publicerad: 2014
VAKT vak4t, om person m.//ig., om sak r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (G1R 7: 391 (1531) osv.) ((†) -ar Spegel Dagb. 48 (1680)).
Ordformer
(vacht (w-, -chth, -tt) 1535–1800. vakt (w-, -c-, -ckt-, -ckth, -cth, -ctt, -gdt, -gt, -gth, -gtt, -gtth, -tt) 1521 osv. wack- i ssg 1677 (: Wackmästaren). wahtt- i ssg 1617 (: Drauannt wahttmestar). wat- i ssg 1671 (: watmästarekammaren))
1) verksamheten l. handlingen att vakta (se d. o. 1, 2), vaktande, bevakning, vakthållning; äv. övergående i bet.: skydd l. vård l. tillsyn l. uppsikt o. d., särsk. (om ä. förh.) i sådana mer l. mindre pleonastiska uttr. som vakt och vård. 3Mos. 8: 35 (Bib. 1541). Konungen lät och förordna Wacht och Wård vtöfwer en hoop Matroner och Jungfruger, som .. hade taghit Flycht vthi itt Tempel. Schroderus Os. III. 2: 68 (1635). Wielopolski .. måste gifwa sig til krigsfånge och sitta under wakt, til dess han efter några dagar stäldes på frit fot. Loenbom Stenbock 1: 48 (1757). Svagsinta Änkan Johanna i Hölme, som ei utan andras vård och vakt i sitt nu påkomna raseri kan skötas. VDAkt. 1792, nr 473. Hennes lilla garde ställdes på vakt i bottenvåningens stora ankomstsal. Englund Silverm. 104 (2006). — jfr ELD-, FAN-, GARDES-, GRÄNS-, HÄST-, HÖG-, KALL-, KARANTÄNS-, KUNGS-, KVARTER-, LIV-, MAGASINS-, NATT-, ORDNINGS-, PEST-, PIKET-, POLIS-, RIDDAR-, RÖK-, SJUK-, SJÖ-, SKRIVNINGS-, SKÖLD-, SLOTTS-, SOLDAT-, STABS-, STADS-, STALL-, STREJK-, SÄKERHETS-, TORG-VAKT m. fl. — särsk. i vissa uttr.
α) gå på (förr äv. (ut)i) vakt, påbörja l. utföra vakttjänstgöring. Hann hade stungitt Jogann .. tå hann i vackt gåå skulle. VadstÄTb. 10 (1578). Att gå på vakt under permissionskvällar var ju inte något nöje. Hedberg VackrTänd. 37 (1943).
β) (†) göra vakt, utföra vakttjänstgöring. Knorring Cous. 3: 11 (1834). Sedan gradpasseraren fullgjort hvad här .. finnes föreskrifvet, får han börja göra vakt såsom soldat och förrätta all dermed förenad tjenstgöring. TjReglArm. 1858, 1: 134.
γ) ha vakt(en), ansvara för vakthållning; äv. övergående i bet.: ha tillsyn l. uppsikt över ngt. Gudt giffue ath waara forfædhra hade saa grandt wact hafft ther wppaa ath (osv.). G1R 2: 95 (1525). Vem har vakten på polishuset i kväll? Är det en intelligent karl? Östlund Cheyney BeskPill. 27 (1959).
δ) hålla vakt, förr äv. vakten, utföra vakttjänstgöring; äv. allmännare: hålla uppsikt. SthmSkotteb. 1521, s. 227. Alle the 30 knechter ther wachten höllo i Staden. Svart G1 69 (1561). När krigstillbud yppades ålades ortsbefolkningen att i tur och ordning hålla vakt vid vårdkasen. SagSed 1937, s. 67.
ϑ) vara på sin vakt, förr äv. vara på vakt l. vakten (mot ngt l. ngn), utföra vakttjänstgöring; äv. med förbleknad bet.: vara vaksam l. avvaktande l. uppmärksam o. d. (mot ngt l. ngn). RARP 6: 205 (1657: på wachten). Herrar Officerarne af Gardet, som voro nu alle på vacht. 2RARP 6: 535 (1731). Henr(ik) Berzelius var ifrig för lärdom, men strängt på vakt mot pietism. Wieselgren SvSkL 4: 281 (1847). Hon var reserverad, märkbart på sin vakt. Wahlberg FrusLiv 110 (2003).
2) om enskild (tidsbestämd) omgång av vaktande (se VAKTA 1, 2), tidrymd varunder vakttjänstgöring sker, vaktpass; äv. om arbetspass l. skift o. d.; förr äv. [jfr motsv. anv. av lat. vigilia] i fråga om forntida judiska l. romerska förh., om var o. en av de perioder som natten indelades i. Hoo szom sina vagt forszumar thå han tilsagd varder miste liiff sith vtan nåder. G1R 10: 134 (1535). Natten började vid solens nedgång och indelades (av romarna) i 4 lika delar, som kallades vakter, af omkring 3 timmar hvar, mer eller mindre efter årstiderna. 2VittAH 18: 244 (1842, 1846). Glasblåsarne jemte deras medhjelpare .. äro indelade i 3 skift eller vakter, med 8 timmars arbetstid för hvarje skift. Key-Åberg GlasindSv. 32 (1899). Jag tar din vakt för tjugo bagis. Olsson Mittåt 171 (1963). — jfr BRAND-, DAG-, SOLDAT-, STRAND-, TORG-VAKT m. fl. — särsk. (sjöt.) på fartyg, om var o. en av de tidsperioder (om vanl. fyra timmar) vari dygnet indelas (o. som utgör vakt- l. arbetspass för besättningen); särsk. i uttr. vakt om vakt. Rajalin Nav. 157 (1728). På sådant sätt gick det hela dagen för half vind med tio mils fart i vakten. Sparre Sjökad. 487 (1850). Befälet går i praktiken vakt om vakt, d. v. s. är i tjänst fyra timmar och sedan ledig fyra. Det betyder jobba, äta, sova. Punkt slut. SvD 13/3 1977, s. 5. Vid havskappseglingar och även långfärdsseglingar indelas besättningen i olika vakter eller arbetspass, vanligen 4 timmar långa. Block OrdbBåtfolk (1983). — jfr FRI-, FÖRMIDDAGS-, HAMN-, HUND-, MIDDAGS-, MORGON-, RORS-, STYRBORDS-VAKT m. fl.
3) om person l. grupp av personer med uppgift att vakta (se VAKTA 1, 2) l. ha uppsikt l. tillsyn över ngn l. ngt; särsk. om militär person l. truppavdelning med sådan uppgift; särsk. (om ä. förh.) i uttr. konungens l. hans majestäts stora vakt, om vaktstyrka med uppgift att vakta (l. (i senare tid) i ceremoniella sammanhang åtfölja) kungen; förr äv. om person l. grupp av personer med uppgift att betjäna l. passa upp ngn, uppvaktning; äv. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; jfr VAKTARE, VÄKTARE. G1R 7: 391 (1531). Till een Hielpe karl och wacht i Skafferj. HovförtärSthm 1693 A, s. 2187. Hans Maj:ts Stora Vakt. KrigVAT 1837, s. 189. Vakter utsättas dels såsom honnörsvakter, dels för militära ändamål och dels för ordningens upprätthållande inom garnisonsort eller i läger. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 264 (1879). En eller två bodar för åkerbruksredskap med en lång vakt af granna, rödmålade plogar, skördemaskiner, harfvar osv. utanför ingången. Beckman Amer. 1: 60 (1883). På ömse sidor om likvagnen går Konungens stora vakt. PT 17/12 1907, s. 2. Romerska vakten .. (dvs.) Beteckning för en romersk truppavdelning förlagd i Jerusalem. Bib. 1917, Ordförkl. s. 393. Nu för tiden säger de flesta du till varandra på fängelset. Fångarna säger du till vakterna i stället för ”konstapeln” och vakterna gör detsamma till fångarna. Strömstedt MittLiv 2: 7 (1982). — jfr AKADEMI-, BI-, BOD-, BOM-, BONDE-, BORG-, BORGAR-, BRAND-, BRO-, CELL-, DAG-, DÖRR-, ELD-, FAN-, FÄLT-, FÖRRÅDS-, GARDES-, GRIND-, GRÄNS-, GÅRDS-, HAMN-, HEDERS-, HONNÖRS-, HUS-, HÖG-, KANAL-, KASERN-, KAVALLERI-, KORPRALS-, KUNGS-, KUST-, KVARTER-, KYRK-, LIV-, LÄGER-, MATERIAL-, MILITÄR-, MUSEI-, MÅL-, NATT-, ORDNINGS-, PALATS-, PARK-, PARKERINGS-, PEST-, PIKET-, PLATS-, POLIS-, PORT-, RADIO-, RYGG-, RYTTAR-, SJUK-, SJÖ-, SKOGS-, SKRIVNINGS-, SKYDDS-, SKÖLD-, SLOTTS-, SPÅR-, SPÄRR-, STADS-, STALL-, STANDAR-, STJÄRN-, STRAND-, STREJK-, STUG-, SÄKERHETS-, TELEFON-, TEMPEL-, TORG-, TRAFIK-, TULL-VAKT m. fl. — särsk.
a) sjöt. på fartyg, om person l. grupp ur besättning som för tillfället utför bevaknings- l. arbetsuppgifter (l. (särsk. i uttr. fri vakt) som för tillfället är befriad från sådana), särsk. i uttr. styrbords l. babords vakt (se STYRBORD I a β resp. BABORD 1 a β). Hela besättningens fördelning i 3:ne jämlika Wakter. Siöregl. 1741, 1: A 2 b. ”Fria vakten” eller den hälft af besättningen, som icke är på däck, har redan gått till kojs. Melander Långtur 186 (1896). Vakten i utkiken varskodde ett skepp på ingående. Koch AntHav. 27 (1907, 1918). — jfr ANKARE-, BABORDS-, FRI-, FÖR-, SKEPPS-, SKYDDS-, STYRBORDS-VAKT m. fl.
b) i vissa uttr. — särsk.
α) gå vakt, (gående) utföra vakthållning. 2 aff borgeskapith skulle gå huar nath wacth medh wectarenna. TbLödöse 397 (1597). Kvinnan i fönstret intalar sig själv att så länge .. (poliserna) går vakt finns det ingen anledning till oro. Henschen SkuggBrott 54 (2004).
ε) (†) (ut)sätta vakt l. vakten, placera ut vakt(post); jfr SÄTTA, v.3 I 5 c. Ingen må dubbla eller lecha szedan vagthen är sath. G1R 10: 133 (1535). Strax skolen j vthsättia wacht, På alla gator. Prytz OS G 3 a (1620). Widegren (1788).
4) om lokal l. plats för vakt (i bet. 3), vaktkur. Officerare wäntade på (hamn)bron, men .. de gingo in i wackten, därest passen upwisas. KyrkohÅ 1912, MoA. s. 53 (1741). Den .. kommenderade bevakningsstyrkan inställes vid fängelsets vakt hvarje morgon å angifven tid, för att der öfverses, tilldelas vapen och fördelas till de olika (bevaknings)platserna. OrdnCentralfängLångh. 1886, s. 26. Kvart i åtta torsdag morgon stod jag med en plastkasse i handen utanför vakten på (fabriken) Lidboholm. Karnstedt Slamf. 68 (1977). — jfr HÖG-, PALATS-, POLIS-, RYTTAR-VAKT.
Ssgr: A: (1) VAKT-ARREST. (förr) arrest (se d. o. 4 b) under bevakning. Waktarrest försiggår till lands i ljust, läst eller eljest bewakadt rum eller tält. SFS 1859, nr 34, s. 11. —
(2, 3) -AVLÖSNING~020. om avlösning (se avlösa 5 a) l. byte av vakter (numera i sht i ceremoniella sammanhang); äv. konkretare, om enskild omgång av sådan avlösning; förr äv. konkret, om tillträdande l. avgående truppstyrka; jfr avlösning 2 a o. -ombyte. TjReglArm. 1858, 2: 276. En ångbarkass, som .. förde en vaktaflösning från marinvarfvet till Kiel, träffades af en brottsjö och kantrade. ST 7/2 1898, s. 3. Vid lördagens vaktavlösning utgår högvakten ur Berga örlogsskolor och avlöser högvakten ur Upplands signalregemente. SvD 1971, nr 288, s. 12. —
(2, 3) -BEFÄL. befäl (se d. o. 4) över vakt(styrka); jfr -befälhavare, -chef. Om vaktbefälet med tillbörligt nit och drift uppfyller sina skyldigheter, så antager och bibehåller truppen vana vid militärisk tukt och skick. TjReglArm. 1858, 2: 112. Vaktbefäl vid polisens länskommunikationscentral. DN 13/3 2008, s. A15. —
(2, 3) -BEFÄLHAVARE. (i sht förr) vaktbefäl. TjReglArm. 1858, 1: 321. Vaktposten .. släppte in honom, och en halvsovande vaktbefälhavare rullade sig ur sängen och tog emot permissionssedeln. Hedberg VackrTänd. 255 (1943). —
(1, 3) -BETJÄNING. (förr) vaktpersonal. PH 9: 919 (1770). Vaktbetjäningen vid kronohäktet. Wedberg 1HD 132 (i handl. fr. 1807). —
(1, 3) -BETJÄNT. (förr) om person tillhörande vaktpersonal; äv. om lägre tjänsteman vid statligt verk l. institution o. d. DA 1771, nr 128, s. 4. Vaktbetjente. Under denna benämning inbegripes numera samtliga betjeningen inom posten, brefbärare postiljoner och vaktmästare. Geijer Postförf. 375 (1890). Vaktbetjente vid rikets fångvårdsanstalter. BtRiksdP 1902, 2Hufvudtit. s. 20. jfr post-, reserv-vaktbetjänt. —
(1, 3) -BI. biodl. om bi som håller vakt vid kupan för att hindra främmande bin, getingar o. d. från att flyga in i densamma; jfr fluster-vakt. Vakt-Bi .. uppehålla sig vid myningen af utgången. Koch Biskiöts. 66 (1753). —
(1, 3) -BOD. (vakt- 1832 osv. vakte- 1541–1734) vaktkur. Jes. 1: 8 (Bib. 1541). Värnpliktige Markus Larsson håller uppsikt över vattnen från en ståtligt placerad vaktbod vid stranden till Södra fladen. DN 30/10 1998, s. C4. —
(1, 2) -BOK. (numera bl. tillf.) bok avsedd för l. innehållande uppgifter rörande vakttjänstgöring l. övervakning; jfr -journal, -rulla. Men hwad dee öfrige Begge karlar widkommer som Landtmätaren dagel. skall hafwas, så skohla de samma effter Wachtboken uth Commenderas. VRP 25/4 1726. Å inlagan skall tullbetjenten, som haft fartyget under bewakning, attestera inlastningens riktighet, i öfwerensstämmelse med waktboken. SFS 1825, s. 310. —
(1) -BOLAG~02 l. ~20. om bolag l. företag som bedriver bevakning. DN(A) 14/10 1963, s. 48. Om natten kör vaktbolaget sin staketrunda; cirklar längs med inhägnaden. Lundberg Yarden 24 (2009). —
(1) -BONDE. (†) bonde som utför l. har skyldighet att utföra bevakning. HSH 35: 427 (1677). En, af Cosacker i Kyrckiobyn, med en pijl blesserad, men doch undkommen wacht-bonde. UrFinlH 315 (1741). —
(1–3) -BRICKA. (i sht förr) jourbricka (jfr ring-krage); äv. i fråga om nutida förh., om bricka som bärs av ordningsvakt o. d. Westee (1842). På 1600-talets mitt började man bära endast den främre delen av ringkragen, vilken så småningom blev allt mindre och krympte ihop till våra dagars vakt- eller jourbricka. Alm BlVap. 262 (1932). Ordningsvakter tvingas nu att bära numrerade vaktbrickor, precis som polisen har nummer på sina hjälmar. DN 2/6 2001, s. A10. —
(1, 3) -BYGGNAD. jfr -hus. Thomée IllSv. 219 (1866). I kaserngårdens sydvestra hörn skulle uppföras en serskild arrest- och vaktbyggnad. BtRiksdP 1875, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, s. 58. —
(1) -BÅT. båt avsedd för l. använd vid bevakning; jfr -fartyg o. patrull-båt a. Cook 3Resa 425 (1787). Noggrann utkik hölls .. och i de mest besökta farlederna foro titt och ofta snabba vaktbåtar fram och åter. Melin VikSaga 198 (1910). —
(3) -CHEF. chef över vaktstyrka; jfr -befäl. Zedritz 3: 156 (c. 1855). Uppsigten öfver Dreyfus på Djefvulsön är anförtrodd åt tolf vakter .. hvilka stå under order af en vaktchef. AB 26/1 1898, s. 4. —
(1) -DISTRIKT. (förr) om vart o. ett av de mindre distrikt vari ett polisdistrikt indelades; förr äv. allmännare, om distrikt utgörande område för bevakning. KrigVAT 1839, s. 75. Närmare 300 polismän sattes på torsdagskvällen in i en omfattande razzia i Stockholms samtliga vaktdistrikt. SvD 25/7 1969, s. 7. —
(1) -DRÄNG. (förr) om manlig tjänare (underställd vaktmästare (se d. o. 2)) med uppgift att bevaka l. passa upp o. d. (ngn l. ngt). UUKonsP 3: 18 (1641). Inkallades wachtdrängierna hwilka förehöltz att dhe med större alfwar motte hålla wacht, och intett tohla sådant oskick som på gatorne skeer om nätterne. UUKonsP 5: 29 (1656). Ellofwa Wackt- och Ladugårds drängar som bära wed. HovförtärSthm 1761, s. 1934. —
(1) -ELD. (i sht förr) eld som tänds i samband med bevakning; förr äv. om eld som tänds ss. signal (jfr vård-kase); äv. i mer l. mindre bildl. anv. Historien upställer .. (begångna misstag) såsom vakteldar, för at varna oss för klippor, hvarpå andre seglare förolyckats. Höijer 1: 176 (1796). Men hvila vid min vakteld, goda flicka! / Se herrligt lyser brand vid brand längs sundet. Runeberg (SVS) 2: 113 (c. 1827). Ibland sitter hon hela kvällen uppe i sitt fönster och ser ut över fiendens vakteldar och tält och över den skövlade slätten. Lagerkvist Dvärg. 211 (1944). —
(1) -FARTYG~02 l. ~20. fartyg avsett för l. använt vid bevakning; jfr -båt, -skepp. Nordberg C12 2: 554 (1740). Övriga jagare och torpedfartyg .. äro .. alldeles föråldrade. Några av dem .. tjänstgöra numera som minsvepare och vaktfartyg. VFl. 1934, s. 6. —
(1, 2) -FRI. befriad från vakttjänstgöring; särsk. (sjöt.): som har frivakt. Jag har lofvat .. att taga er till adjutant, hvarigenom ni är vaktfri, då ni ligger i hamn. Tersmeden Mem. 2: 138 (1735). Det var varmt och torrt väder, och soldaterna hade tillstånd att röra sig i blotta livklädnaden så länge de höll sig inom lägret och var vaktfria. Strömholm Fält. 161 (1977). —
(1) -FRU. (förr) om kvinnlig fångvaktare (jfr -kvinna); förr äv. om kvinnlig tjänare (vid hov o. d.). Drottningens Piger och wachtfru. VinkällRSthm 1625. Den lägre fångvårdspersonalen – vaktkonstaplar och vaktfruar – har mestadels endast folkskolans allmänbildning. SocÅb. 1945, s. 147. —
(2, 3) -FÖRDELNING. särsk. sjöt., till 2 slutet, på fartyg: fördelning av vakter. Platen Glascock 2: 241 (1837). Vaktfördelningen var äfven en viktig sak att få väl ordnad, så att ej någon af besättningen i onödan skulle behöfva öfveransträngas. VFl. 1909, s. 130. —
(1, 3) -FÖRESTÅNDARE. särsk. (förr) vid telegraf- l. telefonstation. SFS 1902, nr 90, s. 5. Vaktföreståndare övervakar och leder arbetet på telefonstationen. SvYrkeslex. nr 353 a, s. 1 (1953).
Ssg (förr): vaktföreståndar- l. vaktföreståndare-tjänst. jfr tjänst 1 d. Komitén har .. funnit det vara välbetänkt att inrätta manliga vaktföreståndaretjenster å vederbörande telefonafdelningar. BtRiksdP 1902, 6Hufvudtit. s. 177. —
(2 slutet) -GLAS. (förr) timglas (i allm. med en halv timmes löptid) som användes på fartyg för att markera vaktskifte; jfr glas 3 o. kvarters-glas. Siöregl. 1741, 2: A 2 a. Vaktglas .. (dvs.) ett numera sällan förekommande 30 minuters sandglas, från vilket benämningen ”glas”, som uttryck för halvtimmen kommit. Stenfelt (1920). —
(1, 3) -GÅNG.
1) handlingen l. verksamheten att gå vakt; jfr gång I 2. Gyllenius Diar. 275 (c. 1670). Soldater och polis gå sin vaktgång. Ahrenberg Männ. 4: 241 (1909).
2) (förr) i l. på byggnad l. försvarsverk o. d.: gång (se gång III 1 c) l. galleri varifrån bevakning skedde. TT 1895, Byggn. s. 117. De gotländska kyrktornens öppna gallerier eller vaktgångar .. likna på det hela i ganska hög grad de rundt stafkyrkorna gående trägallerierna .. och måste otvifvelaktigt hafva varit ämnade till försvar. TT 1900, Byggn. s. 66. —
(1, 2) -GÖRANDE, p. adj. (numera mindre br.) vakthavande. Linné Bref I. 1: 230 (1771). Därjämte vann han förmånen att där bli den äldste vaktgörande officeren. Hägg TretungFl. 340 (1941). —
(1, 2) -GÖRING, förr äv. -GÖRNING. vakttjänstgöring (jfr -tjänstgöring o. post-göring); särsk. (sjöt.) till 2 slutet, på fartyg: tjänstgöring i vakter. SvSaml. 4: 157 (1765). Befälhafvare för trupp straffas, om han under vaktgöring eller annan dylik tjenstgöring anträffas drucken. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 386 (1882). För vaktgöring är besättningen vanligen fördelad på två vakter. UFlottMansk. 1945, s. 139. —
(1, 2) -HAVANDE, p. adj. som (för tillfället) håller vakt l. bevakar ngt; särsk. om officer l. befäl o. d.; äv. i substantivisk anv.; jfr -görande. HH XXI. 1: 61 (1710). Losungs-Wort .. (dvs.) et ord som gifwes åt wakthafwande i krig til lösn eller tekn. Lind 1: 1111 (1749). Chefen beger sig upp på bryggan och bryter några förseglade order, som han meddelar vakthavande officern. VFl. 1935, s. 190. jfr natt-vakthavande. —
(1) -HUND. om hund använd l. avsedd (o. dresserad) för att bevaka ngt; äv. bildl., särsk. om människa. Lind 1: 1758 (1749). I den ryska kaukasiska arméen finnas vakthundar, som bevaka fästningsvallarna mot bergfolkens oförmodade angrepp. KrigVAT 1892, s. 335. Valerias politruk på ministeriet, partiets vakthund. Lundgren Bellow ProfDec. 86 (1982). —
(1, 3) -HUS. jfr -byggnad. Thet ene wachthuset där uti såldaterne äre. 3SthmTb. 12: 9 (1620). På ett högt berg eller lämplig höjd .. uppföres ett vakthus inredt till bostad för vakten. SkogsvT 1907, s. 165. —
(1) -HUSTRU. (†) = vak-hustru. Wacht eller Wak-Hustrun som achtar och skiöter Hustrun uti Barn-Sängen. Hoorn Jordg. 1: 301 (1697). SErikÅb. 1970, s. 54. —
(1) -HÅLL. (†) vakthållning; äv. dels konkretare, om enskild omgång av vakthållning, dels konkret, om plats där vakthållning sker (jfr håll, sbst.1 II 2). KOF II. 2: 256 (c. 1655). För det bem:te Johan Hansson kommit sent och drucken på wachthållet bem:te affton, skall han en half dag rijda trähästen. UUKonsP 21: 254 (1696). Pyrrhos skall hafva yttrat, när han första gången ifrån ett vakthåll såg den Romerska hären uppställd, ”att barbarernas slagtordning för ingen del syntes honom barbarisk”. Emanuelsson Plut. 3: 259 (1843). —
(1) -HÅLLANDE, n. vakthållning; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. LMil. 1: 52 (1680). Sachserna, hwilkas antal likwäl war nog minskat genom öfwerlöpande til fienden under wakthållandet wid långa broen. Loenbom Stenbock 2: 32 (1758). Det har varit ett och ett halvt decennium av oavbrutet vakthållande kring kravet på kvalitet och god form. Form 1950, s. 204. —
(1) -HÅLLANDE, p. adj. som (för tillfället) håller vakt l. bevakar ngt; äv. i substantivisk anv. Klagades dock deröfwer, at de wakthållande ofta intet kunna uträtta i anseende til wissa Personers olydnad. KulturbVg. 1: 19 (1729). Den vakthållande underofficeren. Staf PolisvSthm 197 (1950). —
(1) -HÅLLARE. [fsv. vakthaldare] person som håller vakt; jfr -post. Schück VittA 4: 119 (i handl. fr. 1709). (Utredningen) pekar .. på att den vällokaliserade tjuven inte varit ensam. Han har haft en medhjälpare och vakthållare. DN(B) 1959, nr 26, s. 10. —
(1) -HÅLLNING. verksamheten att hålla vakt; äv. konkretare, om enskild omgång av sådan verksamhet; äv. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; jfr -håll, -hållande, n. SynodA 1: 142 (1673). Bestridande af vackthållningar. 2RARP 18: 11 (1751). Vakthållningen i Finska viken utfördes dels genom skärgårdsfartygens rekognoseringar inåt kusten, dels genom skeppens kryssningar i öppna sjön. VFl. 1914, s. 73. Det är Polstjärnans relativa orubblighet, som gör den ägnad att företräda den trogna vakthållningen. Björck K12Stövl. 35 (1954). —
(1, 2) -JOURNAL. (numera bl. tillf.) jfr journal 1 a (ε) o. -bok. Officerarna hålla et riktigt wacht och commando journal. KKD 10: 324 (1703). Vaktjournal och markeringsremsa för vaktkontrollur kunna efter reqvisition hos K. Fångv.styrels. förråd utbekommas. Mentzer Cellf. 6 (1882). —
(1) -KARL. (förr) manlig vakt (se d. o. 3); jfr -knekt. Barckhusen Cotossichin 81 (1669). Hon smög sig undan den vaktkarl, som skulle föra henne från fängelset till rätten. Eichhorn Stud. 3: 254 (1881). jfr separations-vaktkarl. —
(1, 3) -KEDJA. kedja (se kedja, sbst. 3 a γ) av vakter; jfr post-kedja. Richardson Krigsv. 1: 134 (1738). Ställ upp folket på vaktkedja härifrån och ned till sjön och se till att ingen slipper lefvande igenom! Lindqvist Dagsl. 2: 18 (1900). —
(1) -KNEKT. (vakt- 1626 osv. vakte- 1616–1750) (förr) manlig vakt (jfr -karl); särsk. om fångvaktare (jfr -konstapel o. fång-knekt). LReg. 105 (1616). För hvar 20:de à 25:te fånge bör en vaktknekt finnas. Oscar I Straff 102 (1840). —
(1, 3) -KOJA. vaktkur. Mont-Louis FrSpr. 235 (1739). Just vid denna bro hafva tullnärerna godt tillfälle att hålla vakt, och de begagna det nog, ty tullmännens vaktkoja ligger alldeles vid ändan af bron. PT 1903, nr 213, s. 3. —
(1) -KONSTAPEL. fångvaktare; jfr -knekt. FångvStyrBer. 1874, s. 19. Extra vaktkonstaplar sökes till fångvårdsanstalten å Långholmen. DN(A) 6/4 1964, s. 40. —
(1, 3) -KONTOR. (tjänste)lokal l. expedition för vakt(personal); förr äv. om poliskontor; jfr -lokal. Landt-Tulls-Betjäningens Wackt-Contoir wid Skeps-Bron. DA 1771, nr 53, s. 2. Poliserna hade varit hyggliga, han hade blivit riktigt god vän med dem på vägen till vaktkontoret. Gustaf-Janson ÖvOnd. 15 (1957). jfr polis-vaktkontor. —
-KONTROLL-UR. (förr) ur för registrering av vakt(er)s tjänstgöringstider o. d. Den kontroll å cellvakttjänstgöringens .. handhafvande, som .. är föreskrifven, måtte kunna till fullo ersättas genom införande af vaktkontrollur. FångvFörf. 246 (1892; enl. cirkul. 1881). Vaktkontrollur. Markeringen sker å antingen en remsa eller skifva af papper. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 211. —
(1, 3) -KUR. mindre byggnad för vakt(personal) l. vakthållning, postkur; jfr -bod, -koja, -stuga o. vakt 4. Lind 1: 1338 (1749). Utanför vaktkuren vid stora grinden stod posten och tittade på de återvändande permittenterna. Hedberg VackrTänd. 37 (1943). —
(3) -KVARTER.
1) (†) kvarter (se d. o. 14 c) för vakt. Försofwer någon sin wacht i thet honom förordnade wachtqwarteer, straffes förste gången arbitraliter. Schmedeman Just. 917 (1685). PH 6: 3725 (1755).
2) sjöt. på (större) (örlogs)fartyg, om var o. en av de (i regel två) grupper som vakt indelas i (o. som således utgör en fjärdedel av besättningen); jfr kvarter 16. GHT 8/10 1896, s. 2. Vardera vakten består i allmänhet av två vaktkvarter. UFlottMansk. 1945, s. 139. —
(1) -KVINNA. (numera bl. tillf.) kvinnlig fångvaktare; jfr -fru. Direktören har till sitt biträde .. waktknektar, och likaledes .. en eller flera waktqwinnor. SFS 1846, nr 43, s. 1.
Ssg (†): vaktkvinno-göromål. (†) Arfvode för vaktkvinnogöromålen à 75 öre för dag, då kvinnofånge vore i fängelset intagen. BtRiksdP 1903, 2Hufvudtit. s. 34. —
(1, 3) -KÅR. jfr kår, sbst.3 2 (b), o. -personal. Gendarmeriet upprättas (i Österrike) såsom en för alla kronländer militäriskt organiserad vakt-corps. KrigVAT 1850, s. 165. Det här med nattvakter och industriskydd är något helt nytt .. Beställningarna på bevakning strömmar in, och vi måste dagligen anställa nytt folk. Om ett par år räknar vi med att ha ett par tusen man i vår vaktkår. DN(A) 30/6 1964, Bil. s. 4. —
(3) -KÄPP. av (vakthavande) officer ss. tjänstetecken buren kommandostav. DA 1793, nr 120, s. 4. Vid konungens senaste besök i Kristianstad utlofvade H. M:t åt Vendes artilleriregemente såsom gåfva en s. k. vaktkäpp, afsedd att bäras af hos H. M:t vakthafvande kapten. SD(L) 1897, nr 507, s. 2. —
(1, 2) -LISTA. lista över vakter l. med uppgifter om vakttjänstgöring o. d. KrigVAT 1835, s. 178. Vid hvarje vakt skall .. i manskaps-rummet, vara på väggen uppfästad .. vaktlista för dygnet. TjReglArm. 1858, 2: 43. —
(1, 3) -LOKAL. jfr -kontor, -rum, -station. Portar och utgångar till fältet förses med särskilda försvarsinrättningar och vaktlokaler. Busch Fästn. 113 (1880). —
(1) -MAN. manlig vakt, väktare. SvMerc. 3: 1196 (1598). Om det lyckats Bure att fånga eller döda vaktmannen vid vårdkasen och hindra dess tändning, hade han genast kunnat tillkalla hela den styrka, som låg kvar vid skeppen. Melin VikSaga 209 (1910). Lättmatros Karl Gustav Andersson går vaktman på däck. Taube Inte 17 (1918). —
(1, 3) -MANSKAP~02 l. ~20. manskap (se d. o. III 2) som utför bevakning l. tillsyn o. d. HdlCollMed. 31/10 1745. Vaktmanskapets uppgift var dels att spana efter fientliga styrkor .. dels att hålla ett vaksamt öga på vårdkasarna i grannskapet. SagSed 1937, s. 67. —
-MÄSTARE, förr äv. -MÄSTER. (vakt- 1540 osv. vakte- 1537–1640) [jfr t. wachtmeister]
1) (förr) till 1, 3: (ss. titel för) befälhavare l. förman för vaktstyrka; äv. om (innehavare av) olika (lägre) officersgrader (särsk. i sådana uttr. som överste vaktmästare); i ä. språkprov stundom svårt att skilja från 2. Larss Priiss skal vare vacthmestere offuer Hele Hopenn. G1R 10: 113 (1535). Edle och välbördig Mauritz Hold, öfverste vachtmästare under hertig Bernhardz regemente rytter. AOxenstierna 8: 370 (1633). Vid hvar sqvadron (av det sv. kavalleriet på G. II A:s tid) stod en Ryttmästare, en Löjtnant, en Kornett, en Vaktmästare, några Korporaler och tre Trompetare. KrigsmSH 1802, s. 16. Konsistoriet .. afsatte vaktmästaren och dömde hans drängar till böter. Annerstedt UUH II. 2: 413 (1909). jfr regements-, skans-vaktmästare.
2) till 1: (ss. titel för) (mans)person (i högre ställning) som vaktar l. bevakar l. passar upp (ngn l. ngt) l. utövar tillsyn o. d.; särsk. (om ä. förh.) dels om föreståndare för l. förman vid fängelse l. häkte o. d. (jfr fång-vaktmästare), dels om ämbets- l. tjänsteman vid myndighet l. ämbetsverk o. d.; jfr 1; i fråga om nutida förh. i sht om anställd (vid institution o. d.) med uppgift att utöva tillsyn, expediera allmänheten, sköta enklare underhåll o. d. (jfr vaktis); jfr -mästarinna. KlädkamRSthm 1554 A, s. 8 a. Uthi Öfwer-Rätten skal och wara under Præsidentens Lydno en Rättegångz Webel eller Wachtmästare, hans Embete skal wara at .. stämma til rätta alle them, som anklagas och swara måste in för öffre Rätten. Schmedeman Just. 213 (1621). Närmast direktören är vaktmästaren .. ansvarig för ordning inom fängelset och utöfvar befälet derstädes i hans frånvaro. Sundberg Fångv. 180 (1892). Vaktmästare Inge var hatad av skolans elever. Spong Sjövinkel 61 (1949). jfr exekutions-, kammar-, opera-, post-, rock-, sjukhus-, slotts-, stads-, tull-vaktmästare m. fl. särsk. (ålderdomligt l. skämts.) om kypare l. servitör o. d. Restauratörerne räknade penningarne och ”vaktmästarne” slickade sig om fingrarne. SöndN 1862, nr 12, s. 3. Jag vände mig till kyparen som serverade mig: – Jo, kan vaktmästarn säga mig om herr Enström brukade komma hit? Karlzén BlåNov. 117 (1951). jfr matsals-vaktmästare.
-kammare. (förr) till -mästare 1, 2: fängelsecell; jfr kammare, sbst.2 2 b α. G1R 17: 183 (1545). Dhen persohn, som honom .. hafwer .. angripit, sitter i wachtmestare cammaren fengzliger insatter. 3Saml. 7: 36 (1669).
-rum. I vaktmästarrummet lågo två unga vaktmästare framstupa på ett bord och läste Fäderneslandet. Strindberg RödaR 9 (1879).
-syssla. vaktmästartjänst; äv. om göromål utfört av vaktmästare. Dalin (1855). Indragning af vaktmästaresysslan i Kalfsund. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 1, Bil. 6, s. 52. Samuelsson HALärovUpps. 530 (i handl. fr. 1927; om göromål).
-MÄSTARINNA. [till -mästare] (förr) om kvinnlig vaktmästare (se d. o. 2). DN 26/8 1881, s. 2. Fru Hilda Törnblom, vaktmästarinna vid Södra högre allm. läroverket. AB 16/12 1897, s. 2. —
-MÄSTERI1004 l. 0104. [till -mästare] om förhållandet l. verksamheten att vara vaktmästare (se vaktmästare 1, 2); äv. oeg. l. bildl.; äv. konkret(are), om (lokal för) avdelning l. personal som utgörs av vaktmästare. Patronen omgaf väl oupphörligen sin unga hustru, men detta vaktmästeri tycktes snarare locka .. löjtnanten än afskräcka honom. Wetterbergh Selln. 193 (1853). Våningen en trappa upp rymmer vaktmästeri, instrumentrum (osv.). TT 1965, s. 630 c. I arbetsuppgifterna ingår .. att vid behov samt vid semestrar och sjukdom biträda vårt vaktmästeri. DN 2/4 1986, s. 51. Arbetsmiljön för dem som arbetar med vaktmästeri och städ i Arjeplogs kommun har allvarliga brister. PiteåT 20/6 2012, s. 13. —
(2, 3) -OMBYTE~020. vaktavlösning l. vaktskifte; äv. oeg. l. bildl. Kl. 4 om morgonen, vid vakt-ombytet, saknade man en af våre små båtar. Landell Bligh 148 (1795). Under vägen upp till slottet följer mycket folk med (vaktparaden), och på yttre borggården finnas alltid några civila älskare af militärskådespel som visa intresse för vaktombytet. Lundin NSthm 527 (1888). När det gamla slottet ”Tre kronor” .. brann ner 1697 och Tessin fick fritt spelrum för sin monumentalt enhetliga nya slottsbyggnad, då ägde det definitiva vaktombytet rum mellan medeltid och renässans i Stockholm. SvFolket 3: 245 (1938). —
(3) -PARAD. parad (se d. o. 2) av (avlösande) vaktstyrka; äv. konkret, om den paraderande vaktstyrkan; numera i sht i sg. best., i fråga om högvaktens marsch genom Sthm till kungliga slottet för vaktavlösning. Dähnert (1746). De kommo för sent till vaktparaden, men de sågo .. delar av Kungl. Slottet. Hedberg Prins 97 (1936). Nu stod vaktparaden och trampade på stället till trumma. Stensdotter ArnesKiosk 251 (2004). jfr kompani-, regements-vaktparad. —
(1, 2) -PASS. om tidrymd varunder vakttjänstgöring sker; äv. om bevaknings- l. arbetspass på fartyg (jfr vakt 2 slutet). KrigVAH 1883, s. 111. Under ett vaktpass vid radiofabriken Luxor i Motala överfölls natten till fredagen 35-årige vaktaren Sven Elmén. SvD(A) 1961, nr 40, s. 22. Åklagare Mats Ericsson hävdar att styrmannen var full, vilket kan förklara att han somnade på sitt vaktpass. DN 21/11 2003, s. A10. —
(1, 3) -PENGAR l. -PENNINGAR, pl. (förr) ersättning för vakttjänstgöring; äv.: (av borgarna i en stad o. d. erlagd) avgift l. pålaga avsedd att bestrida utgifter för bevakning. 3SthmTb. 1: 269 (1594). Borgerskapet gifwa till contribution, wacht- och Båtzmanspenningar, något mehra än be:te 6000 Daler. HSH 31: 41 (1663). Herr Jeronymus har lofwat mig 2 Skillingar til wakt-pengar. Holberg Mascarad. 16 (1779). —
(1, 3) -PERSONAL. personal som utför bevakning l. utövar tillsyn o. d.; jfr -betjäning o. bevaknings-personal. Den för föreläsningarna nödiga vaktpersonalens antal föreslås af Rektor. SthmU 12 (1869). Luftfartyg, som nattetid önskar landa vid flygplats, som har vaktpersonal, skall före landningen avfyra en grön signalraket. SFS 1922, s. 1404. —
(1, 3) -PLATS. plats där vakthållning sker, plats för vaktpost; jfr -ställe. Ekblad 378 (1764). De talrika vaktplatser, hvarest i fornåldern vårdeldar underhöllos. 2VittAH 14: 148 (1828). —
(1) -POJKE. (vakt- 1881 osv. vakte- 1881 osv.) (numera bl. tillf.) vallpojke. Och vaktepojken, helt blå om kinden, / Står krokbent, huttrande där i vinden. Bååth NDikt. 69 (1881). Våra vaktpojkar voro aldrig elaka mot djuren, som de vaktade. Detta hade icke heller varit rådligt, då min far var mycket mån om sina kreatur. Neander 70År 18 (1929). —
(1) -POST. person (förr äv. grupp av personer) med uppgift att (på viss plats) hålla vakt (jfr -hållare, -soldat); äv.: vaktställe. PH 2: 996 (1733). Ett par soldater af en dervarande vaktpost gingo utan gevär till Turkarna. SC 2: 211 (1821). Jag vill stiga upp på min vaktpost / och ställa mig på muren. Hab. 2: 1 (Bib. 1917). För att hindra nyfikna att titta in .. äro fönstren förskärmade, varjämte vaktposter äro utsatta. KyrkohÅ 1941, s. 46. —
(1) -POSTERING. (på viss plats ställd) vaktstyrka. PT 1791, nr 16, s. 2. Var skulle en stadigvarande vaktpostering utsättas om ej just vid Litlæ Swethiuth. HT 1950, s. 19. —
(3) -PÄLS. (förr) päls avsedd att bäras av vakt (i tjänst); jfr -rock. BoupptSthm 1677, s. 1505 b. Fyrbetjeningen (äger) .. sjelf förse sig med nödiga waktpelsar och öfwerskor. SPF 1857, s. 390. —
(3) -ROCK. (förr) jfr -päls. Palmquist ObsRyszl. 18 (1674). Waktrockar af bulldan, fodrade med vallmar, efter modell, förfärdigas för utposterne af Sjöartillerikorpsen. Gynther Förf. 8: 339 (i handl. fr. 1825). —
(1, 3) -ROND. jfr rond 1 a (α). Bevakningen sker genom vaktronder, som på ständigt växlande tider ega rum från kl. 10 på aftonen till kl. 5 eller 6 om morgonen. 2NF 19: 574 (1913). —
(1–3) -RULLA. (förr) jfr rulla, sbst.1 1, o. -bok. Siöregl. 1741, 3: A 2 b. Vaktrulla, (dvs.) namnlista å den del af manskapet som gör vakt. Ekbohrn NautOrdb. (1840). —
(3) -RUM. rum för vakt(er) (jfr -lokal); förr äv. om vakttorn. Comenius OrbPict. 255 (1682). Stora vaktrummet, där vakthavande lotsarna satt och rökte och pratade. Asplund LivSmultr. 97 (1945). jfr polis-vaktrum. —
(1) -SKEPP. (förr) (på redd l. vid hamn ankrat) fartyg med uppgift att skydda l. bevaka stad l. landområde l. farvatten o. d.; jfr -fartyg o. ut-liggare 2. RARP 7: 143 (1660). Den svenska eskadern under Törning .. borttog det (vid Fredrikshamn) .. stationerade ryska vaktskeppet. Tegnér Armfelt 1: 223 (1883). —
(2 slutet) -SKIFTE. på fartyg: skifte av vakter; äv. oeg. l. bildl.; jfr -ombyte. Wikner Vitt. 193 (1880; bildl.). Både begin och storsegel måste bärgas. Det sker vid vaktskiftet när ”all hands” är på däck. Petersson Eklut. 31 (1984). —
(1, 2) -SKOTT. (†) om skott som avfyras ss. signal för vaktombyte; äv.: skott som avfyras ss. alarm l. varning (jfr larm-skott). När fienden, wid gryningen skiöt deras wacktskott, begynte wåra mörsare .. skiuta med skrått (dvs. skrotskott) och kuhlor. Benzelius Anecd. 80 (1719). (Sv.) Skjuta vaktskott, (eng.) to fire a warning-piece. Widegren (1788). Auerbach (1916). —
(1) -SLOG. (†) mark (myr l. äng o. d.) använd för slåtter (o. som måste vaktas från lösgående kreatur); jfr slog 2. EconA 1807, apr. s. 35. Ore socken fick (vid storskiftet), för att åt befolkningen trygga dess vakt- och kölslogar, vilka hindrade användningen av en blivande överloppsmark till nybyggen, mot åtagande av skatt, övertaga den del av skogsmarken, som översteg vad som belöpte å hemmanen. SvLantmät. 2: 176 (1928). —
(1) -SOLDAT. vaktpost. Arnell Scott Sjöfr. 145 (1828). I fängelsets hufvudgång slamrade en vaktsoldat med sin musköt. Janson Segr. 107 (1913). —
(1, 3) -STATION. om plats l. lokal där vakt uppehåller sig l. varifrån bevakning sker; jfr -lokal. Ammiral Gowers kryssning uphörer nu aldeles, och Skeppen intaga sina wanliga Wakt-Stationer, men deremot utrustas 3 Fregatter, som skola stationeras på längre håll. GT 1788, nr 93, s. 2. Bevakningssystemet var avancerat: nästan alla dörrar mellan avdelningarna kunde låsas från en central vaktstation. Jersild BabH 172 (1978). —
(1, 3) -STUGA, förr äv. -STUVA. (vakt- 1622 osv. vakte- 1642 osv.) om lokal l. rum (i anslutning till myndighet l. institution) där vakt uppehåller sig l. varifrån bevakning sker; äv. om vaktkur; jfr stuga 2 o. -bod, -hus, -koja. I lijke måtto skal och then Tullskrifwaren medh wachtmästaren vppå Blasins och långholman låte sigh om Sommaren finna widh fyra slåår om Morgonen, vthi sit Tullhws och wachtstughu. OrdnLilleTull. 1622, s. A 2 a. Convalescentshuset innehåller endast 3:ne rum och Vaktstuga uti en våning. VetAH 1818, s. 60. Så snart fara för krig hotade, beordrades allmogen att iordningställa vårdkasar och intill dem vaktstugor. JämtlHärjedH 2: 341 (1945). jfr lots-vaktstuga. —
(1, 3) -STYRKA. om grupp av personer med uppgift att bevaka ngn l. ngt l. hålla vakt; jfr styrka, sbst. 16. På Rosersberg var aldrig någon vaktstyrka eller ens poster. Ahnfelt HofvLif 2: 84 (c. 1845). —
(1, 3) -STÄLLE. vaktplats. RP 10: 512 (1644). En af borgarvakten, som hade sitt vaktställe midt emot stadsvakten. Björlin Elsa 100 (1879). jfr ryttmästar(e)-vaktställe. —
(1, 2) -SYSTEM. system (se system, sbst.1 5 b) för vakthållning l. vakttjänstgöring. GHT 31/12 1924, s. 18. Gällande vaktsystem förutsätts vara kvar med en ordinarie arbetstid till sjöss för vaktindelad sjöman på fartyg om minst 500 bruttoton av högst 8 timmar om dygnet. SvD(A) 18/11 1958, s. 17. —
(1, 2) -TID. (vakt- 1785 osv. vakte- 1724, 1897) tid under vilken vakttjänstgöring sker. PH 1: 597 (1724). Ett sandglas, varmed han kunde mäta vakttiderna. SvFlH 1: 391 (1942). —
(1) -TJÄNST. vakttjänstgöring. Iagh haar warit och arbetat hooss goda herrar om dagen, så orkar iagh intet hålla wacht om natten. Carl swarade: derföre att du arbetar, får du din betalningh, men wachttiänsten får tuu intet försumma. ConsAcAboP 2: 362 (1662). Bevakningspersonal med eller utan erfarenhet av vakttjänst och polisiär verksamhet erhåller heltidsanställning som distriktväktare. DN(A) 25/9 1963, s. 33. —
(1) -TJÄNSTGÖRING~020. om verksamheten att utföra bevakning l. hålla vakt o. d.; jfr -göring, -tjänst. TjReglArm. 1858, 2: 54. Alltefter omständigheterna kunna arbetsuppgifter i olika form tänkas föreligga, såsom arbete på rektorsexpedition .. vakttjänstgöring. TSvLärov. 1953, s. 354. —
(1) -TORN. torn(byggnad) varifrån bevakning sker; jfr -rum o. vak-torn. Thetta Slåt .. war och wäl medh Murar, otta och trettijo Wachttorn och reduter befäst. Widekindi KrijgH 116 (1671). Det (murade kyrkotornet) tjänade ej sällan som vakttorn för nejden och kunde i många fall användas för tillfälligt försvar. SvFolket 2: 132 (1938). —
(3) -TÄLT. (förr) om tält avsett l. använt för förläggning av vakt(er). SamlFörfArméen 5: 588 (1813). Lägervakten uppställes och indelas af vaktbefälhafvaren, som låter uppsätta vakttältet. ExFältartill. 1893. —
(2, 3) -VIS. en vakt i sänder l. åt gången; i vakter. Måltiderna (ombord på transportflottan) böra, så vidt möjligt är, så indelas, att trupperna äta vaktvis. KrigVAT 1856, s. 209. Vaktgöringen förrättas antingen vaktvis eller kvartersvis. UFlottMansk. 1945, s. 139.
B: VAKTE-BOD, -KNEKT, -MÄSTARE, -POJKE, -STUGA, -TID, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content