årsinkomst | SAOB | svenska.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 2021

ÅR å4r, sbst.1, n.; best. -et; pl. =; pl. best. -en ( (1528) osv.), äv. (numera bl. vard.) -ena ( (1662) osv.). Anm. Av ä. böjningsformer används (numera bl. ngn gg) gen. sg. best. årsens (se 1 g μ).

Ordformer

(aar 1521–1539. ar (-hr) 1521–1540. ioor 1552 (: j ioor). jår (-åå-, -hr) 1529 (: i Jåår)–1716 (: i jår). or (oo-) 1552–1553. yåår 1551 (: i yåår). år (åå-, -hr, -rh) 1524 osv. årr 1546. — i (det stundom sammanskrivna) uttr. i för l. förr års o. d. (se 2 d β o. FÖRÅR resp. FÖRR-ÅR): -åras 1757–1901. -års (-åå-, -hr-, -ss) 1556–1901)

Etymologi

[fsv. ar; jfr fd. ar (d. år), fvn. ár (nor. år), got. jēr, fsax. gēr, (mlt. jār), mnl. jaer (nl. jaar), ffris. jēr, fht., mht. jār (t. jahr), feng. géar (meng. yēr, eng. year); till den rot som äv. föreligger i lat. hornus, adj.: årets, detta års, gr. ὥρα, (års)tid, avest. yārə, år. — Jfr ÅRLIG, adj., ÄRING]

1) om enhet för angivande av utsträckning l. varaktighet i tiden motsvarande den tid som det tar för jorden att röra sig ett varv runt solen; särsk. i förb. med dels räkneord, dels kvantitativt pron. (öv. 1536). Efter han .. hafver tientt Cronen, so vell i Liflandh sosom och her nu i fyre åhr. (1612). Kommer någon, som för desz miszgärning skull tagit flyckten, några åhr efter åt sielfwilljande fram, med den förfares, som wore han å färsk giärning gripen. (1726). Tillräckligt många år vi lefvat ha för andra, / Oss sjelfva höra till de dar, oss återstå. (1865). Anton kunde ju ingenting veta – han har inte varit här stort längre än året. (1919). Det tar flera år för en vänskap att utvecklas. (1999). — jfr HALV-, HEL-, KVART-, SEN-ÅR m. fl. — särsk.

a) med särskild tanke på jordens omloppstid runt solen; särsk. (i fackspr.) i uttr. astronomiskt år, sideriskt år (jfr SIDERISK, adj.1 a), tropiskt år (se TROPISK, adj.2 1), förr äv. solariskt år (se SOLARISK, adj. 1); äv. i utvidgad anv., om längre l. kortare tidsavsnitt än det ovannämnda, särsk. dels i fråga om annan himlakropps omloppstid, dels i sådana uttr. som det (stora) platoniska året (se PLATONISK 1 c). När .. (solen) hafwer lupit igenom the 12. Himmels teknen, tå är itt Solariskt åår. Men när Månen hafwer lupit them 12. gånger igenom, tå gör hon itt Lunariskt åår. (1648). Vår jord. Hon gör sin omkrets på en tid, som vi kalle år, och som ingen ting annat vill säga, än den tiden hon använder att göra sitt omlopp kring solen. (1786). Ett astronomiskt eller naturligt år .. betyder egentligen så lång tid, som jorden behöfver till sitt omlopp kring solen. (1851). Solens omloppstid i förhållande till stjärnorna .. kallas för stjärnåret eller det sideriska året. (1925). — jfr MÅN-, SOL-, STJÄRN-ÅR m. fl.

b) i fråga om tideräkning l. kalendarisk beräkning; särsk. (o. i sht, om nutida västerländska förh.) om tidsavsnitt som omfattar tiden från 1 januari till 31 december o. indelas i 12 månader l. (drygt) 52 veckor l. 365 (under skottår 366) dagar; särsk. i uttr. borgerligt år (se BORGERLIG 3 e), (det) julianska året (se JULIANSK). Månen moste j allo werldenne skijna i sinom tijd, och åtskilia månadhena, och vtskiffta året. (öv. 1536). Uthi ett Åhr haar man 365. Dagar och 6. Timmar vngefär. Den oordning och godtycklighet, som Pontifices vid kalenderns affattande läto sig komma till last, upphörde först vid den nya ordning, som Romerska året erhöll genom Iulius Cæsar. (1858). Det sades också, att den som lever över april och maj, han lever året ut. Ett tag tänkte jag att jag skulle skriva en diktrad varje dag och att jag vid årets slut skulle ha ett helt arbetsår sammanfattat, kristalliskt klart, som ett enda vasst saltkorn. (2009). — jfr CIVIL-, KALENDER-, SKOTT-, VECKO-ÅR m. fl. — särsk. i kinesisk tideräkning l. astrologi, med bestämning bestående av djurnamn i gen. sg. best. Äktenskap mellan en man, född i ”hundens år”, och en kvinna, född i ”råttans år”, skulle .. leda till idel ruin. Det kinesiska nyåret firades .. Hundens år övergick i Grisens år.

c) med särskild tanke på rådande förhållanden l. omständigheter; särsk. i fråga om odlingsförhållanden l. skörd o. d.; förr äv. övergående i bet.: årsväxt (se d. o. 3); jfr 3 b. (NT 1526). Thett hafver nu varit ett passeligit fruchtsampt år. (1565). Gif ymnog’ Åhr, och all man’ hörsamheet, och lydna. (1644, 1668). Krön åhret medh tin ymnighet, / Giör jorden fuchtig, fruchten feet. Ps. 1695, 66: 4. De sju feta åren. (1908). De två sista åren av krig och det första året av fred .. kan ses som en avgränsad period. (2008). — jfr BETES-, BI-, BÄR-, FODER-, FREDS-, FROST-, FRUKT-, GOD-, HUND-, HUNGER-, HÅRD-, IS-, KORN-, KRIGS-, LÄMMEL-, MISSVÄXT-, MYGG-, NÅD-, NÖD-, OFREDS-, OLLON-, SILL-, SNÖ-, SORGE-, SVAG-, SVÄLT-, TORR-, VÅT-ÅR m. fl. — särsk. i vissa uttr. o. förb.

α') gott år (se GOD 9 b; jfr 2 d α, 3 b).

β') gyllene år (se GYLLENE, adj. 2 a β).

γ') i sådana uttr. som (se ut som) sju svåra år (se SVÅR 8 (slutet)).

δ') nådens år (se NÅD, sbst.2 3 c γ α').

ε') (†) i förb. med ond (se OND 11 b–d).

d) med särskild tanke på verksamhet l. aktivitet; stundom i utvidgad anv., betecknande tidsavsnitt av annan längd än tolv månader; särsk. i uttr. akademiskt år (se AKADEMISK 2 a α γ'). Saul hadhe warit Konung itt åår. (Bib. 1541). En Änckia bör söria sin afledne Maka ett heelt, och en Änckling, åtminstone ett halft Åhr. (1686). At på flera åhr antaga och ständig blifwa i sin tienst hvarjom och enom tillåtit är. (Sv.) Det löpande året .. (fr.) L’exercice courant. (1842). En tuff tid, som jag ändå inte vill ha ogjord, summerar Maja sitt år som au pair i Berlin. Jag lärde mig självrespekt, att sätta gränser och att ställa krav. Jag har verkligen längtat efter mitt sista år i skolan. — jfr AFFÄRS-, ARBETS-, BERGS-, ECKLESIASTIK-, FÖRTJÄNST-, GESÄLL-, KYRKO-, LÄS-, MERIT-, MÄSTAR-, PRAKTIK-, REGERINGS-, REKRYT-, RÄKENSKAPS-, SABBATS-, SKATTE-, SKOL-, SPEL-, STUDENT-, TAXERINGS-, TJÄNSTE-, UPPBÖRDS-, VERKSAMHETS-, VÄNTE-ÅR m. fl. — särsk. i fråga om tidsbestämt (frihets)straff. (Personer som missbrukar Guds namn skall) när alt hopp om bättring är ute, drifwas i landsflyktighet på wisze år eller alt framgent. (1687). Till fyra år blef hon dömd af lagen. (1891). Kusinen fick två år för häleri. — jfr FÄNGELSE-, STRAFF-ÅR.

e) för angivande av (mer l. mindre specificerad) tidpunkt bakåt l. framåt i tiden. (1558). I dagh för sexton åhr war jagh et belät lijk. (1706). I dag, ett år sen, for hon hem till Gud. (1897). Knappa två år efter trontillträdet började Kristina umgås med tankar på att abdikera. (2006).

f) vid angivande av (människas) ålder; särsk. dels (förr äv. i gen.) i förb. med gammal (jfr GAMMAL 1), dels i fråga om att uppnå l. ha uppnått viss ålder (särsk. i uttr. fylla så l. så många år, vara så l. så många år fyllda (se FYLLA, v. 8 b), ha l. bära så l. så många år på nacken (se NACKE 1 d α)); jfr 3 a. Hon war en enkia wed ottatiyo och fyra åår. (NT 1526). En Poike widh pasz siw åhra gam(m)al. (1623). Roliget war att see, huru een 70 åhrs gammal Araber .. kom effter oss mycket fortare änn wij hinde undan honom. (1712). Knapt har jag lefvat i femtio år, / Dock kan jag tryggt för Er alla bedyra, / At sådant Finkel, som jag söp i går, / Är kostligt mot kärlekens sår. (c. 1771, 1790). En ung man om tjugo år. (1899). Därute syntes en lång, ganska kraftig kvinnogestalt bortemot de femtio åren. (1924). Ingen ville tro, att man kunde uträtta något, när man bara var tretton år. (1946). — jfr LEVNADS-, LIVS-, MYNDIGHETS-ÅR o. FEMTON-, SEXTIO-, TOLV-ÅRS m. fl.

g) i vissa uttr.

α) (hela) året igenom (jfr GENOM 3 d), (hela) året om (se OM, prep. osv. I 46 c), året runt (äv. sammanskrivet, jfr RUNT, adv. osv. II 7, ÅRETRUNT-), hela året. (1564). Härwid är til at märka, at man (på vissa karibiska öar) hela året igenom får Cocos. (1786). De arbetande klasserna, som äro fullt sysselsatta med sina dagliga wärf och lefnadsbekymmer året rundt. Pite havsbad kör nu med .. camping åretrunt. Han har stått för väldigt stabila insatser året igenom.

β) (numera bl. i Finl.) i året (se I, prep. osv. I 8 slutet).

γ) (inom l. innan) natt och år (se NATT 1 h), år och dag (se DAG I 3 a δ).

δ) om året (se OM, prep. osv. I 40).

ε) så här års (se HÄR, adv.1 I 4 a α).

ζ) så l. så många års tid (se TID, sbst. 9).

η) (numera mindre br.) så l. så till års, till året (se TILL I 8 d).

ϑ) så års (se SÅ, adv. osv. I 4 k ν).

ι) under årets lopp, under året; jfr LOPP 4 c. Huruwida hwar och en under årets lopp fullgjort sin skyldighet.

κ) årets skiften (se SKIFTE 18 c).

λ) (†) i sådana uttr. som årligen l. årliga o. d. års (se ÅRLIG, adj. 4 slutet).

μ) (numera bl. ngn gg) årsens (ngn gg äv. årets) tid, årstid l. tid på året. (Bib. 1541). Gemenligen warda the 4. åhrsens tider efter wäderleken fördelade. (1726). Dagarna är korta denna årsens tid. (1968).

ν) (†) åt åre(t) (se ÅT, prep. o. adv. I 6).

ξ) över året (förr äv. år), (under) ett (drygt) år. Sådane prackare, som nu öfver åhr, iaa något mehr, icke hafva kohlat mehr än till 45 st. ryss huar om 40 tunnor kohl. (1665). Nu åstundar denne Qvinnoss-Personen högel. fåå kom(m)a i kyrkian att höra Gudz Ord, och H. H. Nattvard begåå, dhet hon öf:r åhret icke fått tilfälle. Det är hårdt .. men han kommer ju ändå hem i Maj, då har han varit borta i öfver året.

2) om visst bestämt (o. specifikt angivet) år (i bet. 1 b); förr äv. i gen. i adverbiell anv.; jfr ÅR-TAL 5. (1540). K: M:tz Konglige Proposition .. aff den 8 Martij innewarande åhrs. (1649). Han hade qwarblifwit i Frisland medan winterkölden förwandlade wattnet till is, och tills ett annat år kom uti werlden. (1817). Från Italien spred sig senrenässansen tidigast till Frankrike, och där kan man nästan på året datera dess början. (1921). Årets bästa medicinska bok alla kategorier. Bokextra s. III. — jfr BEGYNNELSE-, DÖDS-, FÖDELSE-, GRUNDLÄGGNINGS-, PRÄGLINGS-, REKORD-, REVOLUTIONS-, SEKEL-, SKAPELSE-, SLUT-, START-, TILLVERKNINGS-, TRYCK-, VAL-ÅR m. fl. — särsk.

a) i förb. med i tideräkning använt årtal; förr äv. i pl. i fråga om enskilt år. (Bib. 1541). Thetta skedde åhrom 1208. (1559). Sven Dufvas fader .. / .. Var med år åttiåtta ren och var ren gammal då. (1848). År 2005 tillsatte regeringen Persson en utredning om nationell bostadspolitik och allmännyttans självkostnadsprincip inom EU. (2009). — särsk.

α) i gen., med huvudord betecknande ngt som avser l. hänför sig till visst år. (1578). Denne 1684 åhrs Winter hafwer warit owahnligt hårdh. Redan vid 1853–54 årens riksdag afläts .. en skrifvelse. NDA 22/2 1875, s. 2. Hur var det under 1911 års valrörelse här i landet? En rad af föga uppbyggliga partistrider! (1912).

β) i förb. med sådana uttr. som efter l. före Kristi födelse, efter l. före Kristus (se EFTER, prep. osv. I 11 c β β′, resp. FÖRE, prep. osv. I 11), förr äv. efter l. före Guds l. Kristi börd (se BÖRD, sbst.1 6 slutet). (1521). Then helgha Scrifft lärer, at Syndafloden skedde åhren effter Werldennes Skapelse 1657. (1621). År 49 före Kristi födelse.

γ) i sådana uttr. som Herrans l. Herrens år (det o. det) (se HERRE 6 b), (i) nådens år (det l. det) (se NÅD, sbst.2 3 c γ α′ slutet), förr äv. år Kristi (det l. det). (1623). Åhr Christi 1630 then 20 Maij. (i handl. fr. 1631).

b) föregånget av demonstr. l. determ. pron. (1521). Thet lilla skeppet Jupiter, som i thetta åhr är bygt på Holmen. (1640). Det stora mötet, som ägde rum det året, då Nils Holgersson for omkring med vildgässen. (1906). Jag hade om våren det året gett ut två böcker. (1957).

c) i förhållande till annan specificerad l. underförstådd tidpunkt. J forr(e) aar(e)t. (1521). Herredagen som året ther effter stodh i Malmöö. (1561). Ifrån then förste och tiugunde Octobris, in til then nijonde Martij, nästföljande Åhrs. (1635). Året förut hade han lämnat mig en plan att upprätta en ministeriell tidning. (1892). Tidigt en augustimorgon året innan. (2009). — jfr FJOL-, FÖRR-, NY-ÅR.

d) i vissa uttr.

α) gammalt l. nytt år o. d., särsk. i uttr. gott nytt år! o. d. (se GOD 9 b β, NY, adj. 5), förr äv. gott år (se GOD 9 b α; jfr 1 c slutet α'). Önskar .. min herre .. ett lykligett, hugneligitt och frögdefult nyt åhr. (1629). Detta gamla året, det wij altijd affmåla genom en gam(m)al skieggug Gubbe. (1689). För många börjar det nya året med att kasta ut julen och det gamla året.

β) [möjl. särskrivning av uttr. i förrårs (se FÖRR-ÅR)] (†) i sådana uttr. som i förr(e) års l. förra åras, förra året. (1637). Det är dendär Anna Lisa Tenhutar, som i förra åras tjänade hos förvaltaren. (1894). Ondare än i förr års, då Kroaterna mördade uppåt bäckkällan så kvarnfallet gick rödt. (1900).

γ) i år, under innevarande år; jfr I, prep. osv. I 7. Anthen i Jåår eller i fiård. (1529). Somth skal vtt giiffuas i yåår och somth eth a(n)nath åår. (1551). När det blef tidig vinter i år. (1897).

3) i allmännare anv. av 1, i sht i pl., om (förfluten) tid(speriod) utan avseende på bestämd varaktighet; särsk. med särskild tanke på tidens (obevekliga) gång l. den förgängelse l. förstörelse som följer därav. (öv. 1536). Åren pläga kännas tyngre / Med hvar dag, som går. (1861). Grånad af år är stugan vid grind. Åren komma och åren gå. (1888). Så fick då Toni lof att plocka fram sitt lysande betjäntlivré, som icke varit i användning under år. (1910). (Kyrkan) var vit, nej grå, ty årens patina hade lagt sig över rappningen. (1926). Åren i rätten har lärt honom att det effektivaste man kan göra är att vänta ut den andre. (2004). — särsk.

a) i fråga om människas levnad(slopp); särsk. i förb. med adjektivisk bestämning angivande viss period av människas liv (jfr ÅLDER, sbst.1 1 c); förr äv. pregnant: ålderdom; jfr 1 f. (öv. 1536). Vngdomens åhr vthi brunst rasa fort, som en ijlande hwirfwel. (1658, 1668). Iag seer åhren alt mehr och mehr annalckas. Mina barn, när ni hunnit til de år, at ni en gång skola gifta er. (1786). I unga åren låg han i viking och härnad. (1883). Den egenmäktighet och härsklystnad, som han på äldre år lade i dagen. (1899). Hon ser .. att jag är en vacker och genomklok och lagom tjock man i mina bästa år. (1962). — jfr BARNA-, BARNDOMS-, BILDNINGS-, BRYTNINGS-, FLICK-, FÖRSTÅNDS-, GIFTAS-, GOSS-, GUBB-, KOLT-, MANNA-, MEDEL-, PENSIONS-, POJK-, SAV-, UNGDOMS-, UPPVÄXT-ÅR m. fl. — särsk. i vissa uttr.

α') i sådana uttr. som bära sina (sextio o. d.) år väl l. med heder (se BÄRA, v. 18 d slutet).

β') ha åren inne (se HAVA INNE 2).

γ') komma till åren, vara till åren kommen (se KOMMA, v. I 2 c ε α').

δ') med åren, med stigande ålder; jfr MED, prep. osv. I 7 b α. (1690). Med åren har han utvecklats till den extrema familjekatten. (2009).

ε') (†) ngns sådana l. sådana ålders år (se ÅLDER, sbst.1 1 c β).

b) med särskild tanke på rådande förhållanden l. omständigheter, i förb. med adjektivisk bestämning; jfr 1 c. (öv. 1536). Stora år hade randats för både svear och götar, och det talades om bragder och äventyr. (1908). Vi har under de goda åren samlat i ladorna.

c) i vissa uttr.

α) förr om åren (se OM, prep. osv. I 46 a δ).

β) i alla år, under (mycket) lång tid. Det är inte säkert att vi behöver driva verksamhet exakt som vi har gjort i alla år.

γ) många herrans år (se HERRE 6 b).

δ) vad gör det om hundra år?, betecknande att ngt är likgiltigt l. saknar betydelse i ett längre perspektiv. Medborgare, vem kan förklara / att döden aldrig stilla står? / Alla måste vi hädan fara. / Men vad gör det om hundra år? (1965).

ε) i sådana uttr. som år efter år, varje år under en längre tid; jfr ϑ. (1638). Att man .. må förundra sig öfver dem, som år efter år försumma att plantera träd och buskar kring sin bostad. (1890).

ζ) år från år (se FRÅN, prep. osv. I 13 c).

η) år för år (se FÖR, prep. osv. I 5).

ϑ) i sådana uttr. som år ut och år in, år efter år (jfr ε). (1634). År ut och år in ska kvinnor tydligen stå ut med att de får lägre betalt än män.

4) om enhet för angivande av avstånd, ss. senare led i ssgn LJUS-ÅR.

Ssgr (i allm. till 1): A: (3 a) ÅR-BETYNGD, p. adj. (†) ålderstyngd; jfr -tyngd. Den årbetyngde slafven. (1841). —

-BOK, se D. —

(3 a) -BRUTEN, p. adj. (numera bl. ålderdomligt) om person: åldersbruten; jfr -bräckt. Gudar skydden den, / Hvars unga lif är dyrast. Jag årbrutne man / Kan ej för honom kämpa mer. (1863). —

(3 (a)) -BRÄCKT, p. adj. (numera bl. ålderdomligt) om person l. kroppsdel: nedbruten av hög ålder (jfr -bruten o. ålders-bräckt); äv. om ngt sakligt: gammal l. sliten l. medfaren l. förfallen. (1860). Årbräckt mellan fönstren står / klaveret stumt se’n sexti år. (1896). En liten oansenlig, skrumpnad, darrhänt och årbräckt gumma. (1958). —

-FÖLJD, -GAMMAL, se D. —

-GÅNG, sbst.1 (sbst.2 se åra, sbst.2 ssgr). [jfr t. jahrgang]

1) (†) till 1: årsgång; jfr gång I 2. (1898). Flera vidskepliga bruk hörde också till på julaftonen. Ett av dessa var att gå årgång, varigenom man skulle bli i stånd att se vem som skulle dö nästföljande året.

2) (†) till 1, = års-gång 2. (1723). Dessa två årgångarne af min lefnad voro egenteligen min Romantiska Medeltid. (1831).

3) (†) till 1 c, om års(tids) beskaffenhet med avseende på dels odlingsförhållanden l. skörd, dels tillgång på vilt l. fisk o. d.; äv. närmande sig l. övergående i bet.: grad av bördighet l. fruktbarhet; jfr gång I 11 o. års-gång 3. Så äldre som yngre äpplen, pähron och kirsbärsträän hwilcka pläga af sigh kasta (enär åhrgången är bördigh) frucht. (cit. fr. 1704). Ripa och järpe hafva haft dålig årgång utom i Luleå och Skellefteå distrikt, där årgången varit medelmåttig.

4) till 1, 2, i fråga om ngn l. ngt som härstammar från l. framställts under l. har samband med ett (visst) år; särsk. i uttr. (vara) av sådan l. sådan årgång, (vara) sådan l. sådan med avseende på ålder; jfr gång III 7 o. års-modell. Många årgångar bilder och föreställningar framkallades till mönstring ur minnets gömmor. (1842). Med undantag af de äldsta årgångarna har all växtlighet på träd och buskar lidit betänkligt af de vilda fårens glupskhet. Stora torpedbåtar av äldre årgångar. (1915). Och inte nog med .. (att det är fint att köra bil): den som kör en bil av 1932 års tillverkning har en smula orsak att rycka på axlarna åt den som kör en bil av samma märke, men årgången 1931. (1932). särsk.

a) årskull (se d. o. 1, 2); äv. i allmännare anv., om sammanfattningen av personer verksamma inom visst område under samma år (jfr generation 2). Den första årgången lamm var af en starkare kroppsbyggnad och hade gröfre fällar än lammen i moderhjorden. Han tillhörde de första årgångarna av urmakare i Schwarzwald. jfr student-, sugg-årgång.

b) i fråga om vin (ngn gg äv. annan (i sht alkoholhaltig) dryck); särsk. om ett (visst) års samlade produktion av (visst) vin. Idel Rüdesheimer och Assmannshäuser af bästa årgångar. (1891). Får jag be om ett litet spetsglas fransk konjak av den gamla, fina årgången! (1953). (Väder)Växlingarna under en årgång kan vålla katastrof för pålitliga vingårdar. (1998).

c) i fråga om tidning l. tidskrift o. d.; särsk. om den samlade utgivningen av en tidning osv. under ett (visst) år; äv. konkret, om (inbundet) exemplar av sådan utgivning; jfr års-gång 4. At Moraliska, Politiska och Oeconomiska ämnen kunna synas wara så mångfaldiga, at de ej borde tryta för flere årgånger. Denna förtjenstfulla tidskrift öppnar nu sin tredje årgång. Inbundna och väl bibehållna årgångar av tidningen Polisunderrättelser skola med tillhörande register överlämnas till statens kriminaltekniska anstalt. jfr tidnings-, tidskrifts-årgång.

d) (†) till 1 d: skifte (se d. o. 15 a α); jfr -väg. Holmen har 60 tunnor utsäde, hälften i hvardera årgången. (1748). Åkern är delt i två årgångar. (1807).

e) sammanfattningen av till ett helt kyrkoår hörande predikningar l. kantater o. d. (1712). Då jag .. ej ännu tilltrott mig kunna lemna i mina åhörares händer en fullständig årgång predikningar. Wallin Rel. 3: Föret. I (1831). (J. S. Bach har) efterlemnat ända till 5 årgångar kantater för de olika sön- och högtidsdagarna. (1880).

Ssg (till -gång 4 b): årgångs-vin. vin av druvor som skördats ett visst år; i sht pregnant, om sådant vin av hög klass. Ett årgångsvin kommer från ett enda års skörd .. och året kan vara allting från uselt till enastående fint. (1998). Kalvfilé med cognac i såsen och årgångsviner från professorns vinkällare. —

-HUNDRADE, förr äv. -HUNDRA. (år- 1760 osv. åra- 1728 (: Åhrahundrade talet)–1775. års- c. 1700–1766) [jfr t. jahrhundert]

1) till 1, om tidsperiod av hundra år; i pl. äv. med mer obestämd innebörd, om (mycket) lång tid; jfr sekel, sbst.1 1. I flere århundrader. (1760). Ännu ett fullt århundrade efter Islands bebyggande herrskade der Hedendomen. (1825). Odysseus, den mångförslagne, den prövade, kommer seglande genom århundraden, genom årtusenden. (1955).

2) till 1 b, om kalendariskt preciserad period av hundra år (räknad från varje jämnt hundratal i tideräkning); särsk. dels i förb. med ordningstal, dels i gen. sg. best. i anv. ss. förstärkande attribut; jfr sekel, sbst.1 2. (c. 1700). Enka sedan den 1:sta Augusti 1794, lefde Elisabeth Olin långt in i vårt århundrade. (1885). I mitten av förra århundradet upplevde handspådomskonsten en verklig renässans. (1946). Råka ut för århundradets utskällning. (1969). Insikten att en historisk epok var till ända framkallade behov av att göra bokslut över det tjugonde århundradet. (2008). jfr stormakts-århundrade.

Ssg (till -hundrade 2; numera bl. tillf.): århundrade-skifte. sekelskifte; jfr skifte 6. Vid senaste århundradeskiftet. —

-KVARTAL, se D. —

-MILJON, äv. -MILLION. (år- 1890 osv. års- 1909 osv.) om tidsperiod av en miljon år; i sht i pl., med mer obestämd innebörd, om mycket lång tid. (1890, 1894). Den svenska älvdalen har under årmillionerna bokstavligen fötts och uppstigit ur vågornas skum. —

-RIK, -RÄCKA, -RÄKNING, -SKATT, -SKIFTE, -SKÖRD, se D. —

(3) -SÄLL. [fsv. arsäl] (†; se dock nedan) om person: som upplevt många goda år (o. fått en lycklig ålderdom) (jfr års-rik); om regent äv.: vars regeringstid kännetecknas av goda år, särsk. (o. i denna anv. fullt br.) ss. tillnamn på den (uppdiktade) kung Erik som uppges ha regerat i Sv. i slutet av 1000-talet (ngn gg uppfattad ss. identisk med den verklige kungen Stenkil); jfr säll, adj. osv. I 6. Epter Eric Seghersääl wardt hans son konung, then somblige kalla Eric Årsäle, Men almenneliga kallas han hin milde konung Stenkil. (c. 1540). För den goda tid, som var under hans regering .. blef han kallad Årsäll. (c. 1790). Magister Afzelius, husets synnerligen gode vän, den högt förtjänte folkvisesamlaren och årsälle Enköpingsprosten. (1911). —

-TAL. [fsv. artal, arstal] (år- 1614 osv. års- 1650–1943)

1) (†) till 1: flera l. många år; jfr åra-tal 2, års-följd. Man kan årtal finna sysselsättning blott i Vatikanens konstmuséer. (1871). Om de längtansfullt blickat in i de ömsesidiga himlarna under årtal af tyst älskogs ve. (1893).

2) (†) till 1 b: tideräkning; jfr åra-tal 3. (1681). (Muhammeds) Flyckt, bekant under namn af Hegira .. är hos Turkarna så märkwärdig, at de därifrån börja sit År-tal. (1780).

3) (†) till 1 b, = åra-tal 4. (Svenskarna har) swäfwat uti ett Hedniskt Mörker, alt in til begynnelsen af thet Nijondehundrade Åhrtalet efter Christi börd. (1753).

4) (†) till 1 f: ålder l. levnadstid; äv.: levnadsår; jfr tal, sbst.1 2, o. åra-tal 5. At om jag ej lifwet njuter, / Utan snart mitt årtal sluter. (1763). Snart, som vaknad ur en dröm, / Du til tretti årtal hunnit. (1792). (cit. fr. 1943).

5) till 2: (i tideräkning använt) tal (se tal, sbst.1 3) betecknande visst år; äv. (med anslutning till 2) närmande sig bet.: år (se år, sbst.1 3); jfr åra-tal 6. (1614). Nya dagar, nya årtal stunda. (1807). Det första mynt med årtal är slaget 1478 för riksföreståndaren Sten Sture d. ä. Han hade sinne för årtal och för juridiska, klerikala och historiska sammanhang. (1949). jfr invignings-, slut-årtal.

Ssgr (till -tal 5): årtals-beteckning. jfr beteckning 3 a. (1875). På större pjäser utsättes ’Orrefors’, konstnärens hela namn liksom gravörens initialer och en årtalsbeteckning enligt egen code.

-stämpel. jfr stämpel, sbst.1 3. Hans Rosenfeldts mästarstämpel samt årtalsstämpeln 76. —

-TID, se årstid. —

-TIONDE. [jfr t. jahrzehnt] jfr -tiotal o. decennium, dekad 1 b.

1) till 1, om tidsperiod av tio år; i pl. äv. med mer obestämd innebörd, om lång tid; jfr tio-års-period. Årtionden fortvarar pöbelns skrän, / Årtusenden af pris derefter följa. (1807). (Kamelian) var försvunnen i handeln några årtionden men har nu åter kommit till heders. (1955).

2) till 1 b, om kalendariskt preciserad period av tio år (räknad från varje jämnt tiotal i tideräkning). Ännu lefver mången, som erinrar sig de märkliga tilldragelserna i det första årtiondet af vårt sekel. USA bör förbinda sig att landsätta en människa på månen och föra vederbörande oskadd tillbaka till jorden igen före innevarande årtiondes slut, sade president Kennedy i ett budskap till kongressen. —

(1 (b)) -TIOTAL~002 l. ~200. (år- 1846 osv. års- 1807) (numera bl. tillf.) årtionde. (1807). Det andra årtiotalet (på 1500-talet) medförde .. mest ovanligt våta år. (1846). Man lär ännu ej hafva hunnit räkna .. (valnötsträdets) årsringar, och man vet ej heller på annat sätt, hur många århundraden och årtiotal det upplefvat. —

-TUSENDE, äv. (numera bl. ngn gg) -TUSEN. [jfr t. jahrtausend] (år- 1794 osv. års- 1824) jfr millennium 1.

1) till 1, om tidsperiod av tusen år; i pl. äv. med mer obestämd innebörd, om mycket lång tid. (1794). Ett fjärdedels årtusende har Lunds universitet verkat i den svenska bildningens tjänst. (1918, 1926). Katten har genom årtusenden utvecklats till ett nattdjur som smyger omkring och fångar sina bytesdjur under nattens mörka timmar. (2009).

2) till 1 b, om kalendariskt preciserad period av tusen år (räknad från varje jämnt tusental i tideräkning). Ehuru jernet redan under det tredje årtusendet före Kristi födelse användes i Egypten. (1878).

Ssg (till -tusende 1): årtusende-, äv. årtusen-lång. särsk.: flera årtusenden lång. Isöknens årtusenlånga vinterköld. —

-TYNGD, -VARV, -VIS, -VISS, se D. —

(1 d) -VÄG. (†) skifte (se d. o. 15 a α); jfr väg, sbst. 3 d, o. -gång 4 d. (1678). Vid tvåskiftesbruket är åkerjorden indelad i två skiften eller ”årvägar”, af hvilka den ena årligen trädes och den andra besås med säd. (1862). (1903). —

-VÄXT, se D.

B († utom i -tal): ÅRA-FÖLJD, se D. —

-HUNDRADE, se A. —

-LOPP, -LÅNG, -RÄKNING, -SKIFTE, se D. —

-TAL. [fsv. aratal] (åra- 1526 osv. åre- c. 1525–1779)

1) (†) till 1: avtalat l. vedertaget l. gm bestämning uttryckt o. d. antal år; jfr tal, sbst.1 2. (1526). Sedenn the danske antvordede the lubeske Borneholm att beholle udi någett benempdt åretael. (1558). Den regelmässiga grundmassans storlek för hvarje skog finnes således, då man multiplicerar hela skogens årliga tillväxtmassa med halfva omdrefstidens åratal.

2) till 1: flera l. många år, en (lång) följd av år (jfr års-följd); äv. (o. i sht) allmännare, om (mycket) lång tid; särsk. i det ss. adverbial brukade uttr. i l. på åratal, under (mycket) lång tid; jfr tal, sbst.1 2, o. år-tal 1. (1773; uppl. 1998). På åratal hade naturen icke så värmt mitt hjerta. (1842). Jag har gått i åratal och längtat efter vänner sådana som Ni. (1894). Det är känt, att tyskarna åratal före kriget övade elitförband för tjänst under speciella klimatförhållanden. På knä med näsan i såplukten fick jag bort åratals damm. Golvet bytte sakta färg, ljusnade. (2004).

3) (†) till 1 b: tideräkning; jfr tal, sbst.1 1, o. år-tal 2, års-beräkning 2, års-register 1, års-räkning 2. Effter ryssernas åratal 7065, Effter wårtt åratal 1556. (1556). Han afskaffade ock thet Diocletianiska åretalet, och begynte räkna åren från Christi födelse.

4) (†) till 1 b, i förb. med ordningstal, i sådana uttr. som (det) åttahundrade åratalet, 800-talet; jfr tal, sbst.1 1 d, o. år-tal 3. I 8 hundrade åra talet efter Christi födelse. (1753). En Läkebok skrifwen på pergament i 1400:de åratalet. (1781).

5) (†) till 1 f, = år-tal 4. Gudh är stoor och okend, hans årataal kan ingen vthfrågha. (Bib. 1541). Jag finner föga heder uti, att se gammal ut vid ett ungt åratal. (1839).

6) (†) årtal. (c. 1525). Öffwer kiörkie dören står thetta åhratalet, Anno 1617. (1666). Biskop Rothovii Constitutioner äro tryckte, men utan påtryckt ort och åratal. (1789). (1893). —

-VIS, se D.

C (†): ÅRE-BANA, -KLÄDE, -RIK, -RÄKNING, -SKIFTE, se D. —

-TAL, se B.

D: ÅRS-ABONNEMANG. abonnemang (se d. o. 1) gällande för ett år. Årsabonnement å en loge på operan. Dessa Ordinari zeitungen kostade 25 floriner i årsabonnemang. (1919). —

-ABONNENT. (numera bl. tillf.) innehavare av årsabonnemang; jfr helårs-abonnent. Centralbadets styrketräningsdel innefattar också en utökad yta med 90 kvadratmeter för de cirka 2000 årsabonnenterna. s. A4. —

-ACKORD. (numera bl. tillf.) ackord (se ackord 1 c slutet) avseende ett år. Årsackord uppgöres med lämplig person om verkställande af all erforderlig sotning, påläggning af spisar m. m. —

-AMPLITUD. (i fackspr.) om skillnad i medeltemperatur mellan årets varmaste o. kallaste månad på viss ort (l. i visst geografiskt område). Årsamplituden är i Jockmock 28,6°, i Lund och Göteborg omkr. 17°. (1903). —

-ANNONS. (numera bl. ngn gg) annons som införs (i varje nummer av viss tidning l. tidskrift o. d.) under ett års tid. Att Nya Exportbanken .. tagit en årsannons på första sidan till det lilla nätta priset av fyrtiofemtusen kronor. (1928). —

-ANSLAG~02 l. ~20. anslag (se d. o. 17) gällande för ett år. Frågan om drottningens årsanslag blef .. föredragen hos stånden. (1842). Från 1882 har Stockholms borgareskola af kommunen åtnjutit ett årsanslag af 5,000 kr. (1890). —

-ANSTÄLLD~02 l. ~20, p. adj. anställd per år l. för ett år; äv. substantiverat (jfr -arbetare, -dräng, -tjänare). Enligt detta skall från lockouten undantas verkmästare och årsanställda lärlingar. Ytterligare en halvtimmes effektivt arbete ur varje dags ordinarie arbetstid skulle inbringa en arbetsinsats motsvarande ungefär hundratrettio årsanställda. (1977). —

-ARBETARE. årsanställd arbetare (jfr -tjänare); särsk. (o. numera i sht) om person som utför årsverke l. ss. räkneenhet som motsvarar en persons årsverke (jfr -arbets-kraft). Sedan arbetsbesparande maskiner blifvit införda i jordbruket, har behofvet af fasta årsarbetare vid detta minskats högst betydligt. Jag ser det här som en del i det rationaliseringsprogram som Posten håller på med. Just nu skall man spara 1 200 årsarbetare. —

-ARBETE~020. arbete som pågår under ett år l. tar ett år i anspråk; särsk. (o. numera i sht): årsverke; äv. konkret(are): resultat av ett års arbete. Tiden då Landtmätaren sitt åhrsarbete .. här uti Landtmäterij Contoiret bör inlefwerera, är den 1. Maji året efter. Fem skördeföretag med 16 årsarbeten. —

-ARBETS-KRAFT. särsk. om räkneenhet som motsvarar en persons årsverke; jfr -arbetare. s. 32. I Stockholm räknar man med att minska personalen på parkeringskontoret med 60 årsarbetskrafter till 40. —

-ARRENDE. arrende (se d. o. 1 (e)) gällande för ett år; äv. om avgift för sådant arrende (jfr arrende 2 o. -hyra). Det är icke lönt att öppna någon bok för de där penningarna. Det är lika mycket som årsarrendet. (1982). —

-ARVODE~020. arvode (se d. o. II) som beräknas l. utbetalas per år; jfr -lön. Parlamentsmedlemmarnas årsarfvode ökades 1 dec. 1921 till 400 pd st. 2NF 38: Suppl. 731 (1926). —

-AVDELNING~020. (i skildring av ä. förh.) jfr avdelning 3 e o. -kurs. Vid de gamla lärdoms- och apologistskolorna var det icke ovanligt, att en lärare samtidigt läste med två årsafdelningar. —

-AVGIFT~02 l. ~20. årsvis erlagd l. för ett år giltig avgift (för ngt, särsk. medlemskap); jfr -avgäld, -bidrag, -kontingent 1. (1775). Bruket hade ett efter dåtida förhållanden ganska stort bibliotek, vilket var öppet för alla som var medlemmar i biblioteksföreningen. Jag vill minnas, att årsavgiften i denna var 1:- kr. (1952). —

-AVGÄLD~02 l. ~20. (numera bl. ngn gg) årsavgift (för ngt, särsk. tomtmark). (1832). —

-AVKASTNING~020. årlig avkastning (se d. o. 4 c). År 1406 funnos 21 hyttor vid berget, därav två frälse, och mot århundradets slut var årsavkastningen i medeltal 140 ton koppar. —

-AVLÖNING~020. (i sht förr) avlöning(sbelopp) som beräknas per år; jfr -lön. Vid dödsfall åtnjuter änkan livränta med 30 procent av den försäkrades årsavlöning. —

(1 d) -AVSLUTNING~020. avslutning av ett års verksamhet av visst slag; särsk. om skolavslutning vid läsårs slut. s. 1. I samband med årsavslutningen anordnas .. lektioner och uppvisningar under former, som äro ägnade att giva allmänheten inblick i skolarbetet. —

-AVVERKNING~020. avverkning (se d. o. II 1) per år; jfr -hygge. Den särskilt stora årsavverkningen 1943 .. berodde delvis på stormskador. —

(1 d) -BALANS. (numera bl. ngn gg) balans (se d. o. I 6) för ett (räkenskaps)år; jfr slut-balans. Den balansräkning, som här diskuterats, alltså den vanliga årsbalansen, är alltså till sin karaktär en resultatutredningsbalans. (1945). —

(1 a) -BANA, äv. -BAN l. -BANE. (åre- 1679. års- 1750 osv.) (numera bl. ngn gg) bana (se bana, sbst.1 1 e β slutet) som himlakropp beskriver under ett år. (1679). Djurkretsen är en indelning av ekliptikan, d. v. s. den största cirkeln på den himmelsglob utefter vilken solens årsbana löper. (1934). —

(2) -BARN. särsk. om var o. en av två l. flera personer som är födda samma år; äv. oeg., om person som är jämngammal med ngt sakligt l. om ngt sakligt som är jämngammalt med person l. ngt annat sakligt; särsk. i uttr. vara årsbarn med ngn l. ngt, vara jämngammal med ngn l. ngt; jfr -broder, -kamrat. (1612). Riksrådet Kalling, adertonde seklets årsbarn. (1837). Psalmboksarbetet var årsbarn med det förnyade katekesförslaget. (1879). Friherrinnan Stedt och min mor voro årsbarn. (1922). —

-BARR. jfr barr, sbst.1 1, o. -skott. En-gallmyggan .. framkommer i Skandinavien i Maj månad, då hon lägger sina ägg på enbuskarnas ännu ej utvecklade årsbarr. (1881). —

-BEGÄNGELSE. (förr) årsmässa; förr äv. om årsfest l. årshögtid; jfr begängelse 4. (1790). Sina fränders död firade man, dem och sig själf till andlig båtnad, medelst årsbegängelser (anniversarier), för hvilkas hållande man till kyrkan skänkte ofta ganska betydande penningsummor eller jordagods. SvH 2: 384 (1905). —

-BEHOV. årligt behov (av viss vara l. produkt o. d.). Skomakarna foro omkring i bondgårdarna och förfärdigade gårdens årsbehov av skor, lagade och förskodde gamla skor. (1938). —

(1 d) -BEHÅLLNING. (numera bl. ngn gg) årsvinst; jfr behållning II 3 a γ. Bolaget var ömsesidigt, där de försäkrade .. själva bestämde över årsbehållningens användning. —

-BEKLÄDNAD. (†) sammanfattande, om årligen tilldelade klädespersedlar; jfr beklädnad 1 b. Års-Beklädnaden skall ej kunna affordras Rotehållarne oftare än Båtsmannen i sin Nummertour till Års- eller Sommartjenst. —

-BELOPP. belopp beräknat per år. Lön beräknas för dag med 1/365 af årsbeloppet. —

-BERÄKNING. särsk.

1) till 1: beräkning av antal år; särsk. till 1 d, om tjänsteårsberäkning. All verkställd nybyggnad godtgöres boställshafvaren med årsberäkning, hvilken sker efter 3:ne särskilda grunder, allt efter svårigheten att anskaffa byggnadsmaterialier. (1867). Vid bestämmandet af tjänstålder gälle årsberäkning såsom för prästerlig tjänst äfven för lärarbefattning.

2) (†) till 1 b: tideräkning; jfr -register 1, -räkning 2 o. år-tal 2, åra-tal 3. Den Christna årsberäkningen. (1854). (1895). —

(1 d) -BERÄTTELSE. verksamhetsberättelse avseende ett (verksamhets)år; jfr -redogörelse. (1771). Årsberättelsen skall innehålla sammanfattande upplysningar om arbetet inom föreningen under det gångna verksamhetsåret. (1940). —

-BESKED. om årligen lämnat skriftligt meddelande från bank l. kreditinstitut o. d. med aktuella uppgifter rörande tillgodohavande l. skuld o. d. s. 6. I början av året fick föreningen det sedvanliga årsbeskedet från banken. —

-BESOLDNING. (†) årslön; jfr besoldning 2 a. Hans hele årsbesoldning pro Anno .. 52. (1729). —

-BETALANDE, p. adj. som betalar ngt (särsk. medlemsavgift o. d.) per år; jfr betala 1 d δ. Ledamöterna indelas i ständiga, årsbetalande och assosierade ledamöter. —

(1 d) -BETYG. särsk. (förr) om betyg (se d. o. I 2 (b)) givet vid slutet av (o. avseende elevs prestation under) ett (läs)år. Årsbetyget var medelbetyget av årets månadsbetyg. (1937). —

-BIDRAG~02 l. ~20. särsk. om bidrag (se d. o. b) beviljat per år; förr äv. om årsavgift. Årsbidrag af 426 Ledamöter. Kulturnämnden i Luleå har beslutat att fördela totalt 1,9 miljoner kronor i årsbidrag till 17 av kommunens kulturföreningar. —

-BILJETT. biljett (se biljett, sbst.1 3) giltig för ett år; jfr -kort. Någon dagsfärsk statistik över antalet hittills sålda årsbiljetter har SJ ännu inte. —

-BJUDNING. (numera bl. tillf.) jfr bjudning 6 b o. -fest. Hvad skulle verlden säga, om jag slopade min vanliga stora årsbjudning? —

-BOK. (år- 1682 osv. års- 1640 osv.)

1) till 1, 2, om bok med uppgifter rörande händelser l. förhållanden (av visst slag l. inom visst område o. d.) under ett visst år; särsk. (o. numera i sht) om årsskrift; jfr -publikation. Årsbok för tysk litteratur, språk och konst. (Statistiska) centralbyrån skall .. utgiva en statistisk årsbok samt en årsbok för rikets kommuner. Kulturhistoria av aptitligaste slag serveras man traditionellt i Fataburen, Nordiska Museets och Skansens årsbok.

2) (†) till 1 d: räkenskapsbok omfattande ett (räkenskaps)år; jfr bok, sbst.2 1 b. At innan juul skulle tvenne åhrsböker inkomma, nembligen för 1636 och 1637. (1640). (1885).

3) till 1, 2, om kortfattad årskrönika; i sht i pl.; äv. i oeg. l. bildl. anv.; jfr annaler a. (1640). Från år 873 omtalas i klostret Fuldas årsböcker förfärliga gräshoppsvärmar, hvilka förmörkade luften. (1884). De äro ej få, de författarinnor som .. lemnat bidrag till revolutionens årsböcker. (1880). —

(1 d) -BOKSLUT~02 l. ~20. abstrakt o. konkret(are): bokslut (se d. o. 1, 2) för ett räkenskapsår; jfr -redovisning. (1927). Bokföringsskyldighet innebär bl a .. att ett årsbokslut – omfattande resultaträkning och balansräkning – upprättas. (1975). —

(2) -BOKSTAV~02 l. ~20. om för visst år unik stämplad (se stämpla, v.1 2 c) bokstav som (tillsammans med siffra) daterar arbete i ädelmetall (l. tenn). (1758). Uti et Hus på Drottninge-Gatan blef .. en stor räfflad Silfwer Sopp-Slef .. märkt med Års-Bokstafven M. .. bortstulen. Att stämpla silver – kattfoten med tre kronor, årsbokstav, tillverkarnamn osv. – är en gammal fin svensk tradition.

Ssg: årsbokstavs-stämpel. jfr stämpel, sbst.1 3. Arbeten af oädel metall må ej förses med stämplar .. liknande den för guld- eller silfverarbeten föreskrifna .. årsbokstafsstämpel och finhaltsstämpel. —

(2) -BRODER. årsbarn av manligt kön. Att han själv och den omkomne var jämnåriga, årsbröder. (1957). —

(1 d) -BRUK. (†) om mängd av tackjärn framställt under ett år vid hytta l. masugn; jfr bruk 10 o. -produktion. Åhrs brukett för anno 65. (1566). (Han hade i eldsvådan) mist hele sin Matzungh .. och hella åhrsbruket, inthet vndhantagandes. (i handl. fr. 1636). —

-BRYTNING. brytning (se d. o. 1) under ett år. Vid mineralbrytning tillkommer i regeln frågan om fyndighetens totala förråd och årsbrytningens förhållande till denna. (1926). —

-BUDGET. budget för ett år; jfr -förslag, -stat. Årsbudgeten för att sanera klotter i kommunen ligger på 750 000 kronor. —

-BÄST. bäst under visst (i sht innevarande) år; särsk. i fråga om sport, om resultat l. idrottare l. lag o. d. Ett bra resultat (dvs. i kulstötning) var också Fernströms 14,52 – 11 centimeter bättre än hans tidigare årsbästa resultat i Sverige. Djurgårdshov årsbäst (dvs. i seniorfotboll) med 20–0. jfr världs-årsbästa. —

-BÄSTA. [jfr -bäst] om bästa resultat (inom viss idrottsgren o. d.) under visst (i sht innevarande) år. Sixten Larsson tangerade sitt årsbästa på 400 häck. Det blev svenskt årsbästa i längdhopp vid de sjätte Vikingaspelen. jfr världs-årsbästa. —

-CYKEL. cykel (se cykel, sbst.1 2 slutet) omfattande ett år; jfr -gång 2, -lopp. (1855). Myrjärnsframställningen var en utpräglad hemslöjd och hade inordnats i årscykeln av bondens arbeten. —

-DAG. [fsv. ars dagher]

1) om dag med samma datum som dag under ett tidigare år (då ngn betydelsefull l. minnesvärd o. d. händelse inträffat), med särskild tanke på firande l. högtidlighållande o. d. av sådan händelse; särsk. (numera bl. ngn gg) speciellare, om födelsedag; förr särsk. i uttr. om årsdag (se om, prep. osv. I 45 e ε); jfr -mot 1. (1527). Tå begick Pharao sin åårs dagh, och han giorde alla sina tienare ena måltijdh. (Bib. 1541). (Kongressen) kulminerade den 4 maj, årsdagen av Danmarks befrielse, firad i hela Köpenhamn från tidigt på förmiddagen och natten igenom.

2) (†) frist l. anstånd (på ett år); jfr dag I 9 b o. -frist o. årstid 1. (1525). Pigan, som ingalunda ville låta sig beveka, och hade doch hafft en åhrssdagh sig att betenckia. (1653). —

-DEBUT. särsk. i fråga om sport (i sht travsport); jfr -debutera. En fredagskväll i Kalmar för tre veckor sedan gjorde fantomstoet Double Exposure årsdebut. —

-DEBUTERA. särsk. i fråga om sport: delta i sin första tävling för året. Jag räknar med att vi årsdebuterar någon gång i april – under förutsättning att banorna är bra. —

-DEL. särsk.

1) (numera bl. tillf.) del av år; särsk.: årstid (se d. o. 3 slutet). När iagh nu bådhe Wäderleken och Teknen til thesse fyra Åhrszdeelar beskodher, såsom ock Förmörkelserna, och i synnerhet Månans Förmörkelse, befinner iagh Tekn nogh til Kranckheter.

2) (†) årsskott. Granen. Såsom ju är allmänt kändt, ökas hos detta träd hufvudstammen år efter år med en ny årsdel eller ett s. k. årsskott. (1902). (Gråbarrsjukan) angriper .. uteslutande barr på grenarnas sista årsdelar, icke på äldre. —

-DRÄNG. (förr) jfr dräng 2 o. -anställd o. helårs-dräng. (1600). Hwar och en af .. (Saima kanals) sluszwaktare äger att sig till biträde antaga en årsdreng och en sommardreng för seglationstiden. —

-ELD. folklor. om eld (se d. o. 6) som vid vissa årliga högtider (ss. påsk l. valborgsmäss l. midsommar) tänds ute i det fria. I forna tider har man i årseldarna bränt upp djur och människor för de öfrigas välgång. (1911). De numera helt dominerande årseldarna är valborgsmässobålen. (1996). —

(1 d) -EXAMEN. (förr) examen (se d. o. 3) vid slutet av (o. omfattande kunskapsinnehåll under) läsår; jfr -förhör. (1748). Skollagen bjuder att både termins- och årsexamina skola vid elementarläroverken anställas. —

-FEST. fest (se d. o. 2) som firas (på bestämd dag) varje år; äv. dels om årshögtid (jfr fest 1), dels om (festlig) årssammankomst i förening l. sällskap o. d.; jfr -begängelse, -bjudning, -hippa, -kaffe. (1678, 1703). Konstnärsgillets årsfest. (1865). Många årsfester i vår kyrkliga kalender kunna icke förstås i sin nuvarande utformning utan att man tränger tillbaka till äldre, förkristna kulturskikt och deras trosföreställningar. —

(1 b) -FJÄRDING. (†) kvartal; jfr fjärding 1. (1906). —

(1 d) -FLYTTNING. särsk. (†) i skola: uppflyttning till högre klass vid läsårs slut; jfr flyttning 2 c α. Att års-flyttningen är ett allmänt, på en föråldrad vana grundadt Europeiskt system. (1843). Slut på klassläsning, årsflyttning och hemläxor. —

-FRIST. (numera bl. ngn gg) om frist l. anstånd på ett år; jfr -dag 2. Det är köp af foder och gödselmedel samt utsäde, hvilka återströmma som klingande mynt i kassan redan efter årsfrist eller kortare tid. Hade försäljning (av jord) ägt rum utan .. (arvinges) samtycke, ägde därför arvingen föra talan å förvärvarens fång samt kunde återvinna fastigheten från denne, såvida skydd icke ernåtts för förvärvet enligt reglerna om den sachsiska årsfristen. (1934). —

-FÅNGST. ett års samlade fångst (av fisk o. d.). Väldiga mängder sill – det rörde sig då perioden kulminerade om årsfångster på tre miljoner hl – strömmade in till salterier och trankokerier. —

-FÄRSK. ny för året; särsk. om person: anställd l. tillsatt för kortare tid sedan än ett år. Årsfärskt gräs. Wartas årsfärske tränare, Ingvar Lundberg, är med ungdomslandslaget i Frankrike. —

-FÖDA. [fsv. arsfödha] (numera bl. tillf.) föda för ett år; jfr -kost. HB 3: 225 (1644). Årsföda åt såväl människor som husdjur. —

-FÖL. föl som fötts under innevarande år l. är årsgammalt; jfr -kalv, -lamm, -stut. Inalles funnos nu 19 treåringar, 21 tvååringar, 31 ettåringar och 29 årsföl. —

-FÖLJD. (år- 1897. åra- 1833. års- 1817 osv.) följd (se d. o. 4 e) av år; jfr -räcka, -serie o. år-tal 1, åra-tal 2. (1817). Det första tjugutalet af denna årsföljd tillbragte Fries i Lund. (1879). —

-FÖRBRUKNING. ett års förbrukning (av ngt); jfr -förtäring, -konsumtion. Den stora stadens årsförbrukning af artiklarne kött och fläsk. Till belysande av utvecklingen kan nämnas, att den beräknade årsförbrukningen per individ under perioden 1881–90 i medeltal utgjorde cirka 132 kg. råg och 36 kg. vete mot 84 kg. råg och 79 kg. vete under perioden 1920–24. (1926). —

(2) -FÖRENING. (numera bl. ngn gg) jfr förening 7 c. Årsförening (dvs.) förening för sällskaplig samvaro o. understödsverksamhet bildad av män födda samma år. (1964). —

(1 d) -FÖRHÖR. (†) jfr förhör 3 o. -examen. D. 12 dennes anstäldes det wanliga års-förhöret med Gymnasii-Ungdomen. —

(1 d) -FÖRLUST. förlust (se förlust, sbst.1 1 c) under ett (räkenskaps)år. Cirka 2.000 kr. årsförlust. —

-FÖRORDNANDE. förordnande (se d. o. 3) avseende ett år. kan redan genom årsförordnandets upphörande skiljas från sin plats, i fall af förseelse ohörd och därför utan möjlighet till försvar. —

-FÖRSLAG. (†) jfr förslag, sbst.3 3, o. -budget, -stat. (1688). 1783. års utgifter wid allmänne byggnaderne slöto sig med en summa omkring 27000 rd:r sålunda 12000 rd:r ringare än årsförslaget. (1784). (1939). —

-FÖRTÄRING. (†) årsförbrukning av livsmedel l. proviant; jfr förtäring 1 b. Att I måge lathe leffrere them i åhr lijke månge lester aff tienden, som i fiord skedde, effter oss förmoder, thet skall ju väll räckie och förslå till theres årss förtäring. (1552). (1612). —

-GAMMAL. (år- 1671–1926. års- 1525 osv.) [fsv. ars gamal]

1) till 1: (ungefär l. minst) ett år gammal. Års gambla kalffwar. (1525). De finludna årsgamla skotten. (1906). Kallt vatten upplöser blod t. o. m. om fläckarna är årsgamla. (1946).

2) (numera bl. ngn gg) till 2: född samma år som ngn annan; som är årsbarn (med ngn l. ngt); särsk. i förb. med prep. med. (Man kan) med fog påstå att den s. k. svinpesten är årsgammal med mejerihandteringen. ”Cicci” heter Cecilia Grubbström, är årsgammal med Jessica Helleberg, och numera landslagskeeper. —

-GENOMSNITT~002, äv. ~200. årsmedeltal; jfr genomsnitt 3. För var och en av de 45 artiklarna är årsgenomsnittet av det månatliga marknadspriset beräknat. (1934). —

-GREN. (numera bl. ngn gg) jfr gren, sbst.1 2, o. -skott. Åhrlighe delar i wäxterne äre stråntarna eller åhrsgrenarna, blåmstren och fruchterne, och i somlighe slagh hele wäxterne. (1611). Ungerska syrenen har småludna årsgrenar, äldre hvitgrå. —

-GRUPP. till 2: årskull (se d. o. 2); förr ngn gg äv. till 1, om grupp l. mängd av år. (1864). Värnpliktig tillhörande .. årsgrupp 1940. —

(1 c) -GRÖDA. [fsv. ars grödhe] ett års samlade gröda; jfr -skörd, -växt 3. (1545). Dhen herliga och ömniga åhrsgröda som dhe i åhr bekommit hafwa. —

-GÅNG. [fsv. ars ganger]

1) till 1, i ä. folktro, om sätt att erhålla kunskap om framtiden som innebar att den som (under speciella omständigheter, i sht i samband med jul l. annan högtid) gick tre varv runt en l. flera kyrkor l. till källa l. korsväg l. kyrkogård o. d. fick veta vad som skulle inträffa under närmast följande år; särsk. i uttr. gå årsgång; jfr gång I 2 o. år-gång, sbst.1 1. (c. 1740). På Lucianatten går man årsgången, fastande och tigande uppsöker man en korsväg, där man får skåda de händelser, som skola tima under det kommande året. (1915). På julnatten gick hon årsgång kring kyrkan i år efter år, men hon fick aldrig se någonting. (1990).

2) (†) till 1: tidsperiod av ett år; jfr gång I 17 o. -cykel, -lopp o. år-gång, sbst.1 2. Att hela Catechismus samt med Lutheri förklaring och huustaflan innom åhrsgången blifva förklarade. (1682). Det är .. i sin ordning, att vi begynna vår årsgång med vinterns inbrott, i slutet af november. (1880).

3) (†) till 1 c, = år-gång, sbst.1 3. (1651). Emädan säden förledne sommars i den wåta åhrsgången myket slög wuxit. Åckren .. kastar ey af sig, uti bästa åhrsgång, mer än högst 2dre kornet. (1936).

4) till 1, 2: årgång (se d. o. 4 c); jfr gång III 7. En årsgång af Stockholms Dagligt Allehanda. (1789, 1796).

Avledn. (till -gång 1): årsgångare, m.//ig. (förr) person som (i enlighet med ä. folktro) gick årsgång. (1850). Årsgångaren borde ej ha sett eld under samma dags lopp. Han måste vara fastande och besjälad af djupt allvar. (1922). —

-HIPPA. (numera bl. ngn gg, vard.) födelsedagsfest; förr äv.: årsfest; jfr hippa, sbst. 1. Almer började spela i 12–13-årsåldern, bland annat på olika ”årshippor”. —

-HUNDRADE, se A. —

(1 d) -HYGGE. särsk.: hygge (se hygge, sbst.2 3) där skogen avverkats l. är avsedd att avverkas under ett år. Årshyggenas eller hyggesytornas gränser (märks ut på kartan) medels smala, avbrutna gröna streck.

Ssg (†): årshygges-begränsning. jfr begränsning 1 a. Till årshyggesbegränsningarna närmast stående mindre värdefulla träd. —

-HYRA. [fsv. ars hyra] hyra (se hyra, sbst.2 2 a) beräknad per år; jfr -arrende. (1659). Samma år skrev kommunen och bolaget ett 15-årigt hyresavtal med en årshyra på 600 000 kronor. —

-HÖGST. högst under visst (i sht innevarande) år; särsk. i fråga om ekonomi, om kurs(värde) o. d. En ny årshögsta betalkurs noterades för Kilsund medan Kema-Nord, Kopparbergs båda serier och Uplandsbanken betalades lägre än förut i år. —

-HÖGSTA. [jfr -högst] om högsta notering (för aktiekurs o. d.) under visst (i sht innevarande) år; motsatt: årslägsta. Industrivärden har stigit cirka 10 kr till 360 medan Providentia tangerat årshögsta med 495 betalt. —

-HÖGTID~02 l. ~20. högtid (se d. o. 1) som firas (på bestämd dag) varje år; äv. dels om årsfest (jfr högtid 2), dels om (högtidlig) årssammankomst i sällskap l. lärosäte l. frikyrka o. d.; jfr -begängelse, -högtidlighet. (Bib. 1541). Svenska läkare-sällskapet firade den 1 Oktober 1861 sin femtiondetredje årshögtid. Den folkliga tideräkningen och årshögtiderna. —

-HÖGTIDLIGHET. (numera bl. tillf.) årshögtid; jfr högtidlighet 1. Sällskapets sista årshögtidlighet. s. A7. —

(1 b) -INDELNING~020. indelning av år (i årstider l. månader o. d.). Det är synnerligen troligt, att man haft olika årsindelningar under forntiden. En sådan har sannolikt delat året i tre årstider: vinter, vår och sommar. (1902). —

-INKOMST~02 l. ~20. årlig inkomst (se d. o. 3 b β); jfr -intäkt, -ränta 3. En åttondedel av de skattebetalande i Zürich uppbär mer än hälften av den sammanlagda årsinkomsten. (1910). —

-INTÄKT~02 l. ~20. årsinkomst; jfr intäkt 3. Såsom inkomst enligt denna förordning skola .. taxeras skattskyldigs samfällda årsintäkter i penningar eller penningars värde, vare sig de härflutit av fast egendom, av kapital eller av arbete. —

-INVENTERING. årlig inventering (se inventera II 1 c); förr äv. motsv. inventera II 1. Wid allmänna friwilliga Arbetshuset å Södermalm kommer Års-Inventeringen att taga sin början den 4 nästk. Julii. Vid en årsinventering i mars 2007 upptäckte lagerchefen att det saknades 10 kaffebryggare. —

-IS. (numera bl. ngn gg) under samma år bildad is (se is, sbst.1 3). Några stycken af tjock gammal is, som lågo inblandade mellan den tunna genomfrätta årsisen. —

(2) -ISOTERM. (numera bl. ngn gg, i fackspr.) på karta inlagd linje som förbinder geografiska punkter som under ett o. samma år uppvisar samma medeltemperatur. (1884). Årsisotermerna förlöpa i stort sett något så när parallellt med breddgradscirklarna och åskådliggöra temp:s avtagande från ekvatorn mot polerna. (1929). —

-KAFFE. (†) jfr kaffe 1 b γ o. -fest. Då hvarje något så när ansedt hus borde hålla åtminstone sitt ”årskaffe”, ett slags stora notvarp, som samlade ända till hundra damer till förplägning och prat kring kaffebordet. (1904). —

-KALV. (älg)kalv som fötts under innevarande år l. är årsgammal; jfr -föl, -lamm, -stut. I Geistlanden i Tyskland, hade en Adelsman några Får af Årskalfwars storlek. (1752). För en älgjägare kan det under den vanliga älgjakttiden vara angeläget att med säkerhet kunna avgöra om den fällda älgen är en årskalv, en fjolåring eller ett äldre djur. (1989). —

(2) -KAMRAT. årsbarn; förr särsk. om jämnårig skolkamrat, klasskamrat. För 10 år sedan öfverenskommo årskamraterna vid ett Gymnasium .. att mötas i Stockholm på Norrbro Midsommardagen 1845. Här fanns ej längre rum för tvifvel. Det var Gråe Jägarn själf, årskamraten med de gråa bergen. (1906). —

-KAPACITET. kapacitet (se d. o. 6) under ett år. Ett nytt jättestålverk med en årskapacitet om 300 000 ton. (1957). —

-KLASS.

1) (numera bl. ngn gg) till 1 d: årskurs. Lärjungarna uppdelas i årsklasser, inom realskolan benämnda klasser, inom gymnasiet ringar och inom lyceet kretsar.

2) till 2: årskull (se d. o. 2) (jfr klass 6); särsk. i fråga om värnpliktiga (jfr klass 6 e o. -kontingent 2); äv. i fråga om djur. Meijerberg utvecklar närmare tanken om landstormen, att den skulle småningom bildas af årsklass efter årsklass utaf dem, som trädt ur beväringsåldern. (1867). I städerna, särskilt bland de yngre årsklasserna, är andelen förvärvsarbetande bland de gifta kvinnorna betydligt större än genomsnittet. (1964). Alla fiskar som är födda samma år utgör en årsklass. (1984). —

-KLÄDE. (åre- 1561. års- 1555 osv.) (förr) om årligen (ss. lön) tilldelat kläde (se d. o. I 1). Under Johan III:s första regeringsår hölls lönerna något nere för det högre befälet. Samtidigt minskades även årsklädet och utgick åt bysseskyttar och ämbetsmän med 7,5 alnar i genomsnitt. (1975). —

-KONFERENS. årligen hållen konferens (se d. o. 1 a); jfr -kongress, -möte 1. De engelske Mormonerna hafva i London hållit sin sjette årskonferens. —

-KONGRESS. årligen hållen kongress (se d. o. I 2); jfr -konferens, -möte 1. Skånedistriktet av Svenska företagares riksförbund höll på söndagen årskongress på Frimurarehotellet i Kristianstad. —

-KONSUMTION. ett års konsumtion (av viss vara o. d.); jfr -förbrukning. Hans årskonsumtion af kaffe torde kunna beräknas till tio skålpund. (1816). —

-KONTINGENT.

1) (numera mindre br.) till 1: årsavgift. Omkring 200 affärsmän anmälde sig vid detta tillfälle som medlemmar i landligan och erlade sin årskontingent, som i det hela utgjorde något öfver 2,000 kronor. (1964).

2) (numera bl. ngn gg) till 2: ur viss årskull avdelad kontingent (se d. o. b); förr äv. i utvidgad anv.: årskull (se d. o. 2) (jfr kontingent b slutet). Stadsmissionen (har) inrättat ett barnhem .. Årskontingenten är för närvarande 64. (1897). Årskontingenten af armén tillhörande värnpliktiga utgör 23,283 man. (1926). —

-KONTRAKT. kontrakt (se kontrakt, sbst. II 1) gällande under ett år. (1783). Perukmakarna gjorde årskontrakt för underhåll av perukerna. På 1760-talet kostade det 48 rdr banko för ett års ”acomodering” tre gånger i veckan. —

-KORT. kort berättigande till inträde l. resor o. d. under ett år; jfr -biljett. Innehafvare af årskort och frikort hafva fritt tillträde till alla påskhelgens konserter. På femtåget var det bara årskort och månadsbiljetter, ingenting man behövde klippa och krångla med. (1955). —

-KOST. [fsv. ars koster] (numera bl. tillf.) (ss. lön l. förmån tilldelad) kost (se kost, sbst.3 2 b) för ett år; jfr -föda. (1556). Båtzmännernas hemkall eller åhrs-kåst, enär de äro på Tåg. (1730). —

-KOSTNAD. kostnad beräknad per år. Ju fler år en bil behålls, desto lägre blir årskostnaden för den. —

-KREDIT. kredit (se kredit, sbst.1 2 (d)) för ett år. (1795). För landsbygdens hantverkare gällde att de ofta måste lämna årskredit. Det var vanligt att de först vid jultiden gick omkring och tog upp betalning för vad de levererat under året. —

(1, 2) -KRÖNIKA. krönika (se krönika, sbst.1 1) i vilken redovisas (historiska) händelser år för år (l. händelser under ett år) (jfr -bok 3 o. annaler a, tide-bok 1); äv. i utvidgad anv. (motsv. krönika, sbst.1 3), om redogörelse (i form av tidningsartikel l. radio- l. TV-program o. d.) för (viktiga) händelser l. förhållanden (av visst slag l. inom visst område o. d.) under ett visst år. (Lat.) Annales .. (sv.) Års Cröniker. (1579). Vid den här tiden på året översvämmar media av olika årskrönikor. Ofta är det helsidor i tidningarna och timslånga program på tv och i radio. —

-KULL, förr äv. -KULLE.

1) till 1, om var o. en av de kullar (se kull, sbst.1 1) som är födda under samma år; jfr år-gång, sbst.1 4 a. Ytterligare två årskullar kläcktes av samma riphöna.

2) till 2, sammanfattande, om personer (i ett land o. d.) som är födda samma år; äv. i fråga om elever som utexaminerats (från samma läroanstalt) samma år; jfr kull, sbst.1 3, o. -grupp, -klass 2, -kontingent 2 o. ålders-kull, år-gång, sbst.1 4 a. Den ena årskullen elever efter den andra. (1946). De årskullar som nu befinner sig i åldern 14–18 år är de minsta som fötts i vårt land under det senaste århundradet. —

(1 d) -KURS. (i skolutbildning ingående) kurs (se d. o. 7) som pågår under ett läsår; äv. dels metonymiskt, om de elever l. studenter som genomgår sådan kurs (jfr kurs 7 d β o. klass 4), dels om det kursinnehåll som ingår i sådan kurs (jfr kurs 8); stundom förkortat åk; jfr -avdelning, -klass 1. Afgiften för en årskurs kommer att utgöra 200 Rdr Rgs, hvaraf vid hvarje qvartals början erlägges 50 Rdr Rgs. Att en vid läroverket anstäld lärare icke i September behöfde vara så beredd på hela årskursen, att han genast kunde vara färdig att undervisa på hvilket område som helst inom den samma. Han har en sådan förmåga att dra mänskor till sej, att han i varje årskurs finner någon besläktad själ bland sina pojkar. (i handl. fr. 1910). Undervisa i engelska i åk 3.

Ssg: årskurs-lös. om utbildning l. grupp av elever o. d.: som saknar indelning i årskurser. Den årskurslösa skolan. Den nya Hagaskolan skall satsa hårt på årskurslös verksamhet. Barn från fem till nio år skall delas in i grupper om ca trettio. —

(1 b) -KVARTAL. (år- c. 1700. års- 1849 osv.) (numera bl. tillf.) kvartal (se d. o. 1); förr äv. om penningsumma som beräknas l. utbetalas kvartalsvis (jfr kvartal 2 c). Af Siöhundar; eller Skiählen pläga Fiskiare hoos osz lijka märkia .. Icke allenast regn och stormwäder; vthan the kunna see af them hwad wäderleek hela åhr-qwartalet infaller. (c. 1700). De högtidligaste sammankomsterna voro de, då årskvartalen erlades. (1930). —

-KVIST. jfr kvist, sbst.1 1, o. -skott. Surculus, års-skott, årsqvist. (1838). Stammar och grenar (på hasseln) hafva en slät och blekbrun bark .. men årskvistarna äro småludna. —

-KVOT. årlig kvot. Det tillåtna antalet immigranter per månad var begränsadt till 20 proc. af årskvoten. (1926). —

-LAMM. lamm som fötts under innevarande år l. är årsgammalt; jfr -föl, -kalv, -stut. Lamben kallas så hela det första året, antingen Gumse-Lamb eller Gimmer och Tacke-Lamb, och när de hindt öfwer et år, kallas de års-Lamb. (1727). Egenuppfödda årslamm, som hon måste göra sig av med innan de är sex månader gamla. —

-LEVERANS. ett års leverans (av ngt); äv.: årlig leverans. Aktuarien (har) troligtvis förvarat registratur och koncept före årsleveransen till arkivet. (1935). Effekten på vardera aggregatet är 38.000 kW. Årsleveransen är 520 milj. kWh. —

(1, 3) -LOPP. (åra- 1753–c. 1800. års- 1682 osv.) (numera bl. tillf.) särsk. om årets l. årens lopp (se lopp 4 c); (förr) äv.: tidsperiod av ett år; jfr -cykel, -gång 2. (1682). Innan ännu årsloppet är slut, Odysseus skall komma. (1845). Stundom bryter sig kyrkoårets rytm med det naturliga årsloppets såsom i fastan. (1931). —

-LÅNG. (åra- 1855. års- 1832 osv.) (ungefär) ett år lång; äv. mera obestämt: flera år lång. Hvarje timma som sedan förflöt, syntes honom årslång. (1832). Suggestionernas innehåll kan vara .. det älskade, tillbedda och efterlängtade föremålet för årslång hängivenhet och dyrkan. —

-LÄGSTA. om lägsta notering (för aktiekurs o. d.) under visst (i sht innevarande) år; motsatt: årshögsta. Rågummit nere i nytt årslägsta. —

-LÖN. [fsv. ars lön] lön (se lön, sbst.1 2 b) som beräknas l. utbetalas per år; äv. om belopp motsvarande en sådan lön; jfr -arvode, -avlöning, -besoldning, -löning, -penning, -sold. Bolagets vd fick tre årslöner i avgångsvederlag. (1521). Antogz den nya mölnaren att tiena uti quarnen för åhrslöhn uti Erich Nilsons ställe, hwilken afseyes effter han samt hustrun ähre myckett förargelige och orolige uti quarnen. (1659). Tidlönen kan efter sättet för dess beräkning fördelas i timlön, dag- eller skiftlön, veckolön, månadslön och årslön. —

-LÖNING. (†) årsavlöning; jfr löning 2 b o. -lön. (1558). Åhrs Löningar till Hoffzens folch. —

-MARKEGÅNG~002, äv. ~200. (förr) under visst år gällande markegång(staxa). Att de soldater af detta reg:te .. må, så länge de i tjenst qvarblifva .. erhålla lösen för deras s. k. knektetunnor efter års-markegång jemte ersättning för forsellön. —

-MARKNAD. (i skildring av ä. förh.) om årligen (vid samma tidpunkt) återkommande marknad (se d. o. 1). (1629). Här (i Lyon) äro fyra ansenlige Åhrs-Marknader, som äro först efter H. Tre Kongars Dag, den andra, som hålles efter Påsk, den tredie först i Augusti, och den fierde S:t Hüberts Dag. (1739). —

-MEDELTAL~002, äv. ~200. för ett år (på viss plats) gällande medeltal; jfr -genomsnitt, -medium. Öfverallt på jorden finner man .. ett jordlager hvars temperatur ständigt håller sig vid traktens årsmedeltal. (1907). —

-MEDELTEMPERATUR. medeltemperatur (på viss plats) under ett år; jfr -temperatur. Årsmedeltemperaturen på Sydvästslätten håller sig vid omkring 7,5°. (1950). —

-MEDIUM. årsmedeltal; särsk. i fråga om meteorologiska observationer (jfr -medeltemperatur); jfr medium 7. (1880). Ur en följd av årsmedia erhåller man ortens medeltemperatur, riktigare ju längre tid observationerna omfatta. (1916). —

-MILJON, se A. —

(2) -MODELL. modell (se d. o. 1 c) av ngt (särsk. fordon, i sht bil) som tillverka(t)s l. framställ(t)s under ett visst (angivet) år; jfr år-gång, sbst.1 4. Även om det gäller bilar av samma fabrikat och samma årsmodell, kan den ena vagnen individuellt skilja sig från den andra, detta trots att konstruktionen är densamma. (1957). —

-MORÄN. geol. ändmorän som avlagras under årligt avsmältningsskede vid kanten av glaciär l. inlandsis, De Geer-morän; jfr avsmältnings-morän, recessions-morän. De bevarade ändmoränerna är med andra ord ofta årsmoräner, som bildades då landisen på sommaren smälte av mer än den ryckte fram på vintern, och brukar därför ligga radvis i serier genom en trakt. (1955). —

-MOT. [fsv. ars mot] (numera bl. ngn gg, i sht i vissa trakter) (firande av l. högtidlighet l. möte i anslutning till) årsdag (jfr mot, sbst.2 1); samma dag följande år; förr äv. dels [jfr motsv. anv. av nor. nn., nor. dial. årmot] till 1 b, om årsskifte (se d. o. 2), dels [jfr motsv. anv. av fd., ä. d. år(e)mod] om tidsperiod av ett år (jfr mot, sbst.2 3). (1553). (Lärarna) skole .. och ware forplictede huart åhrsmoot att förskicke Scriftelige bewijs till Academiæn både om Lexer och Öfninger dem the thedh åhredt hafwer änndet. (1595). Thenn icke hade sina tompt bygd, sålt eller besitte(n) inna(n) åhrsmot effter thetta dato. Hwart Åhrsmoot skole Biskoparna i hwar Prowins vppå then förste Novembris komma tilsamman. (1635). Till årsmot samlades ett åttiotal medlemmar i Jämtlandsgillet på fredagskvällen på Carlton. särsk. (†) årsmässa. Och begynte så haffua årsmoot eller åårligh åminnelse aff the martilerer som merkeligha hade bewijst sich for theras troo skul. (1530).

Ssgr (†): årsmots-dag. årsdag av en persons död. Kan hända at man på deras årsmotsdag uphängt tapeter om eller på deras grafwar. (1773). (1855).

-öl. [fsv. arsmots öl] arvöl. Ärfwe eller Präst-öhl, hwilket elliest kallas månadamotz öhl och åhrsmotz öhl .. och höltz til den dödas ihugkommelse. (1726). (1807). —

(1 c) -MÅN. betingelser för odling o. d. under ett (visst) år; jfr mån, sbst.1 4. (1832). Beroende på årsmån, gödsling och valltyp kan det bli andra värden. —

-MÄRKE. särsk. (förr) till 1 c, om tecken utgörande förutsägelse om årsväxt (se d. o. 3); jfr märke, sbst.1 12. (1775). Mycken stada på vattnet anses för godt årsmärke. (1799). —

-MÄSSA. [fsv. ars mässa] (förr) själamässa som firades till ihågkommande av avliden persons dödsdag l. begravningsdag; jfr -begängelse, -mot slutet o. årstid 2. (1544). Ju mera anniversarieinstitutionen svällde ut, dess svårare blev det att fira årsmässa på de riktiga dagarna, varför vederbörande kyrkliga institution tvingades att flytta årsbegängelserna till andra, mera lämpliga dagar. —

-MÖTE.

1) till 1: årligen hållet möte (se d. o. 5) ((ss. högsta beslutande instans) i förening o. d.); jfr -konferens, -kongress, -sammankomst, -sammanträde, -stämma. Onsdagen d. 27 dennes .. håller Götheborgs Bibelsällskap .. sitt årsmöte. Om vi så inte råkas annat än på årsmötena, så är det ju ändå roligt att föreningen finns. (1944). jfr riks-årsmöte.

2) (†) till 1 b: årsskifte (se d. o. 2); jfr möte 1. (c. 1575; uppl. 1971). Det led .. mot vintersolståndet och årsmötet. (1905). —

-NEDERBÖRD~002, äv. ~200. ett års nederbörd. Även Holland har relativt stor årsnederbörd med någon övervikt för sommar- och höstmånaderna. —

(2) -NUMMER. särsk. (förr) om i löpande följd ingående nummer som person tilldelades i visst års folkbokföring. (1787). (I födelse- o. dopboken) förses med löpande årsnummer samtliga under året inskrifna lefvande födda och dödfödda barn. —

-OFFER. (förr) årligt offer (se d. o. 1, 2). SvTeolKv. 1950, s. 176 (1623). Bland seder, som .. (Oden) i Norden införde, var .. att offra de tre stora årsoffren för lyckligt år, växtlighet och seger. (1886). I andra fall gavs icke årsoffer, utan en viss avgift på varje offerdag av bonden och hans hustru. (1934). —

(1 b) -OMBYTELSE. (†) årsskifte (se d. o. 2); jfr ombyta 6. Jagh kan och intet nu underlåta vedh dhenna tillstundande åhrsåmbytelsen at framkomma medh een hiärtinnerligh lyckönskan. (1705). —

-OMSÄTTNING~020. årlig omsättning (se d. o. 2). Hela årsomsättningen i juvelhandeln .. (i Amsterdam) uppgår till 20 à 25 millioner Gulden. Relationen mellan aktiekapital och årsomsättning bör .. ägnas intresse inte minst av kapitalplacerare som ämnar köpa papper. (1957). —

-PASS.

1) (†) om (under ett år giltig) handling berättigande till fri skjuts o. förtäring för resa i kronans ärende; jfr pass, sbst.1 I 10 b. (1626). Sijs och granneligen till, at H. K. M:tz åhrs Pass inthet misbruukas. (1648).

2) (förr) om för fartyg i inrikes sjöfart utfärdat pass (se pass, sbst.1 I 11) (som skulle åtfölja fartyget under ett år från utfärdandet). Såsom lindring för inrikes sjöfarten föreslås, att skeppares s. k. hufvudpass skulle utbytas mot årspass. För svenskt fartyg .. må ej utfärdas årspass, med mindre fartyget är försett med giltig sjömansrulla. —

-PENNING. (förr) i sg. l. pl.: penningbelopp som beräknades l. utbetalades ss. lön l. ersättning o. d. per år (jfr -lön); särsk. dels om årlig pension, dels om årlig sold (se sold, sbst.1 1) (jfr -sold). (1525). Så skola Bönderne nu wilja sådant uti Kneckternas års penningar afkårta, hwaraf händer, at desze nylegde Soldater icke på många år kunna komma til at få några års penningar. (1683). Han erhöll derföre sitt afsked, men på ett så smickrande sätt och med så betydlig årspenning, att han icke mer lockades att öfvergå till fienden. (1838). jfr soldat-årspenningar. —

-PLANTA. (mindre än) ett år gammal planta (se planta, sbst.1 1 b). I början av April, andra året, omplanteras dessa års-plantor (av citroner), så att hvar planta får sitt eget rum. (1852). —

-PREMIE. premie (se d. o. 5) beräknad l. erlagd per år; jfr helårs-premie. Vanligen önskar försäkringsägaren betala en premie, som utgår årligen och för hvarje år med samma belopp. En sådan premie kallas konstant årspremie. (1899). —

-PRENUMERATION. prenumeration gällande för ett år; jfr helårs-prenumeration. Årsprenumeration för 1957 på Statens Maskinprovningars Meddelanden kostar kr 5:-. —

-PRIS. pris per år. Djurvännen, välkändt illustreradt månadsblad. Årspris på post eller bokhandel blott 2 kr. —

(1 d) -PRODUKTION. ett års produktion (se d. o. 3 b α) (av ngt, i sht råvaror l. jordbruksprodukter o. d.); jfr -bruk, -tillverkning, -växt 3. (1801). Om man .. antager landets årsproduktion af spanmål till 11,588,258 tunnor. (1859). Att det runt Arabiska Vikens stränder byggs ett antal stora raffinaderier – vart och ett med en årsproduktion av mellan 20 och 30 miljoner ton. —

(1 d) -PROGRAM. årsredogörelse (jfr program 1); äv. (o. numera i sht) om program (se d. o. 2, 3) för ett år. Närmare upplysning om hvad i skolåret blifvit läst .. meddelas i årsprogrammet. Att det är liv och rörelse i föreningshuset märks i årsprogrammet. Cirka 25 olika aktiviteter är planerade under året. —

-PROKLAMA. (i ä. juridiskt fackspr.) årsstämning; jfr proklama 1 a. s. 67. I fall åter arfvingarne äro i ovisshet, om tillgångarne motsvara gälden, kunna de hos domstol utverka så kallad årsproklama .. till den aflidnes borgenärer, att på viss dag efter ett års förlopp anmäla sina fordringar inför rätta. (1859). —

-PUBLIKATION. årligen utkommande publikation (se d. o. 2 b); jfr -bok 1. Dessa föreningars .. värdefulla årspublikationer. (Industriförbundet) utger ännu en årspublikation, ”Svensk Industrikalender”. (1927). —

(1 d) -RAPPORT. årsredogörelse. Årsrapport till Kongl. Sundhets-kollegium öfver sjukvården å Kongl. Gymn. Central-Institutet år 1861. —

(1 d) -REDOGÖRELSE. redogörelse (se d. o. 1) som avser verksamhet o. d. under ett år; jfr -berättelse, -program, -rapport, -relation, -sammandrag, -översikt. Årsredogörelser från Regale Bränneriwerken, för åren 1785 och 1786. (1786). —

(1 d) -REDOVISNING. redovisning (se d. o. 1) som avser ett räkenskapsår; jfr -bokslut. Göteborgs Sparbanks tolfte årsredovisning, för år 1832. —

-REGISTER. särsk.

1) (†) till 1 b: tideräkning; jfr register I 1 o. -beräkning 2, -räkning 2 o. år-tal 2, åra-tal 3. Man kan .. ibland the äldste Werldenes Stater räkna thet Konungarijket China, hwars Åhrsregister Begynnelsen aff samma Rijke långt tilbakars vthsträcker. (1680).

2) till 2: register (se d. o. I 2) för visst år l. viss årgång. En svår brist vid användningen av äldre årgångar av tidskriften har varit, att årsregister saknats i samtliga band fram till 1946. —

(2) -REGISTRATUR. (†) jfr registratur 2 b. Sekreterarens åligganden äro .. att uppsätta, kontrasignera och afsända utgående embetsskrifvelser, efter att hafva infört dem i årsregistraturet. —

-REGLERING.

1) (†) statsreglering för ett år; jfr reglera II 2 b. De största inkomstposterna i nästa årsreglering. (1900).

2) årlig reglering (se reglera II 6) av sjö l. vattendrag. Sjöregleringar för kraftändamål kunna indelas i årsregleringar, som kännetecknas därav att magasinen tömmas och fyllas under året, samt flerårsregleringar. (1944). —

(1 d) -RELATION. (i skildring av ä. förh.) årsredogörelse; jfr relation 1. Beträffande årsrelationens renskrifwande (vid Falu gruva), så finner Kongl. (Bergs)Collegium sådant wara antingen Notariens eller Sexmansskrifwarens sysla. (1746). —

(1 d) -RESULTAT. resultat av verksamhet av visst slag under ett år; särsk. motsv. resultat 1 b. De passiva posterna, som försämra årsresultatet, böra beaktas vid bokslutet åtminstone om det är fråga om större belopp. (1945). —

(1 d) -REVISION. revision (se d. o. I 6) av årsräkenskaper. Årsrevision skall vara verkställd och berättelse däröver ingiven .. inom en månad efter den dag, då bokslutet överlämnats till revisorerna. —

(3 (a)) -RIK. (år- 1781. åre- c. 1680. års- 2012 osv.) (numera bl. tillf.) om person: till åren kommen, gammal; numera stundom med särskild tanke på erfarenhet l. mognad o. d. som förknippas med hög ålder. Thed är högst ad dö mér Ähr’ än Åhrerijk. (c. 1680). Det behövdes en årsrik person i riksdagen. —

-RING. om var o. en av de koncentriska ringar som i tvärsnitt av trädstam (l. trädgren) visar trädets (grenens) årliga tillväxt (jfr ring, sbst.1 7 h, o. sav-ring 2); ngn gg äv. om liknande ring i ben l. tand o. d. hos djur l. på fiskfjäll o. d. (1790). Den der kon .. är husets dyraste skatt, fastän man på de många årsringarne på hornen kan se, att hon är gammal. (1848). Genom det nya vedlager som årligen bildas utanpå det under föregående året bildade, uppstå årsringarne. (1872). Många träslag, särskilt i den tempererade zonen, har en klart avgränsad växtsäsong varje år, vilket gör att årsringarna syns tydligt och virket blir vackert ådrat. (2002). särsk. oeg. l. mer l. mindre bildl. (1857, 1865). Jonas firade sin femtioårsdag. Helst hade han velat .. räkna sina årsringar i stillhet. (1928). Redan här (vid de naturgeografiska iakttagelserna) lär man känna förf. som en skicklig fältarkeolog genom hans tolkningar av olika timmerfragment och avlagringar – Stockholms årsringar.

Ssg: årsring- l. årsrings-bredd. jfr bredd 1 a. (1890). Jämte virkesproduktionen avgöres det ekonomiska utbytet från ett tallbestånd av virkeskvaliteten, och denna i sin tur är beroende dels av årsringsbredden, dels av kvistbildningen. (1951). —

-RYTM. rytm (se d. o. 1) av (återkommande) skeenden l. företeelser o. d. under år. Naturens årsrytm. (1929). Den gamla årsrytmen, det eviga kretsloppet mellan huggning på vintern, hemfärd på våren, flottningen, sommararbetslösheten och slitet hemmavid. —

-RÄCKA. (år- 1888 osv. års- 1883 osv.) (numera bl. tillf.) räcka (se räcka, sbst.1 II 4 b) av år; jfr -följd, -serie o. år-tal 1, åra-tal 2. Den sammanhängande årräckan 1899–1911. —

-RÄKENSKAP~002, äv. ~200. i sht i pl.: räkenskaper (se räkenskap 1 b, c) för ett år; jfr -räkning 1. (1704). Efter årsräkenskapernas afslutande skall direktionen ofördröjligen till Ecklesiastikdepartementet ingifva underdånig berättelse rörande pensionsanstaltens förvaltning under det föregående året. —

-RÄKNING. (år- 1793. åra- 1789. åre- 1746. års- 1554 osv.) [fsv. ars räkning] särsk.

1) till 1: årsräkenskaper; jfr räkning 1 b, c. (1554). Varje år före den 1 mars skall avlämnas en årsräkning, innefattande redogörelse för förvaltningen under föregående år, med uppgift på ingående balans, inkomster och utgifter under året samt utgående balans. (1987).

2) (numera bl. ngn gg) till 1 b, om (sätt l. princip l. system för) tideräkning l. tidsindelning; jfr räkning 4 f o. -beräkning 2, -register 1 o. år-tal 2, åra-tal 3. (1588). At vthi åhrs räkningen ifrån werldennes begynnelse är en stoor åtskildnat. (1610). 720 före den allmänna Dionysianska årsräkningen. (1800). —

-RÄNTA.

1) (förr) om årlig pålaga (i form av naturapersedlar l. pengar l. arbete); jfr ränta, sbst.1 1, o. -skatt. Szå ath en heel årszrenthe her aff rigit skal icke forstrecke sig tiil en LM gyllen. (1535).

2) årlig ränta (se ränta, sbst.1 2). Enligt donationen skall årsräntan bilda en årlig premie .. vilken utdelas på årsdagen av donatorns död. (1958).

3) (förr) om årlig inkomst l. avkastning; jfr ränta, sbst.1 4, o. -inkomst. Ordning huru årsrentan skal skifftas emellan honom som något Geld slepper .. och honom som widh Geldet åter tagha skal. LPetri KO 72 (1561, 1571). 1832 begärde han och erhöll av fadren en obetydlig årsränta, 12 sendi, d. v. s. 65 lire (= francs) månatligen. (1913). —

-SABBAT. särsk. (†) jfr sabbat 3 d. (Han) konstruerar i rökfånget till sin bostad en fälla, i vilken, om vind och väder äro gynnsamma, en eller annan av de till sin årssabbat ridande häxorna ofelbart måste fastna. (1896, 1923). —

(1 d) -SAMMANDRAG~002, äv. ~200. jfr sammandrag 6 (slutet) o. -redogörelse. Årssammandrag öfver landtmätarnes verkställde arbeten. Landskontorets årssammandrag öfver bötesredovisningen i länet. —

-SAMMANKOMST~002, äv. ~200. årsmöte. Höjer tog sin uppgift som Svenska historiska föreningens sekreterare på djupt allvar, det framgår av de redogörelser han föredrog vid årssammankomsterna. —

-SAMMANTRÄDE. årsmöte. Vid årssammanträdet skall överstyrelsen granska arbetsutskottets förslag till verksamhetsberättelse. —

-SEMESTER. årlig semester. Årssemestern skall för rektor i lönegrupp I eller II vid särskola eller epileptikerskola omfatta 35 dagar. —

-SERIE. årsföljd; jfr -räcka o. år-tal 1, åra-tal 2. Ilmoni Sjukd. 1: XIV (1846). Här angivna uppgifter i fråga om temperaturer och vegetationstider representerar medeltal för långa årsserier. (1950). —

(1 (c), 2) -SIFFRA. siffra (se siffra, sbst. 6) gällande för förhållanden under ett (visst) år. Årssiffran (för antal födda barn) är 1057 mankön mot 1000 qvinkön. Med 275 årliga arbetsdagar borde man .. kunna komma upp i årssiffror över 900 gross. (1954). —

-SKATT. (år- 1525. års- 1543 osv.) [fsv. ars skatter] årlig skatt (jfr -ränta 1); numera i sht i fråga om fordonsskatt. Ath the leggia sigh al windt om ath tingha med almoghen saa ath the latha theres aarskath komma hiit medt thet aldra första. (1525). En dieseldriven familjebil har en årsskatt på närmare 10 000 kronor. —

-SKIFTE. (år- 1800. åra- 1701–1947. åre- 1752–1755. års- 1743 osv.) särsk. 1) (förr) till 1: årligen genomfört skifte (se d. o. 1 a). Den olägenhet, som därigenom förorsakas, at en del Allmoge på des inägor hafwer års skiften. (1743). I 16- och 1700-talets lantmäteriakter har från Luledalen påträffats endast ett fall av s. k. årsskifte. 2) till 1 b, om (tidpunkten för) övergång från ett (kalender)år till nästa; jfr skifte 6 o. -mot 1, -möte 2, -ombytelse. Vid årsskiftet lämnade professor Gregor Paulsson ordförandeskapet i Svenska Slöjdföreningen. 3) (†) till 1 b: årstid (se d. o. 3 slutet); jfr skifte 18 c. (1873; i bild). Det är skrifvet öfver den gamla svenska karaktäristiken: ”Snö, tö, frö, hö”, som i korthet tecknar nordens årsskiften. (1879, 1881). —

-SKIKT. årsvarv (se d. o. 2); jfr sommar-skikt b. Den hvarfviga lerans skikt, hvilka han var benägen att tyda såsom årsskikt. Inom vissa unga lagerserier, med skikt bildade i historisk tid, kan man särskilja och räkna årsskikt. (1954). —

-SKOTT. om skott (se skott, sbst.2 23 a β) som vuxit ut under innevarande år, för året nytt skott; jfr -barr, -del 2, -gren, -kvist, -växt 1 o. strunt, sbst.2 Körszbärs, Plommons och andra Steen-fruchts Qwistar äro alltijdh långa uthi Åhrs-skåttet. (1690). En tid i juni står granskogarna salladljusa; överfulla av guldgröna årsskott lyser de gladare än lövskogarna. (1958). —

-SKRIFT. om (enskild volym av) årligen utkommande periodisk publikation (utgiven av institution l. förening l. organisation o. d.); jfr skrift, sbst.1 8 c, o. -bok 1. Svenska Turistföreningens årsskrift. (1748). Vid ett af de första sammanträdena efter Upplands Fornminnesförenings stiftelse beslöts utgifvandet af en årsskrift. (1871). —

(1 c) -SKÖRD. (år- 1855. års- 1807 osv.) ett års skörd (se skörd, sbst. 7); äv. oeg. l. bildl. (jfr skörd, sbst. 7 a, b); jfr -gröda, -växt 3. Akademiens årsskörd liknar sannerligen vårt arma Uplands: Stor i halmen, men kärnlös och vattendränkt. (1844). (De gör resor) för att försälja årsskörden af tran och strömming. (1887). Årsskördarna av de olika sädesslagen ha under senare tid blivit mycket större, än vad de förut varit. (1933). —

(1 d) -SLAKTERI. (†) koll., om ett års samlade produktion av slaktat kött l. slaktvaror; jfr slakteri 3. Slotszens Hela års Slacktarij Anno 1541. Män platt inthet aff samme slachterij, anthenn ryggier, kaldun, korffver eller någett annett, skulle förthäres ther uthaff för Michelssmessen, ther effther när inventheringen skeedt våre, uthann alt samens aff thet förre årss slachterijdt förthäres. (1549). —

-SLAKTNING. (†) årlig slakt; jfr slaktning 2. Fåår skin effter Stottssens åårs Slacktningh. —

(1, 2) -SLUT. om (tiden strax före) ett års slut. (1749). Ekonomin i föreningen är god med tillgångar om 41 000 kr vid årsslutet. —

(1 d) -SMIDE. (förr) under ett år utfört smide (se smide 1); äv. konkret, om den årliga kvantitet järn som (enl. beviljat privilegium) fick tillverkas vid viss hammarsmedja l. visst järnbruk (jfr smide 1 c). (1734). Af annat vanligt tackjern, torde behofvet snart vara fyldt, emedan många bruk sakna kol för hela årssmidet. års hammarskattslängd upptages hammaren med 1 härd till 200 skepp. årssmide. (1882). —

-SOLD. (†) sold (se sold, sbst.1 1) som beräknas l. utbetalas per år; jfr -besoldning. (1790). Hvarje soldat får full årssold utbetald. (1885). —

-STAT. (förr) stat (se stat, sbst.3 III 3) för ett år; jfr -budget, -förslag. (i handl. fr. 1674). Avd. har förvånat sig över att LR till skillnad från vad som är brukligt i föreningar inte publicerar någon årsstat över förbundets inkomster och utgifter. —

(1 (c)) -STATISTIK. statistik gällande (förhållanden under) ett år. Årsstatistik över olika företags busstrafik finns sedan ett 30-tal år tillbaka publicerad i Svenska Lokaltrafikföreningens organ. —

(1 b) -STAV. (förr) runstav (se d. o. I 2). Till allmänhetens rättelse och oafbrutna iakttagande lämpa gamla årsstafwen (Runstafwen) efter Catholska Calendarium perpetuum. (1832). —

-STIL. (förr) om siffertyp (se d. o. 1) använd i l. avsedd för datumstämpel; jfr stil, sbst. II 2 c. Årsstilar till datumstämplar. (1915). —

-STUT. (†) stut som fötts under innevarande år l. är årsgammal; jfr -föl, -kalv, -lamm. (Tjuven bekände) sig hafwa stulidt vthi Lundo sochn en åhrs stuth. (1624). —

-STÄMMA. [fsv. ars stämpna] årsmöte; särsk. (o. numera i sht) om årlig ordinarie bolagsstämma; jfr stämma, sbst.2 2. Den femtonde juni hade selambska familjebolaget sin årsstämma. (1920). Sveriges taggtrådsfabrikanters förening har hållit årsstämma. —

-STÄMNING. (i ä. juridiskt fackspr.) offentlig kungörelse varigm borgenärer kallas att inom (l. vid viss tidpunkt efter) ett år anmäla o. bevaka sina fordringar; jfr stämning, sbst.3 3, o. -proklama. Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens okända borgenärer. —

-TAKT. om takt (se d. o. 4) l. hastighet varmed ngt sker l. förändras o. d. under loppet av ett år (vanl. uttryckt i procent l. belopp). Bruttonationalprodukten .. beräknas motsvara en årstakt av 464 miljarder dollar. Inflationen har nu en årstakt på ca 14 procent. —

-TAL, se A. —

-TEMPERATUR. årsmedeltemperatur. Ungefär år 4500, då landisen fullständigt hade tinat bort, tycks högvärmetiden ha kulminerat med årstemperaturer som var flera grader högre än nutidens. (1955). —

-TID, se d. o. —

(1 d) -TILLVERKNING~020. årsproduktion. (1646). Årstillverkningen af lokomotiv .. utgjorde 760 stycken. —

-TILLVÄXT~02 l. ~20. årlig tillväxt. Den katalogiserade årstillväxten, drygt 28 hyllmeter, utgöres .. till 72 % av gåvor och bytespublikationer. —

-TIOTAL, se A. —

-TJÄNARE. (förr) om person i årstjänst; särsk. dels om sådan person (särsk. hantverkare) i kungens l. kronans l. adelsmans tjänst (jfr tjänare, sbst. b), dels om fast anställd person (särsk. båtsman) i flottan; jfr -anställd, -arbetare. (1602). Adelens Åhrs-tienare måge arbeta vthi theras huus åth them, och ingen annan, och the taga theras åhrslön före. (1652). De 9 i Carlskrona befintlige Galerer skulle transporteras till Stockholm och Finland, och .. bemannas med de hemgående årstjenarne af Båtsmans-Kompanierne. (1840). —

-TJÄNST, förr äv. -TJÄNEST. (räkneenhet för) tjänst l. anställning som sträcker sig över ett år; särsk. (om ä. förh.) i fråga om dels tjänstefolk, dels krigsfolk, dels hantverkare. (1535). Olof Anderson i Watnes som tiener presten skall blifua hooss honom sin åhrsstienst vt. När Båtsmannen uppfordras till årstjenst får han full beklädnad af roten. (i handl. fr. 1733). Smältaren skulle av bergsmannen städjas till årstjänst i den hytta, för vilken han var skriven. (1955). I arbetsgivarens förslag ska två och en halv årstjänst tas bort. —

-TON. ton (se ton, sbst.3 2) per år; särsk. ss. mått på produktion l. tillverkning l. försäljning. Trämassefabrik ökar produktionen 50 000 årston. —

-TRYCK. koll., om under ett år (i visst land) utkommande trycksaker (jfr tryck 5 e); särsk. (om ä. sv. förh.) dels i sg. best., om ett års utgivning av statliga författningar, dels om årlig, av leveransplikt omfattad utgivning av trycksaker (jfr arkiv-tryck). Packorna af årstryck från de svenska tryckerierna lågo för många år oupptagna. (1858). Viktigare författningar finns publicerade, dels i det s.k. årstrycket, som upphörde 1833, dels i Svensk författningssamling, som startades 1825. (1961). —

-TUSENDE, se A. —

(3 (a)) -TYNGD, p. adj. (år- 1844 osv. års- 1939 osv.) (numera bl. ngn gg) om person: ålderstyngd; äv. om ngt sakligt: gammal; jfr -betyngd. En glömme dock sångaren ej, / Årtyngde Sjolf, härskarornas bane. (1844). Braket från någon gammal årstyngd furas fall. —

-UNDERHÅLL~002, äv. ~200.

1) underhåll (se d. o. 1) som beräknas l. utbetalas per år. (1832). Årsunderhåll begäres i år af danska riksdagen för prinsarne Valdemar och Kristian samt hemgift åt prinsessan Louise.

2) underhåll (se d. o. 2) som utförs årligen. Årsunderhållet av Fortums kärnkraftverk i Lovisa inleds på söndag. —

-UNGE. unge av vilt djur (särsk. fågel) som fötts under innevarande år l. är årsgammal. Flugsnapparnes årsungar, som sitta på grenarne, ha skimrande ljusa bröst. (1897). —

-UR. särsk. om mekaniskt ur med (drygt) ett års gångtid. I anseende till tijden på huilken de (dvs. väggur) opdragas, så kuna de fördelas i dag- väcka- månadz- och åhrs-uhr. (c. 1715). Vid årsur (400 dygns gångtid) måste det vara minst tre utväxlingar i gångtidsverket. (1997). —

-UTGIFT~02 l. ~20. årlig utgift. I andra Länder .. har man ansett för lyckligt, enär årlige inkomsten velat förslå til den nödvändiga årsutgiften. (1797). —

-UTSKÄNKNING~020. särsk. (i sht om ä. förh.) årligen återkommande periodisk utskänkning av alkoholhaltiga drycker. Tillstånd till utskänkning, vilken bedrives året runt eller årligen under viss tidsperiod (årsutskänkning), meddelas av länsstyrelse. —

-VARIATION. särsk.: variation (se d. o. 1) mellan olika år l. från år till år. Det är stora årsvariationer, ett bra bärår kan ge upp till tre gånger mer än ett dåligt. —

-VARV. (år- 1808–1914. års- 1821 osv.)

1) om år, särsk. med särskild tanke på året ss. ett kretslopp; jfr varv, sbst.2 2. (1808). I jordbruksåret är skörden sommarens final och höstens ouvertyr medan höstsådden definitivt vänder tankarna mot nästa årsvarv.

2) geol. om årligen avlagrat skikt av lera o. d.; jfr varv, sbst.2 3 b, o. -skikt. (1897). Ett varv bildat under ett år, ett s. k. årsvarv, innehåller vanligen ett undre sommarskikt av grövre, ljust material som uppåt gradvis övergår i ett tunnare mörkt vinterskikt av mycket finkornigt material. (1988). —

-VARVIG. [jfr -varv] geol. om sediment o. d.: som består l. är uppbyggd av årsvarv (se d. o. 2). (1917). Gerard de Geers absoluta geokronologiska tidsskala, som grundar sig på den årsvarviga leran. —

-VECKA. [jfr d. åruge, t. jahrwoche; med syftning på Dan. 9: 24–27] (numera bl. i vissa kretsar) om tidsavsnitt omfattande sju år. Såsom på hvar dag-vecka räknades 7 dagar ibland hvilka den 7:de var Sabbath, så räknades ock på en års-vecka eller Sabbaths-Cykel sju år. (1800). —

-VED. [fsv. ars vidher] särsk. om ved för ett års behov. October Hugges Årsueden i Ny och för än träd blifuer frostbijthet eller Skogen warder oreen af Snö och quiste drop Hugge SwidieLandh. (1585; uppl. 1971). Från min plats kan jag se att grannen redan är klar med sin årsved, som han travat upp i två stora stackar vid uthusgaveln. (1958). —

-VERKE. (anställning omfattande det) arbete som utförs l. kan utföras av en (heltidsarbetande) person under ett år; förr äv. allmännare, om arbete som utförs under ett år; jfr verke, sbst.2 1, o. -arbete. Så skall den nyinträdda enigheten inom folket gifva oss håg att .. gripa oss an med det nya årsverket. Det handlar om 28 000 årsverken inom byggnadsindustrin och nästan lika många inom tillverkningsindustrin. —

(1 d) -VINST. vinst (se d. o. 2 c) för ett (räkenskaps)år; jfr -behållning. Av systembolags utdelningsbara årsvinst må till aktieägare utdelas högst fem procent å aktiebeloppet. —

-VIS. (år- 1788 osv. åra- 1882 osv. års- 1790 osv.)

I. ss. adv.

1) årligen; per år; äv. till 3: ett år i sänder; äv. (numera bl. ngn gg) i adjektivisk attributiv anv.; jfr -vis, adv. osv. I 1 a, III (se sp. V 1356). Resterande årsvis amortering. Statsbidrag utbetalas årsvis i efterskott efter ansökan. Akter och dossierer .. läggas årsvis i buntar.

2) under en (lång) följd av år; jfr -vis, adv. osv. I 1 b (se sp. V 1356). (Såren) äro synnerligen svårläkta, människor kunna årsvis få gå med dem oläkta. (1920).

II. ss. sbst. i förb. med prep. i (i sht förr äv. på) i med I 1, 2 liktydiga adverbiella uttr.; jfr -vis, adv. osv. II (se sp. V 1356) o. år-tal 1, åra-tal 2. Lysnings-sedlar äro behörigen charterade, i år-vis sammanhäftade och förvarade. (1788). Denna elakartade lungsjukdom, som i åravis kan hålla sig dold. Spisen svart, han ha väl int varit hvitlimmad på åravis. (1907). —

-VISS. (år- 1872–1949. års- 1894 osv.) som med visshet påträffas l. inträffar varje år; särsk. dels om fågel: som årligen återkommer o. häckar (i visst område), dels om fiske: som årligen ger säker utdelning. Torskfisket är lika rikt och lika årvisst, som i Finmarken. Flera iakttagelser från skilda år föreligger, varför strandskatan kan anses vara årsviss i denna trakt. —

(1, 2) -VÄRDE.

1) om ngts värde (se d. o. 1) under ett (visst) år. Det sammanlagda årsvärdet af bergshandteringens produkter öfverstiger hundra millioner.

2) värde (se d. o. 2) för ett (visst) år. Nederbördsfattigare områden .. har man i det inre av landsdelen, i synnerhet längst i norr, där årsvärdet understiger 400 mm., t. ex. Karesuando med endast 308 mm. —

-VÄXT. [fsv. ars växter] (år- 1687–1711. års- 1523 osv.)

1) (†) till 1: årsskott. Teelning eller qwist som är wext på itt åhr, åhrs wext. (1640). (En ympkvist) måste .. hafwa en bra starck Ledh, där som han sitter tillsammans medh förra Åhrswäxten. (1690). (1745).

2) (numera bl. tillf.) till 1: ettårig växt (se d. o. 4). (Av skörbjuggsörter) äro en del blott årswäxter eller högst twåårige; andre åter äga en mångårig rot. (c. 1795). Kaprifolier och välluktande årsväxter blandade sin doft och färgrikedom med förgätmigej och ringblommor.

3) till 1 c, om (i sht grödas) växande l. tillväxt under ett år (jfr växt 1 o. år-gång, sbst.1 3); äv. konkret(are), dels om skörd l. gröda (i visst område) under ett (visst) år (jfr växt 3 o. -gröda, -skörd), dels närmande sig bet.: årsproduktion o. d.; ofta i förb. med attributivt adj. (1523). At han gaff rundeliga aff sinom årswext och indregt, ther til at Kyrkionnes personer skulle haffua theres vnderhåld. (1555). Den ringa åhrswäxten som ligger i ladan. nr 105. I allmänhet rådde god årsväxt i Jämtland under de svenska ockupationsåren. (1945).

Ssgr (till -växt 3; förr): årsväxt-, äv. årsväxts-berättelse. jfr berättelse 2 b o. -växt-rapport. Nyligen afgifna tredje årsvextberättelsen visar att sädesskörden uti detta län kan till afkastning beräknas såsom fullt medelmåttig.

-rapport. jfr rapport 1 o. -växt-berättelse. Häradsombud åligger att till vederbörande hushållningssällskap årligen insända .. årsväxtsrapporter. —

-ÄPPLE. [benämningen syftar sannol. på äpplets goda hållbarhet] ä. benämning på äppelsorten rött järnäpple. (1866). Årsäpple, af ett visst värde såsom kanske den hållbaraste af alla äpplesorter. (1872). —

(1 d) -ÖVERSIKT~002, äv. ~200. översiktlig framställning av vad som tilldragit sig (inom visst verksamhetsområde) under visst år; jfr -redogörelse. Under en lång följd af år har ifrån kejserliga handelsdepartementet uti St. Petersburg på ryska språket utgifvits en omfattande årsöfversigt öfver landets handel.

Avledn. (till 1): ÅRA, v. (†) om brukare l. nyttjare, med avs. på ängslotter l. åkerskiften l. fiskevatten o. d.: årligen byta l. växla; äv. utan obj. (1666; utan obj.). Detta sätt att enskilda bönder eller vissa ”lag” nyttjat ängsmark eller fiskevatten ett år i sänder har varit mycket vanligt i Svensk-Österbotten och har en egendomlig beteckning: man säger, att man ”årar” ängslotterna eller fiskeställena. (1929). De nya ängsskiftena, stundom även åkerskiftena, ”årades” mellan de tre till fyra bönderna på samma hemmansbokstav. (1935). —

ÅRIG, adj. särsk.

1) (†) ettårig (se d. o. 2); i sht om växt(del). Fransyska Brigadieren Marq. de Montalembert har .. fölgt Armeen under des åriga Campagne. (1758). De åriga Valerianeæ hafva en mycket mildare smak än de perenna och kunna ätas som sallat. (1841). (1885).

2) ss. senare led i ssgr betecknande mängd l. kvantitet l. omfattning l. tidpunkt o. d.; jfr fler-, full-, få-, jämn-, lik-, mer-, minder-, mång-, under-, över-årig m. fl. särsk. med första ssgsled utgörande räkneord: (så l. så många) år gammal; äv. dels: som funnits till l. räckt l. varat (så l. så många år), dels: som återkommer l. upprepas med intervall som anges av förleden; jfr -åra; jfr ett-, fem-, femtio-, fjorton-, hundra-, nio-, sjuttio-, tio-, tre-, tretton-, tu-, tusen-årig m. fl. —

ÅRING, om person m.//ig., om djur m. l. r., om sak r. l. m. l. f.

1) om djur (numera i sht häst) som är ett år gammalt (l. som för första gången passerat årsskifte). En häst, som är född i juni 1936, är .. föl resten av innevarande år. Den förste januari 1937 blir han åring.

2) ss. senare led i ssgr med förled utgörande räkneord, om person l. djur (ngn gg äv. ngt sakligt) som är så många år gammal(t) som anges av förleden; ss. senare led i ssgn jämn-åring (förr äv. sam-åring) äv. om person som är jämngammal med ngn annan; jfr ett-, fem-, fyrtio-, hundra-, nitton-, sex-, sjuttio-, tio-, tre-, tretton-, två-åring m. fl.

Ssg (till åring 1; i sht i vissa kretsar): årings-auktion. Svenska Fullblodsavelsföreningens stora åringsauktion.

SAOB

Alfabetisk lista

ånyo adv.
åpen adj.
åpina
åpijna
åpinia
år subst.1
år
år- ssgled
åra
åra subst.2
-åra adj.

Till alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content

Sök i tre ordböcker på en gång

Sök i tre ordböcker på en gång