt. 13 (1988). jfr spiral-värmeväxlare.
-VÄXLING.
1) till 1: temperaturväxling; jfr -variation. Genom de ständiga värmeväxlingarna utvidgas och sammandrager sig bergarten oupphörligt. Hedin Pol 2: 298 (1911).
2) tekn. till 1 h, om handlingen l. verksamheten att överföra värme från ett medium till ett annat. DN(A) 7/5 1956, s. 3. Denna olämpliga placering av gallren har blivit vanligare i och med att värmeväxling införts, dvs flödena måste gå bredvid varandra under värmeutbytet. ArbMiljö 1990, nr 2, s. 13.
-YTA. i sht tekn. om yta (hos uppvärmningsanordning) som avger värme till omgivningen. TT 1875, s. 249. Karl Johanstiden införde en låg, sockelliknande ugnstyp, som gärna kröntes av urnor .. men som hade för liten värmeyta för att kunna slå igenom i vårt klimat. 2SvKulturb. 7–8: 167 (1937).
(1 a) -ÅSKVÄDER~020. meteorol. om form av (lokalt) åskväder som uppstår vid stark uppvärmning av förhållandevis stillastående luftmassor nära marken. Hildebrandsson Buchan 218 (1874). Enligt köks- och mjölkkunnig vetenskap finns inga vetenskapliga belägg för att mjölk surnar vid just värmeåskväder. Expressen 10/12 1995, Exxet s. 71.
(1 h) -ÅTERVINNING. tekn. återvinning av värmeinnehåll (i ventilationsluft l. rökgas o. d.) (jfr -regenerering); äv. konkret, om anläggning för sådan återvinning. Föredrag .. över ämnet: ”Värmeåtervinning ur rökgaser”. DN(A) 12/3 1927, s. 17. I ett hus som är några år gammalt kan det vara svårt att installera värmeåtervinning med lönsamhet. ÄgaSmåh. 41 (1988).
-ÄLSKANDE, p. adj. särsk. om djur l. växt: som trivs l. utvecklas bäst i värme. GHT 8/9 1856, s. 2. Många av våra värmeälskande kryddväxter trivs bra odlade i kruka. Walfridson OdlKruk. 67 (1993).
-ÄMNE. (värm- 17371852. värme- 1808 osv.) (förr) om det ämne som förmodades ge upphov till värme; jfr -materia. Luften, Jorden, Watnet, Metaller, och andre kroppar, äga, then ene mehr, then andre mindre af thetta Werm-emnet. Vassenius Alm. 1737, s. 28.
(1 a) . geografiskt område med högre medeltemperatur än omgivningen; särsk. [efter eng. urban heat island] i uttr. urban värmeö. Carell o. Edelstam 65 (1916). En tätort fungerar som en värmeö, d.v.s. den har högre temperatur än omgivande landsbygd beroende på egen värmeproduktion, minskad utstrålning och dämpad vind. SvD 25/2 1981, s. 24. Så kallade urbana värmeöar uppstår där människor bor tätt. NorrkpgT 24/7 2014, s. 4.
-ÖVERFÖRING. (i sht i fackspr.) överföring l. fortplantning av värme mellan kroppar l. inom en kropp l. genom ett ämne l. medium från ett ställe till ett annat; jfr -ledning 2. Om .. man .. ej skulle åsyfta en synnerligen hastig uppeldning .. så bör man dock vid cylinderpannor göra värmeöfverföringen så hastig som möjligt. TT 1876, s. 236. Bucklig botten på kokkärlen medför dålig värmeöverföring från plattan. Sonesson BöndB 1093 (1955).
-ÖVERSKOTT~102, äv. ~200. överskott av värme; särsk. (meteorol.) om förhållandet att värmemängden under en viss tidrymd o. inom ett visst område överstiger den normala. Då .. (Golfströmmen) hunnit till 40º N. Lat., eger han ännu i behåll ett betydligt värmeöfverskott. Rubenson Meteor. 137 (1880). (Figuren) visar värmeöverskottet i olika delar av landet under februari 1939. Ymer 1942, 1–2: 30. Hushållens koleldade pannor har ersatts med värmeöverskott från elproduktionen, vilket har halverat kolanvändningen. SvD 11/6 2009, s. 5.
Spoiler title