SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1952  
PAPPER pap3er2 (pa`pper (med) sl(utet) ē Weste; pàpperr Dalin; i vers ∪ — Arvidi 58 (1651; i rimlista), Lucidor (SVS) 1: 180 (1672), Strand Tidsfördr. 2: 113 (1763); på accentueringen 04, som ännu förekommer i vissa dialekter, häntyder skrivningen med dubbelt e), n. (RA I. 2: 464 (1573) osv.) ((†) r. l. m. l. f. BoupptSthm 18/10 1676, VDR 1704, s. 1132); best. papperet (KOF II. 2: 226 (c. 1655) osv.), äv. (numera i sht i Finl.) pappret (ConsAcAboP 2: 305 (1661), Wirsén PVetA 1821, s. 20, Unnerstad Snäckh. 41 (1949); jfr FoU 16: 29 (1903)); pl. = (Schmedeman Just. 438 (1665; i bet. 2) osv.) ((†) papperer KlädkamRSthm 1567—69 D, s. 2 a (möjl. felaktigt); papprar Porthan BrSamt. 1: 5 (1772), Därs. 1: 29 (1780)); pl. best. papperen (Wallenberg (SVS) 1: 142 (1769: paperen), VDAkt. 1781, nr 267, osv.) l. papperna (Lundgren MålAnt. 1: 16 (1870) osv.), äv. (numera i sht i Finl.) pappren (FoU 20: 374 (1786), Unnerstad Snäckh. 100 (1949)) l. (i sht i Finl.) papprena (Hedberg Bekänna 100 (1947), Fogelström Vakna 97 (1949); jfr FoU 16: 47 (1903)); äv. (numera bl. vard., nästan bl. i bet. 2, särsk., i studentslang o. d., i 2 d, om växel o. d.) PAPIR papi4r, n.; best. -et; pl. = (TullbSthm 22/11 1578, Essén Bluff. 34 (1908: papiren, pl. best.)) l. -er (DN 1929, nr 344, s. 30); förr äv. PAPERE l. PAPPERE (i vers ∪ — ∪ Sigfridi F 2 b (1619: Papere; rimmande med äre), n.; förr äv. PAPPI, n.?
Ordformer
(papeer (-aa-) 15271685. paper 15251826. papere 1619. papir (-ie-, -ii-, -ij-) 1543 osv. pappeer 15361689. papper 1526 osv. pappere 15421591. pappij 1549. pappiir (-ie-, -ii-, -ij-) 1559 (: pappijrssedell)1686. pappir 15391717)
Etymologi
[fsv. papir, pap(p)er; jfr d. papir, fnor. pappir; av mlt. pap(p)ir o. t. papier, liksom eng. paper, fr. papier, av lat. papyrus, gr. πάπυρος (se PAPYRUS)]
1) tunt, lätt böjligt blad framställt gm sammanpressning av en fibrös massa (vanl. av vegetabiliskt urspr.) för att tjäna ss. material att skriva l. teckna l. trycka på, att slå in föremål i m. m.; ofta koll. l. ss. ämnesnamn. Han tog upp ett papper som låg och skräpade på trottoaren. Handgjort, maskingjort, limmat, olimmat, träfritt, fint, grovt, grått, vitt, färgat, förgyllt, försilvrat, gummerat, kriterat, marmorerat, perforerat, linjerat, rutat papper. Duktyg, servetter, lakan, näsdukar av papper. Sill (stekt) i papper. Slå in ngt i papper. Slå papper om ngt. Giva, få avsked på grått papper, se AVSKED I 2 b slutet. G1R 2: 79 (1525). Jach togh j min hand papeer .. och penna achtandes scriffua, en epistole. OPetri PGalle I 2 b (1527). En gammal postilla (somt Paper, somt pergament). Schück VittA 1: 84 (i handl. fr. 1628). Derefter stekas .. (abborrarna) på halster med smort papper öfver frisk eld. Warg 287 (1755). Frankrike bankrutterade, men, på samma tid som assignaterna ej voro värda papperet .. segrade republikens arméer öfver alla fiender. Geijer i MoB 7: 144 (1810). Ännu på 1660-talet användes, äfven för de kungliga byggnaderna, skifvor af papper att insläppa dager i rummen. Böttiger Drottnh. 19 (1889). Det först framställda filtrade, kinesiska papperet .. blef bekant under första århundradet efter Kristus. Jönsson Gagnv. 419 (1910). Sverige måste i nuvarande valutaläge producera så mycket papper som möjligt för export. SDS 1948, nr 6, s. 6. — jfr AGAVE-, ARISTO-, ATLAS-, BLANKETT-, BLOMKRUKS-, BLÅ-, BOMULLS-, BREV-, FILTRER-, FIN-, FLUG-, FRAMKALLNINGS-, FÖRSÄTTS-, GLANS-, GRÅ-, HALM-, HAMP-, HAND-, HYLL-, JUTE-, KALKER-, KARBON-, KATTUN-, KLOSETT-, KONCEPT-, KOPIE-, KRÄPP-, KUVERT-, KÖKS-, LACKMUS-, LINNE-, LUMP-, LYX-, LÄDER-, LÄSK-, MAL-, MASKIN-, MATT-, MÖRKLÄGGNINGS-, NEGATIV-, NORMAL-, NOT-, OMSLAGS-, PATRON-, POST-, PÅS-, REGAL-, RIT-, ROSEN-, RUT-, SAND-, SEDEL-, SIDEN-, SILKES-, SILVER-, SKRIV-, SKRIVMASKINS-, SMÖR-, SOCKER-, SPÄNN-, STEK-, SUG-, SÄKERHETS-, TAK-, TAPET-, TIDNINGS-, TJÄR-, TRYCK-, TÅRT-, VELIN-, VÄGG-, VÄXT-PAPPER m. fl. — särsk.
a) (tillf.) i utvidgad anv., om det material varav getingarna bygga sina bon. Dahlbom Insekt. 269 (1837). Östergren (1934).
b) i vissa uttr. med bet.: nedteckna l. nedskriva (ngt).
α) i uttr. sätta, stundom nedkasta, ngn gg kasta (ngt) på papperet (förr äv. på papper), förr äv. föra (ngt) uppå papperet. RP 9: 279 (1642: sätter .. på papper). Ambassadeuren lärer för sitt hof upgifva hvad jag icke vågar at föra uppå papperet. Höpken 2: 291 (1756). 2SAH 32: 156 (1859: kastade på papperet). Obildade och mindre skrifkunniga menniskors famlande försök att sätta sina tankar på papperet. 3SAH 4: 351 (1889). Nedkasta sina tankar på papperet. Auerbach (1913).
β) (numera bl. i Finl.) i uttr. sätta, förr äv. föra (ngt) till pappers. Deres klagan vele vij .. föhra till pappers. AOxenstierna 2: 679 (1624). At wij kunnom .. sättia thet osz swäfwar i hugh och hufwud .. til papers .. thet undrom wij intet. Stiernhielm Fateb. Föret. 3 a (1643). Eklund Lampén Gränskarel. 66 (1922).
2) om enskilt blad l. stycke l. ett antal blad osv. av papper (i bet. 1) med särskild tanke på att därå befinner sig en skriftlig framställning; (otryckt) skriftalster; ofta om brev, historisk urkund, dokument av rättslig l. politisk innebörd, legitimationshandling, intyg l. betyg o. d.; i sht i pl. Viktiga papper. Kunna visa papper på ngt. RARP 7: 60 (1660). Om jag ännu får något tillägga, så ville jag allenast meddela et Utdrag af et Tal, som jag funnit ibland mina papper. Sahlstedt Veckobl. 1767, nr 2, s. 6. Då Armfelts papper voro tagna i Italien och komna till Stockholm, funnos äfven deribland bref från Schröderheim. HH XXV. 2: 61 (1809). Grefve Flemings efterlemnade papper. Geijer I. 2: 149 (1832). Jag sitter och letar bland gamla papper. Det är ej gamla papper i vanlig mening, inga brev eller dagboksanteckningar eller personliga minnen av något slag, utan ett par, tre köpebrev .., några bouppteckningar, auktionskvitton (m. m.). Nilsson FestdVard. 54 (1925). I Bermidas lyckades hon övertala de brittiska myndigheterna att släppa henne i land fast hon inte hade några papper. UNT 1942, nr 282, s. 7. — jfr ANSÖKNINGS-, FAMILJE-, LEGITIMATIONS-, SKEPPS-PAPPER m. fl. — särsk.
a) i uttr. lägga papperen (förr äv. papperet) på bordet, framlägga de handlingar som höra till en utredning o. d.; äv. bildl. (jfr b): framlägga vad man stöder sina påståenden på o. d. Carl xii Bref 317 (1702: papperet). En revision av våra tulltaxor måste ske inom de närmaste åren, om inte förr så när 1928 års tullkommitté lägger papperen på bordet. DN 1930, nr 24, s. 3.
b) mer l. mindre bildl. (jfr a). Stöcker har icke alltid haft så klara papper, att vi kunna obetingadt lita på, hvad han säger. VL 1896, nr 265, s. 2. Jaså! sade hon för sig själf. Var det en sådan karl han var! Är det en sådan herre, man har gift sig med! Det var sköna papper! Nordström Borg. 208 (1909).
c) om koncept l. manuskript som ngn begagnar vid hållande av ett tal l. föredrag l. en predikan; numera särsk. i uttr. (upp)läsa (ngt) från (förr äv. ur l. av) papperet (förr äv. tala ur papper), äv. tala l. läsa l. hålla (ett tal o. d.) utan papper (förr äv. utom papperet). (Orationerna) skola läsas uthan pap[p]er. KOF II. 2: 293 (c. 1655). RARP 9: 69 (1664: läste .. af papperet). (En talare behöver) godt Minne, i synnerhet, om talet skal hållas utom papperet. Bergklint MSam. 1: 225 (1781). HT 1918, s. 6 (1823: talade .. ur papper). Detta föredrag hölls .. utan papper. 3SAH 37: 154 (1844). Talet .. upplästes från papperet. AB(L) 1895, nr 259, s. 4. Predikar han fritt eller har han papper (med sig)? Östergren (1934).
d) om värdehandling (aktie, obligation, växel, revers o. d.); stundom om pappersmynt. Fina, goda, guldkantade, säkra, dåliga, svaga papper. Korta, långa papper, lån, växlar o. d. med kort resp. lång löptid. Holmbergsson Sartorius 50 (1800). För papper föredrar jag dock metallen, / Som är för fluktuationer mindre fallen. CVAStrandberg 5: 176 (1862). Gumman hade lagt ihop en ej obetydlig förmögenhet, som var placerad i goda papper. Adelsköld Dagsv. 3: 173 (1900). Att H. H. Markurell skulle kasta ut femtio tusen på dåliga papper föreföll orimligt. Bergman Mark. 74 (1919). Sjöberg Kvart. 54 (1924: papiret; om växel). Den svaga och olustiga stämningen (på börsen) fortsatte .., och flertalet papper fingo vidkännas ytterligare kursförluster. SDS 1928, nr 51, s. 11. En stund senare kom vännen Midsommarcrantz, som skulle ha ett papper påskrivet. SvD(B) 1943, nr 143, s. 8. jfr BANK-, FOND-, INDUSTRI-, JOBBAR-, JÄRNVÄGS-, KREDIT-, RÄNTE-, SKULD-, SPEKULATIONS-, VÄRDE-PAPPER m. fl.
e) (†) om tidning l. tidskrift l. nummer därav; ofta i uttr. allmänna papper(en). De i Gazetten utlofvade Papper under namn af den Swenske Argus. Dalin Arg. 1: 10 (1732, 1754). Valet til nya Ledamöter (i akademien) kungöres fjorton dagar förut i alla allmänna Papper. Schück VittA 6: 41 (i handl. fr. 1786). Et skepp lastadt med all min egendom .. strandade på Spanska kusten .. jag förlorade alt, min olycka är bekant genom allmänna papperen. Björn Vestind. 13 (1791). Sedan jag under flera år, förestått ett Dagligt papper, .. befinner jag mig .. vid 53 års ålder .. utmattad. Leopold (1810) i 2Saml. 1: 68. jfr NYHETS-, VECKO-PAPPER.
3) [bildl. anv. av 1 o. 2] i förb. på papperet i uttr. som ange att ngt försiggår l. förekommer l. föreligger endast i skrift (l. i teorien l. fantasien) o. icke utföres i l. svarar mot värkligheten l. att ngt försiggår osv. annorlunda i skrift än i värkligheten. Att iagh .. inthet haffver de goda förslager låtit stå på papperet allenast. Rudbeck Bref 11 (1662). Det är altid lättare at segra på papperet än i fältet. Lagerbring 1Hist. 2: 27 (1773). Också utgjorde Vestra arméens styrka icke öfver 12,000 man, under det den på papperet uppgafs till 15,000. Palmblad Norige 266 (1846). Med den aristokratiska utvecklingen under .. (G. II A:s) tid är det ej att undra på, att rusttjänstskyldigheten huvudsakligen kom att stanna på papperet. HT 1924, s. 217. 3SAH LII. 2: 342 (1941).
Ssgr (i allm. till 1): A (†): PAPPER-BELÄGGA, -BRUK, -HÖG, -KVARN, -LAPP, -LUMP, -MAKARE, -MULLBÄRSTRÄD, -MÄSTARE, -PÄNNING, -RIPA, -SAX, -SKRUV, -SORT, -SPINK, -SPÅN, -STRUT, -STYCKE, -ÖDA, se C.
B (†): PAPPERE-MAKARE, se C.
C: PAPPERS-ACCIS. jfr accis 1. LD 1948, nr 79, s. 8.
(2) -ADEL. hist. brevadel; jfr pergament-adel. Fryxell Ber. 9: 72 (1841). Fahlbeck Ad. 1: 483 (1898).
-AFFÄR. abstr. o. konkret; jfr -handel. NordPappersT 1885, s. 19. En göteborgsfirma som gör pappersaffärer med de israeliska myndigheterna. SvD(B) 1949, nr 272, s. 14. —
-ARBETARE ~0200. vid pappersbruk. Nordin Boktr. 356 (1881).
-ARBETE~020. särsk. konkret, om arbetsprodukt av papper. Berg Handarb. 312 (1874).
-ARBETERSKA ~0200. jfr -arbetare. Östergren (1934).
-ARK, n. jfr ark, sbst.2 Visb. 1: 89 (1541). Bolin KemVerkst. 121 (1942).
-ARTAD, p. adj. Auerbach (1913).
-AVFALL~02 l. ~20. avfall vid pappersfabrikation l. vid skärning l. klippning av papper; ofta i utvidgad anv., om använt papper (gamla tidningar m. m.) som icke anses värt att bevaras (men som kan användas som råvara vid pappersframställning). Åstrand 2: 164 (1855). Folkskolebarnens i Malmö insamling av pappersavfall. SDS 1947, nr 347, s. 6. —
-AVGIFT~02 l. ~20. adm. (förr) i uttr. stämplade pappersavgiften, till kronan utgående avgift för stämplat papper, chartasigillataavgiften (se karta, sbst.2 II anm.). PH 8: 631 (1767). KrigVAT 1851, s. 290. —
-BANA, r. l. f. tekn. jfr bana, sbst.1 5 b. TT 1878, s. 230. HantvB I. 7: 147 (1939).
-BAND. bokb. jfr band, sbst.1 16. IT 1791, nr 3, s. 3. Key Amatörbokb. 45 (1916).
-BEHOV. SvPappersT 1898, s. 49. Det i samband med kulturens framsteg alltmer ökade pappersbehovet. HbSkogstekn. 547 (1922).
-BELÄGGA. (papper- 1892. pappers- 19121934) (i fackspr.) täcka (ngt) med papper; i sht i p. pf. Af (degen) .. utrullas och utstickas fasoner .., som sättas på papperbelagd plåt. Grafström Kond. 202 (1892). LAHT 1912, s. 260. —
-BEREDNING. framställning av papper. Jönsson Gagnv. 417 (1910).
-BESPARANDE, p. adj. jfr bespara 2. Pappersbesparande åtgärder. RiksdP 1946, 1 K. nr 20, s. 5. —
-BESPARING. jfr besparing 2. NDA(A) 1922, nr 13, s. 7. (Statsrådet) förklarade .. att åtgärder övervägdes att utvidga träbesparingskampanjen att även omfatta pappersbesparing. RiksdP 1946, 1 K. nr 20, s. 5. —
-BINDGARN~02, äv. ~20. av hoptvinnade pappersremsor. AB(A) 1918, nr 38, s. 12. —
-BIT. jfr bit 3. Wikforss 2: 273 (1804). En slät Guldring inlindad i en Pappersbit. DA 1808, nr 27, s. 3. —
-BLAD. jfr blad 2. Itt litit pappirs bladh. Linc. Eee 4 b (1640). Krusenstjerna Fatt. 1: 81 (1935).
(3) -BLOCKAD. (i sht förr) sjömil. blockad ”på papperet”; blockad för vars upprätthållande icke tillräcklig sjöstyrka användes, skenblockad; jfr blockad 2. SvH 8: 56 (1904). SvUppslB (1934).
-BLOMMA, r. l. f.
1) konstgjord blomma framställd av papper; äv. bildl. LandTullTaxa 1776, s. 116. JGOxenstierna 2: 381 (1806). Små träd, behängda med lyktor och pappersblommor. Funch KBref 132 (1909). GHT 1947, nr 38, s. 12 (bildl.).
2) den i trädgårdar odlade eternellen Xeranthemum annuum Lin. Lilja FlOdlVext. 132 (1839). SvUppslB 30: 356 (1937).
-BLOMSTER. (växt av) släktet Xeranthemum Lin.; jfr -blomma 2. HbTrädg. 6: 257 (1876). GbgTrädgFPrisuppg. 1920, s. 57. —
-BOK; pl. -böcker.
1) (numera bl. tillf.) bok av papper (motsatt: bok av pergament o. d.); förr särsk. om skrivbok, räkenskapsbok, anteckningsbok o. d.; jfr bok, sbst.2 1 a o. b. Aff the 7 Papirs och Pergamentz böker ähr 5 borto. InventTortuna c. 1616. (Skolgossarna skola) strax af begynnelssen hafwa sina papers böcker in 8:vo inbundna, och ther uti huar dagh öfwa sigh til at skrifwa. KOF II. 1: 448 (1659). En gammal pappers Bok, som tilhördt Linköpings Domkyrka. Lagerbring 1Hist. 3: 433 (1776).
2) (†) bok papper; jfr bok, sbst.2 3 a. Lundström LPGothus 3: Bil. 37 (c. 1640). I pappersböckerne (hade) warit defecter uthj arcketalet. Schück VittA 3: 366 (i handl. fr. 1681).
-BRANSCH(EN). jfr bransch a. SvPappersT 1898, s. 65. —
-BREV. [fsv. papirs bref] (om ä. förh.) ”brev” (aktstycke, dokument) skrivet på papper; jfr brev 1, 2. G1R 4: 190 (1527). Schück VittA 8: 98 (1944).
-BRUK. (papper- 16351755. pappers- 1670 osv.) för framställning av papper; jfr bruk 9, -fabrik. NorrlS 10: 37 (1635). Det äldsta (svenska) pappersbruket påstås ha varit anlagt av Hans Brask. Heckscher SvEkonH 1: 512 (1936). Ssg: pappersbruks-arbetare. Schulthess (1885).
-BUNT. jfr bunt, sbst. 5 a. SvMerc. IV. 2: 140 (1758). NordBoktrK 1912, s. 172. —
-BÄGARE. SvD(B) 1927, nr 179, s. 8. —
-DAMM, n. jfr damm, sbst.2 2 c. Nyström Telegr. 172 (1869). HantvB I. 7: 367 (1939).
-DOCKA. jfr docka, sbst.1 2 a. Hubendick FlickLek. 244 (1879).
(2) -DOSA. (†) skrin för post l. handlingar; jfr dosa 1 e. VGR 1750, Verif. s. 246. En stor Pappersdosa af Bläck med Lås och .. nÿcklar af Mässing. HovförtärSthm 1773, s. 1197. —
-DRAKE.
1) = drake, sbst.1 8. Så kallade pappers-hökar eller pappersdrakar, hvarmed barn roa sig och jägare skräma fåglar at stanna. Rothof 360 (1762). Hirn Barnlek 366 (1916).
2) bildl., om tidning i stort format l. med stort sidantal; jfr drake, sbst.1 9. NNisse 1895, nr 5, s. 1. De dagliga stora pappersdrakarna. NordBoktrK 1910, s. 373. —
-DUK. jfr duk 4. Pappersdukar i allmogemönster. SvD(A) 1931, nr 184, s. 7 (annons).
-DUSS, se -tuss.
-EMBALLAGE.
-ENKRONA~200 l. ~020. pappersmynt å 1 krona, i Sv. tryckt 18731875 samt 19141918. Sommarin EkonL 1: 156 (1923).
-ETTA. (föga br.) dels om sedel å 1 riksdaler riksmynt, tryckt 18591873, dels om pappersenkrona. SP 1870, nr 6, s. 2. Östergren (1934).
(2) -EXERCIS. (vard., nytt ord) om (påbjudet) överdrivet bruk av skriftliga aktstycken vid handläggande av ärenden; jfr -väsen. TT 1943, Allm. s. 334. —
-EXPORT. (Ekenberg o.) Landin 704 (1894).
-FABRIK. för framställning av papper; jfr -bruk. JernkA 1831, s. 377. RiksdP 1946, 1 K. nr 26, s. 57. —
-FABRIKANT. JournManuf. 3: 49 (1833). SvSkog. 1188 (1928).
-FABRIKATION. (Agardh o.) Ljungberg 4: 270 (1863).
-FILT. tekn. = filt, sbst.1 3 a. KatalIndUtstSthm 1897, s. 99. BtRiksdP 1902, Saml. 1. I. 3: nr 43, s. 6. —
-FILTER l. -FILTRUM. av papper; jfr filter 1. Berzelius Kemi 3: 339 (1818). JernkA 1886, s. 431. —
-FIRMA. firma i pappersbranschen. Fogelström Vakna 42 (1949).
-FLAGA, r. l. f. jfr flaga, sbst.1 1. Fadern .. rörde om bland .. massan af pappersflagor, som låg och vällde i kakelugnen. Öberg Makt. 2: 176 (1906).
-FLAGGA, r. l. f. om julgransflagga o. d. —
(2) -FLOD. (ngt vard.) ”flod” av skriftliga aktstycken vid handläggande av ärenden; jfr flod, sbst.3 5 slutet. SvD(B) 1946, nr 61, s. 12. —
-FORM; pl. -ar ((†) -er Ambrosiani DokumPprsbr. 13 (i handl. fr. 1675), Warg 529 (1755)).
1) tekn. vid formning av papper för hand: form (se d. o. II 4). Ambrosiani DokumPprsbr. 13 (i handl. fr. 1675). Därs. 366 (1923).
2) form gjord av papper; jfr form II 1. Warg 529 (1755). Ett slags knäck, som serverades i små pappersformar. Hultenberg France LPierre 131 (1920).
-FORMAT. jfr format 1. Nordin Boktr. 357 (1881). En standardisering av pappersformat är givetvis av största värde. Form 1943, s. 103. —
-FRAMSTÄLLNING~020. papperstillvärkning. Lundberg PappInd. 5 (1924).
-FRAS, n. (tillf.) fras (prassel) av papper. Siwertz JoDr. 382 (1928).
-FÖNSTER. (i sht förr l. om exotiska förh.) fönster med papper i stället för glas; äv. om papperet i ett dylikt fönster. Rålamb Resa 20 (1658, 1679). Nyblom Österut 77 (1908).
-FÖRBRUKNING. Schulthess (1885). LD 1948, nr 78, s. 4.
(2) -FÖRTJÄNSTER, pl. (†) pappersmeriter. Reuterdahl Mem. 113 (1858).
-FÖRÄDLING. Östergren (1934). Med pappersförädling avses .. (i denna framställning) papperets vidare bearbetning till olika slags produkter såsom trycksaker, tapeter och förpackningar. Anstrin PapperMassa 120 (1949). Ssg: pappersförädlings-industri. Anstrin PapperMassa 120 (1949).
-GARANTI. skriftlig garanti; särsk. till 3, med nedsättande innebörd: garanti enbart på papperet. KrigVAH 1885, s. 118. Östergren (1934).
-GARN. framställt av remsor av (kraft)papper. PT 1917, nr 158, s. 2. —
-GRANAT. (förr) övningsprojektil som bestod av en av 4 à 5 lager papper förfärdigad, med krut fylld o. med ett brandrör försedd ihålig kula. HH 24: 7 (1699). PH 2: 861 (1731).
-GUBBE. Jag klipte pappersgubbar åt gossarne. Topelius Dagb. 2: 16 (1835). Nilsson Kabb. 57 (1916).
-GYTTJA. geol. varietet av gyttja som låter dela sig i tunna skivor liknande gråpapper. Post KoprJordb. 9 (1862). LAHT 1930, s. 280.
(2) -GÅVA. (†) gåva som utgöres av en skrift. Runius (SVS) 2: 47 (1706).
-HANDDUK~02 l. ~20. SvIndKal. 1948, 3: 273. —
-HANDEL. handel med papper; ofta mer l. mindre konkret: affärslokal l. affärsföretag för handel med papper. (Sv.) Papershandel, (lat.) Mercatura chartaria. Schultze Ordb. 1741 (c. 1755). Philip Lindstedts Bok-, Musik- & Pappershandel. SydsvD 1870, nr 1, s. 4. —
-HANDLARE. Swedberg Ordab. (1722). Linder Tid. 223 (1924).
-HANDSKRIFT~02 l. ~20. motsatt: pergamenthandskrift o. d.; jfr handskrift 4. SvLitTidn. 1819, sp. 68 (”84”). UpplFmT 26—28: 190 (1911).
-HYLSA. hylsa av papper. SvT 1852, nr 156, s. 4. —
-HÅLLARE, r. l. m.
1) till 1 o. 2, om redskap varmed ett antal papper hållas samman; numera i sht om pappershängare; i sht förr äv. om papperspress (se d. o. 2). Westee (1842). SFS 1891, nr 64, s. 22.
2) (i sht förr) till 1: konformigt hölje av (genombrutet, utsirat) papper kring en blombukett. Trädgården 1918, s. 372.
(1, 2) -HÄNGARE, r. l. m. böjd, tillspetsad metalltråd att hänga på väggen o. att sticka fast papper (räkningar o. d.) i. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 205. KatalÅhlénHolm 112: 395 (1936).
(1, 2) -HÖG, r. l. m. (papper- 1805. pappers- 1823 osv.) jfr hög, sbst.1 2. HushJourn. 1785, s. 472. (Borgmästarens bord) var prydt med stora pappershögar. Backman Dickens Pickw. 1: 392 (1871).
-HÖK. (†) = -drake 1. VetAH 1740, s. 426. Rothof 360 (1762).
-IMPORT. SvPappersT 1898, s. 2. —
-INDUSTRI. NordPappersT 1885, s. 19. SDS 1948, nr 6, s. 6. Ssg: pappersindustri-arbetare. SvSkog. 1191 (1928).
-INGENJÖR. värksam inom pappersindustrien. NordPappersT 1888, s. 121. —
-INSAMLING~020. insamling av pappersavfall för pappersindustriens behov. LD 1948, nr 78, s. 6. —
-KAPPA. En vit papperskappa lades kring mina axlar (när jag skulle klippas). SöndNStrix 1931, nr 27, s. 7. —
-KARAMELL. karamell med ett långt utdraget (o. i ändarna fransat) omhölje av (vanl. färgat) papper. Suneson GGrund 122 (1926).
-KARDUS. (förr) jfr kardus 1 a. Skåttet består utaf en pappers-cardus, som är fyld med krut, och fastbunden vid järnkilen, med segelgarn. VetAH 1760, s. 126. KrigVAH 1844, s. 180. —
-KASSE. jfr kasse, sbst.3 2.
-KLASS. (i fackspr.) jfr klass 6. Hvarje ark normalpapper skall vara försedt med .. numret å den pappersklass, papperet tillhör. SFS 1907, nr 55, s. 3. —
-KLUDDARE. (†) nedsättande benämning på författare l. skribent. En usel Fransk Papperskluddare. SP 1792, nr 251, s. 2. CVAStrandberg 2: 353 (1865).
(1, 2) -KLÄMMA, r. l. f. benämning på små redskap av olika slag att hålla pappersblad l. pappersbitar hopklämda l. fästa vid varandra; förr äv. om papperspress (se d. o. 2). Dalin (1855). TT 1878, s. 4. KatalÅhlénHolm 37: 220 (1916).
(1, 2) -KLÄMMARE, r. l. m. pappersklämma; förr äv. om papperspress (se d. o. 2). Westee (1842). StKokb. 75 (1940).
(1, 2) -KNIV. redskap (av metall l. trä o. d.) att sprätta upp böcker l. öppna brev o. d. med. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 8. —
-KODEX. bibliot. motsatt: pergamentkodex; jfr kodex 1. SvLitTidn. 1815, Bih. sp. 83. Fornv. 1925, s. 310. —
-KOPIA. fotogr. kopia på papper; jfr kopia, sbst.1 3. Roosval Schmidt 163 (1896).
(1, 2) -KORG. för papper som man vill göra sig av med; äv. mer l. mindre bildl.; jfr korg 2. Gå, hamna i papperskorgen, ofta om bidrag insänt till en tidning o. d. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 34. Varje morgon sliter man ett nytt almanacksblad .. från blocket och kastar det i papperskorgen. Hellström Malmros 322 (1931). De anonyma hotelsebreven åkte i papperskorgen. Edström Mossgrönt 118 (1950).
-KRAGE. särsk. om krage av papperslinne; särsk. motsv. krage 2 b. UB 6: 500 (1874). Walfridsson Luff. 189 (1933).
-KRIMS. (vard., föga br.) krimskrams av (färgat) papper. Danslokalernas papperskrims. DN(A) 1924, nr 107, s. 1.
(1, 2) -KROK. pappershängare. BoupptVäxjö 1871.
-KVARN. (papper- c. 15651613. pappers- 1612 osv.)
1) (om ä. förh.) inrättning för söndermalning av lump för framställning av papper; industriell anläggning för framställning av papper, pappersbruk, pappersfabrik. Schück SvFörlBokhH 1: 92 (i handl. fr. c. 1565). Efter wij uthi Upsala .. hafue låthit oprätta enn pappersqvarn. Ambrosiani DokumPprsbr. 4 (i handl. fr. 1612). Lumparne stampas i en pappers-qvarn. Möller 1: 138 (1755). Vid en liten bäck hade Herr Kock en Pappersqvarn, hvarest tilverkades åtskillige slags gröfre Papper. Kalm Resa 2: 302 (1756). Källström SvSkogInd. 119 (1929).
2) bildl., med anslutning till papper 2, om ämbetsvärk, kommitté, företag o. d. som bedriver ”pappersexercis”. Ahrenberg Männ. 5: 250 (1910). Sverige är känt för att vara ett land med många och omsorgsfullt arbetande papperskvarnar. Vi avlåta skrivelser och mottaga skrivelser. SvD(B) 1943, nr 195, s. 6. —
-LAKAN.
(1, 2) -LAPP, r. l. m. (papper- 1639. pappers- 1643 osv.) (litet) stycke papper; pappersbit; (litet) pappersblad; jfr lapp, sbst.3 2 a. Schroderus Comenius 742 (1639). Hon skref sit namn på en papperslapp. Ekelund Fielding 281 (1765). Hellström Malmros 172 (1931). särsk. bildl. I en familj finns det alltid något hjärta, ett bolag är ju bara en papperslapp. Hedberg Räkn. 27 (1932).
-LEVERANTÖR. GHT 1895, nr 219, s. 2. —
-LIK, adj. Weste (1807). De där stora röda blommorna, som vi kalla julstjärnor, papperslika, men dekorativa. Petersens Austr. 17 (1924).
-LIKNANDE, p. adj. Östergren (1934).
-LINNE. av på visst sätt berett papper (l. papp) framställt surrogat för linne l. om varor (kragar, manschetter o. d.) tillvärkade därav. UB 6: 499 (1874). Jaroszynska MinnÅr 174 (1925).
-LUMP, r. l. m. ((†) n. Ambrosiani). (papper- 1613. pappers- 1852 osv.) om linne- l. yllelump ss. material för tillvärkning av papper; äv. om lump av papper; jfr lump, sbst.2 1. Ambrosiani DokumPprsbr. 5 (i handl. fr. 1613). SFS 1902, nr 134, s. 15.
(1, 2) -LUNTA, r. l. f. hög l. packe av papper l. aktstycken o. d.; jfr lunta, sbst.2 2. Holmberg 2: 297 (1795). Tvänne fåtöljer, uppfylda af pappersluntor. Ahnfelt HofvLif 2: 138 (1880). Unnerstad Snäckh. 300 (1949).
-LUS. jfr bok-lus. Den allmänt kända lilla bok- eller papperslusen (Troctes divinatorius), som är så talrik i gamla herbarier och insektsamlingar. UVTF 35: 13 (1886).
-LYKTA, r. l. f. jfr lykta, sbst.2 1. Wrangel TessPal. 32 (i handl. fr. 1735). Kulörta papperslyktor. Stiernstedt Bank. 317 (1947).
-LÅDA, r. l. f.
1) till 1: låda l. ask o. d. av papper l. kartong. Ostron i Pappers-lådor. Warg 334 (1755). (Bonbons du jour) kunna icke gärna läggas ned i konfektpåsar, utan i därtill gjorda papperslådor. Grafström Kond. 76 (1892).
2) till 1 o. 2: låda för förvaring av papper. (Lat.) Chartophylacium (sv.) papers lådha. VarRerV 32 (1538). Östergren (1934).
(2) -LÄRDOM. nedsättande benämning på boklig (ensidigt teoretisk) lärdom; jfr kammar-lärdom. VLBibl. Brev 25/6 1847. Det tror jag, att inte papperslärdomen nyttar någon fan i skogen. Donner SibNov. 53 (1919).
-LÖPARE, r. l. m. bordlöpare av papper. SvD(A) 1921, nr 296, s. 4.
(2) -LÖSEN. (numera företrädesvis i icke officiellt spr., ngt ålderdomligt) avgift som i vissa fall skall erläggas för utfående från en myndighet av en handling l. en avskrift av en dylik, expeditionslösen; äv. om stämpelavgift. VDAkt. 1791, nr 356 (1790). SFS 1888, nr 38, s. 4. Landsm. XI. 9: 9 (1896).
-MAKARE. (papper- c. 15801755. pappere- 1544. pappers- 1640 osv.) (i sht om ä. förh.) person som tillvärkar papper l. ss. ledare l. värkmästare l. arbetare är värksam vid ett pappersbruk. G1R 16: 573 (1544). At pappersmakaren effter han privilegier haffver moste unna studenterna papper för bettre priss, en som i staden kan köpas. Rudbeck Bref 4 (c. 1661). Mr Johan Christoffersson Pappermakare wedh Åkers bruuk. BoupptSthm 20/3 1678. Dalin (1855; om arbetare). (Pappersbruket i Uppsala) skulle lämna papper till statens behof och tillika vara en profskola för pappersmakare. Uppl. 2: 251 (1906). SvFolket 4: 94 (1939). jfr: Pappersmakare, betecknar i äldre tider på vissa platser verkmästaren vid ett pappersbruk, på andra håll en formare eller en guskare. Ambrosiani DokumPprsbr. 375 (1923). Ssgr: pappersmakar(e)-gesäll. (förr) Holmberg 2: 297 (1795). BoupptVäxjö 1824. -tyg. (†) om massa av upplöst lump varav papper beredes. Dalin (1855).
-MAKERI10104, äv. 30~102. (i sht om ä. förh.) tillvärkning av papper; förr äv. konkret: pappersbruk, pappersfabrik. Stiernman Com. 3: 831 (1670) Konungen hafwer förmedelst dhes vthgångne widlyfftige Declaration tagit det inrättade Pappers Makeriet uti sitt beskyd. OSPT 1687, nr 22, s. 6. SvIndustri 322 (1935).
-MALL. (i sht i fackspr.) av papper; jfr mall 1 a. JernkA 1872, s. 27. —
-MAN ~man2. person (företagare, ingenjör o. d.) värksam inom pappersbranschen l. pappersindustrien. SDS 1919, nr 279, s. 1. GHT 1945, nr 22, s. 23. —
-MANSCHETT. särsk.: manschett av papperslinne. Lundell (1893). Östergren (1934).
-MARKNAD. ekon. o. handel. jfr marknad 2. SvPappersT 1898, s. 1. —
-MASKIN. maskin för beredning av färdigmald pappersmassa (”heltyg”) till papper (i form av långa banor; jfr bana, sbst.1 5 b (α)). JernkA 1831, s. 377. HantvB I. 1: 256 (1934). jfr cylinder-pappersmaskin.
-MASSA.
1) till 1: fibrös massa varav papper l. papp tillvärkas; dels om dylik massa i olika stadier vid tillvärkningen av papper osv., dels om dylik massa ss. ett halvfabrikat. Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 101. På kajen .. (ligga) högar av pappersmassa. Hellström Malmros 227 (1931). Så anser man, att det förnämsta råmaterialet för framställning av pappersmassa .. just är den svenska granen. Bolin KemVerkst. 120 (1942).
2) (tillf.) till 1 o. 2: (stor) mängd av papper. Ljunggren SAHist. 2: 415 (cit. fr. 1810). Så fort Rudbeck .. blifvit rektor, grep han sig an med att .. söka få ordning i pappersmassorna (i universitetets räntkammare). Annerstedt UUH II. 2: 372 (1909). Ssgr (till 1): pappersmasse-export. KemT 1913, s. 35. -fabrik. JernkA 1870, s. 288. -fabrikation. SvPappersT 1898, s. 1. HbSkogstekn. 1 (1922). -framställning. Lundberg PappInd. 5 (1924). -industri. Ymer 1917, s. 203. Geete o. Grinndal 12 (1923). -tillvärkning. SkogsvT 1907, s. 205. Ymer 1936, s. 1. -ved. använd för framställning av pappersmassa. SmålP 1890, nr 9, s. 4. —
-MATRIS. boktr. vid stereotypi: matris av papper. UB 1: 580 (1873). HantvB I. 7: 130 (1939).
-MATTA, r. l. f. av pappersgarn. Sörlin UFolk 238 (1929).
(2) -MERITER, pl. meriter som ngn kan styrka sig ha gm betyg över avlagd examen, genomgånget prov, förutgående tjänstgöring o. d.; ofta mer l. mindre nedsättande; jfr -förtjänster. SKN 1844, s. 114. Vid en statsinstitution kommer alltid en stor betydelse att tillmätas tjänsteålder och s. k. pappersmeriter. RiksdRevStatsv. 1910, s. 763. SDS 1943, nr 105, s. 19. —
-MULLBÄRSTRÄD~102. (papper- 18331901. pappers- 1787 osv.) det sedan gammalt i Kina o. Japan, sedermera äv. bl. a. på Java, i södra Europa o. i Nordamerika odlade trädet Broussonetia papyrifera Vent., vars bark i Kina o. Japan användes för framställning av papper. Cook 3Resa 83 (1787). NordBoktrK 1914, s. 234. —
-MUNSTYCKE~020, äv. ~200. särsk. på cigarrett. Hedin GmAs. 1: 512 (1898). SvD(A) 1930, nr 186, s. 8. —
-MYNT. om banksedel o. d., motsatt: metalliskt mynt; i fackspr. numera företrädesvis om dylik (av riksbank utgiven) sedel som är lagligt betalningsmedel utan att vara inlösbar i guld (l. silver); äv. koll.; jfr -pänningar 2. AdP 1789, s. 686. Pappersmyntet kom eller penningsedeln. SvPappersT 1898, s. 57. Sommarin EkonL 1: 164 (1915).
-MYNTFOT~02, äv. ~20. nat.-ekon. förhållandet att de i ett land ss. lagliga betalningsmedel gällande banksedlarna icke äro inlösbara i guld (l. silver). EkonS 2: 439 (1899). SvFolket 5: 372 (1939).
(2) -MÅNGLARE. (†) skribent. Wallenberg (SVS) 1: 232 (1771).
-MÄRKE.
1) vattenstämpel i papper. AntecknSaml. 240 (1873). SvUppslB (1934).
2) handel. papperssort. Östergren (1934).
-MÄSTARE. (papper- 1613. pappers- 1745 osv.) titel för vissa överordnade funktionärer (teknisk ledare, värkmästare, förman för viss avdelning) vid pappersbruk; förr äv. om ägare l. arrendator av pappersbruk, pappersfabrikant. Efter som wårt Contract medh Pappermestaren widere utwijser. Ambrosiani DokumPprsbr. 6 (i handl. fr. 1613). (Stjernarps pappersbruk) är bårt-arrenderadt .. till Pappersmästaren, för 150 d:r Silf:t och 2 Ris papper årligen. Barchæus LandthHall. 93 (1773). Till förvaltarens biträde äro (vid Tumba bruk) anställda för papperstillverkningen en verkmästare och en pappersmästare. SFS 1874, nr 70, s. 44. Ung energisk ingeniör .. önskar anställning som Pappersmästare eller Ingeniör vid Pappersbruk eller sulfitfabrik. SvD(A) 1913, nr 26, s. 11. NTid 1938, nr 71, s. 9. —
-MÖLLA. (om ä. förh., i sht i södra Sv.) pappersbruk; jfr -kvarn 1. (Agardh o.) Ljungberg 4: 270 (1863). Tycho Brahes pappersmölla på Ven. SvFolket 3: 184 (1938).
-MÖNSTER. av papper; jfr mönster, sbst.3 1 a. BtÅboH I. 13: 99 (1638). Vadstenaspetsen knypplas med ledning af ett pappersmönster och med en oändlig massa knappnålar. SvSlöjdFT 1905, nr 2, s. 7. StKokb. 58 (1940).
-NÄSDUK~02, äv. ~20. SvIndKal. 1948, 3: 454. —
-OMHÖLJE~020. EldhandvSkjutsk. 2: 74 (1877). En del matvaror skyddas bäst för flugor genom tätt slutande pappersomhöljen. Jundell Barn. 1: 252 (1927).
-OMSLAG~02, äv. ~20. PH 10: 666 (1776). Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag. SFS 1891, nr 64, s. 1.
(2) -ORD. (tillf.) bokord, skriftspråksord. VerdS 196: 29 (1913). Martinson VägKlockrike 95 (1948).
(1, 2) -PACKE, r. l. m., förr äv. -PACKA, r. l. f. Afzelius Sag. IX. 1: 64 (1859). Jensen BöhmDiktn. 163 (1894).
(2, 3) -PARAGRAF. om lagbud l. stadgande vars efterlevnad icke övervakas (l. anses värd att övervaka); paragraf på papperet. Lagbudet syntes honom endast vara en pappersparagraf. Annerstedt UUH II. 2: 28 (1909). Ymer 1934, s. 263. —
-PARASOLL. En japansk pappersparasoll. Vallentin London 244 (1912).
-PATRON, r. l. m. omhölje av papper l. papp till krutladdning o. d., patronhylsa av papper l. papp; patron med dylikt omhölje. Rinman 1: 175 (1788). Krutet lägges ej omedelbart i borrhålet utan i en papperspatron. JernkA 1873, s. 136. särsk. om (omhöljet till) med pappers- l. pappomhölje försedd gevärspatron (numera bl. jaktpatron). 2VittAH 17: 118 (1839, 1846). Gustav II Adolf införde papperspatroner .. vid sitt infanteri. Alm VapnH 68 (1927).
-PELLE, r. l. m. (nytt ord, skämts.) i park l. på offentlig plats o. d. placerad korg där allmänheten kan kasta använt papper o. d. SvD(A) 1944, nr 132, s. 12. —
-PENNINGAR, se -pänningar.
-POSSE, se -påse.
-PRESS. Möller 2: 558 (1785).
1) tekn. till 1: press för pressning av papper. Dalin (1855).
2) till 1 o. 2: tungt föremål (av metall, sten l. dyl.) att lägga på en samling papper, brev o. d. för att hålla dem samman; brevpress. BoupptSthm 15/5 1683, Bil. (bet. oviss). Westee (1842). 1. Papperspräss af marmor. BoupptVäxjö 1846. Östergren (1934).
-PRIS, n. pris på papper. Ljunggren SAHist. 1: 381 (1886).
(3) -PROGRAM. (mera tillf.) program som icke kommit l. kan komma till utförande, program på papperet. Resultaten visa, att dessa program (dvs. Tysklands och Frankrikes flottprogram) ej varit pappersprogram. KrigVAH 1884, s. 293. Hjärne Förg. 119 (1912).
-PROV. prov på papper. TT 1902, M. s. 46. En samling pappersprof från 1700-talet. Ambrosiani NordMBokhandtv. 12 (1916).
-PÅSE, förr äv. -POSSE, r. l. m. påse av papper. BoupptSthm 12/11 1689 (: Pappers Påssor .. Pappers Påszar, pl.). HovförtärSthm 1759, s. 2662 (: Pappers Påsa). Lenngren (SVS) 2: 290 (c. 1800: pappersposse). Afdrag i vikten äger ej rum för askar, papperspåsar eller dylikt omslag. SFS 1906, nr 38, s. 32. Ssg: papperspås-fabrik, -maskin, -tillvärkning m. fl. —
-PÄNNING. (†) = -pänningar 1. HFinSkolvH 3: 121 (1663).
-PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. (papper- 16851687. pappers- 1596 osv.)
1) (†) pängar till papper l. skrivmaterialier; jfr -pänning. VästeråsDP 1596. Pappers-penningar eller ersättning för skrifmaterialier. KrigVAT 1839, s. 188.
2) om banksedlar o. d.; pappersmynt (i koll. bem.); i fackmässigt spr. särsk. om sedlarna i ett land med pappersmyntfot. Kalm Resa 2: 188 (1756). Om .. i en stat omåttliga mängder af undervärdiga skiljemynt eller papperspengar sättas i omlopp, så undantränga de småningom det fullvärdiga metallmyntet. 2UB 10: 429 (1907). Cassel TeorSocEkon. 378 (1934).
-REMSA, förr äv. -RIMSA. Stiernhielm Arch. F 3 a (1644). Edison arbetade en längre tid med registrering af telegraftecken på pappersremsor. Dædalus 1942, s. 85. —
-RIPA. (papper- 1689. pappers- 1689) (†) pappersremsa. Tag een Papper rijpa, som är ett twerr Finger eller twå bredt. Rudbeck Atl. 2: 642 (1689). Därs. 644. —
-ROS, r. l. f. konstgjord ros förfärdigad av papper; pappersblomma; äv. bildl. De prydnader, medh hvilka ni smyckar .. (edert tal), äro ej de vackra ordens pappersrosor. 3SAH 15: 99 (1900). Östergren (1934).
-RULLE.
1) till 1 o. 2: (större l. mindre) rulle papper. 1SAH 1: 40 (1786). En ung man med förtviflan i ansigtet och en pappersrulle under armen störtar ut (från bokförläggaren). Strindberg RödaR 69 (1879). särsk. boktr. om rulle papper, avsedd för tryck i rotationspress. I Amerika hade man .. byggt rotationsmaskiner för två pappersrullar. 2UB 10: 218 (1906).
2) (i fackspr.) till 1: vals o. d. av papper. 2NF 18: 1 (1912).
-RUTA, r. l. f. (i sht förr l. om exotiska förh.) fönsterruta av papper. Palmstedt Res. 84 (1779).
-RÄKNARE. boktr. person som räknar o. avskiljer de ark som behövas för samtliga de exemplar vari ett tryckalster skall framställas. BL 5: 148 (1668). Pappersräknare erhåller plats hos Edv. Berlings Boktryckeri A.-B. UNT 1920, nr 7401, s. 8. —
-SAL. (i fackspr.) vid pappersfabrik: sal där papperet framställes. TT 1897, Allm. s. 339. SvSkog. 1079 (1928). Ssg: papperssals-mästare. (i fackspr.) förman för papperssal, salsmästare. GHT 1926, nr 31, s. 9. —
-SAX. (papper- 15921763. pappers- 1671 osv.) (vanl. större) sax för klippning i papper. HovförtärSthm 1592 C, s. 6. HantvB I. 1: 167 (1934).
(1, 2) -SEDEL. särsk. (†): stycke papper (med påskrift), papperslapp. LPetri Kr. 148 (1559). PH 5: 3598 (1753).
-SERVETT. SAOL (1900). Ljusblå pappersservietter. Heerberger NVard. 158 (1936).
-SKATT. skatt på papper. Almquist VärldH 8: 202 (1938). Beredningens förslag att papper till allmänna nyhetstidningar undantas från pappersskatten. LD 1948, nr 78, s. 4. —
-SKROT. lump l. skräp av papper, pappersavfall. AB(B) 1920, nr 164, s. 12. —
-SKRUV. (papper- 1640. pappers- 17121739) (†) pappersstrut. Linc. V 3 a (1640). Schenberg (1739).
-SKRÄP. jfr -skrot. Topelius Vint. I. 1: 4 (1880).
(2) -SKÄNK. (†) = -gåva. Ögat sänk, / .. På thenna ringa pappersskänk, The fägnerim, (som) här läggas neder. URudenschöld Vitt. 355 (1727).
-SKÄRARE, om person m., om sak r. l. m. (i fackspr.) person (arbetare) som tillskär papper; äv. om pappersskärningsmaskin. Schulthess (1885). PT 1902, nr 131 A, s. 3. AB 1915, nr 313, s. 2 (om maskin). Blomberg Landsv. 137 (1927).
-SKÄRM. Möller (1790, 1807).
-SKÄRMASKIN~102. (i fackspr.) pappersskärningsmaskin. Liedbeck KemTekn. 477 (1866). HufvudkatalSonesson 1920, 2: 134. —
-SKÄRNINGS-MASKIN. (i fackspr.) maskin för tillskärning av papper. Liedbeck KemTekn. 477 (1866). KatalIndUtstSthm 1897, s. 324. —
-SKÖRDEGARN~102. jfr -bindgarn. SvD(A) 1946, nr 341, s. 4. —
-SLAG. papperssort. Tiden 1848, nr 140, s. 3. —
-SNÄCKA. [jfr fr. nautile papiracée; honan av Argonauta argo har ett vitt, papperstunt, spiralformigt sammanrullat skal] zool. (det i Medelhavet o. Atlanten levande) blötdjuret Argonauta argo Lin.; äv. allmännare, om (individ l. art av) blötdjurssläktet Argonauta. Nordforss (1805). SvUppslB (1934).
-SNÖRE. av hoptvinnade pappersremsor; jfr -garn. SAOL (1923). SvSkog. 1272 (1928).
-SORT. (papper- 1748. pappers- 1845 osv.) Fennia XVI. 2: 43 (cit. fr. 1748). SvTeknUppslB 2: 697 (1939).
-SPETS. om genombruten hyllremsa o. d. av papper. OoB 1894, s. 25. Kring hyllan gick en vit pappersspets. Lagerkvist OndSag. 128 (1924).
-SPINK. (papper- 1696. pappers- 1749 osv.) avfall vid skärning l. klippning av papper. AntecknSaml. 140 (1696). Pappersspink .. hos bokbindare. Lind 1: 65 (1749). Östergren (1934).
-SPINT. (†) = -spink. ÅgerupArk. Räkn. 1743. Sahlstedt SagTupp. 39 (1758).
(2) -SPRÅK. bokspråk. Talspråket i inflätade dialoger bör icke få vara rena pappersspråket. ÅrsskrModersmLärF 1932, s. 26. —
-SPÅN. (papper- 16741721. pappers- 1676 osv.) avfall vid bearbetning (klippning l. skärning) av papper. BoupptSthm 18/3 1675, Bil. (1674). NordBoktrK 1916, s. 97. —
-STAMP. (förr) om (hammare i) stampvärk för bearbetning av lump till pappersmassa. Ambrosiani DokumPprsbr. 84 (i handl. fr. 1634). Posten 1768, s. 174. En gammal pappersstamp från Auvergne, utgörande en järnskodd stjärthammare af ek, arbetande i ett stenkar. TT 1900, Allm. s. 210. —
-STEREOTYPI. boktr. stereotypi med pappersmatriser. 2UB 10: 218 (1906). Oldenburg Bok 19 (1923).
-STORLEK~02 l. ~20. jfr -format. Östergren (1934).
-STRUT. (papper- 1650c. 1755. pappers- 1674 osv.) Hildebrand MagNat. 180 (1650). Gotterna erhöll man i en brun pappersstrut. Linder Tid. 138 (1924).
-STYCKE. (papper- 1637. pappers- 1817 osv.) [fsv. papirstykke?, anträffat bl. i formen papir stickio] stycke papper. VDBötB 1637, s. 91. 2NF 37: 876 (1925).
-STÄMPEL.
1) (förr) om stämpelavtryck på papper vid förtullning av en vara; äv. om stamp för åstadkommande av dylikt avtryck. PH 6: 4299 (1756). Därs. 10: 118 (1773).
2) (föga br.) vattenstämpel i papper, vattenmärke; äv. om på silduken fastsatt märke varigm vattenstämpeln åstadkommes. AntecknSaml. 241 (1873). Ambrosiani DokumPprsbr. 378 (1923).
-SUDD, r. l. m. hopknycklat stycke papper, papperstuss. Swederus Jagt 49 (1831). 2NF 18: 455 (1912).
-SÄCK. av kraftpapper. SFS 1918, s. 256. Ssgr: papperssäcks-fabrik, -fabrikation.
-SÄV. (numera föga br.) halvgräset Cyperus Papyrus Lin., papyrusgräs. Hartman Naturk. 320 (1836). Svensson Kulturv. 49 (1893). Östergren (1934).
-TAK. beläggning av papper på tak i ett rum; tak med dylik beläggning; förr äv. om grovt, tjärat papper ss. beläggning av yttertak l. om yttertak med dylik beläggning. Stål Byggn. 2: 17 (1834). Papperstak måste underhållas genom förnyade anstrykningar med kalktjära. AHB 83: 79 (1873). Östergren (1934; i rum).
-TALLRIK. Östergren (1934).
-TAPET. TaxaStSjötull. 1719, s. D 4 a. Till ett rums Beklädande .. 80 alnar blårandiga pappers Tapeter. HusgKamRSthm 1750, s. 631. Form 1941, s. 3. —
-TAVLA. (numera knappast br.) målad på papper. TullbSthm 14/5 1578. Bremer NVerld. 3: 119 (1854).
-TEKNIK. (läroämne behandlande) det tekniska förfarandet vid pappersframställning. SvStatskal. 1926, s. 605. —
-TEKNIKER. jfr -teknik. SvPappersT 1898, s. 56. —
-TEXTILIER. av pappersgarn l. papperstråd. Form 1944, s. 22. —
-TEXTILINDUSTRI. jfr -textilier. NDA(A. B.) 1917, nr 332, s. 8. —
-TILLVÄRKNING~020. Raab Reg. 1746, 2: 236 (1738).
-TJOCK. (mera tillf.) som har (endast) pappers tjocklek. Ett ytterst tunnt, icke papperstjockt lager af finaste sand. SvGeolU Aa 31: 29 (1869).
-TJOCKLEK~02 l. ~20. (mera tillf.) jfr -tjock. Flera massalager av vanlig papperstjocklek. 3NF 15: 624 (1931).
(2) -TOK, m. (enst., †) om (lärd) skribent. Spegel GW 173 (1685).
-TRÅD. jfr -garn. SD 1915, nr 299, s. 1. —
-TUNN. tunn som papper. Almroth Karmarsch 144 (1838). Papperstunna .. flatbröd. Keyland Allmogekost 1: 103 (1919). Avledn.: papperstunnhet, r. l. f. Östergren (1934).
-TUSS, stundom -DUSS. (-duss 1887. -tuss 1891 osv.) bollformigt hopknycklat stycke papper. Ödman VårD 1: 44 (1887). Nyblom Österut 120 (1908).
-TUTA, r. l. f. (mindre br.) litet, rörformigt hopviket stycke papper (att förvara ngt i). Berzelius Kemi 2: 363 (1822). Klinckowström BlVulk. 1: 55 (1911).
-TYG.
1) (†) om pappersmassa ss. halv- l. heltyg vid pappersframställningen. För att bereda .. (hyvelspånor) till papperstyg, kokas de först i lut. JournManuf. 3: 49 (1833). Liedbeck KemTekn. 469 (1866).
2) tyg av papperstråd. I mars komma de första papperstygerna i marknaden. NDA(A. B.) 1917, nr 332, s. 8. SDS 1947, nr 308, s. 10. —
-ULL. förpackningsmaterial bestående av silkespapper, som skurits i smala remsor. VaruhbTulltaxa 1: 271 (1931).
-URKUND~02 l. ~20. bibliot. urkund på papper. BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. nr 7, s. 2. —
-UTFÖRSEL~020. pappersexport. (Ekenberg o.) Landin 704 (1894).
-VALUTA. handel. o. nat.-ekon. om banksedlar o. d.; numera företrädesvis om i guld l. silver icke inlösliga, men ss. lagliga betalningsmedel gällande sedlar l. om sammanfattningen av de lagliga betalningsmedlen i ett land med pappersmyntfot; äv.: pappersmyntfot. NordT 1892, s. 435. En suspension av sedelinlösningen, som förvandlade landets valuta till en pappersvaluta. SvRiksd. II. 13: 11 (1934). Cassel TeorSocEkon. 378 (1934).
-VARA, r. l. f. handel. vara av papper; i sht i pl. Dalin 483 (1871). Tillmötesgå utlandets behov av pappersvaror. RiksdP 1946, 1 K. nr 20, s. 4. —
-VED. massaved. SFS 1893, nr 1, s. 17. TT 1944, s. 1061. Ssgr: pappersveds-avvärkning, -behov, -flottning m. fl. —
-VIKT. idrott. äldre benämning på lägsta viktklassen vid boxning; numera kallad: flugvikt. 2NF 32: 413 (1921). BonnierKL (1926).
-VÄGG. Att ateliern af en pappersvägg var afdelad i tvenne rum. Ahrenberg Männ. 6: 254 (1914).
(2) -VÄLDE. om administration kännetecknad av pappersexercis l. pappersväsen. —
-VÄRDE. Auerbach (1913). Sedlar, som numer blott ha pappersvärdet. Östergren (1934).
-VÄRK, n.
1) (om ä. förh.) till 1: (maskineri till) pappersbruk; förr äv. abstrakt: pappersframställning. Gafs tärepenningar och eljest bekostades på honom som förde papirsvärket till Upsala 2 mark. AntecknSaml. 239 (1614). Stiernman Com. 3: 832 (1670; abstr.). Privilegier till ett papperswärckz inrättande uthi Garpströmen hardt vijdh Arboga stadh belägen. Ambrosiani DokumPprsbr. 23 (i handl. fr. 1672). SvFolket 3: 205 (1938).
2) (†) till 1, 2: produkt av papper; skrift; skriveri(er); äv. bildl.: bräcklig l. förgänglig produkt. Arvidi A 3 b (1651). Mina vidlyftiga pappersverk (dvs. skriverier). Tessin Bref 1: 261 (1753). Lindfors (1824).
3) (†) till 2 d: laborerande med papper (växlar o. d.). Konstigt remitterande, tracerande och dylikt pappers-värk. Dalin Arg. 1: 170 (1733, 1754).
-VÄRKARE. (†) pappersfabrikant, pappersmakare. Ambrosiani DokumPprsbr. 87 (i handl. fr. 1726).
(2) -VÄSEN. om (administration kännetecknad av) överdrivet l. tyngande bruk av skriftliga aktstycken vid handläggande av ärenden; jfr -exercis. Den tidigare ganska allmänna uppfattningen om statsförvaltningen .. som ett stelt och formalistiskt pappersväsen. SvStadsförbT 1933, Bil. s. 78. —
-VÄSKA. särsk. till 2: väska för förvaring av handlingar, blanketter o. d. 2. Pappersväskor, af brunt skinn. VLBibl. Bouppt. 1790. Döss o. Lannge (1915).
-VÄST. Östergren (1934).
-VÄV. papperstyg; äv. om gles bomullsvävnad klistrad på papper. AB(B) 1918, nr 38, s. 12. Råvaror (1949).
-VÄVNAD. jfr -väv. Östergren (1934).
-VÄXT. växtslag som användes ss. råämne vid pappersframställning. NF (1888). Numera ingår majsen såsom en värdefull pappersväxt i pappersfabrikationen i Amerikas Förenta Stater. Jönsson Gagnv. 419 (1910).
-ÖDA, r. l. f. (papper- 1807. pappers- 17591891) (†) ödslande med papper. SvMerc. IV. 3: 14 (1759). WoJ (1891).
Avledn. (till 1): PAPPERSAKTIG, adj. lik papper, påminnande om papper. Wikforss 2: 273 (1804). Östergren (1934).
Spoiler title